Skip to main content

Full text of "Minnespenningar öfver enskilda Svenska Män och Quinnor"

See other formats


Digitized by the Internet Archive 

in 2009 with funding from 

University of Toronto 



http://www.archive.org/details/minnespenningarOOhild 



j iv:3— t ■*_—»-▼ v» »- 



MINNESPENNINGAR 



01'VER 



ENSKILDA 



SVENSKA MN OCH QVIMOR. 



BESKRIFNA 



BROR EMIL I1ILDEBR.4ND. 



STOCKHOLM, 

PA KONGI,. WITTERHETS lltSTORIE OCH AXTiaVITETS 
AKADEMIENS FÖRLAG, 

1800. 



^1 



^i 




ö 




Jjeii vackra seden, att genom präglade skådepenningar åt 
eftervcrlden befästa minnet af berömliga landsmän och dyr- 
bara vänner, har ingenstädes blifvit med trognare omsorg 
iakttagen än i vårt fädernesland. Yi ega till följd härafen 
mycket talrik och i många afseenden värdefull serie af Min- 
nespenningar öfver enskilda Svenska män och qvinnor — 
ett fosterländskt äreminne i metall, som förtjenar 
blifva bekant utanför den fåtaliga kretsen af några offentliga 
eller enskilda medaljsamlare; så mycket hällrc som dessa 
minnespenningar i allmänhet genom smakfullt valda inskrif- 
ter och sinnebilder på ett fördelaktigt sätt utmärka sig 
framför flertalet af dylika konstalster i andra länder. Vis- 
serligen träffas i den rika samlingen ett och annat namn 
af ringare betydenhet, men dessa försvinna bland mängden 
af mera utmärkta, livilka i fäderneslandets och kulturens 
häfder alltid skola betraktas som stjernor af fVirsta eller 
andra ordningen. 

Den som först egnat en särskild afhandling åt Svenska 
minnespenningar af denna art är Archiatern Magnus von 
Bromcll, hvars Illustrissimovum Recjni Svedan Senatorum et 
Magnatum Historia Numismatica, tryckt i Upsala Societe- 
tens Ada Literaria et Scientiarum Sreciw fcir år 17.30, ujip- 
tager i alfabetisk ordning alla i hans sanding förvarade 
minnespenningar öfver Svenska Kiksråd eller Kongliga Råd. 



Denna vackra samling, ärfd efter fadren D:r Olof Bromelius 
och af sonen betydligt tillökt, inlöstes efter den sedna- 
res död af Rikets Ständer och skänktes till Drottning 
Ulrika Eleonora d. T., efter hvars franfälle den återgick till 
staten och blef grundstammen till Kongl. Myntkabinettets 
Svenska afdclning. *) 

Kanshrådet Carl Reinhold Berch bifogade vid slutet 
af sin bekanta Beslrifnimf öfirr Sirnshi Mynt och Komjl 
Shäde-Penningar, utgifven 1773, en förteckning på Pri- 
vatorum Skådepenningar, fortsatt till 1812 af Banko- 
kommissarien Fredrik Silfverstolpe i dess utgifna Supple- 
ment till samma arbete. Dessa knapphändiga, efter en 
otjenlig plan upprättade och icke alkid felfria, beskrifningar 
kunna^på sin höjd f()r vanhga samlares behof anses tillfreds- 
ställande. 

Det vackra arbete, Berch påbörjat, med titel: Xamn- 
kumwja Scenshi Herrars och Fruers Shule-Peimimjar afrlPide 
och i koppar stuckne, med bifogade Lefrerues-Beslrifnim/ar, 
hvaraf första och andra »IHockcn.) utkommo 1777 och den 
tredje, efter författarens död, 1781, är så mycket mera 
utförligt. :\Ion mcdaljbeskrifningame, med inskrifterna åter- 
-ifna 1 Svensk (ifversättning , förlora sig som en obetydlig 
bisak i de vidlyftiga lefnadstcckningarne , — en olägenhet, 
som dock i någon mån afhjelpes genom de graverade af- 

•) Kedan Elias I^rcnncr, Svenska myntkunskapcTis grumlläg-are, hade 
fr,r afsifrt att ut-ifva en aniandliii- om »Privatorum An-p.iiniiigar.., 
men blef icke dcrmed färdig. Hans värdige, i skarpsnnnghet ofver- 
lägsne, medtiillare Nils Koder anför i sin ar 1728 tryckta Cata- 
lofpis Nnimnnmm Snco-Gothiconim . . .in Museo Gmnigenano {egeni- 
ligrn Brrnncrs sanding) åtskilliga minncspenningm- oiver Svenska 
privatperr^oncr, hvilkas beskrifning blifvil tagen Idl ioresjn af llr 
Bromell. 



bildiiliiiiariic. Att utiiifva en fortsättiiino; af detta, redan 
tcmligen sällsynta , arbete skulle i mer än ett afsecndc 
liafva varit olämpligt. Dylika utftirliga lefnadsteckningar 
äro numera obeliöfliga, sodan var litteratur blifvit riktad 
med många omständliga biografiska verk. Samtliga minnes- 
penningarnes återgifvandc i koppar- eller stentryck skulle 
föranleda en betydlig kostnad, till livars bestridande, för 
närvarande, icke finnas tillgängliga medel. *) 

Utom dessa arbeten hafva samlare endast haft att råd- 
fråga i senare tid utkomna auktionskataloger, bland hvilka 
den fullständigaste är upprättad af Kongl. v. Bibliotlieka- 



*) För bokvänner må här nämnas att de graverade kopparplåtarne till 
Berchs sistnämnda arbete, 57 stycken, förvaras i K. Witterliets Historie 
och. Antiqvitets Akademiuns archiv. Af dessa plåtar äro 37 grave- 
rade för den aldrig utkomna fortsättningen, upptagande följande min- 
nespenningar, hvilka i denna Beskrifning förekomma på anförda stäl- 
len: Appelboni, C. pag. 67, n. 1 och 2. — Bancks, J. pag. 102. 

— Benzelius, Er. d. ä. p. 78. — Benzelius, Er. d. y. p. 126, n. 1. 

— Brenner, El. p. 85, n. 1 och 2., — Brenner, S. El. född Weber, 
p. 110. — Cronström, A. p. 64. — De Geer, Cath. C. f. Eibbing, 
p. 221, n. 1. — Elvins, P. p. 133, n. 1. — Fehman, C. f. Tham, 
p. 130. — Grill, Allt. o. Elis. p. 104. — Gyllenborg, C. p. 130, 
131, n. 1 o. 2. — Görtz, G. H. i förening med Patkul, J. II. p. 
76, n. 1 och 77 not. — Hedlinger, J. C. p. 169, 170, n. 2, 4, 6. 

— Hiärne, U. p. 101, n. 1, 2. — Hårleman, C. p. 136, n. 1. — 
Hårleman, Eva J. f. Baissen, p. 129. — Iser, M. p. 103. — Karl- 
sten, A. p. 92, n. 1. — Keder, N. p. 113—116, n. 1—6, 8. — 
Krell, C. M. f. Eönlig, p. 104. — Lejoncroua, Chr. p. 78, 79, n. 
1 — 3. — Lewenhaupt, C. E. p. 125.. — Liewen, B. p. 73. — Pal- 
bitzky, A. R. f. Kevenhiiller, p. 31, n. 1, 2. — Palbitzky, M. p. 44. 

— Piper, C. Fr. p. 168. -^ Precht, B. p. 120. — Påfvenfelt, 
Beata (Berchs Beskr. p. 368, n. 203), en oval medalj med inristad 
inskrift, hvilkcn Författaren ansett icke förtjena att upptaga;*. — 
Bälamb, C. S. f. Säck, p. 201. — Säck, E. f. Bjelke, p. 195. — 
Salberg, C. f. Specht, p. 98. — Schefferiis, J. p. 45. — Span-e, 
T. p. 50, n. 1. — Stierncrona, G. p. 100. — Stralcnheim, II. p. 
111, n. 1, 2. — Strokirch, M. p. 00. — Tessin, C. G. p. 162, n. 

1, 2. — Thcgncr, O. p. 59. — Törntlvcht, O. p. 119, i:0, n. 1, 

2. — Watrangh, C. II. p. 113. — Öriifelt,. M. f. Appelberg, p. 46; 
saint en medalj öfvcr Diottniiig Christina, graverad genom försorg af 
Professor Jon. Hanihr;€us. — För fortsättningen af texten tinnas i 
Akademiens förvar endast några lösa genealogiska anteckningar. 



VI 

lien Gustaf Edvard Klemming öfver Grosshandlaren Johan 
Scharps åren 1851 och 1853 försåkla mynt- och medalj- 
samhng. Men dessa förteckningar kunna , enhgt sakens na- 
tur, icke betraktas annorhmda än som mer eller mindre 
ofullständiga alfabetiska register. 

Den vettgirise och flitige Vinhandlaren i Stockholm 
Daniel Georg Nescher, som sjelf egde betydliga samlingar, 
utarbetade en Beskrifning öfcer Enskilde Svenske Perso- 
ners samt flere till Sverige hörande Utlänningars Skåde-Pen- 
ningar, och uti Metaller Gutne Portraiter &c. med korta bio- 
grafiska uppgifter. Hans företal är dateradt d. 1 Oct. 1806, 
men anteckningarne hafva under flera följande år blifvit 
fortsatta. Denna handskrift, i tre folioband, nu förvarad 
i Kongl. Bibliotheket, står i vissa afseenden framför Berchs 
och Silfverstolpes arbeten, men lider af en alltför tillkonst- 
lad plan och ett stundom nästan löjligt bemödande att, på 
de lösaste grunder, intaga en mängd af medaljer, livilka 
icke med något rimligt skjil kunna införas i en Svensk 
samling. Att hans med mvcken möda och omsorg utar- 
betade af handling icke blifvit tryckt, kan således ej anses 
som någon stor förlust fiir vår litteratur. 

Den beskrifning, hvilkcn nu, på Kongl. AVitterhcts Hi- 
storic och Antiqvitets Akademiens bekostnad, allmängöres, 
skiljer sig både till plan och framställningssätt så väsendt- 
ligt från föregående arbeten, att någon redovisning torde 
böra meddelas. 

Fcjrfattaren har ansett en kort, men noggrann, beskrif- 
ning öfver hvarje minnespenning, med hvad till dess fcirkla- 
ring och historia är nödigt, böra blifva hufvudsak. De bio- 
grafiska uppgifterna hafva, på fiirut anförda skäl, meddc- 



lats så enkla som miijHgt. Men då dessa nppgifter skidle 
f(")r den , som icke cgnat sig åt historiska stndier eller sak- 
nar tillgäng till större biografiska verk, blifva fciga npply- 
sande, har författaren, efter medaljbeskrifningen, för livarje 
person af mera framstående märkvärdighet tillagt några 
ord i afsigt att fästa uppmärksamhet på dess egenskaper 
och betydelse i det offentliga lifvet eller i bildningens histo- 
ria, och med detsamma gifva en ledning att rätt uppfatta 
innehållet och värdet af minnespenningarnes inskrifter och 
sinnebilder. För ofullständigheten i dessa teckningar vän- 
tar författaren välvilligt öfversende af en hvar, som lärt 
inse svårigheten att i nägra få ord uppfatta ett rikt ämne. 
De må endast betraktas som ledande anvisningar för den 
som behiifver och önskar på annat häll söka fullständi- 
gare underrättelser. 

För hvarjc minnespenning angifves, så vidt det varit 
möjligt, hviiket år, af hvem och af hvilken anledning den 
blifvit präglad, gravörens namn, stället der stamparne för- 
varas, — allt förhållanden, ät hvilka man i äldre beskrif- 
ningar f<)ga eller vanligen alls icke egnat nägon uppmärk- 
samhet. 

För att bestämma medaljers storlek, uppgjorde Bcrch 
en skala, graverad och intagen i hans här ofvan anförda 
Jjefihifniiiff, upptagande 26 olika »storlekar», hvilken 
skala alltsedan blifvit följd och ännu i dag, äfven i offent- 
liga handlingar, åberopas. Då denna godtyckliga måttstock 
ilr krmd endast af dem, som kunna rådfråga Berchs om- 
nämnda arbete, har författaren ansett ändamålsenligare att 
angifva minnespenningarnes diameter i Svenska decimal li- 
nier. Af undseende f(")r samlare, som ännu hänga fast vid 
gamla vanor, auföres likväl, inom parenthes, storleken efter 



Berchs skala. Det bijr hfirvid anmärkas att niinnesj^enn in- 
går, som icke äro präglade i ring, utan hafva krusad, 
mer eller mindre ojemn kant, variera betydligt, så att 
olika exemplar af samma penning kunna i afseende på ge- 
nomskärningen skilja sig en hel linie ocli stundom något 
derutöfvor. 

Författaren har ansett sig böra förkasta Berchs, af 
senare författare och i de flesta samlingar bibehållna eller 
Ytterligare förkonstlade plan, att fördela minnespenningarne 
i vissa grujjper, bestJimda efter personernas kön, stånd, 
embete, yrke, lärdoms eller konstnärs rykte m. m. — in- 
delningar, hvilka i mänga fall äro omöjliga att följdriktigt 
genomföra, och derför, till en del, redan af Silfverstolpe 
utbyttes mot den enklare, men icke mindre otjenliga, alfa- 
betiska ordningen. En medaljsamling af denna art, särde- 
les då den är så talrik som den Svenska, kan och bör be- 
traktas som en fortoående kommentar till filderneslandets 
politiska och kultur historia. För detta ändamål passar en- 
dast den kronologiska följden, hvilken äfven med afseende 
l)å graveringskonstens utbildning och vexlingar blifver mest 
upplysande. Af sådan anledning har författaren till grund 
för anordningen lagt personernas dödsår. De få ännu lef- 
vandc personer, öfver hvilka minnespenningar blifvit präg- 
lade, följa dorpa i ordning efter födelseåren. 

II varje samlare af minnespenningar öfver Svenska en- 
skilda j)ersoner har utan tvifvel stundom varit tvekande i 
afseende på vissa medaljer, huruvida de bordt i hans sam- * 
linfr uj)ptagas eller derifrän uteslutas. Författaren har, 
hva<l ])ersonerna angår, gjort sig till regel, att här 
som Svousknr intaga jifvon sådana, som, födda och upp- 



fostrade inom vart land, sedan gått i främmande makters 
tjenst eller af annan orsak bosatt sig utom fäderneslandets 
gränser; likaledes utländingar, livilka hos oss blifvit ujDj^höjda 
i adeligt stånd, anställda i rikpts tjenst inom landet, genom 
giftermål eller på annat sätt Tunnit Svensk medborgarerätt. 
Deremot har han ansett sig icke böra upptaga utländingar, 
som blott någon tid varit af Sveriges regenter använda i mini- 
steriela värf eller krigstjenst, utan att blifva medlemmar af 
Svenska samhället. — Med af seende på sjelfva min- 
nespenningarne har författaren trott sig bura i hufvud- 
samlingen upptaga alla, som äro präglade, om ock blott 
ensidiga; men af gjutna medaljer endast sådana, som 
liafva upphöjda figurer eller inskrifter 23a båda 
sidorna. Afven kongliga och andra allmänna minnespen- 
ningar, vare sig inheipska eller utländska, när på dem fö- 
rekomma inskrifter eller figurer, som tydligt afse nåoon 
enskild Svensk person, liafva här fått plats. Att till följd 
af denna plan äfven en och annan minnespenning, som ut- 
omlands blifvit präglad i afsigt att skymfa en slagen Svensk 
hjclte, här blifvit intagen, bör icke anses sårande, livarken 
för fosterlandskänslan eller den enskilda mannens heder. 
Man präglar icke medaljer, för att fira en seger öfver en 
obetydlig, föga fruktad fiende. 

Från samlingen liafva blifvit uteslutna offentliga, med 
Konungens bröstbild på Atsidan försedda, belöningspcnningar, 
t. ex. »för medborgerlig förtjenst», »för nyttiga u])[)finningar» 
m. m., ehuru den belönade personens namn dera blifvit 
prägladt, af hvilka, i öfrigt likformiga, penningar årligen 
ett stort antal utdelas, äfvcnsoin de medaljer, hvilka kong- 
liga personer gifva som belöning för lång och trogen tjenst 



X 

vid hofvet. Dessa, stundom endast i ett exemplar präg- 
lade, penningar, bestämda att offentligen bäras, äro mera 
att betrakta som förtjensttecken , motsvarande ordensdeko- 
rationer, än som minnespenningar. 

Åtskillioa samlare förvara som stora sällsyntlieter af- 
slaor i blv eller tenn af misslvckade och ogillade eller vid 
härdningen scindersprungna stampar. Af dylika afslag, 
hvilka äro att förlikna vid boktryckarnes korrekturark, har 
författaren upptagit endast några få, som icke blifvit om- 
arbetade och af en eller annan orsak aldrig blifvit fullän- 
dade och allmängjorda. 

Förkortningar i namn och titlar har författaren endast 
i nåora fa fall ansett sig behöfva särskildt förklara, eme- 
dan de flesta äro af den beskaffenhet, att hvarje språk-kunnig 
läsare, med ledning af de biografiska uppgifterna, lätteli- 
jj-en kan tyda dem. Ofrioa inskrifter finnas fullständiiit an- 
förda i det öfver dem upprättade registret, pag. 367 — 393, 
med ang'ifvande af de klassiska auktorcr eller andra för- 
fattare, ur_ hvilkas skrifter åtskilliga deribland blifvit 
liemtade. 

Till ett särskildt Bihang har författaren hänvisat åt- 
skilliga ensidiga gjutna minnespenningar, med eller 
iitau upphöjd skrift kring bröstbilden, de flesta försedda 
med iurista<le eller inslagna inskrifter på den släta baksi- 
dan, lilhuni dessa icke ansetts förtjena plats i hufvud- 
samlingen, hafva de likväl icke bordt helt och hållet ute- 
shitas, alldenstimd de förekomma i alla större medaljsam- 
lingar, och i många kataloger samt andra, så väl inhem- 
ska som utläudska, skrifter anföras blandade med präg- 
lade miuncsj)eniiingar. Några deribland ega jemväl i artistiskt 
afseende ett värde, som berättigar dem till samlares upp- 



XI 

märksainhet. Med få undantag hafva dessa, genom försorg 
af Assessoren N. Keder, Gravören R. Faltz eller Kanslirå- 
det C. R. Berch, blifvit gjutna efter medaljonger, skurna 
i elfenben af den berömde Franske snidaren Jean ( -a- 
vailler, som i senare hälften af I7:de århundradet uppehöll 
sig i Sverige, eller efter andra samtida artisters vaxmodeller, 
att som uttryck af vördnad eller tillgifvenhet lemnas åt 
samtida maecenater och vänner. Emedan de alla hafva 
tillkommit under slutet af sjuttonde eller början af ader- 
tonde århundradet, och således tillhöra ett begränsadt tids- 
rum, har författaren vid deras beskrifvande funnit sig böra 
föredraoa den alfabetiska ordningen framför den kronolo- 
giska. *) Ifriga samlare hafva förskaffat sig dylika afgjut- 
ningar af medaljörers vaxmodeller iifven från senare tid, 
men då dessa sakna all inskrift, har författaren lemnat 
dem utan afseende. 

På det denna beskrifning må tillika blifva en katalog 
öfver de tvenne offentliga myntsamlingar, författaren snart 
ett fjerdedels århundrade haft under sin vård och efter 
förmåga sökt göra fullständiga, angifves för hvarje minnes- 
penning, huruvida exemplar deraf finnas i Kongl. Mynt- 
kabinetts (K. Mk.) och i Bankens samling (B__n). 
Endast i de fall när en minnespenning saknas i bada 
dessa kabinetter, har någon annan samling blifvit an- 
gifven. 



') Berch har i sin Boskrifuiiig öfver Svenska Kongl. Mvnt och Skåde- 
penningar icke upptagit dessa minnespenningar, enchist (pag. 370 — 
^ .'>72) anfört namnen pä de genom sådana »i metall gutne Portraiterw 
hedrade personer, öfver hvilka icke riktiga minnespenningar blifvit 
piiiglade eller gjutna. Åtskilliga deraf äro beskrifna i Keders Vata- 
logus Nnmmorum Sueo-Gothicorum . . . in Mitseo Graingeriano, pag. 
105—115. 



XII 

Näura fa teckningar liafva blifvit intagna, fur att visa 
\)Yoi' pa Svenskt medaljarbete från olika tider ocli med 
detsamma framställa bilden af en och annan bland de 
mano-a här förekommande personer, hvilka ntgöra fäder- 
neslandets ära. Till detta ändamål hafva blifvit begagnade 
25 af de ior Berclis »Svenska Herrars och Frners Skåde- 
penningar» graverade afbildningar, genom öfvertryck trans- 
porterade på sten från de i K. Witterhets Historie och 
Antiqvitets Akademiens archiv förvarade kopparplåtarne. 
De öfriga 33 teckningarne hafva blifvit efter medaljerna 
utförda af Artisten C. F. Lindberg och graverade på sten 
af Artisten ( ). L. Anderson. Det lithografiska trycket har 
blifvit besiJrjdt af Gravyrtryckaren A. M. Spong. Stock- 
holm den 1 December 1860. 

Författtireii. 



BIRGER MAGNUSSON. 

Sveriges Jarl; BÅksf öreståndare under sin sons, Konung 
Waldemars, minderårighet. Död d. 21 Oct. 1266. 

1. 
Åts.- BIRGERUS lÅRL DE BIÅLBO. Bröstbilden, v. s., 
i harnesk och pansarhnfva med fältbindel och sköld inne- 
hållande Folkungaslägtens vapen. 

Frans. 27. PATER ET TUTOR WALDE.AL\RI R. S. 
FOLCKUNGI REBELLE8 SUBMOTI 1252. 8T0CKH0LMIA 
FUNDATA 1260. M. 1266. 

Diam. 11 lin. (Sstorl.). Grav. af Dan. Fehrman för en af J. C. 
Hedlinger är 1734 börjad och af Fehrman fortsatt serie af minnes- 
penningar öfver Sveriges Regenter. fStainparne pä K. Myntet). Om 
denna ännu icke fullständiga "Medaljserie"', som börjar med Björa på 
Haga och slutar med Fredrik I, erhälles närmare underrättelse i 
Berchs Beskripihig öfver Scenska Mynt och Kunyl. Skåde-Penningar, 
p. 317 — 324. Här behöfver endast upplysas att siffran framför bör- 
jan af Frånsidans inskrift angifver minnespenningens ordningsnummer 
i serien. — K. Mk. o. B-n i silfver i nämnda serie. 

2. 

Åts. BIRGERUS JARL DE BJALBO. Bi-östbilden, h. s., 
i harnesk med mantelveek och pnnsarhufva. — Under 
axeln: c. e. 

Frans. GUBERXATOR REGXI 1250. SEDITIONEM 
FOLKUNG. COMPRESSIT 1252. STOCKHOLM. FUNDAVIT 
1260. OBllT 1266. 

Diam. 11 lin. (8 storl.). Grav. af C. Enhörning 1817. (St, på 
K. Myntet). — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Birger, som varit Jarl under Konung Erik Eriksson, blef stam- 
fader för en ny konungaslägt i Sverige, till hvars betryggande han 
utrotade sina med AValdemars val missn()jda fränder — en åtgiird, 
som blef ftirespelet till blodiga tvister inom hans ätt. Han förde re- 
geringen med klokhet och kraft. Sin största ära har han förvärfvat 

1 



2 

som lagstiftare, hvarom minnespenningarne ingenting förmäla. Det 
uppgifna året ftir Stockholms grundläggning är icke hemtadt ur säkra 
historiska uppgifter. Birgers förtjenst af denna anläggning har mel- 
lertid efter sex århundrade blifvit tacksamt erkänd af hufvudstadens 
invånare genom uppresandet (1854) af grundläggarens bildstod i bronz, 
modellerad af Fogelbergs mästarhand. ') 



BIRGITTA BIRGERSDOTTEll. 

(S:ta BIRGITTA.) 

Dotter af Uplands Lagman, Riddaren Birger Persson. 
Född 1304. Gift med Riksrådet, Riddaren och Lag- 
mannen i Nerike Ulf Gudmarsson; Enka 1344; Hof- 
nuU^tarinna hof^ Drottning Blanka. Död i Rom d. 
23 Jidi 1373. Kanoniserad d. 7 O et. 1391. 

1. 
Åts. S. BIRGITTA. VID. Den heli^fa Bimtta i nun- 
nedrägt, med gloria öfver hjessan, ligger kiiäböjande i bön 
framför ett altare, hvarpä står ett crucifix. 

Fräns. SANCTVS DEVS S: FORTLS S: IMMORTALIS. 
MLS: XOB: pä en ornerad sköld omsluten af tva palm- 
qvistar. 

Diam. 9 lin. (6 storl.). Denna och alla följande (X. 2 — 13) äro 
radbandspenningar och af sådan anledning försedda med ögla, om den 
ej blifvit bortskuren, i senare tid gjorda i Tyskland och Italien. 
Några äro mycket sällsynta, och äfven af de mera allmilnna iiro präg- 
lade exemplar i bättre metall svåra att öfverkomma. — K. Mk. i 
messing; li-n i bly. 

2. 

Ats. S. BIRGITT. F. O. S. SALV. (--Fundatrix ordinis 
Sancti Salv;it()i'is). Den heliga ])ii-gitta i nunnedrägt med 
helgongloria, .sittande med penna i hand vid ett bord, 
på livilket stär ett crueifix oeh ligger en bok (S. Birgit- 
taj »Revelationes«). 



') En niiiiii.H|H Ilning öfver ui)j)resaii(k't aC denna bildslod iir under arbelc af 'Fru Lta 
Ahlljom, född l,nnd^rcn. Den kommer alt föreställa, pii Älsidan: Bildstoden ulan 
omakrifl, i nf»kimiin;.'en: b. k. voavAMVMr, kokm.; pa IVansidan: kkficikm itiniiKKi 

nUCIK UHIIIS FlNttATORIS IIOLMIKNSKS POST SAKCIM.A VI POSItKKlINT MDCCCMV iuom en 

kranH af ek oeli lager n))plill fiirenade i en miirkrona. 



Frans. lESVS ClIRISTI. MIS. NOBLS. Frälsarens bröst- 
1)11(1, 11. s. , med gloria. 

Oval, 9 lin. hög (6 storl.). — K. Mk. i bly, gjuten; B-n i 
ines.sing. 

3. 

Åts. S. BIRGITTA O. P. N. (-- ora pro nobis). Den he- 
liga Birgitta till midjan i nunnedrägt, med gloria, håller 
ett radband i de till bön sannnanlagda händerna. 

Frans. PASSIO. ClIRISTI. CONFORTA. ME. Frälsa- 
ren på korset i strålar. Vid sidorna stå Maria och Jo- 
hannes. 

Oval, 8 lin. hög (5 storl.). — K. Mk. i silfver; B-n i bly. 

4. 

o 

Ats. Densamma som till N. 1. 

Frans. BEATA. VIRG. SINE. PECC. OR. GON. (- - sine 
peccato originali concepta). Jungfru Maria med stjernor 
kring hufvudet står sväfvande på en halfmäne öfver sky- 
arne. 

Diam. 8^ lin. (6 storl). - K. Mk. i messing; B-n i bly. 

5. 
Ats. Densamma som till N. 1. 

Fräns. MÄTER. SALVATORIS. ORA. PRO. NO. Guds 
moders bröstbild, v. s., med uppslagen slöja. 

Diam. 8| lin. (6 storl.) — K. Mk. i messing; B-n i bly. 

6. 

Åts. S. BIRGITTA. VI. (- - vidua) Den heliga Birgitta 
på knä, bedjande som på N. 1. 

Frans. S. MARI DI OROPP. Jungfru Maria står 
med Jesusbarnet på armen och håller jordklotet pä högra 
handen. 

Diam. 5| lin. (2 storl.). Inskriften på Frånsidan afsor en bland 
.lungfru Marias många benämningar efter siirskilda orter för hennes 
dyrkan. Om den här ifrågavarande, som ligger i Piemont, fins en 
utfiirlig afhandling: Jxforia dclla Madonna mnfismna dXhopa ne 



monti della citta di JJiella nel Fiemutite. Turin 1720. — Bruks- 
patron C. Östbergs (L d. Joh. Scharps) samling i tenn gjuten. 

7. 

Åts. S. BIRGITTA. VID. Den heliga Birgitta sittande 
som på N. 2. 

Frans. S. ANNA ET lOACHIN. Båda helgonen, Jung- 
fru Marias föräldrar, stående; Anna med bok i högra han- 
den, den venstra utsträckt; Joachim pekande upp ät skyn. 
Diam. IH lin- (9 storl.). — K. Mk. i messing; B-n i bly. 

8. 

Ats. Densamma som till N. 7. 

Fräns. S. MARIA. MAGDALENA. Den heliga Maria 
Magdalena till midjan, med ett smörjelsekärl i högra han- 
den, framför ett altare, hvarpå stå ett crucifix och en 
dödskalle. 

Diam. HA lin. (9 storl.). — K. Mk. i messing; B-n i bly. 

9. 

Åts. S. BIRGITT. F. O. S. SAL. Birgitta sittande som 
på N. 2. 

Fräns. S. ALTO. IN. ALTMINST. BÄVAR. P. (- - Bava- 
ri» patronus). Helgonet S. Alto till midjan i biskops- 
drägt, med staf i venstra handen och i den högra en kalk, 
hvarur höjer sig ett barn (Frälsaren) med strålande huf- 
vud och utsträckta armar. 

Oval, 10', lin h()g (7A storl.). Biskop Alto (f 779), till biirden 
en Prins från Skottland, kom till Bajern, der han byggde klostret 
Alt-Miinster. Han förekommer som helgon först i 14:de seklets mar- 
tyriologior. — B-n i messing. 

10. 

Ais. S. BIRGI. Den heliga Birgitta sittande som på 
N. 2. 

Frans. S. ALTO 15. P. (Se N. 9). Helgonet S. Alto 
stående, i biskopsdrägt, med kalk och staf i händerna. 
Oval, f) lin. hög (^ storl.) — K. Mk. i bly; li-n i messing. 



11 

x\ts. S. BIRGITTA. FYND. ORD. S. SALVAT. Den 
lieliu;^a Birgitta sittande soin pä N. 2, med den skilnad, 
att hon vänder ansigtet åt sidan. 

Fräns. S. CATHARIXA. V. FILLV. S. BIRGIT. Den 
lieliga Catharina till midjan, i nunnedrägt med helgonglo- 
ria, häller i venstra handen en liljestängel och lägger den 
högra pä en uppslagen bok, bredvid hvilken syns främre 
delen af en hjort i begrepp att resa sig frän marken. 

Oval, 13', lin. hög (11 storl.). — Boken torde afse de af Ca- 
tharina författade andeliga betraktelser, kallade "Sjålina Tröst". 
Hjorten äter erinrar om en legend, som berättar, att dä en Romersk 
Grefve och hans stallbröder lagt sig i forsat för den vackra Fru Ca- 
tharina vid vägen till en k\Tka utanför Rom, den hon plägade be- 
söka, räddades hon derigenom att en hjort sprang upp och ådrog sig 
de jagtlystna hen-arnes förföljelse. — K. Mk. i messing; B-n i tenn, 
gjuten. 

12. 

o 

Ats. Densamma som till N. 2. 

Frans. S. CATHARIN. V. FIL. S. BIRG. Den heliga 
Catharina till midjan, i nunnedrägt med gloria, häller i 
högra handen en blomstängel och lägger den venstra pä 
en uppslagen bok. Vid högra sidan syns främre delen af 
den liggande hjorten. 

Oval, ,9 lin. hög (6 storl). — K. Mk. i bly, gjuten. — Bruks- 
patron C. Ostbergs (f. d. J. Scharps) saml. i messing, präglad. 

13. 

Åts. S. BIRGITT. FVX. O. 8. S. (Se N. 2). Den he- 
liga Birgitta, såsom förut, sitter vid ett bord, hvarpå 
jemte crucifixet och boken finnes ett skrifdon och en per- 
gamentsrulle med påskrift: o dev.s. Öfverst den helige 
Andes sinnebild dufvan om^ifven af strålar. 

o 

Fräns. S. CATHARIXA V. FILIA S. BIRGIT. Den 
heliga Catharina, som pä N. 12, häller på venstra armen 
en bok, i hvilken hon läser, i högra handen en liljestän- 
gel. Vid sidan en hälft u[)prest hjort. 

Diam. Il lin. (8 storl.). — ]}rukspatron C. Östbergs (f. d. J. 
Scharps) samling i tenn, gjuten. 



6 

Birgitta, Nordens ryktbaraste qvinliga helgon, hade frän ungdo- 
men underkastat sig stränga kroppsspäkningar och berättas redan vid 
sju års ålder hafva mottagit gudomliga uppenbarelser. Med sin man, 
at hviiken hon födde 8 barn, gjorde hon en pilgrimsfärd till Compo- 
stella i Spanien. Som enka besökte hon Kristi gi'af och andra he- 
liga orter, samt uppehöll sig längre tid i Rom, der hon slutade sina 
dagar. Hennes ben hemfördes af barnen till Wadstena, der de hög- 
tidligen skrinlades 1380. Kanonisationen verkställdes af Pafyen Bo- 
nifacius IX i S. Petrikyrkan i Rom med stor högtidlighet. Genom 
sina "Revelationes", innehållande skriftliga uppteckningar af de uppen- 
barelser, hon förment sig hafva erhållit af Kristus och Jungfru Maria, 
genom bibelns öfversättande på Svenska och genom grundläggning af 
"Salvators Orden", eller som den vanligen kallas "Brigittiner Orden", 
hvars stamkloster blef i Wadstena, har denna qvinna utöfvat ett mäk- 
tigt inflytande på icke blott den andliga utan äfven den litterära bild- 
ningen och modersmålets utveckling i vårt fädernesland. 



CATHARINA ULFSDOTTEH. 

(S:ta CxVTlIARlNA). 

Dotter af Laginanntn i Nerike, Riddaren Ulf Giid- 
marsson och Birgitta Birffer.sdotter (S. Birgitta). Född 
onihing 1336. Gift 1349 med Riddaren Eggert von 
Kärnen; Enka 1351 ; Död i Wadstena d. 24 Mars 
13 81. Kanoniserad 1479. 

Radbandspeniiingar med S. Catharinas bild och iiaiim, 
se under modren Birgitta Birgersdotter N. 11 — 13. 

Catharina följde sin moder till Rom och till Kristi gi'af, hem- 
torde hennes ben till Wadstena och återvände till Rom, för att utverka 
hennes kanonisation , men vann dock fiir tillfallet ej mera än tillå- 
telse till benens skrinläggning. Sin öfriga lifstid använde hon att 
ordna och lifva modrens klosterstiftelse. Först 1479 förklarade Påf- 
ven Sixtus IV att Catharina skulle hållas helig i Sverige, Dan- 
mark och Norge. 



STEN GUSTAFSSON STURE.) 

Bihföre.stcwdare i Sveru/e 1471—1491 och 1501—1503; 
Riddare. Död d. 13 Dec. 1503. 

Åts. 8TEN0 STVRE SEN. ADMINISTR. REGNl. Bröst- 
bilden, v. s., i prydlig drägt med pelsbräinad mantel. — 
Nederst: i. c. n. 

Frans. 39. GVSTAVI EQ. AVR. ET SEN. F. E. 1471. 
PACTVM C.\XI\L!\.R. 1483. WlBUliG. LIEERAT. 1495. IVA- 
NOGR. CAPTVM 1496. MVN\^S RESIGN. 1497. ITERVM E. 
1501. M. 1503. 

Diam. 11 lin. (8 storl.). Grav. af J. C. Hedlinger fVir den af 
honom började och af Dan. Fehrnian fortsatta serien af minnespen- 
ningar öfver Sveriges Regenter. Se ofvanf. p. 1. (St. på K. Myn- 
tet). Till förklaring af Fränsidans inskrift behöfver endast anföras 
att F. betyder '"lilius", E. "electus" och M. "inortmis". — K. Mk. i 
bronz; B-n i silfver i nämnda serie. 

Sten Stm-e den äldre, son af Riksrådet, Riddaren Gustaf Anunds- 
son Sture till Räfsnäs m. m., förde tre sjöblad i sitt vapen. Sedan 
han tappert och troget bistått sin morbroder Konung Carl Knutsson 
i kampen för fäderneslandets sjelfständighet, blef han efter Carls död 
vald till Riksföreståndare (1471), Han slog samma ar Konung Chri- 
stiern l:s starka^ här pa Brunkeberg vid Stockholm; förjagade Rys- 
sarne ur Finland och fihföljde dem in i deras eget land, samt till- 
bakavisade under 26 är Danska Konungarnes bemödande att komma 
till väldet öfver Sverige. Oenighet med Rådet nödgade honom dock 
slutligen (1497) att vika för Konung Hans, som redan i 14 år, på 
grund af Calmar recess, till namnet varit Sveriges Konung. Fyra 
år senare återvald till Riksfiirestandare fiirjagade Hr Sten åter Dan- 
skarne och styrde fäderneslandet till sin död. Till de å minnespen- 
ningen anförda uppgifter hade förtjent tilläggas, att under hans re- 
geringstid Upsala Universitet stiftades och boktryckerikonsten i vårt 
land infiirdes. 



'} Ehuru de tre Sluiarne med iiJira nog kongliij; makt förde riksstyrelsen, upphörde de 
aldrig att vara Svenska privalniäii. JJe luiiuicspeuiiiiigar, som öfver dem i en se- 
nare tid blifvit slagna, böra således ieke liiir saknas. Deras priiglade mjiit till- 
höra deremot Sveriges allmiinna mynthistoria, likasom den utförliga skildringen af 
deras lefnad och verksamhet måste sökas i vär rikshistoria. 



SVANTE NILSSON STUIIK. 

Riksföreständare i Sverige 1504—1512; Bkldare; 
Död d. 2 Jan. 1512. 

Åts. SYAXTO STVRE ADMINISTR. REGNL Bröstbil- 
den, v. s., i harnesk med pelsbränuid mantel. — Ne- 
derst: I. c. H. 

Fi-äns. 41. NICOLAI EQYITIS AVR. F. E. 1504. PER- 
PETVAE CVM JOHAN. IL IR.VE. M. 1512. 

Diam. 10', lin. (8 storl.). Grav. af J. C. Hedlinger för dess se- 
rie af minnespenningar öfver Sveriges Regenter. Se ofvanför, pag. 1 
och 7. (St. pä K. Myntet). — K. Mk. i bronz; B-n i silfver i nämn- 
da serie. 

Svante Sture, son af Riksrådet, Riddaren Nils Boson Stm'e till Ek- 
sjö, förde Natt- och Dag-vapnet. Vald till Riksföreståndare kort efter 
.Sten Stm-e den äldres död, fullföljde han dennes verk. Han icke 
blott di-ef Danskarne ur landet, utan förde kriget inom deras eget 
område och, till en tid i förbund med Lybeck, bekämpade dem till 
sj()s. Med Ryssland afslutade han fred på 60 år. Afven åt den 
inre förvaltningen egnades hans omtänksamma värd. Under en öf- 
veiläggning med allmogen om anordningar för bearbetandet af den 
upptäckta silfvermalmen vid Sala afled han hastigt i AVesterås. 



STEN SYANTESON STURE. 

Född 1592 eller' 1593. Riksföreståndare i Sverige 
1512 — 1520. Särad i slaget mot Danskarne vid Bo- 
gesund i W ester götland och död pci vägen till Stockhobn 
d. 9 Febr. 1520. 

1. 

Åt.s. STENO STVRE I VN. ADMINISTR. REGNL Bröst- 
bilden, v. s., i prydlig drägt med kappa. — Nederst: 

I. c. II. 

Fräns. 42. F. E. 1512. CHRISTIERNVS U. OPE RVS- 
SORVM ET (iVSTAVl TROLLE ARCHIEPISCOPl NEGOTIVM 
FACESSIT. M. 1520. 

Diam. 10^ lin. (8 storl.). Grav. af J. C. Hedlinger för dess se- 
rie a t minnespenningar öfver Sveriges Regenter. Se ofvanf. pag. 1 



9 

och 7. (St. på. K. Myntet). Bokstafven F. (Filius) i inskriftens 
början afser, enligt planen för denna serie, att Sten Sture var son 
af företrädaren. Det kursiva M. vid inskriftens slut betecknar att 
Ur Sten genom en våldsam död blifvit bortryckt. — K. Mk. i 
bronz; B-n i silfver i nämnda serie. 

2. 

Åts. STENO STURE JUNIOR. Bröstbilden, li. 8., i 
enkel drägt och kappa. — Nederst: c. e. 

Frans. GUBERNATOR REGXI AB ANNO 1512 PRO 
LIBERTATE PATRLVE PUGNxVNS OCCUB. 1520. 

Diam. 11 lin. (8 stork). Grav. af C. Enhörning 1817. (St. på 
K. Myntet). — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Sten Sture den yngre var endast omkring 20 år gammal, då 
han efter fadren valdes till Riksföreståndare. Under långvarig in- 
hemsk strid mot den öfvermodiga Arkebiskop Gustaf Trolle och dess 
mäktiga slägt samt andra Danmarks anhängare försvarade han med 
mod och framgång, mot både inre och yttre fiender, fäderneslandets 
oberoende. Danska Konungens härar blefvo flera gånger slagna; men 
sedan Hr Sten i striden mot en sådan här på sjön Asunden i Wester- 
götland blifvit dödligt sårad, skingrades taderlandets försvarare ocli 
Christiein II tillträdde för kort tid regeringen, för att göra ett blodigt 
slut pä de tre rikenas förening. 



GUSTAF ERIKSSON AVASA. 

Född d. 12 Maj 1496. Vald till Sveriges Riksföre- 
ståndare 1Ö21 och Konunq 1523. Död d. 29 
Sept. 1360. 

Åts. GVSTAF o ERICSEN o G o R o s o (- - Gubernator 
regni Sveciaj) Bilden i harnesk, till midjan, franivänd, med 
svärd i högra handen och en hufvndbonad med hängande 
^ädrar. Vid sidan en liten vapensköld med vasen; der- 
öfver en stjerna. Under bilden: 1522. 

Fräns. PROTEGÉ NOS lESV. En krönt vapensköld 
på ett kors med utsirade armar. I skölden G öfver 
tvenne pilar, korslagda mellan tre kronor. Ofver skölden 
tvä stjernor. 



10 

Diam. 9 lin. (6 storl.). Gjuten och cicelei-ad, utan tvifvel i en 
något senare tid. Pa några exemplar fiirekomma punkter mellan 
orden i st. f. ringar. Sällsynt. — K. Mk. (ett original exemplar och 
en copia, något skiljaktig) o. B-n i siltVer. 

Riksf() rest an dåren Gustaf Eriksson Wasa tillhör ännu >Sve- 
riges privatmän. Som sådan genomförde han lyckligt den vågsamt 
f()retagna frihetskampen, hvarigenom fäderneslandet lösrycktes från 
den förhatliga fcireningen med Danmark och Xorge — en fijrening, som 
icke för något af dessa länder medförde lycka och som för Sverige 
aldrig bar andra frugter än förtryck, utpressningar och partistrider. 
Hvad Gustaf till fullkomnande af sitt stora verk utfört som Konung, 
tillhör rikshistorien. 



CLAS CHRTSTE11S80N HOIIN. 

Friherre; Riksråd; Öfverste Amiral och Fältmarskalk', 

Riddare af Salvators Orden. Död d. 9 

Sep. 1Ö66. 

Åts. CLAUD. HORN L. B. R. SV. SENAT. ET THA- 
LASSIARCIIA. Bröstbilden, li. s., i broderad drägt, rund 
iiiössa och Sahutorsordens kedja öfver bröstet. — Nederst: 

KEIIKMA.N. 

Fräns. PELAGI DECUS ADDIDIT. Segergudinnan gå- 
ende med en pahnqvist i venstra handen och i den högra 
en flaggstång med tvenne sjökronor (corona3 navales) och 
en lagerkrans, som hon nedlägger pä en upprest trofé af 
harnesk och sköldai"- I afskärn.: prolatis r. finibus mari 

BALT. LHiERATO. 

Diam. \^)^ lin. (7 storl.). Grav. af C. G. Fehrman. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1787. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Frih. Horn \ar en utmärkt härförare både till lands och sjös. 
Sina fcirsta lagrar skar han i kriget mot Ryssland 1554 — 1557. Se- 
dan Reval 15(51 ställt sig under Sveriges skydd, tog han hela Est- 
land i besittning och härjade i Litiand. Under kriget med Danmai*k 
anförde han landtarmeen på dess härjningstag i Bleking, Halland och 
Skåne. Som Befiilhafvare till sjös vann han många och lysande se- 
grar (ifver Danska och Lybeckska tiottorna 1564 — 1506. Döden öf- 
venuskade honom på A by prcstgård i Ostergcitlaud under resan till 
armeen, som skulle inf;illa i Halland. 



11 



LAUEENTIU8 PETKL 

Född 1499. Sceriges Århehiskop. Död d. 26 
bet. 1513. 

Åts. LAUR. PETRI PRBI. ARCH. EP. EVANG. SV. 
Bröstbilden, v. s., i gaininal prestdrägt med ringkrage. 
— Nedanför: m. f. 

Frans. LUCIS YIXDEX ADOPERTA RECLUSIT. Ett 
kors och en uppslagen bibel på ett altare. Ofver korset 
en strålande stjerna. I afskärn.: xat. mcdxcix dex. :mdlxxiii. 

Diam. 10{ lin. (7 storl.). Grav. af M. Frumerie. (St. pä K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1842. — K. Mk. o. B-n 
i silfver. 

Lam-entius Petri hade jemte brödren Olaus Petri studerat i AVit- 
tenberg, der de gjort bekantskap med Luthers kyrkoreformation. Åter- 
komna derifrån blefvo de föniämsta medlet till läroförbättringens in- 
förande i fäderneslandet. Laurentius blef Svenska kyrkans förste 
evangeliske Arkebiskop. Genom bibelns utgifvande pa modersmålet 
(öfversättningen af Gamla Testamentet var till största delen af honom 
besörjd), genom sin Kyi'ko-ordning (1571) och andra skrifter befti- 
stade han och ftirsvarade det stora verket. Hans historiska arbete 
"Sveriges Chrönica" är, hvad språket beträffar, af utmärkt värde. 



JAKOB BAGGE. 

Född i Halland eller Norge 1499. Amiral; Ståthål- 
lare pä Stockholms slott. Död d. 14 Jan. Iö77. 

Åts. JAC. BAGGE THALASSIARCHA. Bagges vai)en- 
sköld med hjelmprydnad och löfverk;i hjelmen tre fiaggo]-. 

Frans. TESTIS ERIT MAGNIS \1RTUTIBUS UXDA. 

Segergudinnan, med lagerkrans i högra och ett skei)psro- 
der i venstra handen, gående i förstäfven af ett antikt 
skepp, prydt med troféer. I afskärn.: ad bornholmiam i.sf,3. 

Diam. 10.1 lin. (7 stork). Grav. af G. A. Enegren. (St. pä K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1819. Åtsidans stamp sön- 
drig. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



12 

Svenska Flottan under Bagges betal vann en lysande seger öfver 
den Danska vid Bornholm den 30 Maj 1563, dä tre Danska linie- 
skepp, bland dem amiralskeppet, togos. Bagge höll i anledning af 
denna seger ett lysande triumftåg i Stockholm, efterfiiljd af Danska 
Amiralen och öfriga tillfångatagna fiender. Följande året anförde han 
en blodig sjcibatalj vid Oland mot Danska och Lybeckska flottorna, då 
hans amiralskepp antändes och flög i luften. Han sjelf på ett under- 
bart sätt räddad fördes i fångenskap till Danmark. Man har länge 
trott att han der slutade sitt lif; men nyare forskningar hafva upp- 
lyst att han återkommit till Sverige och som Ståthållare i Stock- 
holm aflidit. 



HENRIK WIIEDE. 

Födelseår obekant. Ryttmästare. Stupade i slaget tid 
Kerckholm. d. 17 Sept. 1605. 

Åts. HENRICUS WREDP: CENTURIO EQVITUM- Wre- 

defainiljens adliga vapensköld med hjelniprydnad och 
löfverk. 

Fräns. QUOD SE PRO REGE DEVOVIT. Samma fa- 
miljs frilierrliga vapensköld delad i fyra fält kring hjert- 
vapnet, med två hjelmar, krona och löfverk. I afskärn.: 

AD KERKHOLM IfiOS. 

Diam. lOi lin. (7 stork). Grav. af C. Enhörning. (St. pä K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1805. — K. Mk. o. B-n 
i silfver. 

Då Konung Carl IX i slaget vid Kerckholm nära Riga d. 17 
Sept. 1605 fått sin häst dödskjuten, framstörtade Wrede, steg af och 
lemnade sin häst åt Konungen, som derpå räddade sig undan den 
påträngande fienden, af hvilken Wrede genast nedhöggs. Enkan Ger- 
trud v. Ungern fick Elime fjerding i Kymenegårds Län i Finland 
m. fl. gods i förläning. Sönerne upphöjdes 1653 i friherrligt stånd. 



NILS 8TJERXSCHÖLD. 

Född d. 12 Juni 1583, Riksråd; Sulthdllnre i Dorpaf 

och dess Län; Amhud. Dödskjut en pd siit skepp 

utanför Danzig d. 18 Nov. 1627. 

Åts. NICOL. STJERNSCHÖLD R. S. SEXATOR ET CLAS- 
SLS PRAEFECTUS. Stjernschölds vapensköld med hjelm- 
prydnad och löfverk. 

Fräns. QUEM VIRTU8 ADDIDIT ASTRLS. Stjernbil- 
den Herkules pä himmelsgloben. — Vid venstra sidan: 
F. — I afskärn.: post clariss. res gestas pro patria occub. 
Arocxxvn. 

Diam. 11 lin. (7^ storl.). Grav. af C. G. Fehrman. (St. på 
K. Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1789. — K. Mk. o. B-u 
i silfver. 

Stjernscliöld, som med trohet och tapperhet tjent sina Konungar, 
Carl IX och Gustaf Adnlf, till lands i krigen mot Ryssland, Pohlen 
och Danmark, och 1627 blifvit nämnd till Amiral, lag med en liten 
blokadeskader utanför Danzig, da hans chefskepp omringades af sex 
fiendtliga fartyg. Slutligen öfvermannad, befalhe han sin tjenare 
antända krutkammaren för att spränga skeppet, och den äntrande 
fienden i luften; men badehan och tjenaren blefvo dödskjutna, innan 
befallningen hunnit verkställas. 



ERIK SOOR 

Född d. 21 Aug. 1592. Ofverste för Westgöta kaval- 
leri; Riddare. Död d. 15 Mars 1632. 

Åts. ERICUS SOOP CHILIARCHA. Soops familj vapen 
med lijelmprydnad ocli löfverk. 

Fräns. ERIPUIT REGEM MEDIOQ. EX IIOSTE RECE- 
PIT. Soop afskjuter sin pistol pä en Kroat, som sträcker 
armen att fasttaga Koming Gustaf Adolf; alla tre figu- 
rerne till häst. I afskärn.: d. xvii. jcnii mdcxxix. 



14 

Diam. 10^ lin. (7 storl.). CJrav. af L. Grandel. (St. på K. 
Mvntet). Slatien af Svenska Akademien 1800. Stamparne sprun^o 
ocii nya oniajordes af samma graviir, utan väsendtlig olikhet. — K. 
JMk. (af båda slagen) o. B-n i silfver. 

Soop hade som gosse deltagit i Gustaf Adolfs barndomslekar och 
delade som man krigets faror med den konglige barndomsvännen, af 
hvilken han år 1627 mottog det pä denna tid sällsynta riddaresla- 
get. När Gustaf Adolf i den heta striden vid Stum i Preussen d. 
17 Juni 1629 blifvit skild frän sin här och efter ett tappert försvar 
höll på att tillfångatagas af en Kroat, framstörtade Soop, nedsköt Kro- 
aten och återvände med den räddade Konungen till Svenskarnes leder. 
Soop deltog som Ofverste för Westgöta kavalleri i trettioåriga kriget, 
der hans Regemente utmärkte sig genom lysande tapperhet. 



NILS BRAHE. 

Född d. 14 Od. 1604. G ref ve; Riksråd; General af 

infanteriet. Dödligt särad i slaget vid Llltzen, ajied 

han i Nauriiburg d. 25 Nov. 1632. 

Åts. NICOLAUS BRAHE. C(3MES. R. S. SENATOR. 
Bröstbilden, h. s., i kyller med frdtbindel och spetskrage. 
— P;i axeln: c. m. 

Fräns. PRO REGE, GUM REGE. En döende krigare 
neddignande; pä marken ligga den affallna lijelmen och 
svärdet; vid sidorna synas kanoner; i bakgrunden den 
brinnande staden Liitzen samt flj^ende ryttare. 1 afskärn.: 
LNA ixvicTUs occLBurr Arocxxxii. 

Diam. 10{ lin. (7 storl.). Grav. af C. M. Mellgren. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 18."i6. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Gr. Jirahe fciljde frän sitt 17:de är Gustaf Adolf i dess krig, 
och Koiumgen har om honom yttrat att han var, näst Torstensson, i 
hela hiiren det bästa iimnet till en stor fältherre. I slaget vid 
J^iitzcn fcirde lian befälet (ifver Svenska infanteriet i centern, der 
(len tappia bla och gula brigaden stupade i sina led. Brahe bars 
dfidligt särad frän slagfältet, der Konungen nyss hade stupat. 



15 



MAGNUS BRAHE. 

Grefve till Wishuishorg. Född d. 25 Sept. 1564; Bih- 
drots; Lnndshöfdiiuj öfver hela Smaland; President 
i Svea Hofrätt; Lar/man i Upland ; Riddare. 
" Död d. 3 Mars 1633. 

Ats. MAGXVS. Co. in. Wising: Bröstbilden, h. s., i 
harnesk under niantelveck, med l)rodera{l krage. 

Frans. Si te. Fata. Trahunt. aliter. non. Anno. 1614. 
Vapenskölden delad i fyra fält kring I ijert vapnet. 

Oval, af 141 lin. li()jd (12 storl.). Gjuten ocli ciselerad 1614, 
livilket ar Gr. Brahe, efter slutad fred med Danskarne, återvände 
från Småland till Stockholm och insattes till President i den nyss 
stiftade Svea Hofrätt. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Gr. Brahe var, såsom hela hans släift, utmärkt genom den ädla- 
ste konungatrohet. Konung Carl IX hade inuen trofastare vän. 
Sorgen öfver Gustaf .Vdolfs d()d bröt hans lifskraft. 



JOHAN BANER. 

Född d. 23 Juni 1596. Riksråd; Fältmarskalk; Geiie- 

ralguvernör i Pommern; Riddare. Död i 

Halberstadt d. 10 Maj 1641. 

1. 

Åts. (Rosett) .JOH: BANXERUS: DO: MULH: REG: 
SUE: COXS: PET: MIL: GEXERALIS ( - - Doniinus Mulhani- 
niariai regni Sueciaä Consiliarius Petestris niilitia? (ieneralis). 
Framvälld bröstl)ild i prydlig rustning med spetskrage och 
mantelveck. — ^^id kanten: iu.vm. f. 

Frans. EXSEM PROQUE DEO, DEXTERA FERTQUE 
SUECO: En arm ur skyn håller ett uj)prätt svärd med 
fästeknappen pa en bibel liggande pa ett fyrkantigt bord; 
kring svärdsklingan sväfvar en lagerkrans; öfverst ett 
strålande ~'~V 



16 

Diiim. 15 lin. (13 storl.). (Jrav. af .loli. IJIuni i Tyskland, 
medan Baner der i relisionsfrihets kriiiet anfrn-dc Svenska arnieen. 
Sällsvnt. — K. Mk. o. H-n i silfVer. 



En minnespenning, på li\nlken förekommer Haners vapensköld, se 
under Bengt Oxenstierna (f 1643). 

Baner ftiljde Gustaf Adolf i krigen i Ryssland, Lifland, Preussen 
och Tyskland. Efter Konungens död blef han 16.34 öfverbefälhafvare 
öfver hela Svenska hären i Tyskland, uppehöll Svenska vapnens ära 
under stora vidrigheter i följd af penningbrist och bundsförvandters 
trolöshet, vann flera lysande segrar, intog städer och fästen och hem- 
sände till fäderneslandet talrika segerbyten. Hans lik hemfördes och 
hvilar, i skuggan af de troféer han eröfrat, i ett särskildt grafchor 
vid Riddarholmskyrkan i Stockholm. 



JOHAN LILJEHOK. 

Född 1598. Guvernör öfver Htnter- Pommern; Eikf<fält- 

tygmästare och Fältmarskalken Torstenssons närmaste 

underbefälhafvare i Tyska kriget. Stupade i 

striden vid Leipzig den 23 O et 1642. 

Åts. JOHANNES. LILJEHOK. PRAEFECTUS. REI 
TORMENT.ARIAE. GENERALIS. Bröstbilden, h. s., i harnesk 
ined inantelveck och bred spetskrage. Nederst fyra kulor. 
— Under axeln: c. e. 

FrTins. NON INFERIORA SECUTUS. Konung Gustaf 
Adolfs bröstbild på en fotställning, tecknad med Konun- 
gens namn: gust. n adolph. Vid dess fot sjunker en 
döende krigare pa sin sköld; svärdet faller ur hans hand; 
hjehnen ligger vid sidan. — Pa marken: k. — lafskärn.: 

OCCUBUIT IN PRAELIO LIPS. MDCXLII. 

Diam. lOj lin. (7 storl.). Grav. af C. Enhörning. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1812. — K. Mk. o. B-n i 
silfvfr. 

LiljcJKik forvärfvade stort förtroende hos Regeringen genom sitt 
tajipra fiirsvar af Pommern och ordningens uppehållande i denna. 
[)r(tvins. Kadet hade redan utsett honom till niirmaste befälhafvare 
under Baners sjukdom; men da. underrätteiso snart ingick om denna 



17 

Fältherres död, erhiiU han, med äldre Generalers förbigående, förord- 
nande på nämnda befattning under Baners efterträdare Torstensson. 
Liljehök. rättvisade detta förtroende, då han kort derefter på den 
valplats, der Gustaf Adolf elfva år förut" vunnit en lysande seger, 
döende kunde helsas af Pfalzgrefven Carl Gustaf med de orden: "Vi 
hafva segrat genom dig". 



BENGT OXENSTIERNA. 

Friherre. Född d. 19 Oct 1391. Riksråd; Riksstall- 
mästare; Generalguvernör öfver Lijiand och Ingerman- 
land. Död i Riga d. 9 Juni 1643. 

1. 

Åts. POST NVBILA PHOEBVS på ett veckadt band 
omkring »der Augsburger Pyr» (kotten, staden Augsburgs 
vapen), hvars fjäll bestå af 13 små sköldar, af hvilka 12 
innehålla vapen, den 13:de och öfversta ett strålande 
M^""!. Kottens skaft, hvarpå läses: 1632, står på ett ka- 
pital, pr3'dt med två vapensköldar. På ett tvärband, bak- 
om skaftet, står: Crescit et ,-. florescit. Pä ömse sidor ett 
dubbelt monogi*am af bokstäfverna G A, hvilka afse dels 
Konung Gustaf Adolfs nanm, dels stadens antagna be- 
nämning »Augusta Gustava» (i st. f. den äldre Augusta 
Vindelicorum). 

Frans. GVSTAVA. ET. AVGVSTA. CAPVT RELIGIO- 
NIS ET. REGIONIS på ett veckadt band, hvarpå hvilar Sve- 
riges krönta riksvapen, omgifvet af dubbelmonogrammer, 
sådana som på Atsidan , men under kongliga kronor. Der- 
under syns en planritning af staden med dess gamla och 
den tillämnade nya befästningen samt den förbiflytande 
floden. Inuti grundritningen äro fyra ovala vapensköldar: 
l:o Frih. Bengt Oxenstiernas, 2:o Grefve Georg Fredriks 
af Hoherdohe, 3:o Johan Baners och 4:o Frans von Tray- 
torrens's. 

Diam. 24\ lin. (22i storl.). Slagen i Augsburg 1632, sedan 
Konung Gustaf Adolf intagit staden och der insatt Frih. Bengt Oxen- 
stierna till Guvernör samt uppg.jort planen till ny befästning. Gref- 

2 



18 

ven af Hohenlohe var Ståthällaie, Baner General af infanteriet. Ge- 
neral Qvartermästaren Traytorrens hade utfört ritningen. Sällsynt. — 
K. Mk. o. B-n (bland kongliga) i silfver. 

Frih. Oxenstierna hade i yngre åren (1613 — 1620) gjort vid- 
sträckta resor i Turkiet, Persien, Palctstina, Egypten och andra län- 
der. Efter återkomsten följde han Konung Gustaf Adolf och använ- 
des i diplomatiska beskickningar samt i trettiåriga kriget. 



CLAS FLEMING. 

Född i Mars 1592. Riksråd; Amiral; Öfverstdthdllare i 
Stockholm; President i K. Räkningekammaren eller K. Kam- 
mar Collegium; Lagman i Norra Firdand. Dödskjuten pd 
sitt amiralsskepj) utanför Christiansimis 
d. 26 Juli 1644. 

Åts. CL. FLExAIIXG. R. SEX. U. STOCK. PRAEF. THA- 
LASSIARCHA. Bröstbilden, h. s. , i harnesk med veck af 
rådsmanteln och bred utliggande krage. — Nederst: c. e. 

Frans. TURRIGERA URBS EREPTAQ\T: ROSTRA CA- 
RINIS. En del af Stockholm med gamla arsenalen (fordna 
Gr. De la Gardies palats) utefter hamnen. I förgrunden 
troféer (bakstammen af ett linieskepp, en slup, kanon, 
.ankare, flaggor, kulor). I afskärn.: moistumenta viri pro 
PATRiA occuMB. ^mcxLiv. — Vid kanten: e. 

Diam. 10^ lin. (7 storl.). Grav. af C. Enhörning. (St. på K. 
Myntet.) Slagen af Svenska Akademien 1801. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Bland Fleraings mångfaldiga embetsmanna förtjenster afser min- 
nespenningen endast Ofverståthal lårens och Amiralens. Hufvudsta- 
den förskönades under hans styrelse. Gator och torg reglerades, Hera 
trakter, däribland i synnerhet Norrmalm, ombyggdes efter ordnad plan 
med ansenliga hus, .Jakobs förfallna kyrka iståndsattes, en sluss an- 
lades m. m. Som Amiral uppbragte han (irlogsHottan nära nog ur 
ödesmål till den styrka, att han 1644 kunde som Chef utföra 40 väl 
utrustade krigsskepp till ärorika strider mot -den Danska af Konung 
Christian IV sjelf anförda flottan. Utanfiir Christianspriis (Friederichs- 
ort) i Holstejn träffades han af en kanonkula frän ett Danskt land- 
batteri, niidcr det han i kajutan på sitt skepp höll pa att tvätta sig. 



19 

JOHAN SK YTTE. 

Född den 9 Maj 1377. Friherre; Riksäd; Freaident i K. 
Räkningekammaren eller K. Kammar Collegium; General- 
guvernör i Lijiand, Estland, Ingermanland och Karelen; 
Fresident i Göta Ho frätt; Upsala och Dorpats 
Universitets förste Kansler; Riddare. 
Död d. 25 Mars 1645. 

Åts. JOHANNES SKYTTE R. S. SENATOR. Bröstbil- 
den, il. s. , med veck af rådsmanteln. — Nederst: e. 

Fräns. GRANDI NOBILIS ALUMNO. Centauren Chi- 
ron (Skyttens stjernbild), omgifven af andra stjernor. I 
afskärn.: gustavi n. ad. praeceptor patronus litterär, mu- 

NIPICUS. 

Diam. 10| lin. (7 storl.). Grav. af C. Enhörning. (St. på K. 
Myntet.) Slagen af Svenska Akademien 1813. Centam'en Chiron, 
ryktbar som Achilles's lärare, af forntidens mythologer insatt i Skyt- 
tens stjernbild (Sagittarius), har, jemte inskriften, dubbel hänsyft- 
ning på Skyttes namn och befattning som Gustaf Adolfs lärare. — 
K. Mk. o. B-n i silfver. 

Konung Gustaf Adolf belönade sin ungdomslärare Skytte genom 
att upphr)ja honom till sin konglige Rädgifvare. Han var en lärd 
man och blef en inflytelserik befrämjare af bildning och lärdom. Un- 
der hans Kanslerstid gjorde Upsala Universitet stora framsteg och 
mottog Konung Gustaf Adolfs rika gåfva af Wasaättens stamgods. 
Sjelf stiftade han der en ny, efter honom benänmd, Eloquentia? et 
Politices profession , hvilken innehafts af många utmärkta vetenskaps- 
män och som ännu tillsättes genom option af Skyttes afkomlingar. 
Genom hans,, bemödande inrättades skola, gymnasium och universitet 
i Dorpat. Afven de lägre undervisnings anstalterne förbättrades; en 
Lappskola anlades i Piteå (sedan flyttad till Lycksele). I den kongliga 
radkammaren gällde hans ord mycket, ehuru hans råd icke alltid fiUj- 
des. Han afled som Svensk Commissarius under fredsunderhandlin- 
garne vid Brömsebro. 



JOHANNES IllDBECKTUS. 

Född d. 3 April 1581. Th. D.r; Biskop i Westeräs 
Stift. Död d. 8 Aug. 1646. 

Åts. JOHANNES RUDBECKIUS EPISC. AROS. Bröst- 
bilden, h. s., i presterlig drägt. — Under kanten: t. 



20 

Fräns.: FERT .EVUM ET POXDERA VIRTUS. En 

kantig pelare uppbär brutna livalf bågar. I afskärn.; 
CLARA progenip: revicturus. ob. 1646. 

Diam. 10} lin. (7 storl.). Grav, af G. A. Enegren. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1832. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Rudbeckius hade som Professor i Upsala, fiirst i Hebreiska språ- 
ket, sedan i tlieologi, haft drygaste arbetet i den reviderade bibel- 
öfversättningen , som under Gustaf Adolfs regering utgafs. Som Bi- 
skop i Westerås blef han en ny reformator inom Svenska kyrkan.» 
Gymnasium och skolor anlades inom hans Stift, presternas bildning 
höjdes, deras seder och verksamhet (ifvervakades med skonlös sträng- 
het. K}Tkans skydd mot verldsliga maktens ingripande fijrfäktades 
med en myndighet och djerfliet, som ådrog honom häftiga strider med 
Rikskansleren Axel Oxenstierna och Drottning Christinas Förmyndare- 
regering. Bland hans mänga barn och efterkommande äro Profes- 
sorerne Olof Rudbeck den äldre och yngre de ryktbaraste. 



LENNART TOIISTEN880N. 

Född d. 17 Aug. 1603. Gr ef ve; Riksråd; Fältmarskalk; 
Generalissimus öfver Svenska armeen i Tyskland; Gene- 
ralguvernör öfver Pommern, sedan öfver Westergödand, 
Dalsland, Wermland och Halland. Död 
d. 7 April IGöl. 

Åts. *I11S CHRISTINA SIBI PALMAM QU.ESIVIT IN 
AGRIS SANGUINE GUSTAYI UUI MADUERE PATRIS. 1642. 
23. OCT. och vidare i en inre krets: &tofö a'cr^c^ 511111 
3trcittav^c bctcitct, ^2lbcr ber Sicc^ fcuipt i^lmii ^(y^ltät!:^^ 
jf^v^^s,. Ett på marken upprätt stående svärd mellan en 
lager- och en palmqvist, upphällna af tvä lejon, öf- 
ver svärdsspetsen en krona, i hvilken står: 1643. Der- 
öfver ett strålande ~1"0 i en krans med nedhätigande lager- 
qvistar. I fonden ett berglandskap med hus och borgar. 
— På marken: v,, t. 

1'^ r å n s. 1'0STQUA M \'rCT( )RI PATIISTI LH»S1A SUJXO, 
ARMIS CFIRISTIN.E EST IXVIA NULLA VlA. 1642. 27. NOii 
Staden Leipzig omgifven af fästningsverk, livarpå solen 
lyser genom moln. IVi förgrunden ett fältslag. Nedanför, 



21 

iiioin (Jii ram: nunc torsten.soiinii tibi cognita, lipsia, virtus, 
— På sidorna: g. t. 

Diam. 22 lin. (21 storl.). Slafren i Tyskland i anledning af Sven- 
ska armeens seo^er, under Torstenssons betal,^ vid Leipzig d. 23 Oct. 
samt stadens intagande d. 27 Nov. 1642. Årtalet i kronan på Åts. 
anvisar förmodligen tiden för medaljens prägling. Mycket sällsynt. — 
K. Mk. (bland kongliga medaljer) i tenn, gjuten; B-n (bland kongliga) 
i silfver. 

Torstensson hade följt Konung Gustaf Adolf i alla dess krig, blef 
efter Fältmarskalken Baners död Generalissimus öfver Svenska ar- 
meen i Tyskland (1641 — 1646) och vann ett oförgängligt rykte ge- 
nom förbättring af artilleriet, snabba och välberäknade krigsrörelser, 
lysande segrar och exemplarisk krigstukt. 



LOUIS I)E GEER. 

Född i Luttich d. 17 Kov. 1587. Af Konung Gustaf 
Adolf inkallad och naturaliserad som Svensk medbor- 
gare och adelsm.an; Egare af flera bruks- och landt- 
egendomar i Sverige. Död i Amsterdam 
d. 19^ Juli 1632. 

Ats. LUDOVICUS DE GEER. Bröstbilden, h s., i 
gammaldags drägt, med kalott. — Under axeln: f. 

Fräns. HIS AALIT HOSPES CIVISQUE YOCARI. En 
colonna rostrata. Vid dess fot ligga en kanon, ett svärd 
och en Mercuriistaf. I afskärn.: natls mdlxxxvii. dex. 
ArocLii. 

Diam. 10| lin. (7 storl). Grav. af G. A. Enegren. (St. på K. 
Myntet.) Slagen af Svenska Akademien 1829. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

De Geer hade som handlande i Amsterdam länge egt förbindel- 
ser med Sverige, då han af Konung Gustaf Adolf inbjöds att här 
bosätta sig. Stora penningförsträckningar till Svenska kronan g,jorde 
honom egare ^ af Finspång, Leufsta, Österby, Gimo m. fl. bruk och 
egendomar. Ar 1645 utrustade han på egen bekostnad en flotta af 
30 skepp i Sveriges krig mot Danmark. Han införde förbättringar i 
Svenska jernhandteringen , kanongjutning och vapensmide samt utvid- 
gade Sveriges handel. 



• 22 

JOHAN ADLER SALYIUS. 

Född 1Ö90. Friherre; Jur. D:r; Riksråd och Rih- 
Kansliråd. Död d. 24 Åilg. 1652. 

Åts. lOII. ADLER SALVIVS S. R. M. SVEC. CONS. 

INT. & AD TR. PAC. VN. LEG. PLEN. ( Sacrge Regi se Ma- 

jestatis Sveciie Consiliariiis intiiims et ad tractatus pacis 
universalis Legatus plenipotentiarius). Bröstbilden, h. s., 
i prydlig drägt med kappa och spetskrage. — Under axeln: 
v. — Nedanför: c. pk. s. c. m. (Gum privilegio Sacrse Ciesarese 
Majestatis). 

Fräns. NON EST DISSENSIONIS DEVS SED PACIS. 
Adler Salvii vapensköld med hjelmprydnad och löfverk. 
I afskärn.: dex. 23. aug. 1652. 

Diam. 14 lin. (Il storl.). Grav. af G. V. Vestner i Niiniberg. 
Tillhör dess i början af 1700-talet, med kejserligt privilegium, utgifna 
serie af minnespenningar öfver Fullmäktiga xiå Westfaliska fredens 
afslutande. Sällsynt. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Adler Salvius (innan han 1624 adlades, kallad blott Salvius) 
hade bildat sig under långvariga resor och studier i utlandet och an- 
vändes i mänga diplomatiska uppdi-ag af Gustaf Adolf och Christina. 
Han blef 1638 Svensk Legat i Tyskland och 1643 Plenipotentiarius 
i fredsunderhandlingarne, som slutades med Westfaliska freden 1648, 
dervid af Drottningen, som önskade snart slut på underhandlingarne, 
försedd med hemlig instruktion och använd att motarbeta det Oxen- 
stiernska paitiets planer. Mot den gamla adelns protest insattes han 
af Drottningen i Rådet 1648. 



AXEL OXENSTIERNA. 

Född Fnherre d. 16 Juni 1583. Gr ef ve; Riksråd; Riks- 
kansler; President i K. Kansli Collegium; Medlem af För- 
myndareregeringen under Konung Gustaf Adolfs och Drott- 
ning Christinas minderårighet; Direktor öfver Evangeliska 
förbundet i Tyskland och Prceses i Concilio Formato; Rid- 
dare; Kansler för Universitetet i Upsala och en tid för Er- 
furts Universitet. Död d. 28 Aug. 1654. 

1. 
Åts. I. D. D: AXEL. OXENSTIERNA. L. B. I K. D. I. 

F. T. E. R. SV. C. L'" T-. S: F"'" E'! D'" (lllustrissimus Domi- 



23 

niis Doniinus Axeliiis - - Liber Baro in Kimito Dominus in 
Fiholm Tidön Eques Regni Sveciae Cancellarius Legatus in 
Germania Suprenius Foederis Evangelici Director). Bröst- 
bilden framvänd, med bred spetskrage, till en del täckt 
af den vid nedra kanten anbringade Oxenstiernska vapen- 
skölden under friherrlig krona. 

Frans. ROBORE. DIVINO. CORONATvs VIXCIT. LEO. 

Ett krönt lejon, upprest på bakfötterna, håller ett svärd 
i högra och en öppen krona i venstra tassen. Deröfver 
ett strålande n'n\ 

Diam. 14^ lin. (12 storl.). Ar en Riksdaler, slagen i Tyskland, 
sannolikt i Augsburg eller Osnabriick, omkring år 1633, då Oxenstierna 
i egenskap af Evangeliska förbundets Direktor ledde Svenska Rege- 
ringens underhandlingar och utförandet af Tyska kriget. Inskriftens 
början på Atsidan, likasom Frånsidans sinnebilder och omskrift, ^^tna 
att Oxenstierna icke sjelf, såsom man påstått, låtit prägla denna 
Riksdaler, utan att den tillkommit som ett uttryck af de Tyska Pro- 
testanternas aktning och tacksamhet. Lika otillförlitlig synes uppgif- 
ten vara att Oxenstierna låtit sönderslå stamparne, emedan Drott- 
ning Christina yttrat missnöje öfver kronans och lejonets anbringande 
pa denna Riksdaler. Mycket sällsynt. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

2. 

Åts. AXELIVS. OXENSTERN. RERVM. SVECO. GER- 
MANICAR\T\I. ATLAS. (En blomma.) Bröstbilden, h. s., 
med mantelveck och bred spetskrage. — - Nederst: fg. if).3i. 

Frans. PRUDENTIA. & FORTITUDINE. POST. GU- 
STAVUM. MAGNUM. LIBERTATIS. VINDEX. Friheten, en 
qvinna med hatten på hufvudet, håller i händerna två 
andra qvinnofigurer, Sanningen med en spegel och Tap- 
perheten med en pelare. Vid fötterna ligga sönder- 
slitna fjettrar. Ofverst i en sky Konung Gustaf Adolfs 
bröstbild hållande ett band, h varpå läses: . sic. decvit. mea. 

FACTA. SEQVI, 

Diam. 14 lin. (IH storl.). Gravören obekant. (St., mycket ska- 
dade, i Banken.) Felfria afdrag äro sällsynta. Utkom i Tyskland 
1634. — K. Mk. 0. B-n i silfver. 

3. 

Åts. .AXELIVS. OXENSTERN. LIB: B^VRO: IN. KYMI: 
DO: IN. FlllO: Bröstbilden, h. s., som på N:o 2. Nederst: 

.F G. UVM. 



24 

Fräns. .PRO. RELIGIONE. &. PATRIA. Oxenstiernska 
vapnet i oval sköld med hjelmprydnad och rikt lötverk. 
Vid sidorna stå Tron, en qvinna med bok och kors, 
samt Rättvisan, med svärd och vägskäl, samt pä fot- 
ställningarne deras namn: fudes ivstit. 1 afskärn.: mode- 
rata. DVRANT. 

Oval af 14} lin. höjd (12 storl.). Gjord af samma gravör som 
föreg. X:o 2 och ^åd samma tid. Högst sällsynt. — K. Mk. i tenn, 
gjuten; B-n i bly, båda med ögla i öfra kanten. 

4. 

Åts. AXELIUS OXENSTIERNA COMES. Bröstbilden, 
h. s., med mantelveck och spetskrage. — Under axeln: 

c. E. 

Fräns. CANCELLARIUS REGNI AB ANNO 1612 FOE- 
DERIS EVANGELICI DIRECTOR 1633 OB. 1654. 

Diam. 11 lin. (8 storl.). Graverad och utgifven af C. Enhörning 
1817. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



Ats. AXELIUS OXENSTIERNA. Bröstbilden, v. s., 
med spetskrage. — Nederst: salmsox f. 

Fräns. NxVTUS ES^ FANO UPLANDL^ AN. M. D. 
LXXXIII. OBIIT STOCKHOLMLiE AN. M. DC. LIV. — Under 
en linea: series numismatica unfversalis virorum illustrium. 
— M. Dccc. XXI. — Nederst: di-kaxd edimt. — Randskrift: argent. 

Diam. 14 lin. (11^ storl.). Grav. 1821 af Joh. Salmson i Paris 
för Durands serie af minnespenningar öfver ryktbara män. — K. Mk. 
o. B-n i silfver. 

Axel Oxenstierna, som redan vid 26 års ålder (1609) kallades 
till Riksråd , var Sveriges och samtidens störste statsman. Hans öden 
och verksamhet äro införlifvade med fäderneslandets historia under 
Gustaf Adolf och Christina och till en väsendtlig del med Europas 
häfder under samma period, så att Franska Ambassadören Chanut 
fullt sanningsenligt kunde säga om och till honom: »Axis hic est, circum 
quem totus volvitur orbis.» Hans stora öfverlägsenhet understöddes 
af en ovanlig lärdom , äfven inom områden, som för statsmannen van- 
ligen äro främmande, och en öfvermensklig arbetsförmåga. 



2;j 



GUSTAF HOIIN. 

Född d. 23 Oct. 1592. Gr ef ve; Riksråd; Riksmarsh; 

General- Fältherre och President i K. Krigs 

Collegium; Lagman i Södra Finland. 

Död d. 10 Maj 1657. 

Åts. GUSTAVUS HORN COMES R. S. ARCHISTRATE- 
GUS. Bröstbilden, Ii. s., i harnesk med mantelveck och 
spetskrage. — Under axeln: c. e. 

Frans. NEC TE VIDERE SUPERBUM PROSPERA BEL- 
LORUM NEC FRACTUM ADVERSA. inom en lagerkruns. I 
afskärn.: nat. 1592. denat. 1657, 

Diam. 10 lin. (7 storl.). Grav. af C. Enhciniing. (St. på K. 
Myntet.) Slagen af Svenska Akademien 1803. — K. Mk. o, B-n i 
silfver. 

Horn deltog i Svenska kriget i Lifland samt i trettioåriga kriget 
i Tyskland. Gustaf Adolf kallade honom »sin högra arm» och lem- 
nade honom befälet öfver venstra flygeln i det ärorika slaget vid 
Leipzig. Efter Konungens död anförde han en del af Svenska hären, 
alltid segrande, utom i slaget vid Nördlingen. Han hade på det hög- 
sta afstyrkt att här angripa den genom truppernas antal och ställ- 
ning öfverlägsna fienden; men Hertig Bernhard af Weimar ville ej 
lyssna till hans kloka råd. Hom och hans folk kämpade med utom- 
ordentlig tapperhet, men förgäfves. Tillfångatagen, blef han först 
efter sju år utvexlad. Återkommen till fäderneslandet mottog han be- 
fälet öfver Svenska armeen i Skåne och Halland 1(54.3 — 1645; fiir- 
svarade sedan Lifland mot Pohlackarne. Då Konung Carl Ciustaf 
tågade i fält, uppdrogs rikets försvar åt Horn. Han afled i Skara, 
dit han begifvit sig till Ständernas sammankomst. 



AllYID WITTENBEllG. 

Födelseår obekant. Grefve; Riksråd och Krigsråd ; Rikstyg- 
mästare; Fältmarskalk; Ståthållare öfver Pommern. Död 
i Pohlsk fångenskap i Zamoisk är 1657. 

Åts. ARV. WITTENBERG COM. R. S. DUX TORMEN- 
TARIORUM. Bröstbilden, v. s., i harnesk med fältbindel. 
— Under axeln: t. 



26 

Fräns. VEXTURI TELA TONANTIS. En flygande örn 
med Jupiters blixt i klorna. I afskärn.: armis victr. ca- 

ROLO X PRAELATIS, VARSOVIA FORTITER DEFEXSA. OB. 1657. 

Diam 10^ lin. (7 storl.). Grav. af G. A. Enegren. (St. på K. 
Myntet.) Slagen af Svenska Akademien 1826. — K. Mk. o. B-n 
i silfver. 

Gr. Wittenberg hade med ära tjent under hela trettioåriga kri- 
get och deltagit i de flesta stöiTe fältslagen. När Pohlska kriget 
börjades 1655, sändes han förut med en liten här. Hvar han di'og 
fram, gick förskräckelsen för honom; fienden flydde eller underkastade 
sig. Sedan Konung Carl Gustaf sjelf anländt och fullbordat eröfrin- 
gen af Pohlska riket, anförtroddes Warschau åt Gr. Wittenberg, 
som efter ett långvarigt försvar mot en mångdubbelt starkare fiende 
slutligen måste kapitulera, men på hedrande vilkor. Icke desto min- 
di'e togs han mot tro och lofven tillfånga och fördes till Zamoisk, der 
han följande året afled. 



JOHAN OXENSTIERNA. 

Grefve, Född d. 24 Juni 1611. Riksråd och Riks- 
Kansliråd; Riksmarskalk; Lagman i Upland; President 
i Wismarska Tribunalet; Kansler vid Gh^eifswalds Uni- 
versitet. Död i Wismar d. 5 Dec. 16ö7. 

Åts. lOH. OXENSTIERNA AXEL. FIL. S. R. M. SVEC. 
SEN. & AD TR. PAC. \^L LEG. PL. PRDI. (- - - Axelii filius 
SacriB Regite Majestatis Sveci^e Senator et ad Tracta- 
tus pacis universalis Legatus plenipotentiarius primarius). 
Bröstbilden, h. s., i prydlig drägt med spetskrage. — Un- 
der axeln: v. — Nederst: c. pr. s. c. m. 

Frans. PAX OPTIMA RERVM. Grefve Oxenstiernas 
vapensköld med fyra fält kring hjertvapnet, under en 
greflig krona. 1 afskärn.: xat. 1601. dex. 1657. 

Diam. 14 lin. (11 storl.). Grav, af G. W. Vestner i Niimberg 
för en af honom, med kejserligt privilegium, i början af 1700-talet 
utgifven serie af minnespenningar öfver Fullmäktiga vid Westfaliska 
fredsslutet (Se ofvanf. pag. 22). Födelseåret är oriktigt angifvet 1601 
i st. f. 1611. Sällsynt. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Gr. Johan Oxenstierna egnade sig fiirst åt krigstjenst, i hast 
befordrad till Ofverste; men fadren, Rikskansleren , drog honom inpå 



27 

den diplomatiska banan. Anställd som Svensk Legat vid det all- 
männa fredsverket i Tyskland, låg han i ständig strid med sin em- 
betsbroder Adler Salvius och motarbetade dennes, af Drottning Chri- 
stina gynnade, planer att skyndsamt bringa fredsverket till slut. In- 
skriften på Frånsidan har således ingen tillämpning, hvarken på Oxen- 
stiernas lif eller politik. 



LARS KAGG. 

Född d. 1 Maj 159 o. Gr ef ve; Riksråd och Kii(isråd; 
Fältmarskalk; Riksmarsk; General-Fältherre och Presi- 
dent i K. Krigs Collegium; Medlem af Förmyndare- 
regeringen under Konunq Carl XI:s minderärighet. 
Död d. 19 Nov. 1661. 

Åts. LAUR. KAGG COMES R. SV. SEN. ET MARESC. 
Bröstbilden, h. s., med fältbindel. — Nederst: a. salmson f. 

Frans. PRISCA FIDE INVICTAQUE BELLO DEXTERA. 

En krenelerad borg (Regensburg), på hvars högsta torn 
står ett krönt lejon med liöjdt svärd i högra tassen, häl- 
lande den venstra på en sköld tecknad med Svenska vap- 
net. I afskärn.: per x lustra regi et patriae devotis. 

Diam. 10^ lin. (7 storl.). Grav. af Abr. Salmson. (St. på K. 
Myntet.) Slagen af Svenska Akademien 1853. Frånsidans stamp 
bräcktes snart och omgjordes. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Kagg började sin krigarebana under Konung Gustaf Adolfs fält- 
tåg mot Danskanie, deltog sedan i Sveriges krig intill Konung Carl 
Gustafs död 1660. Hans mest lysande bragd var hans tappra för- 
svar af Regensburg 1635 mot den 65,000 man starka Bajerska och 
Spanska armeen. Först sedan sju stormningar blifvit afslagna, han 
sjelf blifvit svårt sårad och krutförrådet tagit slut förmåddes han att 
uppgifva staden. 



28 



HANS (HRISTOFER von KÖXIGSMARCK. 

Född pä Kötzlin i Mark Brandenburg d. 25 Febr. 1600. 
Grefve; Riksråd; Fältmarskalk; Generalguvernör öfv er Bre- 
men och Verden. Död d. 2 ti Febr. 1663. 

1. 

Åts. HANS CHRISTOF GRAF VON KOXIGSMARCK. 

Bröstbilden, h. s. , i harnesk med fältbindel. 

Ensidig. 

Oval af 13A lin. höjd (11 storl.). Gjuten och cicelerad. Mycket 
sällsynt. — Brukspatron C. Ostbergs (f. d. J. Schai-ps) saml, i silfver. 

2. 

o 

Ats. Bröstbilden nära lik N:o 1, med spetsbrämadt 
draperi. Deromkring är ingraveradt : Ä1.V«S CHRISTOF. GRAF 
VON KÖNNIGSMARöK. 

Ensidig. Pä den släta frånsidan är likaledes ingrave- 
radt; ANNO 1656 DEN ^ OCTOBER VBER FELTT, DIE 
FORTVN VND LÖW GALLIOTH DIESEN HELT. 

Diam. 13 lin. (10 storl.). Gjuten och cicelerad. Utkom, för- 
modligen i Tyskland, med anledning deraf att Cranstons nyvärfvade 
Skottska Regemente, som af Königsmarck skulle öfverföras från Wis- 
mar till Lifland, gjorde myteri, öfverföll och lemnade honom fången 
till Danzigerborna d. 29 Oct. 1656. P^artygen (gallioterne) lära bu- 
rit namnen »Fortuna^) och »Löwe». Grefve Kcinigsmarck förvarades 
på Weichselmiinde skans till d. 3 Juni 1660, da han utvexlades mot 
Hertig Jakob af Curland. Emedan inskrifterne äro gjorda med graf- 
stickel på hvarje särskildt exemplar, förklaras lätt de små olikheter, 
som deri kunna förekomma. Sällsynt. — K. Mk. i silfver. 

3. 

Åts. 10. CHRLSTOPH. KONIGSINLVRCK. SVEC. GOTH. 
EXC. lAIP. Bröstbilden, v. s., i harnesk med mantelveck. 
— Under axeln ingi-averadt: fuUz. 

Fräns. FORTITUDINIS. PRAEMIUM. GLORIA. (Fram- 
för inskriftens början en ros). En Herkulesklubba omgif- 
ven af en lagerkrans. 

Diam. 20 lin. (20 storl.). Atsidan modellerad och gjuten af 
R. Falt/. Frånsidan senare modellerad och gjuten af J. C. 



29 

Hedlinsier efter Assessor N. K eders fiirslag. Sällsynt. — R-ii i 
siltVer. 

3. a. 

Lik N:o 3; men under axeln äro ingraverade bok- 
stäfverna: a. h. 

Storleken som N:o 3. — K. Mk. i silfver. 

3. b. 

Atsidan som pä N:o 3, men utmärkt väl ^*uten och 
cicelerad, med ornamenter på harnesket. — Under axeln 
ingraveradt: Faitz. 

Pä den släta Fränsidan äro med grafstickel instuckna 
sä väl orden: FORTITVDINIS. PRAEMIVM. GLORIA., som 
Herkulesklubban och lagerkransen. 

Diam. 20 lin. (20 storl.) Måhända har detta eller ett dylikt exem- 
plar varit förebilden för gjutningen af den under N:o 3 upptagna tvä- 
sidiga minnespenningen. Sällsynt. — B-n i silfver. 



Ats. lOH. CHRISTOPH. KÖNIGSMARCK COMES SE- 
NAT. R. ET MARESCH. Bröstbilden, v. s., i harnesk med 
mantelveck. — Nederst: c. e. 

Fräns. DIVERSO EX HOSTE. Tvä troféer af vapen 
och fanor m. m. och pä hvardera en oval sköld, den ena 
med Bremens, den andra med Prags vapen. Pä marken 
en kanon och kulor. I afskärn.: dug. brem. et verd. in 

PROV. REDACTI. PRAGA CAPTA. 

Diam. 10 \ lin. (7 storl.). Grav. af C. Enhörning. (St. pä K. 
Myntet.) Slagen af Svenska Akademien 1807. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Königsmark ingick 1630 i Svensk krigstjenst och stridde under 
återstående delen af trettioåriga kriget med stor utmärkelse i Sven- 
skarnes leder. Med en särskild arméafdelning fl()g han som en öm 
kring Tyskland, alltid segrande, och eger således icke ringa andel i 
den ära Sveriges vapen under detta krig fiirvärfvat. Ar 1645 ater- 
eröfrade han Bremen och Verden. Tre ar senare intog han en del 
af Prag, der rikt byte gjordes. Medan han beredde sig att eröfra 
den återstående delen af staden, kom underrättelsen om fredsslutet. 
Efter krigets slut qvarstannade han, oaktadt lysande anbud från 
främmande makter, i Svensk tjenst och biet i vart land stamfader 



30 

för en lysande ätt, som dock med hans barnbarn utgick. Ar 1651 
upptog han , jemte Riksrådet Sh. Rosenhane , å Svenska Drottningens 
vägnar, hylhiingseden af Ilertigdömet Bremens invånare. Hans för- 
tjenster belönades af Drottning Christina med grefskapet Westervik 
och Stegeholm samt Riksrådsvärdigheten och af Konung Carl Gustaf 
med Fältmarskalksstafven. Den djerfve krigaren , som i talrika slagt- 
ningar undgått döden, fick sin bane genom oförsigtig skäming af en 
våita. 



SHERING ROSENHANE. 

Född d. 4 Juli 1609. Friherre; Riksråd och Riks- 

Kanslirdd ; Ofverstdthdllare i Stockholm; Lagman 

i Södermanland. Död. d. 5 Aug. 1663. 

1. 

Åts. SCHER. ROSENHAHN L. B. REGN. SVEC. CONS. 
ET TEMP. TR. PAC. RESID. MON. (- - et tempore tractatuum 
pacis Residens Monasterii). Bröstbilden, h. s., i prydlig 
drägt. — Under axeln: v. — Nederst: c. pr. s. c m. 

Frans. NIHIL FACIENDVM INIVS.TE, AVT PATIEN:- 
DVM TVRPITER VT PACE FR VI VALEAMVS. (Inskriften, 
olämpligt fördelad, måste sålunda läsas). Rosenhanes va- 
pensköld med hjehn pryd nåder. I afskärn.: den. 1663. 

Diam. 14 lin. (11 storl.) Grav. af G. W. Vestner i Niirnberg 
för dess serie af minnespenningar öfver Fullmäktige vid Westfaliska 
fredens afslutande. Se pag. 22, 26. Sällsynt. — K. Mk. o. B-n i 
.silfver. 

2. 

Åts. SCUERING ROSENHANE L. B. REGN. SVEC. SE- 
NATOR. Bröstbilden, h. s., i enkel drägt. — Under 
axeln: «. 

Fräns. UTROQUE POLO SPECTABILE SIDUS. Stjern- 
bilden Orions bälte, med andra stjernor. I afskärn.: de 

PATRIA APUD EXT. ET SUGS MERITISS. 

Diam. 10| lin. (7 storl.). Grav. af G. A. Enegren. (St. på K. 
Myntet.) Slagen af Svenska Akademien 1825. Stjernbilden Orions 
bälte fiirekommer i två fält och i hjelmprydnaden på Friherre Ro- 



31 

senhanes vapen. Denna stjernbild tillliiir både södra och norra he- 
misteren. — K. Mk. o. B-n i siltVer. 

Rosenhane (då Landshöfding i Östergötland) vann som Svensk Re- 
sident i Miinster 1643 — 1645 de öfriga fredsunderhandlarnes synnerliga 
aktning och tillgifvenhet. Sistnämnda år kallades han från Miinster 
och afgick som Sveriges Sändebud till Frankrike; sedermera använd 
i åtskilliga andra diplomatiska uppdrag. Städerna Norrköping och 
Stockholm vunno under hans stjrelsetid betydlig förkofran. 



ANNA KEGINA PALBITZKI, 

FÖDD KEVEXHULLER. 

Dotter af Riksrådet Frih. Paul KevenhiiUer. Född 

1618; Gift 16 ö 4 med Envoyén, sedan Presidenten 

vid Pommerska staten, Friherre Mathias 

Palbitzki. Död d. 24 Juni 1666. 

1. 

Åts. ANN^. REGINA.. L: B: KEVENHVLLERl^. Bröst- 
bilden, v. s., mi'd pärlor pä håret och på halsen samt veck 
kring axlar och bröstet. — Nederst: i. r. 

Frans. . AMORl ET UlRTUTI ^TERX^E CONIUGIS 
OPTIMJi . DDD H M P inom en myrtenkrans. 

Diam. 8^ lin. (6 storl.). Grav. af J. Rethe. Slagen af mannen 
efter hans hustrus död. Sällsynt. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

2. 

o 

Ats. Densamma som till N:o 1. 

Frans. AMORl. ET. YIRTVTl. .ETERN.E. CONIUGIS. 
OPTIMA. D;. M. PALBIZKY på en fyrkantig tafla ä fram- 
sidan af ett rundt lågande altare. Vid altarets fot vexa 
örter. 

Diam. och gravör som N:o 1. Slagen af mannen, som förmod- 
ligen varit missnöjd med Frånsidans vårdslösade prägel på den före- 
gående. Sällsynt. — K. Mk. i giild; B-n i silfver. 



32 

2. a. 



Lik N:o 2, blott med den skilnad, att icke några 
örter vexa kring altaret, och med några obetydliga varia- 
tioner i interpunkteringen uti Frånsidans inskrift. 

Förmodligen har stampen till Frånsidan af X:o 2 sprungit och 
denna blifvit omgjord, eller, tvärtom denna varit den ursprmigliga. 
Sällsynt. — Brukspatron C. Ostbergs (f. d. Joh. Scharps) samling i guld. 



GUSTAF BONDE. 

Friherre; Född d. 1 Sept. 1620. Riksråd; President 
i K. Kammar Collegium; Riksskattmästare och medlem 
af Förmyndareregeringen under Konung Carl XI:s min- 
deränghet; Kansler vid. Universitetet i Dorpat. Död, 
under en resa, i Handmrg d. 23 Maj 1667. 

1. 

Åts. GVSTAVVS BONDE. R. S. THESAVRARIYS. Bröst- 
bilden, h. s., i harnesk med mantelveck. 

Frans. FIRM.VMENTVM EST DOMINVS TIMENTIBVS 
EVM. En pelare, kring hvilken böja sig tvä ymnighets- 
horn med fallande frugter. I afskärn.: m.dc.lx.vi. 

Diam. 17 lin. (15 storL). Grav. af J. G. Breuer. (St., skadade, 
i Banken.) Slagen 1666, samma ar Frih. Bonde nämndes till Riks- 
.skattmästare. Sällsynt. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

2. 

Åts. GVSTAVVS BONDE R S THESAVRARIVS. Bröst- 
bilden som på N:o 1. 

Frans. Lik N:o 1, men slutet af inskriften skjuter 
under afskärningen, der årtalet är utelemnadt. 

Oval, 11 lin. hiig (8 storl.). Graverad troligtvis af densamme 
som N:o 1, efter hvilken den tydligen är kopierad. Ännu mera säll- 
synt. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Frih. Bondf' liade varit Kammarråd, dereft<'r Landshöfding i Sö- 
dermanlands Liin, innan han J6.'").'i upjthrjjdes till Riksråd. Han ord- 
nade med klok licräkiiing rikets Jiiiaiis»'r; arbetade dock f<>rgäfves mot 




/i/y.^y 





33 

den af Rikskansleren Grefve M. G. De la Gardie beskyddade Palm- 
struch, hvars bankoplaner slutade med en bankrutt, som för Staten 
medförde betydliga ui)potfringar. 



CARL PHILIP A\ RANGEL. 

Grefve; Ambassadkavalier hos Fältmarskalken Grefve Dohna 
i London, der lian dog d. 6 Maj 1668. 

Åts. MARGARETHA IVLLVXA. ET CAROLVS PHILI- 
PVS VRANGEL. Bada syskonens bröstbilder, som barn, 
hvardera pä en rund fot. 

Frans. CHRISTVS IPSE CHARITAS. Kristus med 
segerfanan och Johannes med lammet, som två nakna 
barn, kj^ssa hvarandra. Omkring dem synas träd och 
berg. Kring kanten pä båda sidor en pärlrand. 

Oval, 13| lin. hög (11 storl.). Slagen medan dessa Riksmar- 
sken Grefve Carl Gustaf Wrangels barn voro helt unga. Mycket säll- 
spt. — K. Mk. i silfver; B-n i bly. 

Af fem bröder var Carl Philip den ende som uppnådde mogen ål- 
der; men äfven han bortrycktes tidigt. Om systern Margareta Juliana 
(t 1701) se nedanför. 



SEYED BAAT. 

Född d. 1 Jan. 1615. Friherre; Riksråd; Riksskatt- 
mästare och niedlerii af K. Carl Xl:s Förmyndarerege- 
ring; President i K. Kammar Collegium och i Svea 
Hofrätt; Generalguvernör öfver Drottning Christinas 
underhällsländer ; Kansler för K. Universitetet 
i Dorpat. Död d. 19 Aug. 1669. 

Ats. SEVEDH. BÅÅT. R. S. TlIESAURARl.'. Bröstbil- 
den, h. s. , med mantelveck. 

Fräns. CVRA. ET. FIDE. på ett band, som hopfästar 
en nyckel och ett ymnighetshorn, korslagda under en 
krona. 



Diam. 16 lin. (13i stoil.). Grav. af J. G. Breuer 1668, dä Frih. 
Bäåt tillträdde Riksskattmästare embetet, livarpa fiirurerne å Från- 
sidan hänsyfta. Sällsynt. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Frili. Baat var Kammarrad, da han 1645 kallades till Riksråd. 
Imiehade efter hand Presidentsplatsen i K. Bergs Collegium, K. Com- 
merce Collegium och Svea Hofrätt. Han åtnjöt stor ynnest af Drott- 
ning Christina, fastän han som värdare af hennes domäner icke all- 
tid kunde fullgöra hennes anspråk. Ar 1665 insattes han i en kom- 
mite för Lagens revision. 



MATHIAS BJORXKLOr. 

Född d. 26 Dec. 1601 . Riksråd och Riks- Kansliråd. 
Död den 20 Ang. 1671. 

1. 

Åts. MATTH. BIOREXKLAY S. R. M. SVEC. A SE- 
CRET. ET AD TR. PAC. MOX. RESIDENS. Bröstbilden, li. 
s. , i civil drägt nifd l)red, slät krage. — Under axeln: v. 
— Nedanför: c. pk. s. c. m. 

Fräns. ANIMÖ YERECVXDO ORE PROBO. Björnklous 
adliga vapensköld med hjelniprydnad och löfverk. I af- 
skärn.: dex. k;? i. 

Diam. 14 lin. (11 stork). Grav. af G. W. Yestner i Xiirnberg. 
Tillhör dess i början af 1700-talet med kejserligt priA'ilegium utgifna 
serie af minnespenningar (ifver Fullraäktiga vid Westfaliska fredens 
afslutande. Se pag. 22, 26, 30. Sällsynt. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



Ats. MATTIIIAS BJURNKLOU REGN. SVEC. SEXA- 
TOR. Bröstbilden, h. s. , i civil drägt med rädsmanteln 
öfver axeln. — Nedei'st: g. a. e. 

Fräns. AGIT VEXTOS ET TURBIDA TRAXAT.* Mer- 
curius med utsträckt staf och fladdrande draperi flyger 
öfver hafvet. I afskärn.: pluries ad ext. legatls patriae 
rnrQFE consulen.'^. 

Diam. 10', lin. (7 storl.). (irav. af G. A. Enegren. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1820. Atsidans stamp om- 



;^5 

g.jorde.s 1822 utan väsendtlig ^olikhet. — K. Mk. o. B-n i silfver (i B-u 
2 exempl. af de föga olika Atsidonia). 

Bjiirnklou (innan han 1646 adlades kallad Mylonius) var Elo- 
quentia» Professor vid Upsala Universitet, då han af Axel Oxenstierna 
insattes i Konungens Kansli. Sändes som Legationssekreterare med 
Sveriges FuUmäktiga till Osnabriick, sedermera som Resident till 
Miinster, der han verksamt deltog i fredsunderhandlingarne. Använ- 
des vidare i Hera diplomatiska uppdrag i afseende på Westfaliska 
fredens exekution. Inom Rådet, dit han först 1664 inkallades, slöt 
han sig till det parti, som motarbetade Grefve M. G. De la Gardies 
planer till Sveriges förbund med Frankrike. 



O EOEG S TIERNH JEOr. 

Född d. 2 eller 7 Aug. löS8. Krigsråd; Prceses i K. 
Äntiqvitets Collegium. Död d. 22 Nov. 1672. 

Åts. GEORG. STIERNHIELM PRAES. R. COLL. ANTIQ. 

Bröstbilden, h. s., i tidens drägt med axelskärj) och kalott. 
— Nedanför: c. o. FEiimiAN. 

Frans. LUCEM SPARGITQUE ET NUNCIAT ALMAM. 
Morgonstjernan, framställd som en Genius med en strå- 
lande stjerna öfver hjessan och fackla i hand, kör en 
med tvenne hästar bespänd vagn genom skingrade moln 
uppför zodiaken. I afskärn.: literär, in patria propagator 

NAT. I.59S. DEN. l()7l>. 

Diam. 10| lin. (7 stork). Grav. af C. G. Fehrman. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1791. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Stiernhjelm (innan han 1631 adlades kallad Lilje) användes i 
mångfaldiga befattningar, lian var sålunda, tid efter annan. Lärare vid 
Gymnasium i Westeras och Collegium illustre i Stockholm, Assessor 
och v. President i Dorpats llofrätt, Landtråd i Lifland, Riksarchi- 
varie, Landtdomare i Throndhjems Län, Krigsråd, använd vid re- 
duktionsverket m. m. lians kunskaper voro lika mångsidiga som 
tjenstbefattningarne. Hans ovanligt djupa matematiska insigter för- 
anledde Regeringens uppdrag åt honom att bestämma grunderna för 
rikets matt, mal och vigt, hvilken bestämning fcir lång tid blef gäl- 
lande. Svenska språket och dermed samslägtade munarter utgjorde 
fciremål fiir hans undersökningar och skrifter. Dessa, jenito en stor 
mängd andra aflinndliniiiir i metafysiska, juridiska, matematiska, an- 



36 

tiqvariska m. fl. ämnen, de flesta aldrig tryckta, vitna om stor för- 
fattareverksamhet. Mest ryktbar har han likväl blifvit som skald. 
Man har i senare tid tvistat om hans poetiska skrifters betydelse för 
Svenska litteraturen. Onekligt är att han var större än sina före- 
gångare; och det dröjde länge innan hans diktarära fördmiklades af 
hans efterföljare. 



JOHAN 8TJERNHÖÖK. 

o 

Född d. 27 Febr. 1Ö96. Asses.^or i Abo Hofrätt och 

Professor i rättsvetenskapen vid Abo Universitet; sedan 

Ho fr ad. Död d. 23 Juni 1615. 

Åts. JOHANNES. OLAI. STJERNHÖÖK. CONSIL. AUL. 
Bröstbilden, v. s., i pelsbräraad rock. — Under axeln: c m m. 

Frans. JURIS. LEGISQ. SACERDOS. En man i antik 
drägt, stående, vidrör med högra handen en lågande tre- 
fot och häller i den venstra ett utrulladt pergaments- 
blad. I afskärn.: servaxdo & emendando dex. :mdclxxv. 

Diam. 10| lin. (7 storl.). Grav. af C. M. Mellgren. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1837. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Stjernhöök (innan han 1649 adlades kallad Johan Olofsson Dal- 
karl) var Assessor i Abo Hofrätt, med hvilken tjenst han förenade 
Juris professionen vid det nystiftade Universitetet i Abo. Kallades 
1642 till Ledamot af Lagkommissionen och blef föredragande Sekre- 
terare för Revisions- och Justitieärender. Bland 17:de århundradets 
vetenskapsmän inom fäderneslandet intager han ett af de fiirsta rum- 
men, såsom grundläggare af ett djupare rättsstudium hvilande på den 
fosterländska äldre lagstiftningen, hvarföre han fatt den hedrande be- 
nämningen af ijSvenska lagfarenhetens fader». 



37 



PAUL WtJRTZ. 

Född i Hasuni i Hohtein. Svensk Friherre och General- 
Major; Kommendant i Krakau och sist Vice Guvernör i 
Pommern. Ar 1664 lemnade han Sveriges ijenst. Blef 
sedan Fältmarskalk i Danmark, derefter i Nederlän- 
derna och slutligen hos Rom.erska Kejsaren. 
Död i Hamburg d. 24 Mars 1676. 

o 

Ats. Staden Stettin under ett strålande ^<l~]. 1 af- 
skärn.: alten stettix in pom. — Derunder: g.t.f. 

Frans. >.. Stettin »crgifj es nxd)t, mie iu 0cfcl)u mit -frcuiien, 
^ie gfditöc iie iiid) febr QeäiuQfliQtt, i)xn((i)exien. Pa\'i J)u flffetict bift 
nun in cineii Hd)cin ^ta.n^. Pns iiaiiAc e?ott ollciu niiti mirtaens Zapfret 

^anb. + lti59 DEN. 19. SEPTEMB. IST. DIE. BELEGRUXG. DER STADT 4. 
ANGEFANGEX. VXD, DEX. (i. NOV. WnDER. ABGEZO. InOlTl denna 

feniradiga oniskrift äro två af 2:ne vildman hållna vapen- 
sköldar, den ena med ett krönt griphufvud, den andra 
med en tvärbjelke, under en hjelm, livarur griphufvudet 
uppstiger. — Mellan sköldarne: g t. 

Diam. 16 lin. (13 storl.). Slagen i anledning af upphäfvandet 
af staden Stettins belägring 1659. Den tappra garnisonen under be- 
fäl af Generalen Frili. AViirtz, gjorde den 6 Xov. ett utfall och för- 
jagade den förenade Kejserliga, Pohlska och Brandenburgska hären, 
som sedan den 19 Sept. hade belägrat staden. Berch, i sin Beskrif- 
ning öfver Svenska Mynt och Kongl. Skådepenningar, pag. 152, an- 
för under Konung Carl Gustaf en liknande minnespenning, men med 
flera skiljaktigheter i Frånsidans inskrifter, der Wurtz's namn icke 
förekommer. 1 en not under beskrifningen omnämnes likväl den här 
upptagna minnespenningen , hvilken Berch icke hade sett, men den han 
hört skola tinnas i wFurstliga Gothiska kabinettet på Friedenstein». 
Högst sällsynt. — Källarmästaren D. G. Nescher hade bekommit ett 
exemplar, prägladt på tva tunna förgylda silfverbleck med korkfyll- 
nad, hvilket med hans samling öfvergick till Grosshandlaren Joh. 
Scharp och nu förvaras i Brukspatron C. Ostbergs samling. 

Wiirtz hade tidigt ingått i Svensk krigstjenst och var redan 
1648 befordrad till Ofverste. Han stod i synnerlig gunst hos Kron- 
prinsen Carl Gustaf, hos hvilken han uppehöll sig under dess vistande 
på Oland, och han synes der hafva haft någon del i de Messeniska 
oroligheterna. Under Pohlska kriget insattes han af Konungen till 
Kommendant i Krakau, hvilken stad han tappert försvarade under 
tvä år, och slutligen efter förmånlig dagtingan utrynule, medförande 
besättning och vapen. Konungen upphöjde honom till General Major 



.38 

och Friherre med Acller Salvii friherreskap Orneholm, hvaraf han 
uppbar inkomsterna äfven sedan han lemnat Sverises tjenst. Ar 
1662 var han Yice Guvernör i Pommern, hvarifrån lian två ar se- 
nare pa begäran erhöll afsked. Hans krigareförtjenster hafva af sam- 
tida blifvit bättre vitsordade än hans tänkesätt och seder. 



LORENS CREUTZ. 

Född 1615. Friherre; Riksråd; Amiral General; Ami- 
ralitets och Kammarråd; Lagman i Norrfinne 
Lagsaga. Omkom i sjöslaget vid Oland 
d. 1 Juni 1676. 

En minnespenning, på hvilken Frih. Greutz's namn 
förekommer, se under Henrik Horn (f 16'93) X:o 2. 

Creutz hade varit Landshöfding i Abo och derefter i Stora Kop- 
parbergs Län, da han 1660 blef Riksråd. Slutligen utnämndes han 
1675 _,till Amiral. Under striden mot Danska och Holländska flottorna 
\'id Oland utanför Hulterstads k}Tka d. 1 Juni 1676 kantrade och 
förgicks hans amiralskepp Stora Kionan. 



CARL GUSTAF WRANGEL. 

Född d. 13 Dec. 1613. Gr ef re; Fältmarskalk; Gene- 
ralissimus öfver Svenska armeen i Tyskland; Riks- 
amiral, sedan Riksmarsk; Medlem af Förmyndarerege- 
ringen under Konung Carl XLs minderärighet ; Gene- 
ralfältherre och President i K. Krigs Collegiuni; Gene- 
ralguvernör i Pommern; Kansler för Greifswalds Uni- 
versitet. Död pä sitt gods Spiker på Rilgen 
d. 24 Juni 1676. 

1. 

Åts. C AR. GVST. VRANGEL SAC REG. REGNIQ 
SVEC SENAT. ET CAMP. MAR. Bröstbilden, h. s., i har- 
nesk med mantelveck. 



39 

• Frans. NON EST MORTALE QVOD OPTO. En ann 
ur skyn med jernhandske häller, stödd mot Wrangels va- 
pensköld , ett upprätt svärd ömlindadt med två lager- 
qvistar ocli med en konglig kröna pä spetsen. Deröfver 
ett strälande ,-i'n"- Skölden står på ett segment af jord- 
globen. 

Oval af 13.T liniers böjd (11 storl.). Gjuten och cicelerad af 
obekant mästare, fiU-modligen i Tyskland, 1646, då Wrangel blef Riks- 
råd och Fältmarskalk, eller något af de fiiljande åren före 1651, da 
han blef Grefve. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

2. 

Åts. CAROL GVSTAV WRANGEL COM. IN. SALM. 
LIB. BAR. IN. LINDB. (- - - Comes in Salmis Liber Baro in 
Lindesberg). Bröstbilden, li. s., i harnesk med mantelveck. 

Fräns. VOR. WRANB. EKEBYH SPIKER ET LVD HO. 
DOM. IN SKOG KLOS. BRE ET ROS D. (Vora Wrangelsborg 
Ekebyhof Spiker et Luderhof Dominus in Skogkloster 
Brehmer-Vöhrde et Rosdorp). Grefve Wrangels vapen- 
sköld, delad i sex fält kring hjertvapnet och med hjelm- 
prydnader, omgifven af tvä palrnqvistar. Vid sidorna: 

16 02 G T. 

Diam. 12 lin. (9 storl.). Gravören G. T. obekant. Slagen 1662, 
förmodligen i Tyskland. Sällsynt. — K. Mk. i silfv^er; B-n i silfver, 
men gjuten. 

3. 
Åts. C AR. GUST. WRANGEL: COM. IN. SALM. R. SUE. 
SEN. & ARCHL Bröstbilden, v. s., i harnesk. 

Fräns. Vapenskölden som pä N:o 2, men under 
grefiig krona, utan hjelmprydnader, omgifven af två 
palrnqvistar. Ofverst: 1662. Det hela omslutes af en la- 
gerkrans med en ögla up[)till och en nedtill. 

Oval af 17 liniers höjd (15 storl.). Gjuten och cicelerad 1662, 
förmodligen i Tyskland. Det enda kända exemplaret af denna me- 
dalj, hvilken varit ämnad att bäras som halsprydnad, sägs af För- 
fattaren 18.39 i Leipzig hos myntsamlaren v. Posern Klett och in- 
köptes f(')ljande året. — K. Mk. i guld. 

Ats. COMES CAROL.' GVSTAV:' WRANGEL. R. S. AR- 
CIIISTRATEG'. Bröstbilden, li. s. . i harnesk och mantel- 



40 

veck. — Under armen en pil med udden uppåt mellan 
två stjernor. 

Frans. DONEC ERVNT HOMINES. Ryktet (en be- 
vino-ad qvinna) flygande, blåser i en basun, h varur den 
anförda inskriften synes komma, och fäller en lagerkrans 
öfver en nedanför liggande samling af vapen (svärd, spjut, 
harnesk, kask, sköld). I afskärn.: 1665. 

Diam. 16\ lin. (14 storl.). -Slagen 1665. Pilen med stjemorna 
under armen på Atsidan är Myntmästaren Abraham Kocks märke på 
Svenska mynten 1665 — 1668. Man skulle häraf kunna sluta att han 
graverat denna medalj. Sannolikare är dock att Breuer, som på 
1660:talet arbetade i Stockholm, gjort denna likasom de flesta, om 
icke alla, de efterföljande variationenia, allt för att smickra den mäk- 
tiga Riksmarsken. Sällsynt. — B-n i bronz, gjuten. Fanns i silf- 
ver i Kamereraren Ax. Frölings samling. 

4. a. 

Åts. COMES. CAROL. GUSTAV. WRANGEL. R. S. AR- 
CniSTRATEG. Bröstbilden som på N:o 4, men utan signa- 
tur under axeln. -- Utan Frånsida. 

Diam. 15| lin. (13 storl.). Gjuten och cicelerad efter Äts. till 
N:o 4. Detta exemplar, det enda kända i Svenska samlingar, er- 
hölls af Författaren år 1838 hos Eibliotliekarien O. Devegge i Kö- 
penhamn. En dylik finnes be'skrifven i v, Loon, Histoire metallique 
des Pays-has, 2 T. p. 429. Högst sällsynt. — K. Mk. i silfver. 

4. h. 

Åts. C. C AR: GVST: WRANGEL. R. S. ARCHISTRA- 
TEG: Bröstbilden som på N:o 4. — Under axeln: brever. 

Frans. Lika med N:o 4; men i afskärn.: 1666. In- 
skriften slutar vid Ryktets vingspets. 

Diam.- 16', lin. (14 storl.). Grav. af Joh. Georg Breuer 1666. 
Sällsynt. — K.' Mk. o. B-n i silfver. 

4. C. 

Åts. C AR: GUST: WRANG: R. S. ARCHISTRATEG'! 
Bröstbilden, h. s., i prydljgt barnet utan mantelveck. 

Frans. Densamma som till X:o 4. h. 
Storlek som N:o 4. h. Utan tvifvel graverad af samma Breuer. 
Sällsynt. — K. Mk. o. B-Ji i silfver. 



41 
4. cl 

o » 

Ats. Inskriften sota pä N:o 4. c, men: ARCHISTRA- 
TEG. Bröstbilden, h. s., i harnesk och niantelveck med 
bredt bräm. 

Fräns. Som på N:o 4. h och c, men inskriften 
skjuter tre bokstäfver framom Ryktets vingspets. Årtalet 
i affekärningen saknas. 

Storlek som N:o 4, h och c. Arbetet sämre än i dessa, men 
torde dock vara af Breuer. (St. i Banken). — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

5. 

Åts. CO: CAR: GVST: WRANG: R. S. AR: Bröstbil- 
den, h. s. , bildad efter N:o 4. Nedanför: ett monogram 
innefattande /. b. 

Fräns. Bildad efter N:o 4. I afskärn.: 1666. 

Diam. 11 lin. (8 storl.). Grav, af J. G. Breuer. — Sprickor, i 
synnerhet på Frans. , visa att stamparne varit sprängda. Mycket säll- 
synt. — B-n i silfver. 

6. 

Åts. CAR: GVST: WRANG: R. S. ARCHISTRATEG. 
Bröstbilden, h. s., i harnesk och mantelveck. 

Fräns. Som pä de föregäende N:o 4 och 5, med 
ärtalet 1666 i afskärningen. 

Oval 10| lin. hög (J\ storl.). Grav. af J. G. Breuer eller efter 
hans arbete. Sällsynt. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



Ats. REGINA. CHRISTINA. Drottning Christinas bröst- 
bild, h. s., i mantel veck. 

Fräns. X. ARMATIS. DANOR. NAVIB. DVCTORE. 
WRANGELIO. CAPTIS. A. 1644. inom en lagerkrans. *) 

Diam. 8| lin. (5^ storl.). Grav. af A. Karlsten eller någon af 
hans elever för den s. k. Karlstenska serien af minnespenningar öfver 
Sveriges Regenter från och med Gustaf I till och med Carl XII. 



') Sjelfva sjöslaget är afbildadt pa Frånsidan af en stor minnespenning, priiglad i an- 
ledning af Drottning Christinas öfvertagandc af riifsstyrelsen samma ar. (Bcrcli, 
Beskr. p. ll'8, N:o 1*0.) 



42 

Se Berchs Beskflfnlnij öfcer Svenska Mipd uch Konyl. Skådepeniiui- 
(jar, pag. 327—334. Frånsidans inskrift afser Wrangels ryl^tbara 
seger öfver Danska flottan vid Femern d. 13 Oct. Iö44. — K. Mk. 
o. }3-n i silfver i nämnda serie. 

8. 
Åts. C. G. WRANGEL COM. R. SV. S. ARCIUSTRATEG. 
ET THALASS. Bröstbilden, h. s., efterbildad N:o 4. c. — 
Nederst: m. f. 

Frans. UTRAMQUE PROMERITO. Segergudinnan stå- 
ende med lagerkrans i högra och en corona navalis i ven- 
stra handen, h vilken hon stöder pä ett skeppsroder. I 
afskärn.: terra xMarique victor ob. mdclxxvi. 

Diam. 10 j lin. (7 storl.). Grav. af ]\I. Frumerie. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1841. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Grefve Wrangel var en af de utmärktaste bland de många stora 
fältherrar, som under 17:de arhmidradet gjorde Svenska vapnen ärade 
och fruktade. Segerlyckan följde honom lika troget på landet som 
pa hafvet. Frän 1627 deltog han i Gustaf Adolfs fälttåg och blef 
1646, efter Torstensson, högste befälhafvare öfver Svenska armeen i 
Tyskland. Innan Wrangel ännu hade mottagit detta befäl, förekom 
en lysande episod i hans hjeltelif. Skickad af Torstensson till Ami- 
ral Fleming, måste han, när denne stupat, åtaga sig befälet öfver 
den Svenska flottan, som i skadadt skick låg instängd af den Dan- 
ska i hamnen \*id Kiel. lian räddade de Svenska skeppen genom en 
krigslist, återvände samma år med förstärkning och slog i grund den 
Danska flottan vid Femern (se N:o 5). Xya lagrar vunnos i Konung 
Carl Gustafs Pohlska krig, särdeles vid eröfringen af Warschau, och 
i det Danska både till sjös och lands. Att fullständigt förtälja hans 
bedrifter i alla dessa fälttag skulle vara att skrifva Sveriges krigs- 
historia under samma tid. Då han 1674 mottog ("ifverbefälet i kriget 
mot Kurfursten af Brandenburg, voro krafterne brutna; och lyckan 
öfvergaf den här, hvilken han icke mera sjelf kuinJe föra i striden. 



PETER JULIUS COIJET. 

Född d. 1 Febr. 1618. Kansliråd; Envoyé till England 
och Holland m. m. ; Riddare. Död som Svensk Ambassa- 
dör under kongressen i Breda d. 1 Mars 1677. 

Åts. PETR. lUL. COIJET EQ. AUR. R. S. A CAN- 
CEELAR. CONSIL. Familjen Coijets vapensköld med hjelm- 
pr\(liiad. 



43 

FrTiiis. NUMEN OPUSQUE, Freden, en qvinna i 
antik drägt, trampande på vapen och rustningar, haller 
i ena handen en olivqvist och sädesax, i den andra en 
Mercuriistaf. I afskärn.: pluries legati se.mper fridextls 
FELic. — Vid kanten: k. 

Diam lO^V lin. (7 storl.). Grav. af C. G. Fehrman. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1788. Frånsidans öfverskrift 
bör läsas tillsamman med inskriften i afskärningen. — K. Mk. o. B-n 
i silfver. 

Coijets utmärkta juridiska kunskaper och kännedom af så väl 
fäderneslandets inre ärender som ställningen till främmande makter 
anlitades ofta och med fördel af Sveriges Konungar. Särskildt togos 
hans klokhet och insigter i anspråk vid underhandlingarne för freds- 
sluten i Roskild, Köpenhamn och Breda. 



SIMON GRUNDEL HELMFELT. 

Född d. 25 Sept. 1617. Friherre; Riksråd; Fältmar- 
skalk; Generalguvernör öfver Ingermanland; Lagman 
i Norrfinne Lagsaga; Stupade i slaget vid, Landskrona 
d. 14 Juli 1677. 

Åts. SLM. HELMFELT L. B. SEN. R. ET. CAMPI MA- 
RESCH. Bröstbilden, h. s., i harnesk. — Nedanför: c. g. 

FEHRMAN. 

Fräns. OPERUM VICTORLl FINIS. Krigsäran, en 
qvinna i antik rustning, häller Svenska riksbaneret i högra 
och en victoriola i venstra handen. I afskärn.: coram rege 

PUGN. OCCUB. AD LANDSCR. MDCLXXVII. 

Diam. 10 lin. (7 storl.). Grav. af C. G. Fehrman. (St. på 
K. Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1792. — K. Mk. o. B-n 
i silfver. 

Helmfelt (innan han 1646 adlades kallad Grundel) började sin 
krigarebana under Fältmarskalken Torstensson i trettioåriga kriget. 
Hans ovanliga insigter i fortifikations- och artillerivetenskapen, hans 
mod och outtnittlighet bidrogo till Svenska vapnens lysande framgång. 
Han deltog i många drabbningar och belägringar, ofta farligt sårad; 
försvarade på ett lysande sätt Riga mot Ryska och rdilska arméerna 



44 

1656 och 1657; deltog slutligen i Carl XI:s Skånska krig, der, un- 
der den ärorika striden vid Landskrona, en fiendtlig kula slutade 
hans hjeltelif. 



MATHIAS PALBITZKL 

Född i Hinter-Pommem d. 23 Dec. 1623. Friherre; 
Kammarherre hos Drottning Christina; Begerings Pre- 
sident i Pommern. Död d. 20 Oct. 1677. 

o 

Ats. Utan inskrift. Hufvudet, h. s. 

Frans. M P. D. A. e. I. IL in N e. W. P. R. PR^:S: 
(Mathias Palbitzki Dominus Alvastrte et Juleta3 Heredi- 
tarius in Nemitz et Warbilau Pomeranici Regiminis Prse- 
ses). Derunder en bladsirat. 

Diam. 12 lin. (9 stork). Gjuten af R. Faltz. Sällsynt. — K. 
Mk. i bly; B-n i guld. 

Frih. Palbitzki var lärd, egde grundliga insigter i de klassiska språ- 
ken och myntvetenskapen, hade på Drottning Christinas bekostnad 
gjort vidsträckta resor i Europa och Egypten, samt begagnades i 
många beskickningar till främmande makter. 



BENGT HOIIN. 

Friherre. Född d. 10 Nov. 1623. Riksråd; Fältmar- 
skalk; President i Svea Hofrätt; Geyieralguvernör i 
Estland. Död i Riga d. 7 Febr. 1678. 

Åts. BEN: HORN. R: S: SENATOR. Bröstbilden, li. s., 
i harnesk med mantelveck. — Under axeln: a. k. 

Fräns. VTRIVS=UVE . AVXILIO. En farkost på liaf- 
vet. I niidten står Lyckan hällande ett af vinden ut- 
spändt segel; vid styret sitter Dygden. 

Diam. 14', lin. (12 storl.). Grav. af Arv. Karlsten. Slagen att 
utdelas vid Erih. Horns begrafning d. 1 Aug. 1679. Sällsynt. — K. 
Mk. o. B-n i silfver. 



45 

Sedan 1646 hade Frih. Horn med utmärkelse deltagit i Sveriges 
krig i Tyskland, Pohlen och Ryssland. Ar 1661 afslöt han i Kar- 
dis, å Sveriges vägnar, freden med sistnämnda land. Under en resa 
till Lifland för att taga befälet öfver en här, som skulle föras mot 
Brandenburg, insjuknade han och dog i Riga. 



JOHAN SCHEFFERUS. 

Född i Strassburg d. 2 Febr. 1621. Professor Shyfte- 

anus vid Upf^ala Universitet; Derjemte Honor. Juris 

naturce et gentium Professor och Bibliothekarie derstä- 

des; Assessor i K. Antiqvitets Collegium. 

Död d. 26 Mars 1679. 

Åts. 10 A. SCHEFFER" ARG. PROF. YPSAL. Bröst- 
bilden, h. s. , i tidens drägt med niantelveck och kalott. 

Frans. SERVIEXDO. ALIIS * En plog med utnött bill 
ligger pä marken. Vid sidan en af}3niten trädstam med 
en grönskande gren samt en blommande vext. I afskärn.: 

M DC LXXIX. 

Diam, 14A lin. (12 storl.). Grav. af Arv. Karlsten. Årtalet 
utmärker dödsåret, då förmodligen minnespenningen blifvit slagen. 
Sällsynt. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Scheflferus, år 1648 inkallad frän Strassburg att efter Freins- 
hemius intaga den af Riksrådet Skjtte stiftade professionen vid Up- 
sala Universitet, har haft stort inflytande på den lärda bildningen i 
Sverige genom sina föreläsningar, genom utgifvande af klassiska för- 
fattares arbeten samt genom egna skrifter så väl i Grekiska och Ro- 
merska som nordiska archwologien. Hans sansade asigter i afseende på 
Sveriges äldsta historia betraktades som kätterska och ådrogo honom 
häftiga strider med Verelius och andra »patriotiska» häfdeforskare. 



SAMUEL COLUMI3U8. 

Född 1642. Kanslist i K. Krigs Collegium. 
Död i Jidi 1679. 

Åts. SAMUEL COLUMBUS. inom en lagerkrans. Utom 
kransen: IMAGINE^[ si non viltlm carmina reddunt. 



46 

Frans. SPIRITUM CARAE TENUEM CAMENAE. En 

uno' man i sjuttonde seklets clrägt, kniiböjd, beder vid 
Stiernhjehns grafinonument, hvarpji stär en lyra och å 
framsidan: stjernhjelm. I afskärn.: xat. .mdcxlh. dex. 
^rocLXXix. 

Diam. lOj lin. (7 storl.). Grav. af P. If. Lundgren. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1848. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Stiernhjelm var Columbi lärare och välgörare samt i diktkonsten 
hans ledare och furesyn. Lärjungens skrifter röja ett älskligt sinne, 
en poetisk natur och icke ringa makt öfver språket. Med någon öf- 
verdi-ift har han blifvit kallad «den Svenske Uesiodus» eller »den Sven- 
ske FJaceus». 



MAIIGARETA ÖRNFELT, 

FÖDD APPELBERG. 

Dotter af Rantmö staren i Narva och Ivanogrod Jonas 
Pettersson till Hasslehe g och Hallika, hr ars barn ad- 
lades 1676 med namnet Appelberg. . Född d. 7 April 
1645; Gift 1663 med Kamereraren Henrik Schidtz, 
.<<eda.n Ofverkrig.^-kouunissarie och adlad med namnet 
Oriifdt. Död d. 17 Aug. 1679. 

Åts. MARGRETA. APPELBERG. NAT: A: 1645. D. 7. 
APRIL, och i en inre rad: obut. d. \i. au:gusti. a: lO/i». 
Bröstbilden, h. s., med mantelveck; håret prydt med pär- 
lor. — Nederst: ^ k sammanbundna. 

Fräns. MIER. IST. BEIGELEGET. DIE. CROXE. DER. 
GERECIITICIIKEIT. 2. TIM: 4. C. 8. V. En qvinna med palm- 
(jvist i hand, Inuren af änglar öfver skyn, l>ekrönes af eji 
änfjel. Ur molnen framblicka tre serafshufvud. Öfverst 
ett strälsnde r<;~\ 

Diam. 17 lin. (15 storl.).,, Grav. af Arv. Karlsten. Slagen af 
mannen att utdelas vid Fru Örnfelts begi-afning 1679. Högst säll- 
svnt. — K. Mk. i silfver; B-n i bly. 



47 
JOHAN GYLLENSTIERNA. 

Friherre. Född d. 18 Febr. 163Ö. (Utn. Gr ef ve, men 

antog aldrig denna, benämning); Riksråd; Lagman i 

Norra Finland; Generalguvernör öfcer Skäne, Halland 

och Bleking. Död d. 10 Juni 1680. 

Åts. JOFL GYLLENSTIERNA L. B. R. SV. SE:N. Bröst- 
bilden, h. s., med långlialsduk. - Nedanför: i,. a. 

Fräns. CERTA FULGENT REGIO DUCL En man i 
konglig hjehn, stående vid rodret på ki\t nordiskt drak- 
skepp, blickar upp till en större stjerna omgifven af smärre 
stjernor. I afskärn.: ardua moliexs oBnT ^rocLxxx. 

Diam. 10| lin. (7 stor!.). Grav. af Fru Lea Ahlborn, född Lund- 
gren. (St. på K. Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1857. — 
K. Mk. o. B-n i silfver. 

Frili. Gyllenstierna, ryktbar ej mindre för sin ovanliga kropps- 
styrka än sin oböjliga vilja ooh sina djerfva planer, stod högt i gunst 
hos Konung Carl XI, som villigt lyssnade till hans råd i afseende på 
konungamaktens utvidgande, den gamla högadelns förödmjukande, för- 
läningarnes reduktion, flottans flyttning till Carlskrona m. m. Måhända 
genomförde Konungen åtskilliga af dessa förslag i stöiTe utsträckning, 
än rådgifvaren sjelf tänkt eller önskat. Han deltog i Carl XI:s Skånska 
krig och de derefter följande fredsunderhandlingarne samt afhemtade 
Konungens brud Prinsessan Ulrika Eleonora från Danmark. 



PER BRAHE. 

Gr ef ve till Wisingsborg , Friherre till Caj ana. Född d. 
18 Febr. 1602. Riksdrotfi och President i Svea Hof- 
rätt; Medlem af Förmyndareregeringen under Drottning 
Christinas och Konung Carl XI:s minderårighet; Gene- 
ralguvernör öfver Finland och Kansler vid Abo Uni- 
versitet; Lagman i Westmanland och Dalarne. 
Död d. 12 Sept. 1680. 

1. 
Åts. PETRUS BRAHE COM: IX WISSIXGSIiORG. 
Bröstbilden nästan framvälld i kyller med axelgeliäng och 
spetskrage. — Nederst: s i.. 



48 

Fräns. REG: SUE: SEN: ET DROZETUS LEG: WESM: 
MONT: ET DALEC: Brahe vapnet i en fyrdelad sköld med 
hjertvapnet, under en frilierrlig krona ined ornamenter 
vid sidorna. 

Diam. 1.3A lin. (11 storl.). Grav. af Seb. Datler. Slagen på 
1640-talet, Högst sällsynt. — K. Mk. o. 13-n i silfver, gjutna efter 
ett exemplar som haft spricka på Ätsidan. 



Ats. PETRUS. BRAHE. R. S. DROTZET'. COMES. IN 
WYSINGSBOURG. L. B. IN. CAIANA. (Framför inskriftens 
början en blomma). Bröstbilden, h. s., i harnesk med 
mantelveck. — Under axeln: i. r. — Nedanför: nat,, a" 16.02. 

Frans. VERUM DECUS IN VIRTUTE POSITUM. Vap- 
net som pä N:o 1 i en sköld med två hjelmar och rikt 
löfverk. Vid sidorna: 16 64. Kring kanten på båda sidor 
en pärlrand. 

Diam. 16;^ lin. (14 storl.). Grav. 1664 af Joh. Rethe, som vid 
denna tid var i Svensk tjenst. Sällsynt. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

3. 

o 

Ats. Utan inskrift. Bröstbilden, h. s., som på N:o 2. 

Fräns. PETR. BRAHE. CO:MES. IN. \VIS:SINGSBOURG. 
•:1. 6.6.5:- 

Diam. 12 lin. (9 storl.). Gjuten 1665 efter Rethes modell. — 
K. Mk. i silfver (2 var. exemplar); B-n i guld. 



Äts. Bröstbilden som pä N:o 3, uthuggen efter bil- 
dens konturer. 

Frans. P B C (Petrus Brahe Comes). 

llfijd 10 lin. (7 stork). Gjuten. Ar snarare ett smycke än en 
medalj; upptages dock här under eget N:r, emedan inskriften å Från- 
sidan är u[)phöjd. I (ifra kanten syns vanligen märke efter en bort- 
.skuren <>gla. Var bestämd att bäras af (»refve Brahes vänner och 
.skyddlingar. — K. Mk. i silfver, förgyld; B-n i silfver. 

5. 
Åts. PETRUS BRAHE. R. S. DROTZETUS. Bröstbil- 
den, h. s. , i harnesk med mantelveck. — Under axeln: /,. 




Pag. 51 




Pag.O^ 



49 

Frans. CUBIIM UTUNQUE VOL VAS STAT. En man 
i antik krigsrustning omvältrar med en stäng en kubisk 
sten på marken. 

Diam. 16 lin. (14storl.). Grav. af J. G. Breuer. Fränsidans inskrift 
och sinnebild antyda den orubblighet i tänkesätt, Grefve Brahe åda- 
galagt under sin långa och verksamma embetsförvaltning. Sällsynt. 
— K. Mk. o. B-n i silfver. 



6. 

Åts. PETRUS BRAHE COMES R. S. DROTZETUS. 
Bröstbilden, h. s., i harnesk med veck af rådsmanteln. 
— Under axehi: c. e. 

Frans. INTEMERATA FIDES SERIESQVE IMMENSA 
LABORUM. Grefiiga familjvapnet som på N:o 1 i en en- 
kel sköld under greflig krona med nedhängande bladkedjor. 
Framför och vid sidorna en kanon, kask, spjut, en s. k. main 
de justice, sköldar, en uggla. I afskärn.: summis honoribus 

DIGNE PERFUNCTUS OB. MDCLXXX. 

Diam. 10| lin. (7 storl.). Grav. af C. Enhörning. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1809. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Gr. Brahe var en af fäderneslandets mest utmärkta och infly- 
telserika statsmän; aristokrat, men i storartad stil; nitälskande för 
fäderneslandets ära och förkofran samt upplysninii,pns befrämjande; i 
politiken ofta af olika mening med den mäktige Axel Oxenstierna. 
Med Konung Gustaf Adolf deltog han någon kort tid i Preusiska och 
i Tyska kriget; inom bindet ledde han torsvaret af vestra gränspro- 
vinserna. För Finland blef han i flera afseenden en reformator, an- 
lade städer och fästningar, föranledde stiftandet af Abo Universitet 
och mänga lägre liiroverk. Inom sina förläningar herrskade han med 
nära nog konglig myndighet. Staden Greima (ursprungligen kallad 
Brahe-Gi'enna) anlades och försägs med privilegier. På Wisingsö in- 
rättades Gymnasiun) och Trivialskola samt boktryckeri, från hvilket 
Hera stiirre ai beten utgäfvos. 



50 



TURE SPAKRE. 

Friherre. Född d. 11 Dec. 1654. Gick i Nederländska 

republikens ijenst, der kan slutligen hlef Öfversie för ett 

Infanteriregemente. Död d. 23 Maj 1683. 

1. 

Åts. TURE. SPARRE. LIB. BARO. DE. CRONEBERGH. 
Stamvapnet i en enkel krönt sköld, omsluten af en palm- 
och en lagerqvist I afskärn.: natus. aö i6 5-i. d: n. dec: de- 

NATUS. An 1 083. D: 23. MAII. 

Frans. EINTRÄCHTIGKEIT JMACHT LIEBE. Två lå- 
gande hjertan inom en ring. Öfverst i"»;""" strålande ge- 
nom moln. 

Diam. 15| lin. (13 storl.). Grav., åtminstone Frånsidan, af Ant. 
Meybusch. Slagen af Frih. Sparres enka Friherrinnan Hedvig Horn, 
att utdelas vid mannens begrafning 1683. Atsidans stamp har blifvit 
sprängd, hvarför hela exemplar äro mycket sällsynta. Frånsidan till- 
hör egentligen nästföljande medalj. — K. Mk. o. B-n i silfvef. 



Ats. STETS LIEBEN HELT DEN FRIEDE. Två barn 
(Kärleken och Freden), af hvilka det ena håller en 
olivqvist med blad och frugter, omfamnande hvarandra, 
trampa på ett Medusahufvud. I afskärn.: a: meyb^. fe: 

Fräns. Densamma som till N:o 1. 

Diam. som N:o 1. Grav. af A. Meybusch, förmodligen till en lyck- 
önskningspresent vid bröllop; måhända gifven till Frih. Sparre vid 
dess giftermål d. 21 Dec. 1682. Den är mellertid af alltför allmän- 
nelig art, att kunna med visshet upptagas som en minnespenning öf- 
ver Frih. Sparre. Sällsynt. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Frih. Sparre tjente med stor utmärkelse under Prins Wilhelm 
af Oranien i Holländarnes krig mot Fransmännen 1672 — 1679 och 
deltog i många blodiga drabbningar, ofta farligt sårad. Efter ett par 
års vistande i Paris återvände han 1682 till fäderneslandet, der han 
d. 21 Dec. samma år gifte sig med Fröken Hedvig Horn, dotter af 
Riksmarsken, Generalfältherren m. m. Grefve Gustaf Horn. 



51 



STEN BJELKE. 

Friherre. Född d. 8 Aug. 1624. Riksråd; Riksskati- 
mästare; Medlem af Förmyndareregeringen under Kon- 
ung Carl XI:s minderdrighet ; Amiral; President i Re- 
duktions Collegium, K. Bergs Collegium och K. Stats 
Kontoret; Lagman i Westmanland och Dalarne; Kans- 
ler för Universitetet i Pemau. Död 
d. 8 Sept. 1684. 

Åts. . STEXO. BIELKE. REG. SYE. THESSAVR. Bröst- 
bilden, h. s., i harnesk och mantelveck. — Nederst: Meybusch. 

Fräns. .EX. COROXA. AB. YTRAQ. PARTE. BEATA. 
Två rika ymnighetshorn i kors öfver en nyckel, under 
en krona. 

Diam. 15^ lin. (13 storl.). Grav. af Ant. Meybusch. Frånsidan 
har afseende på Frili. Bjelkes Riksskattmästareembete, hvilket han 
mottog 1672. Sällsynt. — K. Mk, o. B-n i silfver. 

Frili. Bjelke åtnjöt stort förtroende af sina Konungar; förordna- 
des (1679) som Riksskattmästare att i Konungens frånvaro föra di- 
rektion inom Riksens Rad och vaka öfver ärendenas oafbrutna gäng; 
begagnades dessutom i fredsunderhandlingarne med Danmark och i 
andi*a beskickningar till. främmande makter. 



GUSTAF OTTO STENBOCK. 

Född d. 17 Sept. 1614. Gr ef ve \ Riksråd; Riksamiral 
och medlem af Förmyndareregeringen imder Konung 
Carl XI:s minderdrighet; Fältmarskalk; Generalguver- 
nör öfver Skåne, Halland, Bleking och Bornholm; 
Lunds Universitets förste Kansler. Död 
d. 24 Sept. 1685. 



Ats. Utan inskrift En elefant, trampande pa en hvä- 
sande orm, upplyfter med snabeln en stenbock och kra- 
mar honom sä att dess exkrementer nedfalla i en p;i mai-- 



52 

ken liggande hatt tillhörig en i luften uppkastad, öfver 
elefanten nedstörtande, person (Fursten af Sultzbaeh). — 
Pä marken: i: h: 

Frans. MAGNANIMI PRETIO, QUOS VIS VEL SUSCI- 
TAT ASTUS, lAM DEBELLATIS, UNDIQVE TUTUS ERO: 
XIV NOVEMB: MDCLIX: 

Diam. 24', lin. (22'; storl.). Grav. måhända af Joh. Höhn från 
Danzig. Präglad i Danmark i anledning af slaget vid Nyborg på Fyen 
d. 14 Nov. 1659, der anföraren för Svenska armeen Fm-sten Philip 
af Sultzbaeh och den nyss från Skåne öfverkomne Grefve Stenbock 
måste vika för Danskarne och de med dem allierade Kejserliga, Bran- 
denbm-gska, Pohlska och Holländska trupperna. Orden »Magnanimi 
pretium« stå som valspråk i Elefanter Ordens sigill. Elefanten före- 
ställer Danmark; de öfriga figurerne behöfva icke förklaring. Tidens 
nationalhat kan förklara, om ej ursägta, råheten i föreställningar af 
denna art. Sällsynt. — K. Mk. i silfver; B-n i tenn. 



Ats. GVST. OTTO. STENBOCK. R. S. ARCHITHALASS". 
Bröstbilden, h s., i harnesk nied niantelveck. 

Fräns. TEMPORE ET ASSIDVITATE. Ett ankare, lu- 
tande ät sidan (när man håller inskriften uppåt). 

Diam. 16] lin. (14 storl.). Grav. af Joh. Georg Breuer efter 
1664, då Stenbock blef Riksamiral. Sällsynt. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

3. 

Åts. GVST: OTTO. STENBOCK. R. S. ARCHITHALASS. 
Bröstbilden som pä N:o 2, men med mera utarbetadt har- 
nesk och manteUeck. — Under axeln: b. 

tFräns. som pä N:o 2, men ankaret ligger pä marken. 

Diam, 15 lin. (13 storl.). Grav. af J. G. Breuer, förmodligen 
sedan stamparne till N:o 2 gått sönder. (Atsidans stamp af N:o 3 
i Banken). Sällsynt. — B-n i silfver. 

4. 

Åts. GVST: OTTO. STENB: R. S. ARCHITHALAS. 
Bröstbilden som pä N:o 2. • 

Frans.: Inskrift och sinnebild som pä N:o 2. 



53 

Oval af 11 lin. höjd (8 storl,.). Grav. af samma Breuer. Myc- 
ket sällsynt. — Brukspatron C. Ost bergs (f. d. J. Scharps) samling 
i tenn, gjuten. Lär äfven finnas i SiltVerstolpes samling. 

Gr. Stenbock deltog från år 1633 med utmärkelse i Svenskarnes 
ärofulla strider i Tyskland och Pohlen, äfvensom i kriget mot Norge 
och Danmark, samt ordnade på ett förtjenstfuUt sätt de nya förhål- 
landena inom de med Sverige förenade Danska provinserna och vid 
det i Lund stiftade nya Universitetet. På Riksamiralsplatsen var 
han icke lika lycklig. lians förvaltning af flottans ärenden ådrog 
honom efterräkningar, hvilka, i förening med den stränga reduktionen, 
bragte honom i fattigdom. 



MAGNUS GABRIEL De la GAEDIE. 

Grefve, Född d. 15 Oct. 1622. Rikskansler och med- 
lem af Förmyndareregermgen under Konung Carl Xl:s 
rainderdrighet ; Sedan Rlhsdrots och President i Svea 
Ho/rätt; Kansler för Upsala Universitet. 
Död d. 26 April 1686. 

1. 

Ats. Utan inskrift. De la Gardieska vapnet i fyra 
fält kring hjertskölden, under friherrlig krona, omgifvet 
af två palmqvistar. 

Fräns. .NOS. IVNGIT. AMOR. Derinom M M sam- 
manbundna genom ett hjerta med ett S ofvanför och ett 
S nedanför. 

Diam. 9.^ lin. (6\ stork). Spelpenning, ursprungligen pressad i 
sköldpadd. Finnes vanligen endast eftergjuten i silfver. Bokstäfveine 
i Frånsidans midt betyda »Magnus sponsus, Maria sponsa». Förmod- 
ligen utkom denna jeton under den tid (1645—1647) Gr. De la Gardie 
var förlofvad med Prinsessan Maria Fufrosina, dotter af Pfalzgref- 
ven Johan Casimir, således syster till Konung Carl X Gustaf, eller 
ock till bröllopet sistnämnda år. Mycket sällsynt. — Upsala Uni- 
versitets Myntkab. i sköldpadd; K. Mk. o. B-n i silfver, gjutna. 

Åts. MAGNVS GABRIEL DE LA GARDIE COMES DE 
LECKO ET ARENSBORG. Hröstf)ilden, v. s., i harnesk med 
mantelveck. 



54 

Fräns. CONSCIENTIA VIRTVTI SATIS AMPLVM THE- 
ATRVM. På fältet: tibi soli. vid sidorna af en pä marken 
vexande solros, som vänder sin blomkalk mot den strå- 
lande solen, hvari syns ~T~^ Kanten på bada sidor omgif- 
ven af en pärlrand. 

Oval af 13| lin. höjd (11 storl.). Gjuten efter 1650, då De- la 
Gai'die vid Drottning Christinas kröning erhöll grefskapet Arensburg 
på Ösel, och sannolikt efter 1653, då han fallit i Drottningens 
onåd och måst , di'aga sig undan hofvet. Frånsidans inskrift synes 
hafva varit De la Gardies valspråk , emedan han låtit anbringa dessa 
ord på sina slott Leckö och Magnusberg (nu Carlberg). Sällsynt. — 
K. Mk. o. B-n i guld. 

3. 

Åts. MAGN: GABRIEL. DE. LA. GARDIE, R. S. CAN- 
CELL: Bröstbilden, h. s., i harnesk med .mantelveck. — 
Under axeln: breher. ^ •-- 

Fräns. NEC PONDERE NEC INIVRIIS FRANGOR. 
Ett upprätt palmträd bär en stor sten på toppen; från 
fyra sidor blåser vädret, betecknadt genom blåsande an- 
sigten i skyn. 

Diam. 16 lin. (14 stork). Grav; af Joh. G. Breuer 1660— 1680, 
medan Gr, De la Gardie var Rikskansler. (St., Frånsidans sön- 
drig, i Banken). Frånsidan afser striderna inom Rådet, der Gr. De 
la Gardie, såsom hufvudman för Franska partiet, rönte éj blott mot- 
stånd utan äfven slutligen förföljelse. Sällsynt. — K. Mk. i silfver. 

Ny Reversstämpel har blifvit gjord, så lik den fön'a, att en- 
dast bokstäfvernas storlek och afstånd samt rummet under afskär- 
ningen visa någon ringa skilnad. 

3. a. 

o 

Någon gäng har Atsidan af N:o 4 blifvit förenad med 
den nya Frånsidan af N:o 3. 

Storlek m. m. som N:o 3. — B-n i silfver. 

4. 

Åts. MAGN» GABRIEL DE LA GARDIE. R. S. CAN- 
CELLARI? Bröstbilden, h. s., i harnesk. — Under armen b. 

.,; Fräns. VNVM TANTVM SYDVS. En kompass med 
nålen vänd mot nordstjernan, som jcmte Carlvagnen och 
flera stjcnioi- syns på himlen. 



55 

Diain. 16^ lin. (14 storl.). Grav. af Joli. G. Breuer 1660—1680. 
Frånsidan afser De la Gardies fosterlandskärlek. Frånsidans stamp 
är skadad genom sättning. Mycket sällsynt. ■ — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

5. 
Åts. MAGN. GABR. DE LA GARDIE COMES REGN. 
SVEC. DAPIF. Bröstbilden, b. s., i civil drägt ined råds- 
mantel. Under axeln; g a e. 

Frans. MEDIA NIMBORUM IN PARTE CORUSCAT. 
En regnbåge öfver hafvet. I afskärn.: sublimis largus 

MAGNIFICUS. OB. 1680. 

Diam. 10^ lin. (7 storl.). Grav. af G. A. Enegren. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1823. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Lysande börd i förening med utmärkta personliga egenskaper 
och giftermålet med Konung Carl Gustafs syster öppnade för Gr. De 
la Gardie vägen till samhällets högsta äreställen. Ingen Svensk man 
torde dock i högre grad hafva erfarit lyckans omvexlingar. Efter att 
hafva varit Drottning Christinas förklarade gunstling, ådrog han sig 
hennes onåd till den grad, att han ej fick vistas i hennes närhet. 
Hans stora makt och inflytande i Konung Carl XI:s Förmyndarerege- 
ring, och till en tid sedan denne Konung sjelf tagit riksstyrelsen , till- 
intetgjordes längre fram så fullkomligt, att han måste draga sig tillbaka 
i overksamhet till en gård på landet, der han, utarmad genom re- 
duktionen, glömd af nästan alla, dem han visat välgerningar, stun- 
dom var i förlägenhet för dagligt bröd. Efterverlden skall dock al- 
drig förgäta, att han varit vårt lands, störste Maecenat. I sin väl- 
magtstid visade han frikostighet utan like mot kyrkor, bildnings- 
anstalter och vetenskapsidkare. Upsala Universitet erhöll rika dona- 
tioner. Fäderneslandets historiska minnen voro företrädesvis mål för 
hans kärlek och omvårdnad. Stiftelsen af Antiqvitets CoUegium ut- 
gick från honom och detta lärdomssamfund utvecklade en berömlig 
verksamhet under hans öfverinseende. 



CARL JOHAN von K0NIG8MARCK. 

Gr ef ve. Född d. 5 Maj 1659. Gick i främmande 

krigstjenst och blef öfverste i Franska armeen; Deltog 

i Venetianernas krig mot Turkarne. Död vid 

Ärgos i Grekland d. 27 Äug. 1686. 

Åts. CAR. lOn. KONINGSMARC. Hnfvudet, h. s. 
med öfra randen af ett barnesk. — Utan fränsida. 



56 

Oval af 5^ lin. höjd (3 storl). Grav. af R. Faltz, Högst säll- 
synt. — K. Mk. i bly. Efter detta, det enda präglade exemplar man 
känner, lät Presidenten Frili. G. Rålamb afgjuta en copia i silfver, 
på hvars Frånsida, efter N. Keders förslag, ingraverades en strå- 
lande stjerna med omskrift: d'vn„BRILLANT vif, hvilket exemplar 
förvaras i Bankens Myntkabinett. Afven i Upsala Universitets Mynt- 
kabinett finnes en afgjutning i silfver. 

Grefve Königsmarcks lif erinrar om medeltidens vandrande rid- 
dare, med alla deras förtjenster och fel. Hans tapperhet i Malte- 
sarnes strid mot Turkarne förvärfvade honom Malteserkorset. I En- 
gelsk tjenst stridde han i Afrika, i Fransk tjenst i Spanien och slut- 
ligen i Venetiansk tjenst i Grekland, öfverallt med det oförvägnaste 
hjeltemod. Efter slaget vid Argos insjuknade han i hetsig feber, som 
slutade hans äfventyrarelif. 



MARIA EUFROSTNA De la GARDIE. 

FÖDD PFALZGREFVINNA AF ZWEIBRUCKEN. 

Dotter af Pfalzgrefven Johan Casimir och Konung Carl 

IX:s dotter Prinsessan Catharina. Född d. 4 Febr. 

1625; Gift 1647 med B.iksrädet, slutligen Riksd rotset, 

Grefve Magnus Gabriel De la Gardie; Enka 1686. 

Död d. 24 Od. 1687. 

1. 

En minnespenning öfver henne gemensamt med man- 
nen, se under M. G. De la Gardie, N:o 1, pag. 53. 



Åts.^TVlARIA. EVPHROSINA. PRINC: PALATINA. Bröst- 
bilden, v. s., i draperi; på hufvudet sniäck prydd med 
stenar^ocli; 'pärlor. — Nederst: /ircVcr (baklänges). 

Frans. (!?olt iCt mil)r iillcr. Deröfver ett strålande ^"!p\ 

Diam. 14.V lin. (12 storL). Grav. af J. G. Breuer på 1660-talet. 
(Åtsidans stamp i Banken, Frånsidans är förkommen). Valspråket 
på Frånsidan synes hafva tillhört slägten, emedan en medalj öfver 
Furstinnans frände Kuifursten af Pfalz Christian August har deii 
nära liknande inskriften: »Christus mihi omnia». — K. Mk. o. B-n i 
silfver (bland kongliga medaljer). 



JOACHIM CAMEFvARlUS. 

Född i Heidelberg d. 1 Juni 1603. Kom till Sverige 
1631 och uppehöll sig här åren 1637 , 1641, 1648. 
Användes som Svensk Legat med Hofrdds titel i be- 
skickningar till flera Tyska liof. Blef sedan Chur- 
Ffahisk Gehtimeråd ock Legat vid jredsanderhandlin- 
qarne i Munster 1645. Död i Heidelberg 
d. 24 Nov. 1687. 

Åts. lOACH. CAMERARIVS S. R. MAL SVEC. ET SER. 
EL. PAL. COXS. ET HVIVS AD TR. PAC. LEG. Bröstbilden, 
h. s., i prydlig driigt. Under axeln: v. — Nedanför: c. 

PK. S. C. M. 

F]'äng. DONEC SERENIOR ILLVXERIT. Canierarii 
vapensköld med lijelni och löfverk pä en ornerad omfatt- 
ning. 

Diam. 14 lin. (11 storl.). Grav. af G. W. Vestner i Niirnberg 
för dess serie af minnespenningar öfver Fullmäktiga vid Westfaliska 
fredsslutet. (Se pag. 22, 26, 30, 34). Sällsynt. — K. Mk. i bronz. 

Canierarii fader Ludvig Camerarius sändes af Fredrik, f. d. Konung 
i Böhmen, som Legat till Sverige 1623 och 1625; afgick sedan som 
Svenskt Geheimeråd och Ambassadör till Holland, från hvilken be- 
skickning han pa begäran entledigades 1642 med lifstidspension. Upp- 
höjdes 1649 af Drottning Christina i adligt stånd; men hvarken han 
eller sonen tog introduktion. Då Joachim Camerarius således var 
Svensk adelsman och en tid användes i Svensk tjenst, torde hans 
upptagande bland Svenska privatpersoner icke sakna skäl. 



OTTO AVILHELM von KONIGSMAllCK. 

Grefve. Född. d. 5 Jan. 1639. Fältmarskalk; Geiie^ 
ralguvernör öfver Fominern, Bligen och Wismar; Kanslt^r 
för Greifsicaldfi Universitet ; Gick i republiken Venedigs 
tjenst som anförare för Venetianska armeen i kriget 
7)iot Turkarne. Död under belägringen af Negroponte 
i Grekland cl. 15 Sept. 1688. 

1. 
At.s. TERROR TURCARUM. Tvä bevingade (jvinno- 
figurer med bläsinstruinent (Kyktet) bekrunsa med lager 



58 

en grupp af tre i trekant sammanställda medaljonger med 
följande inskrifter: 1. f. aioros. vexet. dvx. Dogen Frans 
Morosinis bröstbild, v. s., i mössa och mantel; 2. hier. 
coRJ^ARo. DALM. GVB. Guvemören öfver Dalmatien Hiero- 
nymus Cornaros bröstbild, framvänd, i harnesk och man- 
telveck samt rund mössa; 3. o. w. c. köxigsm. gen. mar. 
Fältmarskalken Königsmarcks bröstbild, nästan helt fram- 
vänd, i harnesk. — Nederst: g h. 

Frans. Inom sex ovala ramar, sammanhållna af 
tvä i en krans hopböjda lagerqvistar, synas teckningar 
af de fästningar, som är 1687 eröfrades från Turkarne, 
med tillskrifna namn: 1. athen. (i midten). 2. lepanto. 

PATRASSO. 3. CA^ST. TORXESE. 4, CORINTHO. 5. MISITRA SPARTA. 

6. GAST. Novo. Nederst: 1687. 

Diam. 14^ lin. (12 stoiL). Grav, af Georg Hautscli i Niirnberg. 
Sällsynt. — K. Mk. i koppar förgyld. 

1. a. 
Lika med N:o 1, men med tillagd randskrift:* gesta. 

DEI. VIRTVTE. DVCIS. VIRTVTE. LEONVM. 

Sällsynt. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

1. b. 
Lika med N:o 1, men med randskrift: hoc ductu 

ADRIACIS VENETAM MIRAMUR IX UXDIS STARE URBEM ET TOTO 
POXERE lURA MARI. 

Mycket sällsynt. — Upsala Universitets Mk. i silfver. 

2. 

Åts. COM. O. W. KÖNIGSMARCK CAMPI MARESC. 
Bröstbilden, v. s., i harnesk. Vid nedra kanten: nat. 

1639. DEN. 1088. 

Frans. DUBIO VANESCIT CORNU. Halfmänen för- 
svinnande i moln. I afskärn.: ad athexas corixth. spar- 
tam etc. 

Diam. lOj lin. (7 storl.). Grav. af M. Frumerie. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1845. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Gr. O. W. KiHiigsniarck, tapper och lycklig härförare, derjemte 
utmärkt genom grundlig kännedom af de gamla språken och antiqvi- 



59 

teterna, användes af Konung Carl XI både i krigiska och diploma- 
tiska värf. Han deltog som Fransk Brigadier i Frankrikes krig i 
Holland, der han vann hjelterykte. Missnöje med Carl XLs reduk- 
tion, kärlek till den klassiska bildningens hemland och hog för krigs- 
bragder bidrogo gemensamt att forma honom (1686) antaga Veneti- 
anska republikens anbud att som Ofverbefälhafvare öfver republikens 
krigshär uppträda till Greklands befriande från Turkarne. Endast 
döden satte ett mål för hans segrar. Republiken uttryckte sin akt- 
ning och tacksamhet för hans förtjenster genom att uppställa hans 
bild i marmor vid ingången till arsenalen i Venedig. 



OLOF THEGNER. 

Född d. 25 Dec. 1615. Friherre; Landshöfding i Up- 

sala och Stockholms Län samt StäthcUlare pä Upscda 

slott. Död d. 8 Mcvrs 1689. 

Åts. OL: THEGNER. GVB: VPLANDIAE. Bröstbilden, 
h. s. , i mantelveck. — Under axeln: r. jaltz. 

Frans. VERA. ET. IMMOTA. (Kring sista punkten 
en sirsdÉ En bevingad qvinna i antik drägt med en strå- 
lande sol på bröstet (Virtus togata) står stödd mot en af- 
skuren pelare, hällande i högra handen en spira, i den 
venstra en lagerkrans. — På foten af pelaren: r. f. — I 
afskärn. : itis?. 

Diam. 14 j lin. (12 stork). Grav. af Raim, Faltz. (St. i Ban- 
ken). Slagen af Thegner sjelf 1687, samma år han blef Friherre. 
— K. Mk. o. B-n i silfver. 

Thegner hade varit Justitie Borgmästare i Stockholm, i hvilken 
befattning han gjort sig känd för utomordentlig sjelfrådighet , samt 
vid några riksdagar Borgareståndets Talman, derefter Vice President 
i Svea Hofrätt, innan han blef Landshöfding. Han stod i synnerlig 
gunst hos Konung Carl XI, som gjort honom till adelsman och Fri- 
herre, och arbetade ifrigt för den gamla högadelns störtande samt 
reduktionens och enväldets geuomdrifvande. 



60 

ERIK LIXDSCllÖLD. 

Född d. 2 Febr. 1634. Grefve; Kongl. Ilad och Kan- 
sliråd; Ordföravde i K. Lngkonimisision; Guvernör för 
Kronprinsen Carl (sedan Konung Carl XII); Kansler för 
Lunds Universitet. Död d. 11 Juni 1690. 

Åts. ERICUS LINDSCIIÖLD COMES SENATOR REG. 
Bröstbilden, v. s., i rådsmantel. — Nederst: t. 

Fräns. FACTIS NON SANGUINE CLARUS. En nian 
i antik drägt, stående, håller en skriftrulle i högra och 
en lyra i venstra handen. I afskärn.: nat. mdcxxxiv. ob. 

MDCXC. 

Diam. lOj lin. (7 storl.). Grav. af G. A. Enegren. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1830. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Lindschöld (förr än han adlades kallad Lindeman) var son af en 
smed, som slutligen blef Borgmästare i Skeninge. Som lärare för Ko- 
nung Carl Gustafs naturliga son Gustaf Carlsson hade han fått tillfälle 
att under 10 års resor och vistande vid främmande liof och univer- 
sitet genom umgänge och studier uppodla sina rika naturgåfvor. Ut- 
nämnd till Professor både vid Lunds och Upsala Universitet, föredrog 
han vid hemkomsten en Sekreterareplats inom Kongl. Kansliet, hvar- 
ifrån han, utan annan rekommendation än sitt snille, sina kunskaper 
och sin utmärkta skicklighet, uppsteg till rikets högsta väjrdigheter. 
Genom det stora förtroende han egde hos Carl XI, utöfva(^phan ett 
mäktigt inflytande på denna Konungs genomgripande reformer och 
blef derigenom föremål för afund och klander af samtida. Som Kan- 
sler utverkade han åt Lunds Universitet nya lärosalar och rum för 
dess samlingar samt stiftade fred mellan de stridande Professorerna. 
Lindschöld var äfven lycklig talare uch skald, både på Latinska och 
Svenska språket. Bland annat har han skrifvit psalmer, af hvilka 
en ännu åtei-finnes (N:o 228) i vår nyaste psalmbok. 



HENRIK HORN. 

Född d. 22 Maj 1618. Friherre; Eiksrdd; Fältmar- 
skalk; General Amiral; Generalguvernör öfver Bremen 
och Verden; Lacpnan i Tiohärads Laqsaqa. Död 
i ISiade d. 28 Febr. 1693. 

1. 
Ats. DN. NK^OL. IVEL. EQ. R. D. ARCIIITITAL. Dan- 
ska Amiralen Nils Jucls bild till kniit i iinif()rmsdrri";t 



61 

med Danebrogskorset på uxelband och koiiiinandostaf. 
Vid sidan två kanoner; i fonden skepp [)å Sundet. — 
Under kanten af rocken: c s. 

Frans. PRAELIVM INTER CLASSES CHRIST. Y. ET. 
CAR. XI. I. IVL. MDCLXXvii. DN. NICOL. IVEL. ET. IlENR. 
HORN. DVC. Hafvet med de stridande flottorna mellan 
två framskjutande landtuddar. 

Diam. 2.3 lin. (22 storl.). Grav. af C. Schneider. Slagen i Dan- 
mark på Konung Christian V:s befallning att utdelas i guld och i 
blått band bäras af Officerare, som deltagit i striden mellan Danska 
flottan under Amiral Juels och Svenska flottan under Horns befäl i 
Kjögebugt d. 1 Juli 1677. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



Ats. NICOLALS: lUEL. EQ. AUR. DANIJ^. ARCHI. 
GEN. LOG. TE'"- Bröstbilden i prydlig di-ägt med Dane- 
brogskorset i Hxelband och skärp. — Under axeln: ih. 

Fräns. Utan inskrift. Sjöslaget under en molnbe- 
täckt himmel; i förgrunden brinnande och sjunkande skepp. 

Randskrift. ni76 i. (en blomqvist) .mal gotland. re- 

CUPER. 'U. M. CREUTZIUM. 1(177. I. lUN. SEBLADIUM. 1. lUL. HORNIUM. 
TRIUMPHAV. EREPT. 17- NAVIB. 

Diam. 21 lin. (20.\ storl.). Grav. af J. llöhn (?). Slagen för 
samma ändamål som N:o 1. De anförda sjösegrarne afse slaget vid 
Oland d*. 1 Juni (icke d. 24 Maj) 1676, då Amiralen Frih. Lor. 
Creutz på sitt amiralskepp Stora Kronan sprängdes i luften, slaget 
på Kolbergerheide d. 1 Juni 1677, då Amiralen Frih. Er. Sjöblad 
med sitt amiralskepp xVmaranten togs till fånga, samt sjöslaget i 
Kjögebugt (se N:o 1). Mycket sällsynt'). — K.Mk. i silfver. 

3. 

Åts. IN MEMOR. CAROLO XI. D. G. SV. GOTIL 
VAND. REG. INV. PLENIPOTENT. ILLUSS S. R' M. SENATO- 
RIBUS. H. HORNIO. N. BIELKEN S. T. R. WISM. V. PRyES. 
GEN. I. R. AB OWSTIEN. PRJ:STITI HOMAGII. A DLX'. BREM. 
ET VERD. ORDIN. ET SUBD. AN^^O MDCXCII. M. APR. 

Fräns. HUC TENDIMUS OMNES. Vid inskriftens slut 
syns stjernbilden Carlvagnen (Stora Bjöni), I ett bergigt 



*) Utan raiulskrift iir dm jnindrc siillsMit »('li lin> biiilc i K. M.vntkabiiielict och i 
Banken» &;iiij|iiii:. 



62 

landskap vid en flod eller vik stär ett ruiidt altnre, pä 
hvilket ligger ett hjerta. Mellan detta och Carlvagnen 
sväfvar i luften ett knippe af två nycklar och ett kors 
(Bremens och Verdens vapen). 

Diam. 14} lin. (12 storl.). Slagen till Riksdalers skrot och 
korn (en s..k. Huldigungs-Tlialer), i anledning af arfhyllningen, som 
af Bremens och Verdens Ständer aflades i Stade d. 20 April 1692 
och å Konung Carl XI:s vägnar mottogs af Svenska Riksråden Frih. 
Henrik Horn och Grefve Nils Bjelke samt vice Presidenten i Wis- 
mars Tribmial Joachim Rudiger von Owstien. — K. Mk. o. B-n (bland 
Konung Carl XI:s medaljer). 

Horn, som 1651 blef Friherre och 1660 Riksråd, hade deltagit 
i Konung Carl Gustafs krig i Pohlen. Sedan han 1676 blifvit af den 
allierade fiendens här fördrifven från Stade, utnämndes han följande 
året, ehuru obekant med sjöväsendet, till Amiral General och tog be- 
fälet öfver Svenska flottan. Den förlust han lidit på sjön (se N:o 1), 
upprättade han i någon mån, då han på hösten samma år dref den 
Dansk-Norska hären ur Jemtland. 



RUTGER VON ASCHEBERG. 

Född i Cmiand d. 2 Juni 1621. Grefve; Kongl. Råd; 

Fältmarskalk; Generalguvernör öfver Skdne, Halland, 

Göteborgs och Bohus Län samt Dalsland; Riddare. 

Död d. 17 April 1693. 

Åts. IDEM PACIS ERAS MEDIUSQUE BELLI. Grefve 
Aschebergs l)röstl)ild, h. s., i harnesk. — Nederst: f. 

Fräns. RUTG. AB ASCHEBERG COM. SEN. R. MA- 
RESCH. PLUR. PROV. GUBERNAT. NATUS MDCXXI SVEC. 
COMMODO IMPENS. ANNIS LV OB. MDCXCIH inom en krans 
af lager och ek, på hvars nedra del äi* fästad en mnr- 
krona. 

Diam. 10\ lin. (7 storl.). Grav. af C. G. Fehrman. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1790. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Gr. Aschebergs namn är ett af de mest lysande i Svenska krigs- 
historien. Vid 13 års ålder ingick han som Page vid Svenska ar- 
meen, hvars mödor och ära han delade i femton stora fältslag samt 
1 många mindre strider och belägringar, efter hand uppstigande till 



G3 

Faltuiarskalksplatsen. Efter Skånska krigets slut mottog han sty- 
relsen af de från Danmark lösryckta landskapen, hvilka genom hans 
kloka anordningar snart repade sig efter de olyckor och brytningar 
kriget medfört och fastare införlifvades med det land, de af natm-en 
äro bestämda att tillhöra. Afven Lunds Universitet, som mider kri- 
get blifvit upplöst, blef genom hans omsorger återställdt till förnyad 
verksamhet. Den utmärkte härföraren har sålunda äfven genom fre- 
dens värf gjort sig förtjent af fosterlandets tacksamhet och minnets ära. 



GUSTAF ADOLF De la GARDIE. 

Grefve. Född d. 10 Dec. 1647. Riksråd och Riks- 
Kansliråd; President i .'Svea Hofrätt; Lagman i We- 
steryöUand ock Dalsland; Kansler vid Abo 
Universitet. Död cl. ö Mars 1695. 

1. 

c 

.Åts. Bokstäfverne G A D L G (Gustaf Adolf De la 
Gardie) dubbelt hopbundna. 

Fräns. E O S (Elisabeth Oxenstierna) likaledes hop- 
bundna. 

Diam. 8| lin. (5 storl.). Slagen i anledning af Grefve De la 
Gardies giftermål med Fröken Elisabeth Oxenstierna på Calmar slott 
d. 4 Oct. 1673. Mycket sällsynt. — K. Mk. i guld. 



Ats. G. A. DE. LA. GARDIE. COM. S. R. M. S. SENAT. 
PR. DIC. HOLM: AC. AEOENS. C. Bröstbilden, h. s., i pryd- 
lig drägt med mantelveck. — Nedanför: ak (sammanbundna). 

Frans. IGXEVS. EST. ILLL VIGOR. ET. CiELESTLS. 
ORIGO. En strålande sol. 1 afskärn.: nat. d. lo. decemb. 

a; 1647. MORT. D. ."). MARTII. A.' 10 9."). 

Diam. 20^ lin. (20 storl.). Grav. af Arv. Karlsten. Slagen i 
anledning af Gr. De la Gardies död. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Gr. De la Gardie hade genom resor och studier förvärfvat en 
högre bildning och fyllde öfverallt med heder sin plats, både som di- 
plomat och civil embetsman. Till Konung Carl XL stod han alltid i 
godt förhallande, oaktadt den hårda medfart hans slägt lidit af re- 
duktionen och fastiin han öppet uttalade sin ogillande mening om det 



G4 

absoluta enväldet. Hans grundliga juridiska kunskaper anlitades äf- 
ven utom den ordinarie tjensten i flerfaldiga uppdrag. Som Ordfö- 
rande i den Pommerska Reduktionskommissionen bevakade han kro- 
nans och den enskildes rätt med lika oväld. 



ABRAHAM CRONSTRÖM. 

Född d. '] Juli 1640. Assessor i K. Commerce Colle- 

cfiinn; OfverdireJiiör öfver K. Myntverket. 

Död d. 22 April 1696. 

Åts. TEMPESTATI PAREXDVM. Ett tremastadt skepp 
med refvade segel pä ett stormande liaf. 

Frans. IN DEO SPES MEA. Hoppet, en qvinna i 
antik drägt, stödjande handen på ett ankare, står pä en 
klippa i hafvet, blickande upp mot ett moln, hvarur sol- 
strålar frambryta. På klippan: leos. 

Diam. 16 lin. (14 stork). Grav. måhända af J. G. Breuer. 
Slagen år 1668, då Cronström förflyttades från Myntmästaresysslan 
till en Assessorsplats i K. Commerce CoUegium. Mycket sällsynt. — 
K. Mk. o. B-n i silfver. 

Cronström (kallad Kock, innan han 1667 adlades) blef, efter 
vidsträckta utländska resor i Frankrikes, Englands och Spaniens berg- 
verksorter, Kongl. Myntmästare, derefter Assessor i K. Commerce 
Collegium och slutligen (1674) Ofverdirektör gfver K. Myntverket. 



CLAS RALAMB. 

Född d. 8 Maj 1622. Friherre; Riksråd och Biks- 

Knmiiiarrdd; Ofverf<tdt]iällare i Stockholm; President 

i Göta Ho/rätt; Lagman i Norrfinne Laqsaqa. 

JJöd d. ^14 Mars 1698. 

1. 

Åts. CEAIIDI, RAEAMIi SENATOR REG: SUE: Bröst- 
bilden, Ii. s., m('<l mantel veck. — Nederst: a. Karisueu. jVc. 





Pag. 66 



65 

Fräns. SIBIMET IXMDIA VINDEX pä ett band. Ett 
landskap med träd, der tvä- ilskna hundar franirusa att med 
blödande mun bita i en pä marken liggande spikklubba. I 
afskjirn.: 1074. 

Diam. 15 lin. (12.; storl.). Grav. af Arv. Karlsten. Slagen 1674, 
samma ar Ralamb blef Friherre. Måhända atse Frånsidans inskrift 
och sinnebilder f^rih. llalambs lyckade fcirsvar af Adelns privilegier 
mot de ofrälse ståndens anlopp vid 1672 ars riksdag, pa samma gång 
de uttrycka hans förakt tor sina afundsmäns och politiska motstån- 
dares stämplingar. — K. Mk. o. Ij-n i silfver. 



Ats. CLAUD. RALAMB L. B. SEXATOR REG. Bröst- 
bilden, h. s., som pä X:o 1. — Under axeln: *. 

Fräns. DIADEM A TUTUM PROPRIAMQUE LAURUM. 
Rättvisans gudinna (Tliemis) med ögonbindel står, häl- 
lande en vagskal i högi-a, en lagerkrans i venstra handen. 
I afskärn.; justitia consilio facundia clarus. ob. 1698. 

Diam. lOj lin. (7 stork). Grav. af G. A. Enegren. (3t. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1828. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Frih. Ralamb användes af Konung Carl Gustaf i besvärliga di- 
plomatiska underhandlingar i Pohlen och Turkiet. Från Landshöf- 
ding^eplatsen i Upsala Län inkallad (1664) i Rådet, vann han der 
stort inflytande , meii ock ovänner och afundsmän. Rättrådig och ka- 
raktersfast motsatte han sig lika mycket Rådets maktmissbruk un- 
der Carl XI:s minderårighet, som den myndigblifna Konungens sträf- 
vande efter envåldsmakten. Ar 1682 utträdde han ur Rådet, se- 
dan han två ar förut blifvit aflägsnad till Pommern, Bremen och 
Verden för att undersöka och ordna der varande förhållanden. 
Han egde grundlig lärdom, särdeles i lagfarenhet och fädernes- 
landets historia, samt hade ett ansenligt bibliothek, hvilket fråntogs 
honom genom reduktionen och af Konung Carl XI skänktes till Up- 
sala Universitet. Flera juridiska och politiska skrifter äro af honom 
författade, ehuru de flesta ick« tryckta. Det berättas att under den 
tid han satt som President i (iöta Ilofrätt (1678 — 1682) icke någon 
i hans närvaro fälld dom blifvit af parterna öfverklagad. 



B6 



DAYU) KLÖKER EHRENSTRAHL. 



Född i Hamburg d. 23 Sept 1629, Konc/l. Hofmålare; 
Ho/intendent Död d. 23 Oct. 1698. 

Åts. DAVID KLÖKER EHRENSTRAHL AED. REG. 
PRAEFECTUS. Bröstbilden, h. s., i kappa ined pelskrage. 
— Under axeln: c. e. 

Fräns. TANTUS DECOR AFFUIT ARTL Palett, pen- 
slar m. fl. niälarekonstens sinnebilder, omgifna af lager 
och blomsterband, hvilande på en bok. I afskärn.: in me- 

MORIAM PICTORIS ILLUSTRIS NATI MDCXXIX. DEN. >roCXCVIU. * 

Diam. lOV lin. (7 storl.). Grav. af C. Enhörning. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1808. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Ehrenstrahl (innan han 1674 adlades kallad Klöker) anställdes 
1646 i Svenska Ambassadens kansli i Osnabruck, der han började 
egna sig åt målarkonsten. Pietro da Cortona och Georg Jacobs blefvo 
hans lärare och föresyn. Inkallad i Sverige 1651 anlitades han 
sedermera af sin beskyddarinna Drottning Hedvig Eleonora att for- 
skiina Drottningholm och andra slott. Af hans allegoriska och histo- 
riska målningar finnas ännu en stor mängd bevarade pa Drottning- 
holm Gripsholm, i Riddarhussalen m. fl. ställen. Hans djurmalningar 
äro företrädesvis utmärkta. För kapellet i det af Konung Carl XI 
nybyggda Stockholms slott utförde han, bland andra, en större målning, 
»Yttersta domen», hvilken nu förvaras i hufvudstadens Storkyrka. 



CARL BONDE. 

Född d. 11 Oct. 1648. Grefve; Konc/l. Rad och Pre- 
sident i Dorpats Hofrätt; President i K. Commerce 
Collegium. Död d. 16 Dec. 1699. 

Åts. CAROL! BONDE. S. R. M. SVE. SENAT. PR. DI- 
CAST. DORP. IN. LIV. Bröstbilden, li. s., i praktfull civil 
drägt ined mantelveck. — Nederst: c. o. iiamuan. 

Frans. AVCTA. UVIDEM. SED. AVITA. MAGIS. Gref- 
liga Bondeska vapenskölden, delad i ätta fält kring hjert- 



67 

vapnet, med tre hjelniar och löfverk samt tvä lejon som 
sköldhållare. I afskärn.: nat. Irt48. d. li. octob. denat. 1699. 

D. I t). DEC. 

Diam. 19 lin. (18.; storl.). Grav. af C. G. llartman. (St. i Ban- 
ken). Slagen af Grefve Bondes anhöriga till begrafningen, som skedde 
d. 17 Juni 1700 i Riddarholmskyrkan. Inskriften på Fränsidan har 
afseende på Bondes upphöjande i grefligt ständ, då till farfaderns 
friherrliga vapen tillades fyra nya fält. I ett af dessa förekommer 
en radshatt med talet xix syftande derpå, att han af sin ätt var den 
19:de, som son efter fader sutit i Konungens Rad. — K. Mk. o. B-n 
i silfver. 

Grefve Bonde hade varit en verksam Landshöfding i Nylands 
och Tavastehus Län, innan han ar 1695 blef Kongl. Rad. Anställd 
i Reduktionskommission hade han, bland annat, haft uppdrag att, 
jemte Landshöfding Tiesenhausen, förrätta reduktionen i Estland. 
Användes äfven i diplomatiska beskickningar till Frankrike, England, 
vid fredskongressen i Ryssvik m. m. 



CARL AlTELBOM. 

Född 1647. Hofjunkare; Resident hos Generalstaterna i 
Nederländerna. Dödsåret obekant. 

1. 

Ats. Utan inskrift. Hufvudet, h. s. 
Frans. Tvä '<f och ett // prydligt sammanbund- 
na under en adlig krona. 

Diam. 13 lin. (10 storl.). Grav. af Arv. Karlsten. Aftecknad i 
Lochners Sammlung inerckunirdigei' Medaillen framfor årgången 1738, 
med uppgift att den blifvit slagen öfver Gravören Arv. Karlsten; 
men i följande årgången rättas denna uppgift, och minnespenningen 
tillägges Residenten C. Appelbom, på grund af en från Sverige af 
en Kongl. Sekreterare (förmodligen J. .\rchenholtz eller C. R. Berch) 
meddelad upplysning. Mycket sällsynt. — K. Mk. o. B-n i silfver. 
I B-n tinnes äfven ett brakteatafslag i silfver af Atsidans stamp. 



Äts. Utan inskrift. Bröstbilden, h. s. , i prydligt 
harnesk. 



G8 

Fråhs. Lika med N:o 1. 

Diam. 11 lin. (8 storl.). Grav. af Arv. Karlsten. Mycket säll- 
synt. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Om denne Appelbom känner man ej vidare, än att han 1674 lär 
hafva blifvit Resident hos Generalstaterna efter sin fader, den mera 
bekante Harald Appelbom, som nämnda år afled, samt att han i 
Holland blifvit gift. Då hans phts således icke kunnat närmare be- 
stämmas, har han här blifvit intagen vid 17:de århundradets slut.*) 



KNUT LEJONHUFYUl). 

FriheiTe. Född d. 17 Juli 167 -L Adjutant vid Konun- 
gens Lifdrabanter och Konungens General Adjutant. 
StujJdde i slaget vid JSiarica, d. 20 Nov. 1700. 

Åts. CAN. LEYONIIVFWVD. L. B. ET. REG. CORP. 
CVSTOD. " GENERAL. ADIVT. Bröstbilden, h, s., i har- 
nesk. — Under armen: a k (sammanbundna). 

Fräns. PERENNE. VIREBIT. VIRTVTIS. DECVS. Ett 
upprest, gående lejon med svärd i högra och en lager- 
krans i venstra tassen. I afskärn.: nat. d. 17. ivl. a. ifi7 4. 

AD. NARV. IN. CONSPECTV. REG. PRO. PATRIA. GLORIOSE. OCCVBVIT. 
D. 20. NOV. 17 00. 

Diam. 17A lin. (15 storl.). Grav. af Arv. Karlsten. (St. på K. 
Myntet). Slagen af fadren Kammarherren Frih. Axel Gabr. Lejon- 
hufvud, att utdelas vid begrafningen , som skedde i Riddarholms- 
kyrkan d. 31 Dec. 1701. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



*) Här må i förbigående iiiininas en aiiiiau iiiiniiespcniiing tVan 17:de århundradet, öf- 
ver V i ne en/. Rcisner, af Bereli upptagen bland Svenska privatpersoner, på 
gruud af underriiltelse frän en vän i ]{oin , alt denne, i öfrigt till sina lefnadstör- 
liallanden obekante, man varit Drottning Christinas Sekreterare under iiennes vi- 
stande i uäinndu stad. Oui oek den iit Bercli meddelade undcrriltlelsen ilr sannings- 
enlig, lär mannen likväl ieke kunna ant;igas hafva varit af Svensk börd. Meller- 
tid, dä denna minnespening pu Hert-hs auklorilel fiitt plats i Svenska Samlingar, 
ma dess beskrifning liiir lenmas: 

Åts. VINCENTIVS. REISNER. SAC. REG. MAEST. SECRET. Bröstbil- 
den, h. s. , i prydlig drägt. — Nedanför: i B g F. 

Frans. DVM MODVLOR ELEVOR. En liirka, öfver ett bergigt landskap, 
uppflygande mot den strålande solen. 

Diam. If» lin. (I''» utorl.). Onivören obekant. Mycket siiilsynt. — K. Mk. i 
messing; li-ii i bly. ^ 



69 

Frih. LejoiihufViul, nyss utnämnd till General Adjutant och i 
sådan egenskap attTiljande Konung Carl under fältslaget vid Narwa, 
tick liutVudet genomskjutet och föll död vid Konungens fötter. 



JAKOJJ GYLLENr>ORG. 

Föild d. 8 Mars 1648. Grefve; Kongl Råd; Direk- 
tör öfver 7'eduktion-sverket. JJöd d. 
11 Mars 1701. 

1. 

Åts. lAC. GYLLENBORG. C. S. R. M. SVE. SENATOR. 
Bröstbilden, h. s., med rika iiiantelveck. 

Frans. PROTEGET. QVL CONTVLIT. Grefliga Gyllen- 
borgska vapnet i en rund sköld pa en omfattning under 
greflig krona, uppehållen af ett stående lejon. I afskärn.: 

XAT. I (i 4 8. D. 8. MARTH. DEXAT. 1701. D. II. MART. 

Diam. 19 lin. (18^ storl.). Grav. af C. G. Ilartman. Utkom 
aldrig, hvarför endast finnas aftryck i bly af de fullständigt grave- 
rade, men aldrig härdade stamparne. Atsidans stamp fanns i Hilde- 
brandska Samlingen, nu tillhörig Ofverste Kammarjunkaren Frih. C. 
J, Bonde. Mycket sällsynt. — K. Mk. o. B-n i bly. 



Ats. JACOBUS GYLLENBORG COMES SENATOR R. 
Bröstbilden, h. s., i rädsmantel. — Under axeln. c. k. 

Frans. CUI VITAM IMPENDIT. Svea, stående, håller 
en merkuriistaf och ett ymnighetsliorn, med venstra han- 
den hvilande pä Sveriges vapensköld. I afskärn.: labore 

CONSILIO IXTEGRITATE ClVmUS EXEMPL. GB. 1701. 

Diam. 10^ lin. (7 storl.). Grav. af C. Enhörning. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 181(). — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Gr. Gyllenborg (innan han 1680 adlades kallad Wolimhaus) 
hade varit Kammarråd och Direktör i Liqvidationskommission samt 
Direktör öfver hela reduktionsverket, hvars genomförande och af- 
slutande af honom bedrefs med ihärdighet och oegennytta, slut- 



70 

ligen Landshöfding i Stockholms och Upsala Län, innan han 1693 
upphöjdes till Kongl. Råd. Konung Carl XI egde i honom villigt och 
kraftigt biträde till enväldets fullständiga stadgande. 



MARGARETA JULIANA WR ÄNGEL. 

Dotter af BÅksmarsken , Generalfältherren w. m. Gr ef ve 

Carl Gustaf Wrangel Född 164.; Gift 1660 med 

Riksrådet, Riks Vice Amiralen Gr ef ve Nils Brahe; 

Enka 1699. Död d. 9 Juli 17 O L 

En minnespenning öfver henne som barn jemte brödren 
Carl Philip Wrangel, se ofvanför, pag. 33. 

Genom Margareta Juliana Wrangel kom det af hennes fader 
praktfullt byggda Skokloster med annan egendom till Braheslägten. 



BENGT OXENSTIERNA. 

Gr ef ve. Född. d. 16 Juli 1623. Riksråd och Riks- Kansli- 
råd; sedan Kanslipresident; Kansler först vid Abo, sedan 
vid Upsala Universitet. Död d. 12 Juli 1702. 

Åts. BEN. OXENSTIERNA COMES R. S. SEN. ET 
CANCELL. PRAESES. Bröstbilden, h. s., med mantel veck. 
— Nederst: k. 

Frans. NEC CUSTOS ABSISTIT LIMINE. Jani tem- 
pel tillslutet. I afskärn.: consilio et sapientia ubiqve pacis 

ASSERTOR. OB. MDCCII. 

Diam. 10 J lin. (7 storl.). Grav. af C. Enhörning. (St. på K. 
Myntet). Slagen- af Svenska Akademien 1810. Jani tempel i Rom 
stod öppet i krigstid och stängdes endast under allmän fred. — K. 
Mk. o. B-n i silfver. 

Gr. Oxenstierna, som varit använd i mångfaldiga beskickningar 
och underhandlingar i Tyskland och Pohlen och redan 1654 kallades 
till Riksråd, blef under Konung Carl XI, såsom President i K. Kan- 
sliet från 1680, för en längre tid allrådandc i afseende på rikets för- 



71 

hållande till utländska makter. Fiende till Frankrike och dess eröf- 
ringspolitik, slöt han och underhöll fasta förbund med Tyska Kejsa- 
ren och andra Regeringar, hvarigenom Sverige vann en långvarig 
fred. Hans inflytande fortfor, om än minskadt, intill Konungens död, 
men förmådde ej hindra Carl XII att åter öppna portame till Jani 
tempel. 



OLOF RUDBECK. 

Född 1630 *). Professor i medicin vid Upsald Uni- 
versitet Död d. 17 Sept 1702. 

1. 

Åts. OLAUS RUDBECK PATER PROF. UPSAL. Bröst- 
bilden, h. s., i tidens drägt. — Nederst: c. i. wikman. 

Fräns. TOT FULGENT LUMIXA IN UNO. Stjernbil- 
den Carlvagnen (Stora Björn) på liimlen. Pä marken sy- 
nas Gamla Upsala kyrka med klockstapeln samt de tre 
stora kungshögarne, vidare en runsten, en grafhäll m. m. 
I afskärn.: vivo decr. hoxores redditi a: mdccliii ab 

EXITU LI. 

Diam. II lin. (8 storl.).^ Grav. af C. J. Wikman, på Kanslirådet 
Berchs uppmaning, .175.3; Atsidan efter A. Karlstens vaxmedaljong. 
Frånsidan efter Assessor N. Keders redan i Rudbecks lifstid upp- 
gjorda förslag. (St. på K. Myntet). De sju stjernoma i Carlvag- 
nens konstellation skulle beteckna antalet af de vetenskaper och kon- 
ster, hvari Rudbeck visat sin öfverlägsenhet. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

2. 

Åts. OL. RUDBECK MED. D. ET PROF. UTSAL. 
Bröstbilden, h. s., kopierad efter N:o 1. — Nederst: p h l. 

Fräns. INQUIRENDO VASTUS FINGENDO GIGAN- 
TEUS. En flygande Genius på etfmoln uppfångar solens 
strålar i en brännspegel. Nedanför syns en rundning af 



*) Enligt Esbergs Orolio funebris var han född vid vintcrsolstandet; enligt en upp- 
gift af Berch, vid niidsoiuniarn. I Riddarhusets genealogier angifves deu 2'^ Sept. 
som hans födelsedag. 



1-1 

jordgloben, livarpä lilse.s: axland. I afskiVrn.: ex nobili 

PHYSIOLOGO ARCHAEOLOGUS AUDAX OB. MUCCII. 

Diam. 10[ lin. (7 storl.). Grav. af P. II. Lundgren. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1847. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Rudbecks snille och kunskaper voro lika vidtomfattande som hans 
företagsamhet. Redan som Student vann han lärdomsrykte genom 
upptäckten af de lymfatiska kärlen i menniskokroppen. Ett stor- 
artadt verk »Campi Khjsii» eller »GhjslsvalU vitnade om hans kun- 
skaper i botanik. T)ertill egde han ovanlig insigt och färdighet i mu- 
sik, ritkonst, architektur, mekanik m. m. Mest ryktbar blef han 
dock som archseolog genom den vidstr;i<-kta lärdom och de vågsamma 
slutledningar han nedlagt i sin »Atlantica» eller »Mcmhein», ett arbete, 
som på sin tid gjorde omätligt uppseende och grundade inom archse- 
ologien en skola, utmärkt mera genom patriotiskt nit än grundlig kri- 
tik. Hans herrsklystnad och djerfhet ädrogo honom skarpa strider 
med kamraterna vid Universitetet. Om hans praktiska verksamhet 
sjunger skalden vid grafven: »1 Upsala kom han först tryck på ban, 
Allt som skuir göras, det gjord' han i stanu. 



ERIK DAHI.BEKG. 

Född d. 10 Oct. 162Ö. Grefve; Kongl. Råd; General 
Fälttygmästare ; Fältmarskalk; Generalguvernör, först i 
Bremen och Verden, sedan i Lijiand; Kansler vid Uni- 
versitetet i Dorpat (sedan Pernau). Död 
d. 16 Jan. 1703. 

Åts. ERIC. DAHLBERG COMES R. S. SENAT. ET MA- 
RESCH. Bröstbilden, h. s., i harnesk med fältbindel. — 
Nederst: c. g. f. 

Fräns. TU FLECTIS ÄMNES TU MARE BARBARUM. 
En krigare i antik rustning, tranipiinde på en urna, livar- 
ur vatten ströinar, afbryter Neptuni treudd. I afskärn.: 

AUCTOR TRANSrr MAR. BM.T. Iti58 DUNA 1701. 

Diam. 9 lin. (6 storl.). Grav. af C. G. Fehrman. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1786. — K. Mk. o. B-n i 

silfver. 

Dahlberg, som genom resor, studier och praktik förvärfvat ovan- 
liga insigter i fortitikationsvetenskapen , gjorde fäderneslandet vigtiga 



73 

tjenster under de tre Carlarnes regering både i krigen och under freds- 
tiden. Han uppgjorde den djerfva planen till Svenska arnieens tåg 
öfver Balternas is lö.lS, li varigenom Konung Carl Gustaf kunde på 
Seland bestämma vilkoren fcir freden med Danmark. Likaså anord- 
nade han, jemte den af honom bildade 'C. M. Stuait, öfvergangen af 
Diina 1701. En stor del af Sveriges fästningar blefvo af honom an- 
lagda eller ombyggda. Hans teckningar till Konung Carl Gustafs hi- 
storia af Pufendortf och det stora praktverket Srecia Antiqva et ho- 
dierna hafva gjort honom och fäderneslandet ära. 



EEIINHAKI) VON LIRYEN. 

Friheire. Född d. 20 Aug. 16Ö1. General Löjtnant 

af infanteriet; Guvernör i Wiwiar. Stupade 

vid Thorn d. 18 Maj 1703. 

Åts. BERX. Y. LIEVEX. L. B. S. R. M. S. GEX. M. P. 
ET. GYB. WISM. Bröstbilden, h. ,s., i harnesk och miin- 
telveck. Nedanför: xat'! i 051. 

Frans. ET. TESTE. ET. ^^XDICE. TAXTO. Ett stå- 
ende lejon häller Svenska skölden stödd mot marken. I 
afskärn.: tormento. de. moenib. thorvn. ict'.' cecisdit. d. 18. 
MAIL A. 1703. — På en sten å marken: k. 

Diam. \<6\ lin. (14 storl,). Grav. af B. Richter. Atsidans stamp 
har blifvit sprängd. Sällsynt. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Frih. v. Lieven, som i Carl XI:s Skånska krig aflagt lysande prof 
på mod och skicklighet, följde Carl XJI på dess segerbana, tills han 
under en rekognoscering af Thorns fästningsverk vid Konmigens sida 
dödligt sårades af en kanonkula. 



JOHAN GABRIEL STENBOCK. 

Grefve. Född d. 28 Aug. 1640. Riksråd och Riks- 
Kammarråd; Riksmarskalk; President i Reduktions Col- 
legium. Död d. 15 Aug. 1703. 

Åts. I: G: STENBOK S: R: M: SEXAT: & MARESCH: 
SVPR: Bröstbilden, h. s., i gravxiradt harnesk oeh man- 
tclveck. — Nederst: KurUieeu. 



74 

Fräns. ELEMENTVM MEVM LIBERTAS. En örn upp- 
flyger mellan skyarne öfver ett landskap med träd och 
hercr. 1 afskärn.: I(i9 2. 

Diam. 20^ lin. (20 stori:)- Grav. af Arv. Karlsten 1692. (Stam- 
parne förvaras på Bergsliammar i Södermanland). — K. Mk. o. B-n 
i silfver. 

Gr. Stenbock var Riksstallmästare när han 1668 blef Riksråd. 
Han stod i stor gunst hos Enkedrottning Hedvig Eleonora och Ko- 
nung Carl XI och var af den sednare mycket använd, särskildt vid 
reduktionsverket. Det berättas dock, att när Konungen vändt sig 
mot honom sjelf med yrkande att han måtte återlösa ett i Skatt- 
kammaren pantsatt halsband af demanter, han deröfver blifvit så 
missnöjd att han beslutat flytta ur riket, och som uttryck af sina 
tänkesätt låtit prägla denna minnespenning. 



CAKL MAGNUS 8TUART. 

Födelseåret obekant. Fnherre; General Löjtnant; Chef 
för Fortijikationen. Död d. 6 Dec. 1105. 

Åts. CAR. MAG. STUART L. B. PRAEF. MILIT. SU- 
PERIOR. Bröstbilden, h. s., i harnesk och mantel veck. 

— Nederst: g. a. e. 

Frans. BELLI SECUNDOS REDDIDIT EXITUS- Se- 
gergudinnan, gående, bär en vapentrofé i högra och ett 
skeppsroder i venstra handen. I afskärn.: ad havniam 17 00 

ET DUNAM 1701. 

Diam. 10^ lin. (7 stork). Grav. af G. A. Enegren, (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1821. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Stuart hade varit Kammarherre hos Kronprinsen Carl, sedan 
Konung Carl XII, och undervisat honom i matematik och fortifikation. 
Han hade bildat sig under Erik Dahlberg och gjorde heder åt sin ut- 
märkte lärare, hvars efterträdare han ock blef som Chef för Fortifi- 
kationen. Planen till Svenska armeens landstigning vid Humlebäck på 
Seland d. 25 Juli 1700 uppgjordes af Stuart, som ock ledde verk- 
ställigheten, ehuru sjelf sårad. Likaledes anordnade han öfvergången 
af Diinafloden d. 20 Juni 1701. Under hans inseende byggdes fäst- 
ningsverk i Carlskrona, Göteborg och på flera andra ställen inom 
fäderneslandet samt i provinserna på andra sidan Östersjön. 



75 



NILS GRIPENHJELM. 

Friherre. Född 1653. Landshöfding i Stora Kopjmr- 

hergs Län; Utnämnd Konyl. Rad och President i K. 

Bergs Collegium. Död i April 1706. 

Åts. CAROLYS XI. D. G. REX. SYE. Konung Carl 
XI:s liufvud, 11. s. 

Fr Ans. EX AYRO SYEC: REPERTO IX DALIA & ÖST: 
SILY BERGIT. A: 1695. a. n. Gripenhidm. 

Diam. 7 lin. (4 storl.). Yanligen kallad Gripenlijelms dukat. 
Omkring 100 dylika dukater slogos af det guld, Frih. Gripenhjelm 
år 1695 lät rena ur silfvejmalmen i det s. k. grästensvarpet vid en 
gammal igenfallen grufva nära Östra Si If berget i Tuna socken i Da- 
larne. Sällsynt. — K. Mk. o. B-n i guld. 

Frili. Gripenhjelm hade varit Direktör öfver Kongl. Bibliotheket i 
Stockholm samt Lagman på Öland, i Östergiitland och i Upland, innan 
han blef Landsliöfding. Yar Landtmarskalk vid 1697 års riksdag. 
Rådsfullmakten hann ej fram förr än han redan var död. Han skall 
hafva egt beröm liga insigter i juridik, beigs vetenskap och numismatik, 
och var äfven till en viss "rad skald. 



OTTO ARNOLD von RAYKULL. 

Född i Lijiand 1662 eller 1669. General Löjtnant 

i Sachsisk tjenst. Tillf ångat a g tn af Svenskarne d. 21 

Jidi 17 O ö i en drabbning vid Warschau, fördes han 

till Stockholm, der han halshöggs 

den 4 Febr. 1707. 

Åts. CAROL. XII. D. G. REX SYE. Konung Gurls 
bröstbild, b. s., i harnesk med mantelveck. 

Frans. HOC AYRYM ARTE CIIEMICA COXFLAYIT 
HOLMLE A. 1706 O. A. Y. PAYKYLL. Derunder ett orna- 
ment. 

Diam. 7.^ lin. (4A storl.) eller af vanlig dukats storlek. Slagen 
efter Konung Carl XII:s död af Archiater M. v. Brumcll, med begag- 



7 G 

nande af en Konungens dukatstämpel till Atsidan. Det enda ur- 
sprungliga exemplaret, som nu furvaras i Kongl. Myntkabinettet, en 
dubbeldukat, präglades af en genom Landshöfdingen Urban Jliärne 
bekommen bit af det guld, som Paykull i hans närvaro i arresten 
frambi'agt, enligt uppgift, af sex delar bly och en del af ett okändt 
pulfver. Bromell lät af nnnat guld prägla några få (man påstår en- 
dast 8) enkla dukater med samma stämplar. Senare lät Assessoren 
J. L. Odhelius (omkring är 1790) Gravören L. D. Lunderberg gra- 
vera nya stampar, emedan de gamla gått förlorade, och för sin sam- 
ling afprägla ett exemplar. Måhända hafva några flera blifvit slagna 
med dessa stampar innan de förstördes. Sällsynt. — K. Mk. i guld, 
en vägande 2 dukater, på 3 äss när, (den ursprungliga) och en af en 
enkel dukats vigt; E-n en enkel dukat (allt i Svenska myntsaralingen). 

Paykull var född i Lifland och således Svensk undersåte. Vid 
15 års ålder gick han i Sachsisk tjenst och deltog, på J. R. Patkuls 
uppmanuig , i kriget mot Svenskarne i Lifland. Tillfångatagen döm- 
des han, på den grund att han fört afvog sköld mot fäderneslandet, 
till döden. 1 arresten erbjöd han sig att, om dödsdomen förvandla- 
des till lifstidsfängelse, giira guld till en million riksdalers värde om 
året, samt att upptäcka konsten för någriii af Konungens undersåter; 
men Konungen skall hafva svarat, att Paykull skulle dö, om han än 
kunde förvandla Brunkeberg till guld, — och domen verkställdes. 



JOHAN REINHOLD PATKUL. 

Född i Stockhohn 1660. Var Kapten i Svensk tjenst, 
da han nfvergick till Sverhjes fiender. Blef hos Konung 
August i Fohlen Gehehneräd och Geyieral Löjtnant 
samt längre fram (1702) Rysk General Löjtnant. 
Rabråkad och steqlad vid Casimir i Posen 
d. :W Sept. 1707. 

1. 

Åts. OK PATKULS UND DES GORTZENS TODT, 
RRACHT SCHWEDEN IN SO GROSSE NOTH? Under Pat- 
kuls iiiiinn stilr iiiud finare stil: 1707 ih oct.; under Baron 
Görtz's nainn: my .-i mart. — Nederst: 17 w. xn. is. 

Fräns. lOGO YLTOR SVM i stralarne af ett Guds 
iy^ii i en trekant. Oinki-iug kanten: sic volo. sic ivbeo. !<rr 
cv.M liATFfiXf-: voi.vNi'AS. sjuiit ])ä tv;i. rader: svmik.i,. ivm 



rriT. 



n 

Diam. 8| lin. (5\ stnrl.). Grav. och utgifven af den politiserande 
Medaljgravören i Gotha Chr. AVerniuth, känd för smaklösa arbeten. 
•Artalen och dagarne under Patkuls och Oörtz's ') namn utvisa tiden 
för dessa herrars afrättning, hvarvid dock dagen för Patkulls d()d 
oriktigt angifves d. 18 i st. f. d. 10 Oct. (nya stilen). Den tina 
skriften nederst i kanten åsyftar Konung Carl XII:s död natten 
mellan d. 11 och 12 Dec. 1718. Sällsynt. — K. Mk. i bronz; B-n 
i tenn. 



Åts. Lik X:o 1, men iried ordet BRIXG' i st. f. 
»braclit», och utan de angifiiu tidsbestäninielserna. 

Fräns. Lik N:o 1, men omskriften slutas: symh. nsTin.t. 
pa en rad. Bada sidorna omgifvas af en pärlrand. 

Diam. 9| lin. (6 stork). Senare graverad, förmodligen af sam- 
ma artist. Sällsynt. — K. Mk. o. B-n i koppar. *') 

Patkul, af Lifländsk slägt, begagnade missnöjet i Litland öfver 
godsreduktionen, att bland adeln tillställa oroligheter. Anländ på 
lejd till Stockholm för att försvara sig, flydde han ur landet till Sve- 
riges fiender och deltog i deras anfall på Svenska besittningarne. 
Fängslad och utlemnad af Konung August, blef han som landsför- 
rädare straffad med döden. 



*) Baron G. H. Görtz, Holsteinskt ITofnid, k;in icke räknas till Svenska ^f :in , ehuru 
lian, till en tid af Konunur Carl XII begasfnad »om Finansiiiiiiister, haft niäktiirt 
inflvtande pii Sveriges öden. 'Mm da hans namn här förekommer. t(n-de förtjena 
anföras en öfver honom slajrcTi minnespenning, som har direkt afseende pä denne 
främlings verksamhet i värt fädernesland. Kfier Carls död ställd till ansvar för 
sin förvallning, bhf han af en Kommission dömd till döden och halshuirgeu d. 3 
Mars 1719. 

Åts. GEORG. IIKINK. BARD de GÖRTZ. Bröstbilden, v. s. — Lnder 
axeln: a. .et O G. 

Fräns. . XECESSITAS. CARET LEGE. I midten: I DALER S. M. samt 
pä fältet med mindre typer: a d ue a. I"., incl. Illd. 

Diam. S^ lin. f.i.V storl.}. Grav. och utgifven af den ofvan nämnde Chr. AVer- 
muth i Gotha. Afsigten var att rättfärdiga Baron Görtz i afseende på de för Svi- 
ripes finaneer olyckliga Mynttecknen pä en Daler Silfvermynt, hvaraf tio olika slag 
utgåfvos 1715 — 171!), bland hvilka det sista («Hoppetj)) redan var prägladl före Ko- 
nungens död, fastän icke ännu utgifvct. Sällsynt. — K. Mk. o. B-n i bronz. 

■) Pä Bankens exemplar har \ id sidorna af ordet »oh» blifvil inslaget årtalet: 1718. 



78 



ERIK BENZELIUS. 

Född d. 7 Dec. 1632. Th. Dr.; Sveriges Arkebiskop ^ 
och Prokansler för Upsala Universitet. 
Död d. 17 Febr. 1709. 

Åts. ER. BEXZELIVS. ARCHIEP. VPS. OBIIT. 1709. 

Bröstbilden, li. s. , i ärkebiskopskäpa. — Nederst: c. g. hartm. 

Frans. DOMINE. lEIIOYI. FIDVCIA. ME A. A. PVERI- 
TIA. ME A. PS. Lxxi. v. 5. 

Diam. 11 lin. (8 storl.). Grav. af C. G. Hartmaii, bilden illa 
kopierad efter en vaxmodell af Arv. Karlsten. (St., söndriga, på K. 
Myntet). — Slagen flera år efter Benzelii död (på 1730:talet), på 
föranstaltande af Antiqvarien Nils Hufvudsson Dahl. Hela exemplar 
äro sällsynta. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Benzelius, stamfader för en i Sveriges kyrko- och litterärhi- 
storia ryktbar slägt, hade varit Theol. Professor i Upsala, derefter 
Biskop i Strengnäs, innan han 1700 blef Arkebiskop. Han deltog i 
arbeten för kyrkolagens, handbokens och psalmbokens omarbetande 
och hade inseende öfver utgifvandet af Konung Carl XII;s kyrkobibel. 



CHRI!ST0FER LEJONKRONA. 

Födelseår obekant. Envoyé Extraordinaire vid Engelska 
Hofvet. Död i London d. 8 April 1710. 

1. 

Ats. Utan inskrift. Bröstbilden, h. s., i mantelveck. 
Vid kanten: paru wsö. — Under axeln inristadt:/;. Faitz. 

Fräns. CVM TEMPORE FRVCTVS. Ett vexande la- 
gerträd med blomknoppar. I fonden synas berg med en 
ruin samt en stad. — 1 afskärn.^ r. j.\dtz. in&5. 

Diam. 22 lin. (21 storl.). Gjuten 1685 af Raim. Faltz i Paris, 
der Lejonkrona då uppehöll sig. Frånsidan afser fcirmodligen den 
ännu unga ädlingens vackra skaldeanlag. — K. Mk. i bly bronzerad; 
B-n i bronz, förträffligt gjuten; Upsala Universitets Myntkab. i 
silfver. 



79 



Ats. CHRISTOPII. LEYONCROXA. S: R: M: S: A. SE- 
CRET: Hufvudet, h. s. — Nederst: k. fai.tz. 

Fräns. CREVIT. IN. ADVERSIS/ Eu korallbuske upp- 
skjutände ur hafssvallet. I afskärn.: *I688. 

Diam. 11 lin. (8 storl.). Grav. af R. Faltz 1688. Lejoncrona, 
•soiu vid denna tid var Seivreterare i K. Maj:ts Kansli, befann sij^ 
i bekyminersanima omständigheter, derigenom att fadren (Drottning 
Cliristinas adlade Ilofskräddare) aret förut atlidit med sa stora skul- 
der, att hans efterlemnade egendom måst upplåtas åt kreditorerna. 
Sällsynt. — K. Mk. i tenn; B-n i bly. 

3. 

Åts. CHRISTOPHORVS. LEYONCROXA. (En rosett). 
Hufvudet, 1». s. 

Frans. LABITVR. ET. LABETVR. En ström kastar 
sig utför klippor i hafvet. 

Diam. 18 ", lin. (17 storl.). Förträffligt gjuten, i England, san- 
nolikt i anledning af Lejoncronas död 1710. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Lejoncrona väckte i ungdomen uppseende genom vackra poetiska 
anlag. Han har dock föga kunnat inverka på Svenska litteraturen, 
alldenstund hans skrifter, med undantag af ett tryckt sorgeqväde, en- 
dast äro kända af handskrifter förvarade i Palmsköldska samlingarne 
på Upsala Universitets bibliothek. Hans embetsmannaverksamhet har 
lika litet efterlemnat spär i historien. Man måste dock antaga att 
han egt diplomatisk skicklighet, då han i nio år bibehölls som Sve- 
riges sändebud på en så vigtig plats som den vid Engelska hofvet. 



FABIAN WREDE. 

Född d. 20 Mars 1641. Gr ef ve; Kongl. Rdd; Presi- 
dent i K. Bergs-, Kammar- och Comrnerce Collegierna 
samt K. Statskontoret , äfvensom i Reduktioiis CoUegiurn 
samt Reduktions- och Liqcidatio7is Kommissionerna. 
Död d. 6 Bec. 1712: 



Ats. FAB. WREDE. S. R. M. S. S. PR.^S. C. CAM. & 
MET. Bröstbilden, h. s., i mantelveck. 



HO 

FrTins. NON. SIBL SED. PVBLICO. En hand ur skyn 
drager medelst ett täfj ett änibare ur en brunn. Vid si- 
donia vexande träd. I afskärn.: lOs?. 

Diam. 14| lin. (12 storl.). Grav. af Arv. Karlsten. (St. på K. 
Myntet). Slagen 1687. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

2. 

Åts. CAROLVS. XI. DEI. GRÄT: SVE: GOTH: VAND: 
REX. Konung Carl XI:s bröstbild, h. s. , i hai-nesk och 
mantel veck. — Nederst: a Karistem {* a- sanunanbundna). 

Fräns. PERLVSTRAT. VISCERA. TERR.E. på ett band. 
Solens strålar nedtrnn;>a i djupet af Sala silfvergrufva, 
hvari synas uppfoudringstunnor och arbetare i flera schaclit. 
Pa botten sta Konungen, Frih. Wrede m. fl. personer. På 
berget vid kanten: Iö87. 

Randskrift: rex. comitante. com. f. vrede. c. m. p. ix. 

ARG. FOD. SE. DEMIS. A. 1087. D. IS. AVG. (- - CoUlite F. Wrcde 

Collegii Metallici Praiside in argenti fodinani se demisit &c.). 

Diam. 18 lin. (16 storl.). Grav. af Arv. Karlsten. (St. i Banken). 
Slagen i anledning af Konungens besök, i sällskap med Frih. Wrede 
och flera personer, i Sala silfvergrufva d. 13 Aug. 1687. Wrede biet 
ej (jrrefve förr än d. 10 Dec. samma år, men kallas ändå Comes på 
minnespenningen, som senare präglades på Bergslagens bekostnad. — 
K. Mk. i silfver; B-n i silfver (bland Kongl. medaljer). 

Denna medalj har blifvit i mindre format (6 storl.) kopierad i 
den af Karlsten och hans elever graverade serien af minnespenningar 
öfver Svenska Regenter, men utan randskrift. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 



I 



Ats. F. WREDE. COM. S. R. M. S. S. FRJE. COLL. 
CAM. ET. COM. I^röstbilden, h. s., i prydlig drägt och 
mantelveck. — Nederst: ak (sanunanbundna). 

Frans. DECORl, DECOR. ADDITVS. AVITO. Dyg- 
den, en lagerkrönt qvinna i lätt drägt, sätter en greflig 
krona pä Wrediska vapenskölden ställd på ett altare, å 
bvars fot läses: Iti87. 1 afskärn.: 1696. 

Diam. 20'. lin. (20 storl.). (irav. af Arv. Karlsten. (St. på K. 
Myntet). Slagen 1696, med afseendo pa Wredes upphöjande i grcfligt 
ställd 1687. — K. Mk. o. B-n i silfver. 






F(f€/. SJ 



81 



Ats. FAB. ^\T{EDE COM. SEX. R. COLL. CAM. MET. 
CET. PRAES. Bröstbilden, h. s., i maritelveck med herme- 
linsbrätn. — Nederst: a salmsox f. 

Fräns. PRAESENTIA ORDINANS PROSPEXIT FUTU- 
RIS. En af en eklöfskrans genomflätad grupp af ymnighets- 
horn, fackLa, Irammare, tång, merkuriistaf, Xeptuni treudd 
och n^•ckel. Nedanför: avita fide et aucta ob. mdccxu. 

Diam. 10^ lin. (7 storl.). Grav. af Abr. Salmson. (St. på K. 
Myntetj. Slagen af Svenska Akademien 1854. Figurerne på Frän- 
sidan afse de olika embetsverk, hvilka stått under Grefve Wredes 
styrelse- Den nedra inskriften erinrar om Wredes farfar Henrik 
Wrede, som vid Kerckhulm offrade sitt lif för att rädda Konung 
Carl IX. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Grefve Wrede licirde till Konung Carl XI:s förtrognaste vänner 
och blef både i rad och handling ett af de verksammaste medlen att 
genomföra och framdeles upprätthälla de förändi"iugar, hvarigenom 
denne Konung omskapade Sveriges inre författning. Den långa för- 
teckningen pä de vigtiga embeten han innehaft, oberäknade en mängd 
mera tilltalliga uppdrag, vitnar om en utomordentlig embetsmanna- 
förmåga och ett brinnande nit att uppoffra sig «för det allmänna» (se 
N:o 1). «För egen del» blef han likväl icke lottlös. Afunden och 
hatet fastade misstänksamma blickar pa reduktionsmannens stora för- 
mögenhet, samlad under en tid, då hans verk bragte många familjer 
till fattigdom; men ingen har framlagt bevis att hans rikedom kom- 
mit på andra vägar än sådana, som, åtminstone på hans tid, voro 
fullt lagliga. Mycket deraf användes till samhällets bästa. 



HANS WACHTMEISTER. 

Född d. 24 Dec. 1641. Grefve; KonyL Råd; General 

Amiral och President i K. Amiralitets Collegiuni; Ge- 

neralyuvernör öfcer Calmar Län med Oland och 

Bleking. Död d. 15 Febr. 1714. 

1. 

Åts. HANS. W^ACHT^MEISTER. AM: GL. L: (- - Ami- 
ralis Generalis loco). Bröstbilden, h. g., i mantelveck. — 
Nederst: a k (sammanbundna). 

6 



82 

Frans. IMMOBILIS. PER. TOT. DISCRLMIXA. RERVM. 
En man i antik drägt, gående, oingifven af ett strålande 
sken, livannoni läses: Comte Virude, hotas af blixtar, pilar 
och spjut. 

Diam. 13' lin. (H storl.). Grav. af Arv. Karlsten. (St. i Ban- 
ken) Slagen 'efter 1678, da Wachtmeister erhöll Amn-al General 
Löjtnants ^rantr, och före 1681, da han blef Amiral General. Atsi- 
dans stamp a/ remnad. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

2. 

Åts. HANS. WACIITMEISTER. COMES. SENAT. R. ET. 
THALASSIARCIIA. Bröstbilden, h. s., kopierad efter N:o 
1. — Nederst: c. e. 

Frans. ITABES ADITUM MANSURAE IN SECULA FA- 
MAE. Staden Carlskrona nied linieskepp i hamnen. I af- 
skärn.: statione classi carolicoronae parata. 

Diam. 10'. lin. (7 storl.). Grav. af C. Enhörning. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1804. Frånsidans stamp 
omgjordes genast med någon ändring i figurernas gruppermg. — K. 
Mk. o. B-n i silfver. 

Grefve Wachtmeister kämpade med ära både till lands och sjös 
under Konung Carl XI:s krig mot Danskarne och tillhör på denna 
grund den stora och lysande raden af Svenska hjekemnmen frän l/:de 
seklet Men han har derjemte beredt sig ett oförgänghgt mmne ge- 
nom Svenska flottans upphjelpande nära nog ur ödesmål och dess 
förlätraande frän Stockholm till en i alla afseenden ändamalsenhgare, 
af honom uppsökt plats i Blekings skärgård, der Carlskrona (gi-und- 
lacrd 1680), en af fäderneslandets vigtigaste städei", uppvexte pa de 
kala klipponia, ett starkt skyddsvärn för de med Sverige införhfvade 
Danska provinserna. I sammmanhang härmed ordnade han båtsmans- 
indelningen och gaf i allmänhet en ny organisation at vart amirah- 
tetsväsende, allt under kamp mot mäktiga vedersakare. 



IIAOVIX SPEGEL. 

Född d, 14 Juni 1645. TL D:r. Svenges Ärkebiskop 

och Frokcmsler för Upsala Universitet Död 

d. 17 April 1714. 

Åts. IIAQ. SPEGEL ARCIIIEPISC. UPSAL. Bröstbil- 
den, h. s., i presterlig drägt med kalott. — Nederst: 



c. G. rEllUMAN. 



83 

Frans. NEC CESSAT Sx\CFL\ SONARE. En Davids- 
harpa. I afskärningen : nat. mdcxxxxv. ob. mdccxiv. 

Diam. 10\ lin. (7 storl.). Grav. af C. G. Fehrman. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1793. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Spegel hade som Ofverhofpredikant och Superintendent öfver 
armeen följt Konung Carl XI i Skånska kriget samt varit Biskop i 
Wisby, Skara och Linköping, innan han 1711 blef Arkebiskop. Bland 
Svenska kyrkans föreståndare intager han ett af de första rummen. 
Utmärkt som predikant och psalmförfattare, har han äfven verksamt 
och välsignelserikt arbetat tor undervisningsväsendet, både vid läro- 
verken och bland allmogen, för den nya kyrkolagen, en förbättrad 
bibelöfversättning, handbokens och psalmbokens omarbetande. Afven 
åt Svenska språkets kännedom och odling egnade han berömlig omsorg. 



IIEDYICx ELEONORA TESSIN, 

FÖDD STENBOCK. 

Dotter af Riksrådet ock Riksty g mästaren Grefve Erik 
Stenbock. Född i Apil 16öö ; Kaitvmarfröken hos 
Enkedrottning Hedvig Eleonora; Gift 1689 med Kam- 
marherren och Hofarchitekten, sedan Riksrådet , Grefve 
Nicodemus Tessin. Död 1714. 

Åts. HEDUIG. ELEON: STENBOCK. Bröstbilden, h. 
s. , med draperi. — Under axeln: c. 

Fräns. PASCITVR. IN. ALTIS. En stenbock pä top- 
pen af ett högt berg. 

Diam. 26 lin. (24 stork). Gjuten af J. C. Hedlinger, Atsidan 
efter en af Cavailler i elfenben skuren medaljong, flera år efter Gref- 
vinnan Tessins död. — K. Mk. o. B-n i messing. 

I Fröken Stenbock, utmärkt genom skönhet och bildning, var 
Kammarfröken hos sin gudmoder Enkedrottning Hedvig Eleonora. 
Tessins frieri upptogs af Drottningen och högadeln mycket illa; men 
Fröken Stenbock öfverreste till Pommern och förenades der med den 
snillrike konstnären, som genom egna förtjenster förvärfvade ett oför- 
gängligt rykte och snart äfven de utmärkelser, börden hade nekat 
honom. 



84 



CAllL PIPER. 



Född d. 29 Juli 1647. Gr ef ve; Kongl. Bäd och Stats- 
råd; Ofverste Marskalk; Kansler för Upsala Univer- 
sitet. Död i Rysk fångenskap pä Nöteborg 
d. 29 Maj 1716. 

Åts. C. PIPER. S. R. M. SENAT. CONSIL. STAT. & 
SVP. MARESC. Bröstbilden, h. s., i prydlig drägt med 
mantelveck. — Nederst: a k (sammanbundna). 

Frans. TAMEN. ALTIOR. EXTAT. £n hög klippa i 
hafvet, hvars vågor slå upp mot dess sidor. 1 afskärn.: 

NATVS. A. 1fi47. OBUT. i 7 Hi. 

Diam. 20| lin. (20 storl.). Grav. af Arv. Karlsten (det sista af 
denna gravörs arbeten). (St. pä K. Myntet). Slagen af Grefve Pi- 
pers enka Christina Törnflycbt kort efter mannens död. Frånsidan 
afser ej blott fangens kamp mot lidandet, utan äfven uppkomlingens 
seger öfver afunden. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Grefve Piper, redan af Konung Carl XI högt värderad för em- 
betsmannaskicklighet, blef Konung Carl XII:s gunstling och premier- 
minister. Troget, om än stundom knotande, tjenade han och följde 
Konungen ända till det olyckliga slaget vid Pultava, der Piper föll i 
Rysk fångenskap. Han förvarades, tidtals under mycket hård be- 
handling, i Moskwa, Petersburg och slutligen på Nöteborg (Schliissel- 
burg) till sin död. Dä Ryska Czaren föreslog hans och Rehnschölds 
utvexling mot fängna Ryska Generaler, vägrade de Svenska fångarne 
sjelfve att antaga förslaget, pä det fienden ej skulle deraf draga för- 
del för sin här. 



NILS BJELKE. 

Född d. 7 Febr. 1644. Grefve; Kongl. Fuid; Filt- 
marskalk; Generalguvernör i Pommern; Kansler för 
Greifswalds Universitet. Död d. 26 Nov. 1716. 

1. 

Åts. NICOL. C0^»'«- DE. BIELKE. REG. SVEC. SE^'^t. 
MA^KscAL. EX. POM. PRO. DVX. Bröstbilden, h- s., j har- 
nesk med man tel veck. — Nederst: k. kamz. 



I 



85 

Frans. ALIIS INSERVIENDO CONSVMOR. En har- 
nesk-klädd arm ur skyn håller en brinnande fackla. 

Diam. 16| lin. (14 storl.). Grav. af Raini. Faltz i Stettin, me- 
dan Gr. Bjelke var Generalguvernör i Pommern. Sälisj^it. — K. 
Mk. o. B-n i silfver. 

2. 

En minnespenning, upptagande Gr. Bjelkes namn, se 
under Henrik Horn, pag. 61, N:o 3. 

Gr. Bjelke hade med utmärkelse „ tjent sin Konung i Skånska 
kriget mot Danskarne, samt i Kejserl. Österrikisk tjenst tagit ärofull 
del i Ungerska kriget mot Turkarne och der blifvit befordrad till Ge- 
neral Fältmarskalk Löjtnant, General af kavalleriet samt Romersk 
Riksgrefve. Återkallad 1688 upphöjdes han af Konung Carl XI till 
Svensk Grefve m. m. Generalguveraörsbefattningen i Pommern ådrog 
honom många afundsmän och ovänner, till sist, efter Carl XI:s död, 
Konungens onåd och en rättegång, som slutade med dom att mista 
lif, ära och gods. Han fick dock behålla lifvet och någon del af sin 
fasta egendom. Hans fiender anförde som bevis på hans högmod, 
att han genom ordet wPro-Duxw på minnespenningen velat gifva sig 
titel af Hertig af Pommern, ehuru Produx rimligen ej kan betyda 
annat än Guvernör. 



ELIAS BRENNER. 

Född d. 8 Aptil 1647. Kongl. Hofminiaturmålare ; 

Assessor i K. Antiqvitets Archivet; 

Död d. 16 Jan. 1717. 

1. 

Åts. EL. BRENNER. Bröstbilden, h. s., i tidens 
drägt med mantelveck. — Nedanför: 1683. Utan fränsida. 

Oval, af 6 lin. höjd (3 stork). Grav. af Arv. Karlsten 1683. 
Mycket sällsynt. — K. Mk. o. B-n i s-ilfver (brakteatafslag). 

2. 

Åts. EL. BRENNER. REG. COLL. ANT. ASS. Bröst- 
bilden, h. s., i prydlig drägt med mantel veck. — Nedanför: 

c. o. u. 1100. 



86 

Frans. SOPHIA. ELIS. BRENNER. Fru Brenners 
bröstbild , h. s. , ined veckadt draperi. — Nederst ett mo- 
nogram, innehållande bokstäfverna : c g h. 

Diam. 11 lin. (8,storl.). Grav. af C. G. Hartman 1700. Från- 
sidan är egentligen Atsida till en öfver Fru Brenner slagen minnes- 
penning. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Brenner var miniaturmålare af sällspord skicklighet. Under mån- 
ga år anställd som ritare i Antiqvitets Collegium, aftecknade han en 
stor mängd fornlemningar i flera landsorter. Särskildt har han be- 
redt sig ett oförgätligt minne som grundläggare af Svenska mynt- 
kunskapen genom sin »Thesaurus nwnrnoruin Sveo-Gothicorum», åtföljd 
af hans egna mästerliga ritningar, dem han ock sjelf till större delen 
graverat, hvaraf första upplagan utkom 1G91 och den andra, ombe- 
sörjd af hans vän N. Keder, 1731. 



MAGNUS STENBOCK. 

Gr ef ve. Född d. 12 Maj 1664. Kongl. Rad; Fält- 
marskalk; Generalguvernör i Skåne, Halland ock Ble- 
king; Vald till Kansler vid Lunds Universitet, men i 
denna befattning aldrig af Konungen stad fästad; Till- 
fångatagen vid kapittda.tion i Tönningen d. 17 Maj 
1713 och död på Fredrikshavns fästning i 
Köpenhamn d. 23 Febr. 1717. 

1. 

Åts. CAROLVS. XII. D G. REX SVECIAE. Konung 
Carls bröstbild, h. s. , i liarnesk med mantelveck. 

Frans. DANI. E. SCANIA. EIECTI. Ryktet, en be- 
vingad qvinna, blåsande i sin basun och framräckande 
en lagerkrans, flyger öfver marken. I afskärn.: vltore. 

DEO. PER. STEEMBOCKIViM. D. 28. FEBR. A. 17 10. 

Diam. 14] lin. (12 storl.). Slagen i Tyskland, i anledning af den 
lysande seger, Gr. Stenbock med sin bondehär vann vid Helsingborg 
d. 28 Febr. 1710 öfver Danskarne, hvilka dels stupade eller tillfån- 
gatogos, dels jagades öfver Sundet. Sällsynt. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Fins med liknande Atsida, men' af helt annan, något mindre, 
stamp (14 lin. diam.). — K. Mk. o. B-n i silfver (bland Kongliga). 



87 



Åts. DEO VINDICE. Ryktet, flygande, Waser i sm 
basun och håller i venstra handen ett npprulladt blad 
med mskrift: scania liberata. I afskärn.5 d. i o martii 17 io. 
Frans. . QUIS CREDERET . En stenbock stångar 
en elefant, så att han fallande drager sig baklänges. Vid 
nedra kanten: sic imonstra pkllere regno. 

Diam 11 lin. (8 stor!.). Slagen i Hambui% med anledning af Gr. 
Stenbocks nyss nämnda seger vid Helsingborg d. 28 Febr. (efter nya 
stilen d 10 Mars) 1710. Elefanten afser Danmark. Artisten tycks 
hafva tänkt på Danskarnes minnespenning öfver slaget vid Nyborg 
(se Gust. Otto Stenbock, pag. 51). Sällsynt. — K. Mk. i siltver; 
B-n i silfver (bland Kongl. medaljer). 

3. 

Åts. CAROLUS. XII. D. G. REX. SVECIAE. Konun- 
gens bröstbild, h. s., i harnesk och mantelveck. Under 
axeln: a k (sammanbundna). 

Fräns. LVSVS. ET. IVBILA. SVECIS. Solguden åkande 
i en fyrspänd vagn öfver stenbockens tecken i djurkret- 
sen. Nedanför synas moln öfver ett bergigt landskap. 
I afskä,rn.: dani. et. saxones. deo. vltore. a. stenbokkic.ad. 

GADEBVSCH. SVB. SOLST. BRVM. a. 17 12. VICTI. 

Diam. 17i lin. (16 stork). Grav. af Arv. Karlsten. Slagen i 
anledning af Svenskarnes ryktbara seger, under Gr. Stenbacks betäl, 
öfver de till antalet betydligt öfverlägsna Danskarne ocli Sachsariies 
med dem förenade trupper vid Gadebusch i Meklenburg d. 20 Dec. 
1712. — B-n (bland de Kongl.) i silfver. 

Med denna Frånsida finner man stundom förenad någon annan 
Åtsida bland Konung Carl Xll:s medaljer af liknande storlek. — K. 
Mk. o. B-n tlera, bland de Kongliga. 

4. 

Åts. CONSPIRAT SIDUS AMICUM. En stenbock stån- 
gar en elefant. I afskärn.: die xx. dec. 17K>. sole capri- 

CORNUM INGRED. GLADES FACTA AD GADEBUSCH. 

Frans. ILLE FERIT CORNU, HUNC TU NUNC DANE 
CAVETO, ET FERIET RUSSUM CORNIBUS ILLE SUIS. En 
stenbock kämpar mot en drake. I afskärn.: sVeCo MILI- 
TE IkCensa akDet eiieV aLtona. 



88 

Diametern obekant. Grav. fiirmodligen af Chr. Wermuth i Gotha. 
Slagen med afseende dels på Stenbocks seger vid Gadebusch (se N:o 
3), dels på Altonas brand d. 29 Dec. 1712 (n. st. d. 9 Jan. 1713). 
Berch uppgifver (Beskr. öfver Sv. Mynt o. Kongl. Skådep. p. 233, 
N:o 144) att denna minnespenning skall finnas i -Upsala Universitets 
Myntkabinett, der Författaren likväl förgäfves eftersökt densamma. 
Måhända har Berch hemtat sin beskrifning från något tryckt arbete. 

5. 

Åts. FRIDERICVS. IIII. D: G. DAN: NORW: V. G. REX. 
Konung Fredrik IV:s hiifvud, h. s., med lagerkrans. 

Frans. QVANTVM MVTATVS AB ILLO. En elefant 
slår med foten en stenbock till jorden. I afskärn.: capto 

EXERCITV SVECICO AD TOENNIG D. 17 MAY 1713. 

Diam. 11] lin. (9 stork). Slagen, förmodligen i Danmark, med 
anledning af Stenbocks kapitulation och Tönningens utrymmande d, 
17 Maj 1713, såsom svar på ofvan anförda N:o 2. Sällsynt. — K. 
Mk. i silfver; B-n i koppar, förgyld. 

6. 

Åts. FRIDERICUS. IIII. D. G. REX. DAN. NOR. V. G. 
Konung Fredrik IV:s bröstbild i liarnesk med mantelveck 
och Elefanterorden. — Nederst: p. bekg. f. 

Fräns. 20. MAL 1713. . PROXIMA. SIC. CULPAE. EST. 
ULTIO. lUSTA. DEL. En pyramid, prydd med troféer och 
Konung Fredriks namnchiffer, sträcker sin spets ofvan 
molnen, derifrån Guds öga sprider sina strålar. Vid si- 
dan en hand ur skyn slungande blixtar öfver Svenska fa- 
nor och vapen; på andra sidan ses Altonas brand. I af- 
skärn.: EXUTO. ARMIS. DUCE. SVEC: STEEN-BUCKIO. POST. DIRAM. 
URB: AL-TON: EXUSTIONEM. HOR-RENDO. P08TERIS. EXEMPLO. — 

På marken: k^g. 

Diam. 20^ lin, (20 stork). Atsidan grav. af Pet. Berg; Från- 
sidan af Mich, Rög. Slagen i Danmark af samma anledning som 
N:o 5. Svenskarne utmarcherade d. 17 Maj ur Tönningen och blefvo 
d. 20 Maj fördelade till åtskilliga ställen. Sällsynt. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

7. 

Åts. NON ADIUTOR SED CUSTOS PROPERA DUX. 
Konung Carl XII:s hus i Warniza i Bender, brinnande, 



89 

nr hvars fönster Svenskanie skjuta på de storniaude Tiir- 
karne. I förgrunden ligger en stor tunna med påskrift: 
IN EXTREMis ANGUSTiis, hvarur en person (Konung Carl XII) 
framkryper, medan en framför stående 'iurk drager sin 
sabel och en Tartar kastar en pil mot honom. Ofverst 
en halfmåne (Turkiet) inom orden: ixane auxilium. I 
afskärn.: clausus uterque sedet te rex tua luxa fefellit 

AO. MDCCXn. MENS FEBR. 

Frans. NEC SPES NEC ULLA POTESTAS PAR ME- 
RITIS POiNA. En elefant för med snabeln en brinnande 
fackla till en tunna, ur hvars sprund en stenbock tittar 
fram. På tunnans botten läses: anno MDCCxm d: 17 mau.; 
på dess sida: ad angustias redactus. På afstånd synas lå- 
gorna från Altona. Ofverst ett strålande m^Ti"' inom or- 
den: MiHi ADiuTOR. I afskäm. : te tua spes fallit consili- 
umque comes. 

Diam. 20 lin. (20 storl.). Slagen, förmodligen i Danmark, af 
samma anledning som de foregående. Man har velat på samma 
gång uttrycka sin fröjd öfver Carl Xll:s missräkning på Turkarnes 
understöd mot Ryssland och fångenskap efter kalabaliken i Bender 
d. j\ Febr. 1713, samt öfver Tönningens uppgifvande. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 



Ats. SINE ULLA mSERICORDIA. Svenska ryttare 
med brinnande facklor. I fonden syns staden Altona i 
lågor och Elbetloden; till venster Hamburg, dit hjordar 
drifvas från den antända staden ; på fältet hästar och men- 
niskor, som nedhuggas. I afskärn.: in perpetuam. nec. int: 

BARBAROS. AUDITAE CRUDELITATI8 MAGNI STEINBOCCI REGIS SUEC: 
general: ABOMINATIONEM. 17^13. 

Frans. NON FVLMINE. SED CLEMENTIA ET TEM- 
PORE. Danska Konungen Fredrik IV, sittande framför 
en pyramid vid sidan af Miiiei'va, mottager ett svärd af 
en knäböjande man (General Stenbock), hvars kask och 
sköld med tre kronor ligga vid sidan, samt en nyckel af 
en knäböjande qvinna med tornkrona (Tönningen). Vid 
sidan en fältskans med tre kanoner i-iktade mot fästningen. 
Pyramiden har pä toppen Konung Fredriks krönta namn- 
chiffer och på sidorna tvä Svenska sköldar samt inskrift: 

SINE IGNE ICTV ET ENSE XI M SVECI CAPT PROPE TONLNGAM 



90 

samt på fotstycket: monvmext aetern memor sacr dano cun- 
CTATORi .svBAiiT TANDEM. Bakoui [)yrainiden synas trofeör 
af fanor ni. ni. I afskärn.: in aeternam inter christianos 

BARBAROSQVE SEMP. GLORIOSAE HVMANITATI8 AC GRATIAE MEMO- 
RIAM. 17 5 13 ET 17 2 14. 
20 2 10 ~^ 

Diam, 21 1 lin. (21 storl.). Slagen i Danmark, med anledning af 
Tönningens utrymmande af Stenbock och Svenskarne i Maj 1713 och 
slutliga uppgifvande af Kommendanten Zachar. WolfF och den IIol- 
steinska besättningen i Febr. 1714. Konung Fredriks förfarande 
framställes som motsats till Altonas förstöring af Stenbock. — K. 
Mk. o. B-n i silfver. 

9. 

Åts. PESSIMA. INIQVO. CONSULTORI. SUNT. MALA. 
CONSILIA. Pa en kulle är uppsatt en med Holsteinska 
nässelbladet märkt tunna (Tönningen), hvarur uppstiga 
tvä flaggor med inskrift, på den ena: neutralitas, på den 
andra: maiorennitas. Pä fältet framför kullen sitter en 
varg (Kommendanten Wolff i Tönningen) vänd mot en 
hukande räf och en orm (Sverige) och en bräkande sten- 
bock (Gr. M. Stenbock); på andra sidan står en elefant 
(Danmark) mellan en drake och en leopard betraktande 
den förra gruppen. I fonden synas, på ena sidan tornen 
i Altona och deröfver en uppstigande halfmåne, på an- 
dra sidan solen nedgående öfver Elben. I afskärn.: blan- 

DILOQVAE. VULPIS. ARTmUS. ET. SUBDOLA. CAPRICORNI. AMICITIA. 
LUPUS. SEDUCrrUR. UT. NEUTRALEM. SPELUNCAM. CEDAT. IN. ASYLUM. 

Fräns. VAE. VULPI. QVID. NUNC. lURA. TIBI. PRO- 
SUNT. TURBATA. FORUMQVE. Samma tunna med sina 
flaggor uppkastad ocii nedfallande ur luften. Elefanten 
nedslår med snabeln vargen och steiibocken; draken, leo- 
parden och ett lejon närma sig elefanten. Längre bort 
ligga en räf och en orm (Sverige) framför två örnar 
(Brandenburg och Pohlen), en häst (Hannover) och en en- 
hörning (England). I fonden synas, på ena sidan tornen i 
Altona och den stigande solen, på andra sidan den ned- 
gående månen. I afskärn.: nec praetensa. maiorennitas. 

NEC. DOLOSA. neutralitas. OBSTITERE. QVIN. XI. M. SUI. GREGIS. 
MAGNO, SE. TANDEM. ELEPIIANTI. CAPRICORNUS. ET. LUfUS. 



91 

Diam. 21 A lin. (21 storl.). Slagen förmodligen i Tyskland; åt- 
minstone hafVa Danskarne förnekat att denna minnespenning utkom- 
mit i deras land. Gravören af denna, likasom af flera bland de före- 
gående smädemedaljerna, har blygts att utsätta sitt namn. Figu- 
rerne och inskrifterne afse Holsteinska regeringens tvetydiga förfa- 
rande, då den, oaktadt den förklarade neutraliteten, gifvit Kommen- 
danten Wolff hemliga ordres att insläppa Stenbock och Svenskarne i 
Tönningen, — fästningens utrymmande af Svenskarne och dess upp- 
gifvande följande året af den Holsteinska besättningen, — Holstei- 
narnes fåfänga yrkande att Hertig Carl Fredrik borde anses som 
myndig, — samt i iifrigt Danmarks politiska ställning vid denna tid 
i förhållande till de iifriga Europeiska regeringanie. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

Magnus Stenbocks namn står med ära tecknadt i Sveriges häf- 
der, ett af de mest framstående i den Carolinska hjeltesagan, 
och lefver ännu i folkets sägner och sånger. Bildad både i Svensk 
och utländsk krigstjenst, vann han genom sin tapperhet och rådighet 
i slaget vid Narva utmärkelse och förtroende hos Konung Carl, hvars 
strider och faror han delade till 1707, då dan som Generalguvernör 
öfver Skåne återvände till Sverige, att skydda denna provins mot 
fiendtliga anfall. Detta förtroende motsvarade han på ett ärofullt 
sätt, då han med en oöfvad här af bonddrängar från Småland di'ef 
Danskarne tillbaka och vid Helsingborg d. 28 Febr. 1710 i grund 
slog deras samlade krigsmakt. Två år derefter gick han som Gene- 
ral en Chef öfver Svenska hären till Tyskland, vann en lysande se- 
ger vid Gadebusch i Meklenburg öfver en till antalet betydligt öfver- 
lägsen här af Danskar och Sachsare; drog derefter till Ilolstein, der 
Altona, uppfylldt af krigsförråd för fienderna, uppbrändes. Denna 
våldsbragd, fastän icke ovanlig i krig, har v\å Stenbocks namn fä- 
stat en fläck, som icke kunnat utplånas genom förklaringen att han 
dertill blifvit föranledd af Generalen Grefve Wellingks råd. Derefter 
instängd i Tönningen, utblottad på penningar och krigsfjrnödenheter, 
nödgades han gifva sig fången med sina 11000 man, med firbehallen 
utlösningsrätt. Men denna utliisning blef aldrig verkställd och Sten- 
bock qvarhölls till sin död i Köpenhamn, under första året väl be- 
handlad, men sedan inkastad i ett afskyvärdt fängelse på Fredrikshavns 
fästning. Den käcke krigaren egde i hög grad talets gåfva och firde 
med ledighet pennan, äfven i bunden skrifart. Hans konstsvarfvade 
arbeten hafva vunnit stort rykte och förevisas i många museer. 



92 



ARYID KARLSTEN. 

Född d. 16 Mars 1647. Konql. Svensk Medalj gravar. 
Död d. 3 Maj 1718. 

1. 

Åts. NOMEN. NVLLO. DELEBITVR. AEVO. Karlstens 
bröstbild, h. s., i tidens drägt med broderade mantelveck. 
— Nederst: i. c. h. 

Fräns. NOBILLS. NVMISMATVM. CAELATORIS. AR- 
VID!. KARLSTENIL SVECI. IMAGINEM. IMMORTALITATI. 
TRADVNT. NICOL. KEDER. SVECVS. ET. I. C. HEDLINGER. 
HELVETIVS. MDCCXXV. — Båda sidorna omgifvas af en 
pärlrand. 

Diam. 14| lin. (12 storl.). Grav., efter Karlstens egen modell, 
af J. C. Hedlinger, som, i förening med Karlstens förtrogna vän As- 
sessor N. Keder, utgifvit denna minnespenning år 1725. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

2. 

^ Med denna Atsida finnes stundom sammanpräglad 
Atsidan af N Keders minnespenning, N:o 4. 

Keder hade sjelf låtit besörja en sådan sammansättning. — K. 
Mk. i bronz; B-n i silfver. 

Karlsten har graverat- en stor mängd medaljer för Sverige under 
Konungarne Carl XI:s och Xll:s regeringstid, äfven några för ut- 
ländska hof. Hans arbeten, ehuru besvärade af en viss stelhet och 
enformighet i teckningen, hafva rättvisligen blifvit lofordade som ut- 
märkta konstverk. Konung Carl XI, högt uppskattande denna konst- 
närsära, så mycket hellre som Karlsten bland infödda Svenskar är 
den förste, hvilken inom denna konstgren vunnit ett vidsträckt rykte, 
förlänade honom 1692 adligt diplom. lians dyrbara samling af me- 
daljer och andra konstalster bortspelades efter hans död på lotteri. 



93 



INGE RUDBECK. 



Född 1633. Apologisl vid. skolan i Upsala; sedan Stads- 
sknfvare derstädes. Död 1718. 

Åts. SCEPTRVM. NEC. SPERNERE. FAS. EST. Bilden 
till midjan, nästan fram vänd, i mantel med konglio- krona 
på hufvudet, svilrd i högra handen och den venstra nt- 
sträckt efter en knippa tobakspipor, som frarnräckes af 
en arm nr en bodlucka. Pä ett bord framför honom liirjra 
riksäplet och nyckeln. 

Fräns. FULCRUM ET ROBUR CIVITATIS. Ett hus 
med tvä torn hvilande på fyra tobakspipor. Midt under 
huset står en tobaksrulle. 

Diam. 21 lin. (20 storl.). Gjuten genom fiirsorg af Rudbecks 
vänner (enligt eu uppgitt, af Grefve Carl Wrede, sedan Kammarherre 
hos Konung Carl XII, och Inges kusin Olof Rudbeck), för att skämta 
med den maklige Studenten, som mera älskade pipan än studierna 
och af denna anledning fått benämningen »Tobakskungen». Vid ett 
tillfälle, då han till denna värdighet skulle af kamraterna krönas, 
utdelades som kröningspengar exemplar af denna medalj aftryckta i 
papp. Konung Carl XI, som fått underrättelse om skämtet och fun- 
nit det något närgånget, lät gifva en skrapa åt ungdomen ftir dess 
gäckeri med en så hög akt, som en Konungs kröning, och befallte att 
penningarne skulle förstöras. Mycket sällsynt. — B-n i silfver. 

Inge Rudbeck lefde till en tid pä nåder hos sin kusin den lärde 
Professor Olof Rudbeck, med hvilken han egde ingenting gemensamt 
mer än namnet. 



ADAM LUBYIG LEAVENHAUPT. 

Grefve. Född i April 1639; General af infanteriet; 
Guvernör öfver Riga. med der under lydande fästnin- 
gar; Utnämnd Riksråd. Död i Rysk fångenskap i 
Moskwa d. 12 Febr. 1719. 

1. 

Ats. CAROLVS. XII. D. G. REX. SVECIAE. Komnigens 
})röstbild, h. s., med mantelveck. — Nederst: a k (sam- 
manbundna). 



94 

F r ä n s. DE. SCHEREMETEFFIO. Segergud innan, tram- 
pande pä en kask, upphänger en lv\'sk sköld pa ett palmträd. 
I afskärn.: dvctv. lewenhavpti. ad. gemaverthopf. die. i ti. 

lYLII. A. 170."). 

Diam. 17A lin. (15 storl.). Grav. af Arv. Karlsten. Slagen på 
Konung Carl XII:s befallning i anledning af Gr. Lewenhaupts seger 
d. 16 Juli 1705 vid Gemauertboti' i Kurland öfver en tredubbelt 
starkare Rysk Ixär, som anfördes af Fältmarskalken Scheremeteff. — 
K. Mk. o. B-n i silfver. 

Denna Frånsida finner man stundom ffjrenad med någon annan 
Åtsida till Konung Carl XII:s minnespenningar af lika storlek. 

2. 

Åts. PETRVS ALEXn FIL. D. G. RVSS. EVIP. M. DVX 
MOSCOVIJ^. Kejsar Peter I:s bröstbild, h. s., lagerkran- 
sad, i harnesk med pelsverk. — Under axeln: m. 

Frans. GLORIOSA VICTORIA AD LEESNAM. 28. 
SEPT. s. V. Planritning af en skans, hvaröfver står: leesno, 
och den oingifvande marken med truppernas ställning. 
Vid sidan sitter Segergudinnan bland liggande troféer, 
hållande ryktets basun och en framräckt lagerkrans; vid 
hennes sida en oval sköld, hvari läses: capvt est a cor- 
PORE LONGE. oviD. I afskäm.: devicto lowenhavpt caesis 

AVT CAPT. XVI. MmL. SVEC. 

Diam. 15 lin. (13 storl.). Grav. af P. H. MiiUer i Xiirnberg, 
med anledning af slaget vid Liesna, en skans utmed Dnieperfloden, 
der Gr. Lewenbaupt med ett ringa antal trupper den 29 (icke 28) 
Sept. 1708 flera gånger tillbakakastade en tredubbel Rysk styrka^ 
innan han, ännu obesegrad, fcUjande natten öfvergaf platsen. Det på 
minnespenningen uppgifna antalet af dödade eller tillfångatagna Sven- 
skar är långt stiirre än antalet af dem, som deltogo i striden, och så- 
ledes oriktigt. De h()gre bokstäfverna i Frånsidans inskrift bilda sam- 
manlagda årtalet MDCCVllJ. Inskriften pa skölden afser Konung 
Carl XII:s vistande i Bender. — K. Mk. i tenn; B-n i tenn, gyuten. 

Finns ätven jned annan liknande Atsida, omarbetad af O. K. 

3. 

Åts. PETRVS ALEXII FIL. D. G. RVSS. IM1\ REX 
SIB. ASTR. CAS. M. DVX MOSC. Kejsar Peter i harnesk 
med konnnandostaf rider öfver fanor, af hvilka en är 
märkt med tre kronor, och vapen, deribland ett harnesk 



95 

liknande ett Icjonansigte. I nfskärn.: reDIt e CertaMIne 
YICtor. 

Fräns. Densamma som till N:o 2. 

Diam. 15 liii. (13 storl.). Grav. af P. H. Miiller, af samma 
anledning som N:o 2. De hrtgie bokstäfverna i afskiirningens inskrift 
bilda årtalet MDCCVIII. — B-n i tenn. 



3. a. 

Åts. PETRVS ALEXn FIL. D. G. RYSS. IMPREX SIB. 
ASTR. CAS. M. DVXMOSC. Kejsaren till häst m. m. som 
pä N:o 3, men med pistol i sadelhylstret och andra smä 
olikheter. I afskäi"n.: reditecertamine victor. 

Fräns. Lik Fränsidan af X:o 2, men med ordet 
gLorIsa oriktigt satt i st. f. gLorIosa; öfver skansen: 

LEECNO. 

Storlek m. m. lika med N:o 3. — K. Mk, i bronz; B-n i 
tenn. 

xifven finnas exemplar med Atsidan af N:o 3 sammanpräglad 
med någon af Atsidorna till N:o 2 eller N:o 5. 



4. 

o 

Ats. Rysk inskrift, innehållande Kejsar Peter I:s 
namn och titel, omkring hans bröstbild, lagerkransad, i har- 
nesk med mantelveck. 

Fräns. Rjsk inskrift, som betyder: »För Lewen- 
hauptska bataljen». Ett slagfält -besträladt af den ned- 
gående solen; i förgrnnden Kejsaren till häst, krönt af 
två Victorier. Deröfver pä ett band en Rysk inskrift: 
»Det värdiga ät den värdige». I afskärn.: 17 08. 

Diam. 10 lin. (7 storl.). Fins af två föga varierande stämplar. 
Utan tvifvel är det denna minnespenning, Berch åsyftar i sin JJenkrlf- 
ning, p. 256, N:o 36, men icke sjelf sett. Sällsynt. — K. Mk. i 
tenn, gjuten; B-n i bronz och tenn (något olika). 



O. 

Ats. Inskrift och bröstl)ild som pä N:o 2, men pä 
ändan af den framböjda armen : u . 



96 

Frans. OPERIS VICTORIA FINIS. Krigsgudinnan i 
rustning med lans i handen sitter pä troféer, hällande en 
oval. sköld med inskrift: capto löwenhaupt cvm residvis. 
Vid sidan ligger en flodgud stödd pä sin urna, på hvars 
utflöde läses: niepper fl. I afskärn.: ad perevolocam o 3. 
ivx Aroccix. Derunder en stjerna. 

Diam. 15 lin. (13 storl.). Grav. af P. H. Miiller. Slagen i an- 
ledning af striden ~ vid Perewoloschno nära Dnieperfloden, der Gr. Le- 
wenhaupt med den efter Pultavaslaget öfverblefna delen af Svenska 

hären måste gifva sig fangen d. 30 Juni 1709. K. Mic. i silf- 

ver; B-n i tenn. 

5. a. 

Ats. Inskriften som pä X:o 5. Bröstbilden i orne- 
radt harnesk med mantelveck. — Under axeln: .t. i. 

Fräns. Lik N:o 5, men med dagen rättad till: 30, 
stjernan i afskärningen utelenmad, och punkter mellan or- 
den i inskrifterna. 

Storlek lika med N:o 5. Grav. af Timoteus IwänofF. — K. Mk. 
i bronz. 

Fins äfven med annan dylik Atsida graverad af Iwanoff, men 
namnets initjaler tecknade med Ryska bokstäfver (B-n i tenn); samt 
äfven med Atsida graverad af o. K. 

6. 

Åts. ADAM. LUD. LEVENHAUPT COMES R. SV. SE- 
NATOR. Bröstbilden, h. s., i harnesk med mantelveck. 

Fräns. TEMPORE DURO IMMOTA FIDES VIRTUSQ. 
En afi)i'uten rund kolonn stär upprätt mellan troféer af 
antika rustningar, vapen, fälttecken m. m. I afskärn.: ad 

ZAGARINI lACOB-STAD GEAIEURTH. LIESXA. 

Diam, 10.^ lin. (7 storl.). Grav. af L. Grandel. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1799. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Gr, Lewenhaupt hade i ungdomen gjort goda studier och be- 
stämt sig för civila tjenstevägen, men drogs, han som så många an- 
dra, af Konung Carls önskan till krigareyrkot. ,Efter afiagd lärospån 
i Ungern och Nederländerna återkom han som Ofverste till fädernes- 
landet, der han en tid lefde obemärkt intill dess han 1700 af Kon- 
ungen kallades att uppsätta ett regemente och dermed (ifvergå till 





/Vy 6^ 



97 

Av östra Ostcrsjöprovinsorna. Den »Latinske Ofversten», som han på 
.spe kallades af kamraterna, visade sig under de följande krigsåren 
som en utmärkt härförare, vann talrika segrar, bland livilka de mest 
lysande vid Zaggerini d. 19 Mars 1703, Jakobstadt d. 6 Juli 1704, 
Gemauerthoff den 16 Juli 1705. Afven slaget vid Liesna var en 
seger (se N:o 2). När han efter svåra mödor fört sina trupper till 
Konungens här, möttes han med misstroende och köld af förmän och 
kamrater. Efter den olyckliga striden vid Pultava och sedan man 
förmått den särade Konungen att begifva sig bort, samlade Lewen- 
haupt de återstående trupperna, hvilka, instängda af fienden vid Pe- 
revoloschno, saknande artilleri och ammunition, måste kapitulera. Gr. 
Lewenhaupt fördes som fånge till Moskwa, der han afled. Den 30 
Dec. 1718, således få veckor före hans död, utnämndes han af Drott- 
ning Ulrika Eleonora till Riksråd. Liket hemfördes och nedsattes i 
familjgrafvcn vid Riddarholmskyrkan. 



PEHll RIBBING. 

Friherre. Född d. 14 Maj 1670. Landshöfdiriij i 
Upsala Län. Död d. 14 April 1719. 

Åts. PETRUS RIBBING L. B. UPL. GUB. COMIT. MA- 
RESC. Bröstbilden, h. s. , i mantel med foderverk. — 
JNeclerst; g. liungberger. 

Frans. PATRIAE NON SIBL Frihetsgudinnan stå- 
ende med frihetsmössan i högra och en staf i venstra lian- 
den. 1 afskärn.: libertat. asseruit mdccxix. 

Diam. 15 lin. (13 stork). Grav. af G. Ljungberger. Slagen 
1781 af brorsonen Kanslirådet Friherre Gustaf Ribbing. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

Frih. Ribbing, som varit Lagman i Halland, sedan Kammarråd, 
innan han 1714 blef Landshöfding, hörde redan under Carl XII:s 
senaste regeringsår till «de missnöjda». Genast efter Konungens död 
grep han verket an med sina djerfva planers genomförande, öpnande 
den nya banan som Praeses i dödskommissionen öfver Baron Görtz. 
Af ridderskapet och adeln vald till Landtraarskalk vid 1719 års 
riksdag, anordnade han det nya statsskicket, som visserligen gjorde 
slut på enväldet, men oförtjent blifvit hedradt med »frihetens» namn. 
Ribbing hann ej skåda frugterna af sitt verk, emedan han knapt 3 
månader efter riksdagens bcirjan hastigt bortrycktes af ett slaganfall. 

7 



98 

Vid 1756 års riksdag beslöts att hans bröstbild skulle uppsättas i 
riddarhussalen, men beslutet kom ej till verkställighet förrän år 
1810. 



CHRISTINA SALBERG, 

FÖDD SPECHT. 

Dotter af Handlanden i Stock/iolm Gerdt Specht. Född 

d. 20 Dec. 1692; Gift 1711 med Kongl Amiralitets 

Apothekaren i Stockholm Johan Julius Salberg. 

Död d. 4 Mars 1721. 

Åts. CHRISTINA SPECHT. FÖDD. ÅHR. 1692. DEN. 
20. DECEMB. DÖD. DEN. 4. IViARTlI ÅHR 1721. Kring kan- 
ten : :;: TU IL\FWER. ALLAREDO. RÅKXAT. MIXA. STEG. lOBS. 1 4. CAP. 
16. VERS. 

Frans. :.:.TU LYCHTAR DAGEN FÖR MIG FÖRR ÅN 
AFTONEN KOMMER. ESAIA 38 CAP 12 VERS. En tim vi- 
sare, öfver hvilken sänker sig ett moln, som utestänger 
solens strålar. 

Diam. 13.7 lin. (11 stork). Grav. af Zach. Hartwich Arensburg. 
(St. på K. Myntet). Slagen 1721 af mannen, att utdelas vid hustruns 
begrafning. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



ELISABETH De la GARDIE, 

FoDD OXENSTIERNA. 

Dotter af lUksrädet m. rn. Grefve Erik O.renstiema. 

Född d. 16 Mars 16 öö; Gift 1673 med Riksrådet 

Gr ef ve Gustaf Adolf De la Gardie; Enka 

1695. Död d. 2 Get. 1721. 

En minnespenning öfver iienne i förening med man- 
nen upptages luider G ref ve G. A. De la Gardie, N:o 1. 
Se pag. G 3. 



99 

Fröken Oxenstierna hade tre år varit Hoffröken hos Enkedrott- 
ning Hedvig Eleonora, då hennes bröllop d. 4 Oct. 1673 firades på 
Calniar slott i närvaro af Konui»gen, Enkedrottningen och hela hofvet. 



CARL GUSTAF REHNSKOLD. 

Född d. 6 Äuq. 16 öl. Grefve; Kongl. Råd; Fältuiar- 
. skalk. Död d. 29 Jan. ^1722. 

Åts. CAROLVS. XII. D. G. REX. SVECIAE. Konung 
Carl XII:s bröstbild, h. s., i harnesk med mantelveck. — 
Under axeln: a k (sammanbundna). 

Fräns. DE. SCHVLENBVRGIO. En på marken upp- 
rest trofé af fanor och vapen samt två korslagda sköldar, 
den ena med Ryska, den andra med Sachsiska vapnet. 
I afskärn.: dvctv. rehnskioldii. ad. fravstatt. die. 3. febr. 

A. J7 0f.. 

Diam. 17^ lin. (15 stork). Grav, af Arv. Karlsten. Slagen af 
Konungen med anledning af Svenskarnes lysande seger under Rehn- 
skölds befäl vid Frauenstadt i Pohlen öfver en dubbelt manstark 
Rysk och Sachsisk htär, anförd af Sachsiske Generalen Schulenburg 
d. 3 Febr. 1706. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Variationer, uppkomna genom hopsättande af denna Frånsida 
med andra Atsidor af Konung Carl XII:s medaljer, finnas. 

Rehnsköld började sin hjeltebana i Konung Carl XI:s Skånska 
krig; tillbragte derefter någon tid i Holländsk tjenst under Wilhelm 
af Oranien; följde sedan Carl XII i dess fälttåg, med utmärkelse 
deltagande i flera drabbningar, ända till det olyckliga slaget vid Pul- 
tava, der Rehnsköld förde högsta befälet och blef tillfångatagen. Ef- 
ter 9 år, tillbragta för det mesta i Moskwa, blef han utvexlad och 
återkom till fäderneslandet. Kallad att åtfölja Konung Fredrik på 
dess eriksgata, insjuknade han under vägen och dog på Läggsta gäst- 
gifvaregård i Södermanland. 



MICHAEL VON STROKIRCH. 

Född d. 7 Juni 1649. Ekonomie Stäthållare i Lifland. 
Död den 26 Maj 1723. 

Åts. IN MEMORIAM MICIIAEEIS VON STROKIRCH. 
Derunder en bladsirat. 



100 

Frans. NAT'. D. 7. IVNII. 1649. DENAT' D. 26. MAIL 
1723 , Strokirchs fainiljvapen i en sköld med hjelrnpryd- 
nad och löfverk. 

Diam. 17| lin. (16 storl.). Grav. af C. G. llartman (?). (St., 
söndriga, på K. Myntet). Slagen i anledning af Strokirchs död. Säll- 
synt. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Strokirch (adlad 1684 von Strokirch) var till en bcirjan Kom- 
missarie vid reduktionsverket i Lifland. Sedan detta land blifvit af- 
trädt till Ryssland, återvände han till Sverige, och lefde utan tjenst- 
befattning på sin egendom Sundby, hvarifrån han år 1721 utgaf 
på trycket sina Lucubrationes Suudhyenses de moralitate sive scientia 
semetipsum cdiosqne regendi. 



GABRIEL STIERNCRONA. 

Född d. 28 Sept. 1669. Friherre; President i Svea 
Hofrätt Död d. 8 Sept. 1723. 

Åts. GAB. STIERNCRONA. L. B. PRAES. SUM. DI- 
CAST. R. SVEC. Bröstbilden, h. s., i niantelveck. — Der- 
uncleri hedmnger. f. 

Fräns. PROPRIO. SPLENDORE. REFULGET. En strå- 
lande stjerna öfver ett landskap. I afskjlrn.: natus. J669. 
28. SEPT. OBHT. 17 23. 8. SEPT. — På marken: d. h. f. 

Diam. 19 lin. (18 storl.). Atsidan grav. af J. C. Hedlinger, 
Frånsidan af D. Ilaisling. Slagen 1724 af Frih. Stierncronas arfvingar. 
— B-n i silfver. 

Fins med omgjord Frånsida, i det närmaste lika, men med gra- 
V()rens namnchiffer {n //. /) pa kanten af afskärningen. (St. pä K. 
Myntet). — K. Mk. i silfver. 

Stterncrona blef 1699 som lläradshcifding i Sotholms m. fl. hä- 
rader i Södermanland adlad (hette ftirut Velt), och 1719 som Justi- 
tiekansler, bland mänga andra, upphöjd till Friherre. Presidentsplat- 
sen i Svea llofrätt mottog han kort fcire sin dcid. Deltog som 
Ledamot i Lagkommission samt i flera specialkommissioner. Under 
krigsåren hade han af sin enskilda förmögenhet vid flera tillfällen 
lemnat kronan betydliga förskott. 



101 



URBAN HIÄRNE. 

Född d. 20 Dec. 1641. Med. I):r.; Förste Archiater; 

Pr(£ses i K. CoUegiuiu Mediaim; v. President i K. Bergs 

Collegium, med Landshöfdings titel vid afskedstagandet. 

Död d. 22 Mars 1724. 



Ats. YRB. HIÅRNE M. D. SOC. REG. AXGL. Bröst- 
bilden, h. s., med maiitelveck. — Nedanför: .i Karlsten. 

Frans. VIVITUR INGEXIO. En på marken liggande 
dödskalle, hvaröfver grenar af lager utbreda sig; genom 
högra ögonhålan framkryper en orm. Den grönskande 
lagern bestrålas af solen och begjutes af regn från ett 
moln, i hvilket man ser Tott-familjens vapensköld. På 
fältet läses: göu und Toh. I afskärn.: ni 8 2. 

Diam. \\\ lin. (9 stor!.). Grav. af Arv. Karlsten 1682. Iliärne 
var den förste bland Svenskar, som blifvit Ledamot af Engelska We- 
tenskaps Societeten. Han hade varit Läkare hos Riksrådet Grefve Clas 
Tett (i 1674), som beredde honom tillfälle att flera år vistas utri- 
kes och i öfrigt blef hans välgörare. Iläraf förklaras, hvarföre Totts 
namn och vapen fått plats pä denna och nästföljande minnespenning. 
Sällsynt. — K. Mk. o. B-n i silfver. I K. Mk. fins äfven ett brak- 
teatafslag i silfver af Atsidans stamp. 



Ats. VRB. HIÄRNE. S. R. SVE. ARCHIAT. PRIM. 
Bröstbilden som pä X:o 1. — Dermider: ak (samman- 
bundna). 

Frans. I det närmaste lika med Frånsidan på N:o 
1, men i afskärn.: 17«2. 

Diam. 14 lin. (lU stork). Grav. af Arv. Karlsten 1702. Från- 
sidans stamp är sprängd. Sällsynt. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

3. 

Åts. URB. HIÄRNE PR. ARCHIAT. REG. SV. Bröst- 
bilden, h. s., kopierad efter X:o 2. 



102 

Frans. DIMOVET UMBRAM CONDITA LUSTRAT. Sol- 
guden sittande på ett berg ined lyran i armen. Vid si- 
dan syns en gruföppning med vindspel och stege; nedan- 
för en framspringande källa. I afskärn.: medicus poeta 
MINERALOGUS GB. MDCCXxiv. — Pa berget: L. A. 

Diam. 10.'f lin. (7 storl.). Grav. af Fru Lea Ahlborn född 
Lundgren. (St. på K. Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1856. 
— K. Mk. o. B-n i silfver. 

Hiärne väckte redan under studentåren uppseende genom ovan- 
liga skaldegåfvor. Som Läkare åtnjöt han stort förtroende af Konung 
Carl XI, livilken han vårdade under dess sista sjukdom, och andra 
samtida. Läkemedel, af honom uppfunna, hafva fortfarande begag- 
nats intill vår tid. Han var derjemte kemist, mineralog, skald, språk- 
kännare, samt förenade med sin mångsidiga lärdom stor praktisk skick- 
lighet och företagsamhet. Hans undersökning af mineralvattnet vid 
Medevi gaf anledning till anläggande af denna vidtberömda och ännu 
flitigt besökta helsobrunn. Som medlem af en kommission för under- 
sökning af det bekanta trolldomsväsendet, lyckades han skingra det 
vidskepelsens mörker, hvilket gifvit upphof och framfart åt denna 
fantasisjukdom. Bergsvetenskapen befrämjades genom hans undersök- 
ningar och utgifna skrifter. Snille och kraft röja sig i alla hans 
företag och i mer än ett afseende stod han framom sin tid. 



JAKOB BANCKS. 

Född i Stockholm d. 28 OcL 1662. Gick i Engelsk 
tjenst, der' han blef Ka^nen vid Amiralitetet snmt Par- 
lamentsledamot. Död i London 
d. 22 Dec. 1724. 

Åts. L^COBVS. BANCK:« EU:« Hufvudet, h. s. 

Fräns. TANDEM. Ett tremastadt skepp med gigade 
segel närmar sig en strand. 

Diam. 17| lin. (15 storl.). Gjuten. Utkom i England i anledning 
af Bancks afskedstagande ur Engelska flottan, eller måhända vid hans 
död. Sällsynt. — K. Mk. o. B-ii i silfver, utmiirkt väl gjuten. 

liancks var son af Packhusinspektoren i Stockholm Lars Bengts- 
son iJanck och yngre broder till Commercerådet Carl „Adlerstedt, som 
med detta namn adlades 1691. Han studerade vid Abo Universitet, 
men kom vid 18 års ålder till sin morbroder Svenska Ministern Frih. 



103 

Lejonberg i London, der han tog tjenst vid Engelska flottan. Ge- 
nom val af staden Minehead i Soniersetshire blef han parlaments- 
ledamot. 



MATHIAS ISER. 

Född d, 7 O et 1645. Th. D:r.; KongL Hof predikant; 

Pcistor primarius i Stockholm; sedan Biskop i Westerås 

Stift. Död d. 19 Febr. 1725. 

Åts. MATTIL LSER TH. D. PAST. HOLM. PRIM. ET 
CON. PRESES. Bröstbilden, h. s., i prestdrägt med kappa. 
— Nedanför: a k (sammanbundna). 

Fräns. MÖNSTRAT ITER. Ett fyrtorn, med uthängd 
Ijussträlande lykta, pä en klippa vid hafvet, pä hvilket sy- 
nas seglande skepp. I skyn lyser manen mellan delade 
moln. I afskärn.: 169 4. 

Diam. 17^ lin. (15 storl.). Grav. af Arv. Karlsten 1694. ' Sla- 
gen förmodligen af Storkyrkoförsamlingens medlemmar. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

Iser hade som Regementspastor följt K. Lifregemeutet till häst 
i Skånska kriget, der han vann Konung Carl XLs synnerliga bevå- 
genhet, hvilken oförminskad fortfor till Konungens död. Magistraten 
i Stockholm anhöll, år 1700, hos Kongl. Maj:t om Biskops namn, 
heder och värdighet för honom i egenskap af Pastor primarius, hvil- 
ken ansökning likväl icke bifölls. Ar 1711 utnämdes han till Biskop 
i Westerås. Han var, »om icke en af de lärdaste Biskopar, dock 
en med goda studier försedd, i kyrkoförfattningar mycket kunnig 
Ordförande». Den rundeliga gästfriheten och angenäma umgängestonen 
i hans hus prisas af minnestecknarne , och det uppgifves att han var 
den rikaste Biskop, som efter reformationen hade funnits i Sverige. 



ERIK SJÖBLAD. 

Friherre. Född d. 28 Äug. 1647. Amiral och Ämi- 

ralitetsräd; Guvernör öfver Göteborgs och Bohus Län. 

Död d. 31 Maj 1725. 

En minnespenning, på hvilken hans namn förekom- 
mer, se under Henrik Horn, N:o 2, pag. 61. 



104 

Frih. Sjöblad hade i Svensk och Ejigelsk amiralitetstjenst stigit 
upp till Amirals värdighet. I sjöslaget , mot Danska flottan på Kol- 
bergerheide under Femern d. 1 Juni 1677 blef han på sitt amiral- 
skepp Amaranten tillfångatagen. En af honom år 1701 företagen 
sjöexpedition till Archangel misslyckades genom förräderi. Ar 1711 
dömdes han från guvernörstjensten för embetsförseelser; men blef 
1719 »restituerad till heder, lif och gods«. 



CATHARINA MAGDALENA KRELL, 

FÖDD RÖNLIG. 

Dotter af Källarmästaren i Stockholm Olof Rönlig. 

Född 16 . .. Gift med Kongl. Myiitkommissarien Kreti. 

Död d. 23 'April 1125. 

Åts. CATHARINA. MAGDAL. KRELL. Bröstbilden, 
h. s., i enkel drägt. — Nederst: c. hedlinger. 

Frans. ET. DECERPTA. LAVDEM. SERVAT. En 
bruten törnros ligger på en med ett täcke höljd fyrkan- 
tig fotställning. I afskärn.: d. x>3. apr. a. it-js. 

Diam. 13 lin. (10 stork). Grav. af J. C. Hedlinger, i anledning 
af Fru Krells död. Sällsynt. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



ANTON GRILL. 

Född i Stockholm. Lemnade Sverige och blef Hand- 
lande i Amsterdam och Myiitproherare i dervarande 
Bank. Död 1723. 

Åts. ANTHONI EN ELISABETH och i afskärningen 
GRILL. På ett altare, å hvars framsida läses: zilvere 
EEiw, stå två brinnande hjertan. Ofver dessa hållas af 
en flygande och tvä stående genier, i en genom molnen 
frambrytande flod af ljusstrålar, tvenne X och deröfver ett 
V (således xxv), att beteckna det 25-åriga äktenskapet. 



105 

Bakom livarcicra af de ståtndc genierna ett öfverfullt yni- 
ni":lietsliorii. 

Fräns. DE DEUGD ALJ>EEN KAN D'ECI1T VERCIE- 
REN; DIE VIERT HIER 'T ZILVRE BRUI=:LOFTS FEEST, EN 
ZAL DIT PAAR, VERNIEUWT VAN GEEST, NA AT GOUDE, 
'T EEUWIGE DOEN VIEREN. DEN 20 OCTOBER, 1718. Öf- 
ver denna vers ses Grillska släi^^ens Tyska vapensköld 
(en trana stående med ena foten opplyftad och en gräs- 
hoppa i näbbet) omgifven af bandrosor och tvenne palni- 
qvistar. 

Diam. 16 lin. (1.3A storl.). Grav. ocli slagen i Holland, med anled- 
ning af dessa makars silfverbröllop d. 20 Oct. 1718. Fru Elisabeth 
Grill var dotter af Johannes Grill, bosatt i Amsterdam. Sällsynt. 
— K. Mk. o. B-n i silfver. 

Grills fader hade i Gustaf II Adolfs tid inflyttat med sin familj 
till Sverige och blef här för någon tid Riksguarchen, Det uppgifves 
att äfven sonen här innehaft samma befattning. Denne efterlemnade 
vid sin död en utomordentlist stor förmögenhet. 



MARIA AITROIIA von KÖN1G81MARCK. 

Dotter af General Majoren, Fälttyg mästaren, Grefve 

Cordt Christopher von Königsnta.rck. Född i Stade 

(födelseåret obekant; f adr en dog 1673); Pro stinna af 

Abbediss - stiftet Qvedlinburg. 

Död d. 16 Febr. 1728. 

1. 

Ats. Utan inskrift. Bröstbilden, h. s., med draperi. 
Utan Fränsida. 

Oval brakteat af 4| lin. höjd (1 stor!.). Grav. af Arv. Karl- 
sten, innan Fröken Königsmarck lemnade Sverige, der hon någon tid 
uppehållit sig intill modrens död 1691. Högst sällsynt. — K. Mk. 
o. B-n i silfver. 

2. 

Åts. MARIA AURORA COMES A KÖNIGSMARCK WE- 
STERW. ET STEGEUOLM och i un inre rad: DOMINA PR.E- 



106 

POSITA ABB ATI Af: QVEDLINBVRG. Bröstbilden, Ii. s., i 
prydlig drägt. Nederst en stjerna. — Under axeln: c. 

1113. W. 

Fräns. STELLAS FVGAT ILLA MIXORES. Aurora 
med högburen fackla i skyn på sin vagn, dragen af en vin- 
gad häst, strör blommor omkring sig. Nedanför syns en 
dal mellan tvenne bergshöjder. I afskärn.: uLTnro königs- 

MARCIACAE GENTI8 DECORL D. D. D. C. WERMUTH. M DCC Vmn. 

Diam. 14| lin. (13 storL). Grav. och utgifven af Chr. Wermuth 
i Gotha 1713. Uppgiften i afskärningen på Frånsidan, att Aurora 
Königsmarck var den sista af sin ätt, är oriktig, ty hennes syster 
Amalia "Wilhehnina, gift med Generalen Grefve C, G. Lewenhaupt, 
öfverlefde henne. Sällsynt. — K. Mk. o. B-n i bronz '). 

Denna på sin tid beryktade q\inna, högt prisad för ovanlig 
skönhet och litterär bildning, talade och skref flera språk, utgaf thea- 
terpjeser och åtskillig poesi samt befattade sig äfven med politiken. 
Hennes misslyckade beskickning till Konung Carl XII har blifvit en 
saga. Med Konung August i Pohlen hade hon en son, Grefve Mo- 
rits af Sachsen, hvilken både i godt och ondt bråddes på mödeme- 
slägten. Af nämnde Konung mottog hon, som reträtt, det Qvedlin- 
burgska probsteriet. 



NICODEMUS TESSIN. 

Född d. 23 Maj 1654. Grefve; Komjligt Räd; Öf- 

verste Marskal/c; Kansler för Lunds Universitet. 

Död d. 10 April 1728: 

1. 

Åts. CAROLVS. XL D. G. REX. SVECIAE. Konung 
Carl Xl:s bröstbild, ii. s., i harnesk och mantelveck. — 
Nederst: a k (sammanbundna). 

Frans. DOMIXI. VIRTVTE. PERENNAT. Norra fa- 
saden af Stockholms nya kongl. slott med Lejonbacken 
och Norrström. 1 afskärn.: m dc xcn. Tcssin mv. 



') Berch, i Svenska Herrars och Fruers Skådepenningnr , I o. 'i V\. pag. 309, oiii- 
nitiiiiicr en annan niiniiuspfnniiifr, den lian likväl aldrig ?-c'tl, slagen öfvir Gref- 
Tinnan Aurora Könip>marcks besök i lagret hos Konung Carl XU. Hela bcskrif- 
ningeu , hcnilad ur »Grefve C. E. Lewcnliaupls Lcfverne på Tyska»), är förmodligen 
endast ett smutsigt skämt. 



1U7 

Diam. 23| lin. (22 storl.). Grav. af Arv. Karlsten ocli slagen 
på Konung Carl XI:s befallning 1692. Tessin hade 1688 uppgjort 
ritningarne till nya slottsbyggnaden. Grunden lades 1692 och inom 
5 månader var norra sidan under tak. Inredningen fulländades un- 
der de följande åren; men 1697, kort efter Carl XI:s död, nedbrann 
hela det gamla slottet och af den nybyggda sidan återstod endast 
nmrarne. Redan 1698 började Tessin efter en fullständigare plan 
uppföra den nya byggnaden. — K. ^Ik. o. B-n (bland kongl. medaljer) 
i silfver. 

2. 

Åts. NIC. TESSIN. Bröst bildfil, h. s., i iiiantelveck. 
— Nederst: c. 

Fräns. ROBORI. PAR. DECOR. En urkad med tre 
hvalf. 

Diam. 22 lin. (21 storl.). Modellerad och gjuten af J: C. Iled- 
linger, Atsidan efter en medaljong, som den berömde snidaren Ca- 
vailler skurit i elfenben. Figuren på Frånsidan förekommer i andra 
och tredje taltet i Tessins grefliga vapen. — • K. Mk. i tenn; B-n i 
messing. 

3. 

Åts. N. TESSIN COM. R. SV. SEN. ET S. MARESCH. 
Bröstbilden, h. s., i veck af rädsniantt-lii. — Nederst: c. u. 

1125. 

Frans. RECTI. ET. CANDIDI. DECORE. En ur mar- 
ken vexande lilja. 

Diam, 11 lin. (8 storl.). Spelpenning, grav. af J. C. Iledlinger 
1725. Liljan på Frånsidan förekommer i ftirsta och fjerde fältet i 
Tessins grefliga vapen. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



Ats. N. TESSIN. COM. REGNI. SVEC. SEN. ET. S. MA- 
RESCH. Bröstbilden, li. s., i rädsmantel. — Nederst: 

I. c. MEDLING. ITIH. 

Fräns. PROFERT. ET. PROTEGIT. ARTES. Minerva 
sittande bland sinnebilder af vetenskap och konst (böcker, 
pergamentsrulkir, glob, lyra, palett m. m.) stöder armen 
på foten af en af bruten kolonn, fästad vid en mur; vid 
kolonnens fot sta Gudinnans sköld och Uir^^la. 



108 

Diam. 20^ lin. (20 storl.). Grav. af J. C. Iledlinger 1728. (St. 
på K. Myntet). Slagen af sonen Grefve C. G. Tessin efter fadrens 
nämnda år inträffade död. Användes inom Fria Konstenias Akademi 
som belöningsmedalj för pristäflare. — K. Mk, o. B-n i silfver. 



Ats. N. TESSIN COM. R. S. SEN. ET. S. MARESCH. 
Bröstbilden, h. s. , i mantelveck. — Nederst: c. g. f. 

Fräns. PIERIDUM LUMEN PRJ^SIDIUMQUE. A polio 
Musagetes håller i högra handen en lagerkrans, i den ven- 
stra en lyra stödd pä en afskuren kolonn, mot hvilken 
ligga en lineal och en vinkelhake (architekturens sinne- 
bilder). 1 afskärn.: art. liber. in patria parens et promo- 

TOR OB. 17 28. 

Diam. 10| lin. (7 storl.)- Grav. af C. G. Fehrman. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1797. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Grefve Tessin var ej blott Sveriges utan sin tids störste ar- 
chitekt. Kongl. slottet i Stockholm, Drottningholms slott och en 
stor mängd andra offentliga och enskilda byggnader äro sköna min- 
nesvårdar af hans konstnärsära. För att utarbeta prydnader åt dessa 
byggnader, införskref han utländska artister af flera slag, hvilka bil- 
dade skickliga lärjungar och sålunda gjorde de sköna konsterna hemma- 
stadda i vårt fädernesland. Architekturen omfattade den tiden jemväl 
trädgårdskonsten, och flera anläggningar vid de kongl. lustslotten vitna 
att Tessin bragt äfven denna konst till mästerskap. Honom tillhörde 
ock att anordna kongliga fester och dertill uppgöra dekorationsrit- 
ningar, af hvilka en del graverades och vunno stort loford i utlandet. 
Tessin blef chef för en Fransk skådespelaretiiipp, som på Konung 
Carl XILs befallning införskrefs och under flera år gaf representa- 
tioner i Stockholm, och var äfven utsedd att blifva Direktör i den 
Wetenskaps Akademi, om hvars stiftelse denne Konung, under vistan- 
det i Turkiet, med honom brefvexlade. Efter enväldets upphäfvande 
blef Tessin ifrig fcirsvarare af ständerfriheten, hvilken omständighet i 
förening med hans tillgifvenhet för Ilolsteinska furstehuset ådrog ho- 
nom förföljelse af Konung Fredrik och dess vänner. 



109 



CARL GUSTAF TIER.T.US. 

Född i Stockholm 1671. Öf ver gick till kathohka läran 

och blef Kejserl. Hofrcld samt Inspektör öfcer kejserl. 

myntkabinettet i Wien. Död 1720—1730. 

1. 

Äts. CAROLO GVST. HERAEO S. C. M. CONSIL. ET. 
ANTIQ. B. RICHTER. D. Bröstbilden, h. s., i tidens drägt 
med mantelveck. 

Fräns. ANTIQUOS RE VERENTLl NOVOS AEQUIT ATE. 
Minerva sittande, med handen visande pa en antik bild- 
stod, kring h vilken ligga perganientsrullar, en stylus och 
konstsaker frän forntiden, blickar pä en nyare af bildning 
af samma staty, omgifven af böcker, bläckhorn, penna, mynt 
m. fl. symboler af lärdom, konst och författareverksamhet. 

Diam. 24^ lin. (23 stork). Gjuten efter B. Richters vaxmodell. 
— K. Mk. o. B-n i messing. 

2. 

o 

Ats. Densannna som till N:o 1. 

Frans. ITA DE PRISCA AETATE MERENDVM; VT 
DE NOSTRA FVTVRAM MERERI VOLVMVS. I afskärn.: 

MDCCXVII. 

Diam. 24; lin. (23 storl.). Gjuten 1717. — K. Mk. i bly; B-n 
i tenn. 

En variation finnes med något större bokstäfver, i öfrigt lika. 

Heraeus, hvars fader var Apothekare på apotheket Kronan i 
Stockholm (enligt en annan uppgift Lifmedicus hos Drottning Hed- 
vig Eleonora), blef 1701 Ilofråd hos Furst Christian Wilhelm al 
Schwartzburg Sondershausen och vårdare af dess myntkabinett. Ar 
1709 gick han i Kejsar Josef l:s tjenst och blef Medalj- och Anti- 
qvitets-lnspektör vid det kejserliga myntkabinettet i Wien, hvars 
rika skatter han först ordnade. Slutligen drog han sig 1719 undan 
till Veitsch i Steyermark, ifrigt sysselsatt att bearbeta en koppar- 
grufva. Man har påstått att detta atliigsnande föranleddes af Kej- 
sarens onåd och framkastat beskyllningar, att Heraus skulle hafva 
förskingrat någon del af kejserliga myntkabinettet samt åtskilliga af 



110 

de på kejserlig bekostnad graverade plancherna till hans stora arbete: 
Thesaurus mumismatuni i'ecentio7'nm Caroli VI. Tmperatoris jnssu 
ex GazopJii/lacio aula Cce.sare<je Vindobonehsis j)er tabulas LXV 
e.vhibitns (år 1828 utgifvet med Tysk titel); men senare forskningar 
hafva ådagalagt grundlöslieten af dessa beskyllningar. Han var stor 
kännare af mynt och medaljer. Dödsåret är obekant. Man har ett 
bref af honom dateradt d. 30 September 1725. Hans enka omtalas 
d. 11 Mars 1730. Mellan dessa tidpunkter har man således att söka 
hans dödsdag. 



ISAK LITHOYIUS. 

Född 1677. Ord. Komjl. Hofprediknnt ; Domprost i 
Göteborg. Död d. 9 Maj 1730, 

Åts. ISAAC. LICTOUIUS. En kalk. 
Fräns. GUSTAVIJ DOMKIJRCKIA 1717. 

Diam. 9 lin. ((5 stork). Gjuten. Tycks hafva varit ett slags 
pollett. Mycket sällsynt. — Upsala Universitets Myntkab. i messing. 

Lithovius var känd för lyckliga predikogåfvor och ett utomor- 
dentligt skarpt minne. 



SOFIA ELISABETH BRENNER, 

FÖDD WEBER. 

Dotter af Handlanden i Stockhohu Niklas Weher, Född 

d. 29 April 1659. Gift 1680 med Hofininiaturmdla-- 

ren, sedan Assessor en i Antiqvitets Archivet Elias Bren- 

ner; Enka 1717. Död d. 14 Sept. 1730. 

Åts. SOPHIA. ELIS. BRENNER. Bröstbilden, h. s., i 
draperi. — Nedanför ett monogram innehållande: c. o. h. 

Fräns. CRP:SCIT CVLTVRA. Ett vexande lagerträd. 

I afskärn.: I099. 

Diam. lOi lin. (7! stork). Grav. af C. (i. Hartman. Slagen 
1699. — K. Mk. o. li-n i silfyer. 



111 

Atsidan af denna minnespenning har äfven blifvit sammanpräg- 
lad med mannens bild, hvaitiiJ stämpeln wjordes af C. G. Ilartman 
följande året. Se under Elias Brenner, N:o 2, pag. 86. 

Fru Brenner kände och skref Latin och flera andra språk. Hen- 
nes dikter prisades mycket af samtiden. Oaktadt den lärda bildnin- 
gen var hon en förträfflig maka och moder till femton barn. — K. 
Mk. i silfver. 



HENNING VON stralp:nheim. 

Född 1663. Fnherre; Svenskt sändebud i Wien; se- 
dan Generalguvernör i ZireibrUcken. 
Död cl. lö Sept. 1731. 

1. 

Åts. IIEXXING. L. B. DE STRALENIIEIM. S. R. M. 
SVEC. 'PLENIP. IX SILES. Bröstbilden, h. s., i harnesk 
och mantelveck. — Under axeln: «. 

Fräns. CITIVS ET FORTIYS. Religionen, en stå- 
ende qvinna med kors i venstra handen, uppfångar i en 
brännspegel solens strålar, h vilka återstudsande antända 
offerveden pä ett altare. I afskärn.: ob fidem regi et 

RELIG. IX RE8TAVRAT. SACRORVM SILESIAC. PRAEST. CIOIOCCVIII. 

Randskrift: . solis ardescit radiis longeqve ref\t:.get. 

Diam. 14i lin. (12 stork). Grav. af Georg Hautsch i Xliniberg. 
Slagen, i likhet med en mängd andra minnespenningar, i anledning 
af Konung Carl XU:s omsorg för den evangeliska religionsfrihetens 
befastande i Schlesien 1708, hvar\id Frih. von Stralenheira biträdde 
som Svenska Konungens sändebud. Sällsynt. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

2. 

Åts. H. L. B. A. STRALEXHEIM. S. R. M. SVEC. 
PLEXIPOT. IX. SILESIA. Bröstbilden, h. s., i harnesk med 
mantelveck. — Under axeln: u. e. 

Frans, SIG CITIVS ET FORTIVS. En hand ur skyn 
håller en brännspegel, hvilken solstrålarne direkte genom- 



112 

br}ta och antrmda tvenne pä marken ligoraiule vedknippen 
eller stockar. I afskärn.: m.dcc.viii. 

Diam. 12^^ lin. (9^ stor!.). Gravören obekant, fcirmodligen Niirn- 
bergare. Slagen af samma anledning som X:o 1. Frånsidans stamp 
liar satt sig och troligtvis snart gått sönder, hvarföre exemplar af 
denna minnespenning äro högst sällsynta. — K. Mk. i silfver. 

Frih. Stralenheim, enligt en uppgift, son af en Källarmästare i 
Stockholm, som måhända, enligt en annan uppgift, varit af adlig 
slägt frän Bremen, upphöjdes af Konung Carl XII till Svensk Fri- 
herre 1699, men tog aldrig inträde pä Svenska riddarhuset. Upp- 
bragt öfver en förolämpning, som han i egenskap af Svensk Minister 
rönt af en enskild person, lemnade han Wien, utan att taga afsked. 
Man^ har trott att Kejsarens medgörlighet, att bifalla Konung Carls 
fordringar pa religionsfrihet för protestanterna i Schlesien, stått i 
sammanhang med bemödandet att blidka »det nordiska lejonets» vrede 
öfver den skymf, som blifvit tillfogad dess sändebud. 



CATHARINA SOFIA WERTsER, 

FÖDD DAHLSTEDT. 

Dotter af Öfverkommissarien i Banken Zacharias Pe- 
tersson Daldstedt. Född 1700; Gift med Direktören 
och Konyl. Boktryckaren Johan Henrik 
' Werner. Död 1731. 

Äts. CATIIARIXA . SOPHIA . DAHLSTEDT :: Bröst- 
bilden, h. s., med draperi och slöja i nacken. - Nedanför: 

K. Ilitrtiiian. 

Fräns. EN. MELIORA. SPERO •:•:• Hoppet, en q vinna, 
stäende, häller i högra handen ett granatäple, i den ven- 
st ra sitt ankare. 

Diam. \b\ lin. (liU storl.). Grav. af E. llartman, efter hvad 
man uppgifver, på anordning af Kanslirådet A. Ant. von Stiern- 
man, vid den vackra och vittra Fru Werners diid. Blott få exem- 
plar utlemnades. Atsidans stamp lär snart hafva förkommit. Från- 
sidans stamp egdes af Herr D. G. Nescher. Mycket sällsynt. — K. 
Mk. o. B-n i bly. 




f^fff/ öV 




i^fi^. ar. 




CARL HENRIK AA ATRANGH. 

Född d. 14 Ang. 1674. Kammarråd. iJöd 
d.' .30 Xov. 17 'VI 

Ats. 4- AETEKNAE. MKMOlilAE. CAROLI. IIEXRICL 
WATKAN(ilI. R. COLL. CAM. COXSIL. (iVI. ANEMI. CAX- 
])()I{E. PRlNAXni. ET. ]»VRL. CLAR. VIXIT. ANN. LIX. 
MEXS. III. DIEJiUS. XVI. ORIIT. PRTD. K.VJ.. DECEMB. A. 
MDCC XXXIII. Nederst Watranghs vapensköld med ett öf- 
vcrliängdt bloinsterl)aii(l. 

Frans. VT. S\'U(iAXT. ALIBI, pa ett band. Ofver 
ett se,iJ"n)ent af jordklutets norra del synas moln och en 
del af stjernliinnneln, der tre stjernor (( Jrions bälte), stöi-re 
och mera strålande än de »jfriga, närma sig horisonten. 

Diam. 17^ lin. (16 storl.j. Grav. af J. C. Iledlinger i anledning 
af Watranglis drxi. Stjcrnbilden Orion, synlig i båda hcmisfcrerna, 
förekonimei' i fniniljvjijHicts (ifi-ji fiilt. Siillsynt. • — K. Mk. o. W-n i 
.silfver. 



NILS KEDER. 

Född d. 20 Mars 1659. Assessor i K. Anflqvifets 
Archivet. Död d. 17 April 1735. 

1. 

Ats. ^K. KEDER. Bröstbilden, h. s., med mantel- 
veck. 

Frans. :■ ISTIIOC. TVTAMIXE. SAL VVS. Christi mo- 
nogram mellan A och il (alpha och omega) på en rund 
sköld. , 

Diam. ()j lin. (3^ storl.J. Atsidan grav. af Aiv. Karlsten 1H87; 
Erånsidan senare af C. fj. Uailnian. Prä^dad är den Ii()gst .sällsynt; 
iifven gjuten är den i-ar. — K. Mk. i siifvei', gjuten; |j-n i silfvor, 
IirJiglad. 

8 



114 



Ats. NICOL. KEDER. HOLM. ANTIQVAR. Hufvudet, 
h. s. ' 

Frans. IN. TENEBRIS. LVCEM. Eii strålande st jeriia. 
Vid nedra kanten: kiot. 

Diam. 11^ lin. (9 storl.). (irrav. af Arv. Karlsten 1697, sedan 
Keder samma år blifvit nämnd Assessor i Antiqvitets Archivet. (St. 
på K. Myntet). — K. Mk. o. B-n i silfver. 

3. 

o 

Ats. Densannna som till N:o 1. 

Frans. NOBTLIS. QVI. BONVS. Keders adliga vapen- 
sköld med hjehnprydnad och löfverk. 

Diam. 6.V lin. (4 storl.). Frånsidan grav. af C. G. Hartman 
1711, då Ke^der blifvit adlad. Sällsynt. — K. Mk. i l)ronz; B-n i 
silfver. 



Ats. NICOLAVS. KEDER VS. HOLMIENS. Bröstbil- 
den, h. s. — Nedanför: i. c. hkdlingicr. "1725. 

Frans. PROFERT. ANTIQVA. IN. APRICVM. Tiden, 
en bevingad gubbe med nedlagd lia, nppliemtar nr jorden 
ett nuidt kärl fullt med mynt. På ett af de urfallna myn- 
ten står c, på ett annat h (gravörens namnchifter). I 
afskärn.: s, d. g. (soli deo gloria). Kring kanten pä båda 
sidor en pärlrand. 

Diam. 14^ lin. (12 storl.). Grav. af J. C. Hedlinger 1725. (St. 
i Hanken). Frånsidans stamp biet snart spräckt. Hela exemplar äro 
sällsynta. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Denna Atsida lät Keder sammanprägla mod Atsidan af (Gravö- 
ren Arv. Karlstens minnespenning. Se ofvanför pag. 92, N:o 2. 



i). 

Äts. NICOLAVS. KEDERVS. HOr.MIENSIS. Bröstbil- 
den .som på N:o 4, mcii med ett veck ör\('r axeln. — 
JNederst: iiKDi.iNfjKi: !•. n.iH. 



115 

Fr;lns. Inskrift som pfi X:o 4, men ställd vid sidan. 
Tiden som pa X:o 4, bland stenblock och ruiner, urstjel- 
per penningar ur en upj)tagen skal; vid sidan en runsten. 
1 afskärn.: s. d. g. — i^•l ett af stenblocken står i kaii; 
ten: n. 

Diam. Ui lin. (12 stor).). Grav. af .1. C. Hedlinger 1728. (St. 
i Banken). Atsidans stamp är sprängd. — K. Mk. o. B-n i siltVer. 

5. a. 

Åts. XICOLAUS. KEDERUS. HOLMIENSIS. Bröstbil- 
den kopierad efter N:o 5. — Nedanför: d. fehrmax. 

Frans. Sannna som till N:o 5. 

Denna Atsida gjordes af Dan. Fehrman sedan Hedlingers stamp 
blifvit sprängd. Afven Fehrmans stamp liar tagit skada. — 1 Mynt- 
mästaren Chr. Borgs samling (såld pa auktion 1839) fanns ett exem- 
plar i bronz. 

6. 

Ats. Densannna som till X:o 5. 

Frans. LA DOLCEZZA DEL CIEL SOL M' INVAGHI- 

SCE. En stäendi; gammal man i antik drägt, lik Keder, 
med up[)åt vänd blick, stöter med foten bort joixlklotet. 

Diam. 1-ii lin. (12 storl.). (irav. af .L C. Hedlinger» Frånsi- 
dan 17:52. (St'. ]ja K. Myntet). — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Denna Frånsida liar äfven blifvit sammanpräglad med Atsidan 
till N:o 5. a, sedan Hedlingers _,stamii gått scMider. Ett sådant exem- 
plar fr>rvaras i Hrukspatrdii Ostbergs (f. d. J. Scharps) samlinii' i 
silfver. 

7. 

Åts. NTCOLAVS. KEDERVS. HOLMIENSIS. Bröstljil- 
den, Ii. s., i tidens drägt med mantelveck. Nederst: I7i's. 

— Under a.xeln i fördju])ning: i c n . 

Frans. Inskrift och figurer som ])a N:() (J. 

Diam. 2:5.1 lin. (22 storl.). (ijutcn af Chr. Hartwin. Atsidan 
1728, men J''iansidan senare efter Hedlingers vaxmodcil till N:o (i, 

— K. iMk. i messing; Ji-n i messing, men svärtad. 



116 

8. 

o 

Ats. Inskrift och bröstl)ilcl soin pä N:o 5. — No- 
clnnför: i. c. ir. f. 

Fräns. VITAM. MIHI. MORS. REXOVABIT. Fogeln 
Phoenix ined lyftade vingar, stående i ett brinnande bäl, 
blickar upp mot strälar frän solen. 

Diam. 11 lin. (8 storl.). Grav. af J. C. Hedlinger 17.35 kort 
före Keders åäd. (St. på K. Myntet). — K. Mk. i silfver; B-n i 
koppar, 

0.*) 

Åts. NICOLAUS KEDERUS IIOLMIENSIS. Bröstbil- 
den, 11, s. , i pelsveck, — Fnder ett veck: u nou. 

Fräns. NxVTUS 1659. REGII COLL. AXTIQV. ASSES- 
SOR 1697. XOBILIS CREATUS 1711. LITER. CULTORIB. 
GRATUS ET PROBITATIS. OBIIT 1735. Deröfver en strå- 
lande stjerna. I afskärn,: i. c. hedlinger. amico. d. 

Diam. 14.^ lin. (12 storl.). Grav. af .T. C. lledlin^er i S< hweitz 
1766. Ilöjist sällsynt. ~ K. Mk. i koppar. 

Keders forskningar inskränkte sig hufvudsakligen till myntkun- 
skapen, lians, utgifna skrifter vitna om lärdom, skarpsinnighet och 
fosterlandskärlek, den sista egenskapen, efter tidens sed, något f()r 
långt drifven, då han sökte tillegna Sverige den s. k. Odenspennin- 
gen. 1 afseende på medeltidens, då ännu föga studerade, mynt var 
han mera klarsynt ixn hans föreffånyare och mänga af hans efterföl- 
jare. Hans förslag till medaljer och inskrifter, hvaraf han ujtpgifvit 
en stor mängd, röja fyndighet och smak. Med outtröttligt nit lät 
han öfver gynnare och vänner gjuta medaljonger, på Jivilkas släta 
baksidor han inristat uttrycken af sin tillgifvenhet. Ar 1725 er- 
ljj()ds honom Riksanti({varie hefattniugen, diMi han dock, på grund af 
sin sjukliiilict , nnd;tnl>;id sig. 

*) K((k'i-.s iiaiDU fövukoiiimcr iilVeii pu cii af lionoiu ocli hans viiii Gravören J. C. 
Hedlinger slagen )ninnesj)cnning- ölVer den lärde tornforskaren Baron Philip von 
Stoseh (fiidd i Kiistrin l(ii)I, KoiifjI. Pohlsk (icli fliursacli^isk IfotViid, död som Kii- 
gclskt Sändebud i Florens d. 7 Xov. 1757): 

Äts. PillLlPl'. L. PARO. UE. STOSCir. GERMAXVS. llutVudet, h. s.. 
med veck krini^- halsen. — Xcdanför: i. c. ii. F. 17 28. 

Fräns. VIIU. GKNEIiOSISSI.MI. AG. DE. PEH. AXTKiMS. OPTIiME. 
MEUITI. EFFIGIEM. AiNIlCO. ADFEGTV. AETEH.MTATl. DICAPVXT. N. 
KEDEK. \01J1L. SVEC. ET. I. G. IIKDMXGEH. E(iVKS. :\IDGGXXV1II. Kring 
kanten pa bada sidor en pärlrand. 

Diam. 15 lin. fil', slorl.). - K. Mk. i silfver. 



117 



JESrER SVEDBEUG. 

Fö<hl ({. 28 Awj. KJChi. Th. D:r; Biskop i Skam Stift 

samt (ifrcr Scenslya föi-sanil/iu/ar?ie i London, Lisabon 

oc/i Xorra Amerika. Död d. 26 Juli 17 'Jö. 

Åts. JESP; SVEDBERG EPISC. 8CAR. Bröstbilden, 
11. s., i presterlig driigt. Wå nedra kanten: nat. mdcliii. 
— Under axeln : p h i, . 

Frans. FER VENS IIABITA VIT IN ILLA. Vestra fa- 
saden af en götisk kyrka. I afskärn.: verus verae eccle- 

SIAE PATER, CLARIQIE GEXrrOR FILn OB. MDCCXXXV. 

Diam. \0\ lin. (7 storl.). Grav. af P. H. Lundgren. (St. pä K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1852. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Svedberg hade varit Ivrigas- ucli Ilufprest, Kyrkoherde i Wing- 
äker, derefter 3:dje Theol. Professor, slutligen Primär. Theol. Pro- 
fessor och Domprost i Upsala, innan han 1702 nämndes till Biskop i 
Skara. Ilau' var en af Svenska kyrkans yppersta prydnader, allvar- 
lig, oförskräckt botpredikant, ofiirtruten i värden om lärans renhet, 
kyrkans helgd samt presterskapets både privilegier och pligter. Af 
Konung Carl XI och dess efterträdare pa thronen åtnjöt han akt- 
ning och yiuiest, till följd livaraf han rönte många obehag sedan Ri- 
kets Ständer slagit under sig det väsendtliga af konungamakten. Af- 
ven bland ståndsbröder var han tidtals illa anskrifven, såsom aniss- 
tänkt för pietisteri. Deras ovilja och afund utbröto företrädesvis öf- 
ver hans bearbetning af Svenska psalmboken, hvilken, ehuru gran- 
skad af Presteståndet vid 169.'i års riksdag och med kongl. tillåtelse 
tryckt, blef indragen. Den förf(")ljelsé och förlust han led, har blifvit 
rikligen ersatt frenom tViljande shigters välsignelser. Bland hans öf- 
riga mänga dels utgifna, dels otryckta, skrifter egcr hans ))Scliibbo- 
leth» värde såsom ett vigtigt uppslag i Svenska sprakodiingens hi- 
•storia, hvilket framkallade en pa sin tid ryktbar lärdomstvist, lians 
son, den mångsidige Emanuel Svedenborg (barnen adlades med detta 
nanni), har vunnit ett iinnu vidsträcktare rykte än fadren. 



118 



BENGT RICHTER. 

Född d. 11 Sept. 1670. Medaljgravör i Stockhol/ii; 

slndiqcn Romersk Kejserlig Gravar i Wien, der han 

dog d. 16 Aprä 1737. 

Ats. Utan inskrift. Hufvudut, li. s. Utan Frånsida. 

Diam. 8 lin. (5 storl.). Grav. förmodligen af Kichter sjelf, men 
ej fullbordad. Ett profaftryck i Lly linnes i Brukspatron C. Östbergs 
(f. d. J. Scliarps) samling. 

Ricbter var en skicklig lärjunge af Arv. Karlsten och har gra- 
verat några medaljer öfver Carl XII. 



GUSTAF CRONllJELM. 

Född d. 18 Juli 1664. Grefce; Riksråd; President i 

K. Coinmerce Collegiiun och en kort tid Kanslipresident; 

Ordförande i Lagkommission; Kansler för Lunds, 

sedermera för Upsala. Universitet. 

Död d. 3 Juni 1737. 

1. 

Åts. G VST. CROXIIIELM. COM. RKGNI. SVEC. SEN. 
PRAES. ET. ACAD. VPS. CANC. Bröstbilden, h. s., i råds- 
mantel. — Nederst: i. c. heulixgek. f. 

Fruns. OR. CVRAM. EMENDATIONIS. LEG VM. Fn. 

bok (Svenska Lagen) med tre kronor pa pärmen ligger 
pä en med ett täeke liöljd kul), i afskärn.: honoki. viri. 

ILLVSTRISSIMI. OKDINES. UEGM. .SVKC. DICARVNT. 17:51. 

Diam. 2U lin. (21 storl.). Grav. af J. C. lleillinger. (St. i)ä. 
K. Myntet). Slagen cidiiit Rikets Stiinders beslut 1731, fiirnyadt 
vid 1734 ars riksdag, jned afseende pa Grefve ('ronhjelms stora för- 
tjenster af den nya allmänna Svenska Lagens utarbetande. Denna 
minnespenning lenmades i guld af 50 dukaters vigt till Gr. Cron- 
lijelm och da varande ledanuiter i Lagkommission, och var detta den 
enda vederniillMimi de cilKdln fiir sin minl.i — K. Mk. o. l?-n i 
silfver. 



119 



Ats. GUST. CRONIIIELM COMES R. SYEC. SEN. Bröst- 
hilden, li. s., kopierad efter N:o 1. — Nederst: l. p. l. 

Fräns. UNUM REGI LEGIUITE PRAESIDIUM. Astra?Li 
med vägen häller en uppslagen bok (Svenska Lagen) Ijred- 
vid en konglig krona liggande pä ett altare, 1 afskärn.: 

DE CLLTU JLIUS PATRII LONGE PROMERITUS GB. MDCCXXXVII. 

Diam. lOj lin. (7 storl.). Grav. af L. P. Lundgren. (St. pä 
K. Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1846. — K. Mk. o. B-n 
i silfver. 

Grefve Cronhjehn hade biträdt Kanslirådet Thomas Polus vid 
undervisningen af Kronprinsen Carl, hvilken som Konung visade sig 
tacksam mot sin lärare. Riksråd sedan 1710, blef han 1719 Kansli- 
president, men aflägsnades snart af Drottning Uhika Eleonora, till 
följd af politiska intriger, och undanträngiles följande året af Grefve 
Arv. B. Ilorn, som af Rikets Ständer återinsattes i nämnda embete. 
Ar 1710 utnämndes Cronhjehn till Ordförande i Lagkommissionen, 
hvars lagförshig, afslutailt 1729, efter fulländad granskning antogs af 
Rikets Ständer 1734 och vann konglig stadfästelse d. 23 Jan. 173(5. 



OLOF T()RNFLYCHT. 

Född d. 16 Nov. 1680. Grefve; Bihräd; Kander för 
Up.sala Universitet. Död d. 22 Sejjt. 1131 . 

1. 

Åts. OLAUS TÖRNELYCIIT. Bröstbilden, h. s. — 
Nedanför: u. 

Fräns. COELUM NOS ARMAT ET ORNAT. Kn hand 
ur skyn hiiller ur en s])i'itkanna vatten öfver en i)ä mar- 
ken vexande törnrosbuske. 

Diam. 17.^ lin. (15 storl.). Cjijuten af B. Richter i AVien, då 
Tiirnflycht, iinnu ung, besiikte- denna stad under sina tioåriga utrikes 
resor, från hvilka han luunkom 1709. Arbetet är så lyckadt, att 
jienningen synes vani jträglad. J'>tt originalexem]ilar i silfver ogdes af 
Assessoren N. K eder tich fiirvaras nu i Kongl. Myntkabinettet. I B-n 
sämre afgjutning i silfvur. 



120 



Ats. DIEV NOVS AIDK. Tönifiv cht.ska familjens va- 
pensköld med lijelmprjdnader och luf\erk. 

Fräns. VINCIT PRUDENTIA YIRES. 

Diam. 10^ lin. (7 .storl.). (ijutcii af J>. Rirliter i \\'ion, inr- 
modligen vid samma tid som N:() 1. Sällsynt. — K. ]\lk. i koppar, 
förgylld; B-n i siltVer. 

Gr. Tciriiflycht liade varit llolman, Landshöfding i Kronobergs, 
sedan i Stockholms Län, samt Pra-ses i Reduktions och Liqvidations 
Kommissionen, innan han 1727 biet" Riksrad. Kanslersbetattningen 
mottogs först txn månader Tore hans död. 



BURCHARD PPwECHT. 

Född i Bremen d. 28 Oct. 1651. Inkallad till Sve- 

rhje 1672; Konql. Hojbädlmygare. 

Död d. 26 Febr. 1738. 

Åts. 13URC1I. PRECIIT SCULPT. REG. SVEC. Mot- 
vänd bröstbild i tidens drägt. — Nedanför ingraveradt: 

c. rRKciiT Fec. 

Fräns. SOLIDIOREM POSUIT VIRTUS. En spetsig 
pyramid, framför hvilken stär en sarkofag. I afskärn.: 

xMORTCO. A. 1738. AET. 87. 

Diam. 19.1 lin. (19 storl.). Gjuten af sonen, guldsmeden och 
artisten Christian Preclit 17."i8, med anliMlnjng af fadrens d<)d. Säll- 
.synt. — K. Mk. i siifver. 

I Rankens samling fiirvaras ett exemplar, sämre gjutet, i messing, 
pa hvilkct icke fins nägon ingraveratl skrift nnder bnistbildm och \nx 
Eränsidan åldern angifves: 86, i st. f. 87. 

Precht inkallades af K. Hofbildhuggaren Nic. INIillich (från JJra- 
bant) till Stockholm att iiiträda med arbeten för Drottningholms slott. 
Af hans maiiga utmiirkta konstverk ma endast nämnas statyerne i 
Drottningholms trai)|ia, kongliga iiiinkarne och predikstolen saint mo- 
numentet öfver Kongl. Rådet (jirefve J. G. Stenbock i Stockholms 
storkyrka, predikstolen (jch altardekorationen i Upsala domkyrka. 
Många hans arbeten hafva blifvit vid eldsvådor birstörda. 



121 



GUSTAF VON PSILANOER. 

Född d. 16 Awj. 1660. Friherre; Ariimd; LandsJUJfding 
pd Gottland, sedan i Calinar Län; President i K. Amira- 
litets Collegiuni. Död d. 18 Mars 1738. 

xVts. GUST. A PSILANDER L. 13. TIIALASSIARCHA. 
Bröstbilden, h. s. , i liarnesk under driigten. — Under 
axeln : f. 

Fräns. SIDAXT RES AXIMUS EMERGIT. Ett antikt 
fartyg med refvade segel skjuter med fören upp öfver 
vågorna, som slä tillsannnan öfver aktern. I afskärn.: 

INVICTUS ADVERSIS FATO CECmiT 17 38. 

Diam. 10.\ lin. (7 storl.). Grav. af G. A. Enegren. (St. pa K. 
Alyntet). Slagen af Svenska Akademien 1831. — K. Mk. u. E-n i 
silfver. 

Psilanders nanm är fcirenadt med ett af Svenska flottans äro- 
fullaste minnen. Kommenderad som chef på linieskeppet Oland, att 
konvoyera några handelsfaityg frän Portugal, anhölls lian d. 28 Juli 
1704 af 8 Engelska linieskepp och en fregatt, hvilka med skarpa 
skott aftbrdrade honom en förödmjukande helsning. Psilanders väg- 
rande svar föranledde en liäftig strid, hvilken det Svenska skeppet 
uthöll i flera timmar med den följd att några af de Engelska måste 
redlösa di-aga sig midan. Slutligen, sedan tackling och fartyg blif- 
vit sönderskjutna och flera kanoner demonterade, måste Psilander 
vika för öfvermagten; men han strök ej flaggan utan hissade den i 
schau som nödsignal. Skeppet togs och Hirdes till England, der Psi- 
lander rönte ett aktningsfullt mottagande af Drottning Anna, erhr)Il 
af lienne en d)Tbar hedersskänk och anbud att som Contre Amiral 
gå i Engelsk tjenst. Men han återvände hem och skeppet lösgafs, 
sedan det blifvit repareradt. Ar 1716 anställd som Landshöfding pa 
Gottland motade han Ryssarnes landstigning under Amiral Apraxins 
betal. Blef derefter 1728 Landshiifding i Calmar Län och Oland 
samt slutligen President i Amiralitets Collegium i Carlskrona. lian 
älskade studier och egde en vacker boksamlino;. 



122 

ANDERS RYDELIUS. 

Född d. 24 Awj. 1671. Th. D:r; Lukop i Luruh 

Stift och Frokander fur Lunds Umvermtd. 

Död d. 1 Mjij 1738. 

Åts. ANDREAS RYDELIUS Til. D. EPISCOP. LUN- 
DENS. Hufvudet, b. s. . i prestcrliir driigt med knppu och 
kiilott. — Xcdcrst: k. 

Fräns. CUl MENTEM ANIMUMQUE DELIUS INSPI- 
RAT. En man i antik drägt, med en pergamentsrnlle i 
handen, stående i begrundande stiilhiing. 1 afskärn.: phi- 

LOS. ET ORATOR EGREGIUS. 

Diam. lOj hn. (7A stork). Grav. af G. A. Enegren. (St. på 
K. Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1822. — K. Mk. o. E-n 
i silfver. 

Rydelius liade varit Logices et Metapliys. Professor, derefter 
Tredje Theol. Professor samt skitligen Theol. Prof. Primarius och 
Domprost, innan han 1734 utiiänuKles till Biskop. Alla dessa be- 
fattningar bestriddes pa sådant sätt, att hans minne blifvit ett af de 
vackraste och ärofullaste vid Lmids Universitet, lian var en af 
Sveriges lärdaste män; sjelfständig ocli klart tänkande filosof, der- 
jemte renlärig thcolog samt lycklig talare och skald, företrädesvis 
da han begagnade Latinska språket. Hans lika utmärkta som out- 
tröttliga författareförmaga bevitnas af ett stort antal utLrifna skrifter. 



MARGARETA HORN, 

FÖDD GYLLENSTIERNA. 

Dotter af Kori</l. Rad et, Fältnuvrskalken ock Fresiden- 

ten Grefcc iV//.s- (Jyllenstienni. Född 16... Gift 1711 

med KoJK/l. Rddet, Kandipreddenten , G re fre Arvid 

Bernh. Horn. Död d. 26 Jan. 1740. 

Ats. Etaii inskrift. ]>r()stl)il(b'ii. Ii. s., med veck kring 
kanten, inom en piirlrand. I tan l'Vansida. 

Oval af 4.\ lin. Ii<ijd (I .stnrl.). (uav. af J. C. Iledlingcr för 
samma ändauial, som den likstora penningen öfver jnannen, Grefve 



123 

Arv. BltiiIi. Horn (se pag. 124), med livilken tleu nauon gaiig blilVit 
saiiiiiKui[iraglad. Sällsynt. — K. Mk. u. li-n tunn braktcat i siltVer. 



ARYID BEIINHARl) PIORN. 

Född d. 6 Apiil 1664. Grcfce; Kongl. Rad; Kandl- 

presidcnt; Kansler förd för Fernaus, sedan Upsala och 

slutllyen Äbo Universitet; Frcuses illustris i Kon(jL \\ e- 

tenskaps Societeten i Upsala. Död 

d. 18 April 1742. 

1. 

Åts. ARV. HORN. COxMES. ET. SEXATOR. REG. SVEC. 
IJrustbikleii, li. s., i harnesk under prakttull drägt och 
luantelvcck. — Nederst: c. g. h. 

Fräns. INSIGNIA. SVNT. AD. YIRTVTEM. SIGNA. 

Grefve Horns vapensköld i sex Mt kring hjertvapnet, tre 
hjelinar med löfverk samt hästar som sköldhallare pa ett 
prydligt underlag. 

Diam. 10] lin. ("A .stork). Grav. af C. G. llartman. Slagen 
sannolikt i anledning af Horns upphöjande i grefligt stånd 1706. Berchs 
uppgift att minnespenningen utkom omkring år 1728, motsäges af ti- 
teln pa Atsidan. Gr. Horn blef Kanslipresident redan 1710. Revers- 
stampen blef snart skadad, livarför felfria exemplar äro sällsynta. 
— K. Mk. o. B-n i silfver. 

2. 

o 

Ats. ARV. HORN. COM. REGN. SVEC. SEN. PR^S. 
CANCEL. ET. COMIT. A. 1720. ]\1ARESCH. Bröstbilden, h. 
s., i praktfull driigt och mantel veck. — Nederst: c. hkdunger k. 

Frans. AMABILI VINCVLO IVNCTI. Ett altare, hvar- 
pä regalierne Jigga, framtill prydt med Konung Fredriks 
namnchiffer mellan palmqvistar under en krona; vid alta- 
rets fot en sköld med Gr. Horns hjertvapen j)å en va- 
penmantel. Med detta altare äro genom tåg och valknu- 
tar sammanbundna fyra mindre altaren bäi-;uide de fyra 
riksståndens symboler, Irämst Adelns och Presteståndetsj 



124 

längre bort Borgariies och PJöiHlernas. I afskärn.: vmo 

I.MMVTABILI GB RES PATRLE DEXTRK FIDF.r.lTER FELICITERQVE GE- 
STAS ORDO EQVEST. R. S. IX. SEMPri. AIEMORIAM CVDI FEC. MDCCXX, 

Diam. 21! lin. (21 stor!.). Grav. af J. C. lledlinger. (St. på 
Riddarhuset). Slauen af Ridderskapet ucli Adeln vid 1720 ars riks- 
dag, under hvilken Gr. Horn var Landtniarskalk. Den antydda vän- 
skapliga förbindelsen niellan de fyra riksstånden är nära nog en sa- 
tir öfver förhål laiidet vid denna riksdag, då ståndsoenigheten var 
större än vanlist. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



Ats. Utan inskrift. Bröstbilden, h. s., i mantel- 
veck. Utan Fränsida. Kring kanten en pärlrand. 

Oval, 4', lin. hög (1 stor!.). Grav. af J. C. Iledlinger, fö.r att 
insättas i ringar, som skänktes åt Gr. Horns vänner. Sällsynt. — 
K. Mk. tunn brakteat i guld; B-n dylik i silfver. 

Denna Atsida har någon gång blif\it sammanpräglad med At- 
sidan till en dylik minDes[)enning öfver Gr. Horns Fru (se Margareta 
Horn, f. Gyllenstierna, pag. 122). Sällsynt. — K. Mk. i silfver. 



Ats. ARV. HORN COM. R. SV. SEN. ET. CANC. PR. 

Bröstbilden, h. s., i harnesk och niantelveck. — Nedanför: 

c. H. F. I 7 2(i. 

* Fräns. COELESTIA. INIVNERA. DONAT. Ett oniviindt 
yninighetshorn, hvarur Ijloninior och ax nedfidla pä ett 
segment af jordklotet injirkt med Sveriges tre kronor. 

Diam. lO^' lin. (7'. storl.). Grav. af J. C. Iledlinger 172(5 fiir 
att smickra den mäktige gynnaren. (St. på K. Myntet), Enligt en 
föga sannolik berättelse skall Gr. Horn hafva hos sig behållit stam- 
parne och icke tillåtit dem afpräglas medan han lefde. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

Gr. Horn hade med utmärkelse, först i Österrikisk, sedan i En- 
gelsk tjenst, deltagit i krigen i Ungern och Nederländerna, derefter 
kiimpat under Carl XII från biirjan af dess krig tiil 1704, da Kon- 
ungen beslöt använda honom i diplomatiska uppdrag i Pohlen. Föl- 
jande året insatt i Rådet, återvände han till fiiderneslandet, der hans 
anseende och inliytandc småningom vextc till den grad, att efter Kon- 
ung Carls diid hans makt ansågs i verkligheten toga eftergifva den 
kongliga envaldsmakten, till hvars afskatfande han i främsta rummet 
bidragit. Han iinirhade Kanslipresidents embetet frän 1710 till 1738, 



125 

med undantag af ett år (1719 — 1720), da lian af Drottning Ulrika 
Kleonora afskedad drog sig tillhaka, för att af Rikets Ständer åter- 
insättas med ("tkad maktfullkomligliet. Under hans med kraftig hand 
och klok försigtighet tTinla styrclst' läkte fäderneslandet sina sår efter 
de langa krigsaren och återvann, hastigare än man knnnat vänta, 
ett itetydligt inre välstånd, hvilket lemnades i arf till det parti, som 
1738 ryckte regeringstrnnmarne m' hans händer, lians fört jenstei' och 
fel inhemtas ur rikshistorien for denna tid. 



CHARLES EMIL LEWENHAUPT. 

Grefre. Född d. 2t) Mars 1691. General af kavalle- 
riet; General en chef i kriget mot Ryssland. 
Halshuggen d. 4 Aug. 174-3. 

Åts. C. AEM. LEWEXHAVPT, COM. SVPR. VIG. PR. 
ET. CHIL. 'LEG. EQ. (- - Supreiiius vigiliarum Prcefectus et 
Chiliarclia legioni.s equestris). l^röstbilden, Ii. .s., i har- 
nesk och jnaiitelvcck. — Nederst: hei.lixgek. 

Frånsidan. MARESCIIALLO COMITIORVM ANNl 
.AiDCCxxxiv. OB eide:\i et PATR. AMOREM BONIS OM- 

XIBVS PROBATO IIOXOREM X\iMLSMATIS ORDO EQVE- 
STRIS R. S. DECREVIT. Derunder som ornament, kors- 
lagda, en sköld med Lewenliaii[)tska vapnet, landtmar- 
.skalksstafven och en palni(jvist. 

Diam. 214 lin. (21 stork). Grav. af J. C. lledlinger. (St. pa 
Riddarhuset). Slagen af Ridderskapet och Adeln vid riksdagen 1734, 
då Ofversten Gr. Lewenhaujit var Uandtmarskalk. — K. Mk. o. B-n 
i silfver. 

Gr. Lewenliaupt hade varit i Holländsk krigstjenst innan han 
1710 ingick i Svenska armeen. Under Grefve Stenbocks befäl del- 
tog han i slaget vid Gadebusch. Blef fangen vid kapitulationen i 
Tcinningen, men frigjorde sig sjelf; infann sig derefter hos Konung 
Carl och följde honom till hans död. Den nitiske konungatjenaren 
blef sedan en af de ifrigaste fr)rf;lktarne af Rikets Ständers myndig- 
het. Hans parti anförtrodde honom ånyo vid 1740 — 1741 års riks- 
dag landtmarskalksstafven, hvilken genast efter i-iksdagens slut ut- 
byttes mot kommandostafven i det lika obetänkt iu-slutade som oskick- 
ligt förda Kyska kriget. Afsatt och återkallad kastades han i fän- 
gelse, d('imdes af en Stilndernas komiuission och blef, efter ett miss- 
lyckadt försök till Hykt, atlifvad, likasom kort innit hans kamrat i 



126 

befälet General Budenbrock, för att försona ej blott livad han sjelf 
utan ock livad lians parti hade brutit. 



ERIK BENZELIUS. 

Född d. 27 Jan. IGlö. Th. B:r; Bislop i Linkö- 
pings Stift; Utnämnd Sveriges Ärkehishrp och Frokansler 
för Upsala Universitet; Ledamot af K. W. A. 
Död d. 23 Sep. 1743. 

1. 

Åts. ERICUS BENZELIUS EPISCOP. LINCOPENSIS. 
J^rösthilden. h. s., i prestdrägt med kaj)p:i och kalott. 
— Nederst: i. c. ir. 

Fl- ans. CVPIO DISSOLVL En halfnaken gammal 
inan, i en båt med hissadt segel, lossar tåget, hvarmed 
båten varit fastad vid ett träd på klippstranden. På klippan 
ligga biskopsmössan och kräklan. Båten styr kurs mot 
en på andra sidan hafvet framskymtande strand. Pä 
klippkanten: 17 37. 

Diam. 14.\ lin. (12 stork). Grav. af J. C. Hedlinger. (St. på 
K. Myntet). Slagen af Benzelius sjelf 17.'i7. — K. Mk. o. B-n i 

.silfver. 

2. 

Åts. Inskrift ocli bröstbild lika N:o 1. — På ett 
veck af kappan: i>r (sammanbundna). 

Frans. DE lilBLlOTIF. SOCIETATE L1T1^:R. ACAD. 
UPSAL. ET ECCEESIIS (iOTIlOP.UIiG. ET LINCOi'. Ol^IIME 
iMERITUS SED. ARClili:!». ELKCT." 1742. Al) MEATORLIM 
ABllT ]). 2;i. SEl^T. 174.5. AN. NATIIS (i8. M. 7. 1). 27. (-annos 
natus <iS nienscs 7 dies 27). 

Diam. 11 lin. (8 stork). Grav. af Dan. Eehrman. (St., Ats. 
söndrig, på K. Myntet). Sliig(;n i anledning af Ben/elii död. — K. 
Mk. o. l{-n i silfver. 

Ben/eliiis hade \arit Hililintliekarie och Theol. |'rofessor i Up- 
sala, der lian vä.sendtligen bidrog till stiftandet af Ivongl. Wetenskaps 



127 

Societeten; sedan Biskop i Göteborgs stift, innan han (1731) flytta- 
des till Linköpings. Arkebiskopsstolen hann han ej tillträda. Han 
var en nian af stora kunskaper och har utgifvit talrika värdefulla 
skrifter, npplvsande fäderneslandets allmänna samt kyi-kans och litte- 
raturens historia. lians dyrbara samlingar af böcker och handskrif- 
ter inlöstes efter hans död till Linköpings gymnasiibibliothek. 



ANDERS CELSIUS. 

Född d. 27 Nov. 1701. Professor i astronomi vid 

Upsala Universitet ' och Sekreterare i dervarnnde So- 

cietas Literaria; Ledamot af K. W. A. 

Död d. 2ö Apr. 1744. 

1. 

Åts. ANDREAS CELSIUS ASTROX. PROE. UPSAL. 
Bröstbilden, h. s., i tidens drägt med niaiitelveck. — 
Nedanför: n. f. 

Frans. REGIA ACADEMIA SCIENTIARVM. Den 
strålande nordstjernan mellan Svenska riksvapnets tre 
kronor, under en konglig krona. (Kongl. Wetenskaps 
Akademiens äldre jetonprägel). 

Diam. 11 lin. (8 stork). Grav. af Dan. Fehrman. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1767. — Frånsidans 
stamp, som blifvit använd pa flera minnespenningar öfver Akade- 
miens Ledamöter, graverades af Dan. Fehrman 1746 ftir en me- 
dalj, slagen med anledning af Kronprinsen Adolf Fredriks anta- 
tagande af protektoratet öfver K. Wetenskaps Akademien. Samma 
inskrifter och sinneliilder förekomma i Akademiens äldsta sigill af ar 
1741. Akademiens nya jeton (af ISIT)) har samma föreställning, men 
med Akademiens namn på Svenska språket. 

2. 

Åts. - ANDREAS CELSIUS. ASTRON. PROF. UPSAL. 
Bröstl)i]den , li, s., i tidens driigt. — Tender axeln: r. e. 

Frans. NEC TANTI ABOLESCET GRATLV FACTL 

I'n man i antik drägt, stående, afmäter med vW eirkel- 
mått graderna på en j(ji'dglob vid norra polcirkeln; i ven- 



128 

§tra handen, som han stöder på en med triangehiät fiiU- 
ritad tafla, häller han ett sänklod. I afskärn.: forma tel- 

LIRIS INVESTIG. 17 3f). REGE lUBENTE DENFO EXAMIXATA 1801. 

Diam. lOl lin. (7 storl.). Grav. af C. Enhörning. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1802. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Celsius anlade det första astronomiska observatorium i Upsala, 
iifvade ungdomens liog för matematiska studier ocli vann vidsträckt 
lardomsrykte genom tiera upptäckter i astronomien,^ observationer öf- 
ver magnetens missvisning, tyngdlagarne m. m. Ar 1739 förmådde 
han Regeringen att införa en förändring i Svenska kalendern, hvar- 
igenom denna blef olika alla andra folks kalendrar och derför icke 
bibehölls längre än till och med år 1752. Han deltog i den af Fran- 
ska Regeringen, pa hans förslag, år 173H genom Maupertuis ni. fl. 
föranstaltade gradmätning vid Torneå, hvilken mätning, på Gustaf 
IV Adolfs befallning, år 1801 — 180.3 f/irnyades af Professor J. Svan- 
berg m. fl. och under de senaste aren blifvit å nyo oingjord af Pro- 
fessor X. II. Selander ni. fl. 



JOHAN TPIEGNEII. 

Friherre. Född d. 4 Ang. 16ö8. Vice President i K. 

Kam mar Revision; Fidliiiäktirj i Rikeis Ständers Banh 

Död d. 2 Äng. 1744. 

Äts. lOIl ANNES TllEGNER LIBER BARO. Bröstbil- 
den, h. s. , i tidens drä^t med mantelveck. — Nederst: 

DAN. FEUKMAN. 

Frans. HIC MIIII CONSILK) CAUSA SALUTIS ERAT. 
Riksbankens nya hns i Stockholm. T afskärn.: mens. ar- 

GEXT. ORDJ). r. s. 

Diam. 17{ lin. (15 stork). Grav. af Dan. Fehrman efter J. C. 
Ilfdliiigers vaxmodell. (St., Åts. bräckt, i Banken). Slagen pa Ban- 
kens bekostnad kort tVire eller efter Frili. Thegners tliid, som en tack- 
samlietsgärd för den fasthet, hvarined han som Bankofiiilmäktig ar 
1716 tiHintctgjordc ett förslag af Baron Görtz att f()r sina finanspla- 
ner anlita Bankens tillgångar. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Fi-ili. 'J1icLrni'r, sjiger hans biograf, »\\y ln-kant tVir sin rena guds- 
fruktan, sina iirbara. sedei' och sin arlx-tsamhet, i sin tid aktad f<ir 
vidstriickt iiisigt i alla de vetenskaper, som vid rikshushallningen äro 




Pffff /07 




/Vy. /Jö 



129 

ounigänglige, men mötas sällan inom en hjärna. Med sina tankar 
skildes han aldrig från rikets sanskyldiga bästa, ehuru tiderna voro 
äfventyrliga; dertill var han ock behjertad och manlig i sina företa- 
gande». l)a Baron Görtz genom Statssekreteraren D. N. von Höpken 
gjort framställning om anlitande af Bankens tillgångar, svarade denne, 
i bref d. 27 Maj 1716, att han i detta ämne tält med Thegner, som 
«afspisade honom med ord och sade, att han efter samvete borde tje- 
na Konungen och fäderneslandet; försäkrade tillika att Banken låg 
redan så godt som i själtåget, och om man ändtligen ville veta rätta 
tillståndet, fruktade han att man skulle fa veta mer än man ön- 
skade». 



ETA JOHANNA HARLEMAN, 

FÖDD BARSSEN. 

Dotter af Komndssarien Michael Barssen af Holländsk 

adelig slägt. Född 1679. Gift 1693 ut ed Intendenten 

öfver kongl. lust- och trädgärdarne Johan Härienian; 

Enka 1707. Död 1744. 

Åts. EVA lOH. BARSSEN NAT. 1679. OB. 1744. Eii 
fyrdelad, ornerad sköld med slägten Barssens adeliga 
vapen, samt iijelmprydnad. 1 afskärn.: aet. mem. opt. 

MATR. DEV. FIL. HÅRLEMAN. 

Fräns. DANT ÄLTA QVIETEM. I en ström, som 
störtar utför ett l)erg, syns en aborre dykande ned i 
hafvet. 

Diam. \\\ lin. (8 storl.). Grav. af J. C. Hedlinger. Slagen 
af sonen, Öfverintendenten FriheiTe Carl Hårleman, att utdelas på 
modrens begrafningsdag. Aborren (Barse) finnes i familjen Barssens 
vapen. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



130 



CATHARINA FEIDIAN, 

FÖDD THAM. 

Dotter af Eådinannen i Göteborg Wollrath Tharn. Född 
d. 14 Sept. 1615. Gift l:o 1693—1706 med Hand- 
landen Jakob Radhe i Göteborg, — 2:o 1710—17 13 
med Ofverinfipehoren rid stora sjötullen i Göteborg Hie- 
ronymus Gripenstedt , — 3:o 1722 ined Justitiekansle- 
ren t rik. Thomas Fehman; Enka 1733. 
Död d. 26 Febr. 1746. 

Åts. CATHARINA TIIAM YIDUA TH. FEHMAX L. B. 
Bröstbilden, li. s. , i tidens drägt med slöja. På ett veck 
af denna: df (hopbundna). 

Frans. MATRONAE VIRTUTUM CULTU LAUDATIS- 
SIMAE EFFIGIEM MAX. VENERATIOXIS MINIMUM ARGU- 
MENT. LIBERI AC NEP. DIC. Derunder en liten sköld, in- 
nehållande Friherre Fehmans vapen, med nedhängande cy- 
pressband. Vid sidorna af skölden: xata i c? 5. obiit. 

174 c. 

Diam. IIJ lin. (8 storl.). Grav. af Dan. Fehrnian. Slagen 
1746 af barn och harnliarn att utdelas vid begrafningen i Göteborg. 
— K. Mk. o. B-n i silfver. 



( ARL GYLLENBORG. 

Gr ef ve. Född d. 11 Mars 1679. Biksrdd; Kanslipre- 
sident; Kansler för Lunds, sedermera för Upsala Uni- 
versitet. Död d. 9 Dec. 1746. 

1. 

Åts. C. GYLLENBORG' COM. R. REGNIQ. SV. SEN. R. 
CANC. PR. IJröstbilden, h. s., i prydlig drägt och råds- 
mantel. — ■ Nedanför: u. kehrman. 

Fräns. ET ORNAT ET TUETUR. i^tt rundt krene- 
leradt torn med port ocli runda skottgluggar samt Gyl- 



181 

lenborgska vapnet pä en gloh. I afskiVrn.: canc. suo acad. 

UPSAL. MDCCXLVI. 

Diam. 18 lin. (16 storl.). Grav, af Dan. Fehrman. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Upsala Universitet efter Gr. Gyllenborgs död 
1746. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



2, 

Ats. Densamma som till N:o 1. 

Frans. HINC ET IN ULTIMIS ROBUR. Ett krenele- 
radt torn, smalare än pä X:o 1, med fyrkantiga skott- 
gluggar och två utlöpande krenelerade sidomurar. Ofverst 
~)~: i en strälande treangel. I afskärn.: natus 167 9. martu 

II. OB, 1746. DEC. 9. 

Storlek som N:o 1. Grav. af Dan. Fehrman. (St. på K. Myn- 
tet). Slagen af Gr. Gyllenborgs arfvingar i anledning af hans död 
1746. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Gr. Gyllenborg, som en längre tid varit Konung Carl XII:s Mi- 
nister vid Engelska hofvet samt åren 1718 och 1719 deltagit i freds- 
underhandlingarne med Ryssland och derefter blifvit Hofkansler, in- 
sattes 1723 i Rådet, der han, efter en långvarig kamp mot Grefve 
Arv. B. Horn och dess parti, år 1739 vann fullständig seger öfver 
sin motståndare och sedan som chef för det så kallade Hattpartiet, 
till sin död, ledde Sveriges öden. Han var en man af grundlig lär- 
dom, så att han ansågs hafva kunnat i mer än en vetenskap med 
heder bekläda en professorsstol. Som Kansler, för Lunds Universitet 
1728 — 1739, och för Upsala från sistnämnda år, har han inom båda 
Universiteten lemnat ett aktadt och kärt minne. 



MÅRTEN TRIETALD. 

Född i No v. 1691. Kapten Meckanicus vid, K, Forti- 
fikation; Ledamot af K, W. A. 
Död d. 8 Au^. 1747. 

Åts. MART. TRIEVALD MECKANICUS SVEC. Bröst- 
bilden, h. s., i tidens drägt. Vid nedra kanten: nat. 1691. 
DEN. 17 47. — Under axeln: i.ra i,undghen. 



I?r2 

Frans, \OVOS MEDITATUR TRIUMPIIOS. En Jing- 
machin, sådan den af Trievald hade blifvit förbättrad. Ne- 
danför: socio FUNDATORI MERITISS. REG. ACAD. SC. SVEC. MDCCCLIV. 

Diam lOi lin. (7 storl.). Grav. af Lea Lundgi-en (sedermera 
Fru Ahlbörn). '(St. pa K. Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Aka- 
demien 1854. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Trievald hade under ett längre vistande i England flitigt stude- 
rat mekaniken och särskildt de vid stenkolsgrufvorna a New Castle 
inrcättade angmachiner eller, som de då kallades, eld- och luft-raa- 
chiner i hvilkas konstruktion han införde väsendtliga förbattnngar. 
\terkommen 1726, uppförde han en sådan machin, den törsta i Sve- 
rige vid Danemora grufvor. Han var den förste som mottog upp- 
dra'^' att hälla de af Commercerådet Tham, genom en till Riddarhu- 
set "donerad fond, stiftade föreläsningar i naturläran och förstod att 
bland allmänheten väcka kärlek för detta ämne. Derjemte har han 
gaanat fäderneslandet genom åtskilliga mekaniska uppfinningar. Han 
var en af de män, som grundade stiftelsen af K. ^\ etenskaps Aka- 
demien. 



FREDRIK SPARRE. 

Grefve Född <L 7 Mars 1723. Hof intendent 
Död d. 30 Dec. 1747. 

Åts. .SUPERSTES IN SCIENTIAS AMOR FRIDERICI 
SPARRE COMITIS. Sparrefamiljens stamvapen i en oval 
sköld med krona och två hjortar som sköldhållare på ett 
prydligt underlag. 

Fräns. REGIA ACADEMIA SCTENTIARUM. K. We- 
tenskaps Akademiens nldre jetonprJ^gel. Se pag. 127.^ 

Diam. \\\ lin. (8; storl.). Grav. af Dan. Fehrman. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 17(32. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

Den alltför tidigt bortcånmie Gr. Sparre hade egnat sina studier 
åt civilarciiitekturen och tycktes vara l.estilmd att en gång efterträda 
sin gynnare och lärare Ofverintendenten Frih. llarleman. i ill K. 
Wetenskaps Akademien, som antagit honom till s. k. Amnesven 
(adscriptus), testamenterade han sin förmr.genhet. ^'»Hiru testamen- 
tet i vissa delar upphiifdes, erhCill dock Akademien bbb8 daler 24 
öre kopparmynt, den för.ta betydligare gåfva, hon at enskilda perso- 



133 

ner fatt einottaga. Penningarne användes till prisbeliiningar för svar 
])a utsatta tiitlingsfragor. Första utdelningen af sådan belöning, livar- 
till denna minnespenning begagnades, skedde 1762. 



PEHR ELYIUS. 

Född i Au(/. 1710. KoiKjl. WetenskapK Akademien,^ 

iSekreterare och tillika Thmnisk Lärare. 

Död d. 27 Sept. 1749. 

1. 

Åts. PETR. ELVIUS UPSALIENSIS REG. ACAD. A 
SECRET. OBIIT D. 27. SEPT. 1749. CUIUS VITA BREVIS ME- 
MORIA PERENNIS. Derunder en brinnande lampa ställd 
på tvä korslagda slocknande facklor, sammanhållna af en 
cypresskrans. 

Frans. REGIA ACADEMIA SCIENTIARVM. Akade- 
miens äldre jetonprägel. Se pag. 127. 

Diam. 11| lin. (9 storl.). Grav. af Dan. Fehrman. (St på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1750. Denna var 
den första bland de minnespenningar, K. Wetenskaps Akademien 
låtit prägla öfver sina bortgångna Ledamöter. — K. Mk. o. B-n 
silfver. 



Ats. PETR. ELVIUS R. ACAD. SC. SVEC. A SECR. 
Bröstbilden, h. s., i mantelveck. — Nedanför: d. f. 

Fräns. Densamma som till N:o 1. 

Diam. \\\ lin. (9 storl.). Grav. af Dan. Fehrman. Slagen af 
K. Wetenskaps Akademien senare än X:o 1, måhända 1759. — K. 
Mk. o. B-n i silfver. 

Atsidorna af N:o 1 och 2 hafva någon gång af misstag blifvit 
sammanpräglade. Ett sådant exemplar fins i Brukspatron C. Öst- 
bergs (f. d. Joh. Scharps) samling. 

Elvius, Professorsson från Upsala, blef 1744 Faggots efterträ- 
dare som K. Wetenskaps Akademiens Sekreterare och öfvertog efter 
Trievald de Thamiska föreläsningarne, hvilka dock snjirt upphörde, 



134 

med stadgadt åliggande för Elvius att i stället en gång i hvarje qvar- 
tal införa ett vetenskapligt rön i Akademiens handlingar. I dessa 
har han nedlagt frugterna af sina djupa insigter i matematik, fysik, 
mekanik, astronomi, ekonomi m, fl. vetenskaper. Han gaf anledning 
till en säkrare folkräkning i vårt land, till beriktigande af kartorna 
öfver rikets vestra och södra landskap och till uppförande af Stock- 
holms observatorium. Om hans deltagande i den stora planen att 
draga en segelbar kanal genom Sverige vitnar bland annat en af 
Trollhättans äldsta slussar, som bär hans namn, belägen vid sidan 
af nedersta fallet (Flottbergsfallet). 



CHRISTOFER POLHEM. 

Född d. 18 Nov. 1661. Commerceräd ; Kommendör 
af K. N. O.; Ledamot af K W. A. . 
Död d. 31 Aug. 1751. 

1. 

Åts. CHRISTOPH. POLHEM COXSIL. COLL. COMMERC. 

Bröstbilden, h. s. , med pelskappa och Nordstjerneorden om 
halsen. — Under axeln: df (saninianbundna). 

Frans. IN TALIA PONDERA VIRES. En häfstång 
med stöd pä en spetsig pelare stående pä en rutad plan. 
En stor kula pä stångens kortare ända uppväges af en min- 
dre på den längre ändan. I afskärn.: annis nato 87. 17 49. 

Diam. 11 lin. (8 storl.). Grav. af Dan. Fehrman. (St. på K. 
Myntet). Slagen 1749, under det Polhem utförde slussbyggnaden i 
Stockholm. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

2. 

o 

Ats. Densamma som till N:o 1. 

Fräns. NATUS D. 18. NOV. 1661. QVI SUO GENIO 
DUCE SUMMOS MECHANICOS PRAETERGRESSUS SVECIAE 
COMMODO VIXIT AD D. 31. AUG. 1751. R. ACADEMIA SCI- 
ENT. PUBL. lACTURAM LUGENXt. Öfverst syns Nord- 
stjerneordens kors; nederst en teckning af liypothenusa. 

Diam. som N:o 1. Grav. af Dan. Fehrman. (St. på K. Myn- 
tet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1753. — K. Mk. o. B-n 
i silfver. 



135 

Denna Atsida lär äfven hafva blifvit sammanpräglad med K, 
Wetenskaps Akademiens jetonstämpel (se pag. 127), innan Frånsi- 
dan till N:o 2 blef färdig. Något sådant exemplar är mig likväl icke 
bekant. 



Ats. CIIRISTOPHORUS POLIIfJM R. COLL. COMM. 
CONS. Bröstbilden, h. s., efterbildad N:o 1. — Under 
axeln : e. 

Frans. OPERA INTER TALIA PRIMUS =• Ett vind- 
spel med skruf, kugghjul och kedja lyfter ett stenblock. 
I afskärn.: inventis mechanicis de patria optime meritus. 

Diam. 10| lin. (7i stork). Grav. af C. Enhörning. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 180(5. — K. JMk. o. B-n i 
silfver. 



Ats. CHRISTOPH. POLHEM. Bröstbilden, h. s. — 
Pä armen: m. 

Frans. Bildsidan af 8ven Riiimans mimiespenning, 
N:o 2. 

Diam. 104 lin. (7 stork). Grav. af C. M. Mellgren, för öfnings 
skull, omkring år 1831. Sällsynt. — Brukspatron C. Ostbergs (f. d. 
Joh. Scharps) samling i silfver. 

Polhem (innan han 1716 adlades kallad Polhammar), har be- 
kräftat den gamla erfarenheten, att snillet bryter sig väg genom alla 
hinder. Fattig och utan tillfälle till undervisning i ungdomen, förvärf- 
vade han vid mognare år genom försakelser och arbete kunskaper, 
nödiga att gifva utveckling åt hans naturliga fallenhet och medel att 
verkliggöra hans snilles ingifvelser. Han blef sålunda sitt fädernes- 
lands och sin tids fiirste mekaniker. Af honom utfördes många vig- 
tiga och svåra byggnader i vatten ocli på land, t. ex. dambyggna- 
den för dockan i Carlskrona, slussen i Stockholm, uppfordringsverk 
och stånggångar vid Fahlun och andra grufvor. Storartade arbeten 
för en kanal mellan Nordsjön och Wenc^-n påbörjades (Polhems sluss, 
sprängd i berget, finnes ännu vid sidan af Trollhättans tredje fall), 
ur och andra mekaniska konstverk sammansattes, nya verktyg och 
machiner uppfunnos, fabriker för jeruförädling m. m. anlades vid 
Stjernsund. Med skäl har han blifvit kallad »Sveriges Archimedes^). 



136 



CARL HÅRLEMAN. 



Född d. 27 Äug. 1700. Friheire; Öfverintendeni; 

Riddare af K. N. O; Ledamot af K. W. A. 

Död d. 9 Febr. 1753. 

1. 

ku. CAROLVS HÅRLEMAN HOLMIENSIS. Bröstbil- 
den, b. s. , i tidens drägt med pelsbräniad mantel ocb 
Preussiska ordens De la générosité riddarestjerna. 

Frans. CONSTANTIA ET CAXDORE. pä ett band. 
Härlemanska vapnet på en rund sköld. — Nedanför: amico 

OPTIMO DICAT I. C. HEDLINGER EQVES. 

Diam. 14^ lin. (12 storl.). Grav. och slagen af J. C. Hedlinger 
1737. Atsidans stamp har tagit skada. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

2. 

Åts. CAROLUS HÅRLEMAN LIB. BARO. Bröstbil- 
den, h. s., nästan som på N:o 1. 

Frans. PATRONO BONAR. ARTIUM BENEMERENTIS- 
SIMO C^LATUR^ PRIMITIAS VENERABUNDUS OFFERT 
C. I. WIKMAN. 

Diam. 9| lin. (6 storl.). Gravören C. J. Wikraans första arbete, 
1750, tillegnadt Frih. Hårleman. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

3. 

o 

Ats. Densamma som till N:o 1. 

Frans. L. B. ET EQV. AUR. SUPR. AEDIF. REG. PR. 
OB INGENIUM ET ARTES SECULI SUI DECUS OB PATRIAE 
STUDIUM OPT. CIVIS AMICO ET IMMORTAL. TESSIN. HÖP- 
KEN. PALMSTIERNA. EKEBLAD D. IX. FEB. M DCC LIIL DIG. 

Diam. 14i lin. (12 .storl.). Frånsidan grav. af Dan. Fehrraan. 
Slagen af de i inskriften nämnda Herrar Riksråder att utdelas på 
Frih. Ilårlemans begrafningsdag. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

4. 

Åts. CAROLUS HÅRLEMAN L. BARO ET EQ. AUR. 
Bröstbilden, h. s., gjord efter N:o 1, men med Nord- 
stjerneordens dekoration. — På ett veck: d. f. 



137 

Fräns. aetj:rnum SIC HABET ILLE DECUS. Ett 
vexande lagerträd. I bakgrunden syns Stockholms ob- 
servatoriuiu på en höjd. I afskärn.: acad. reg. scient. 

BENE MERITO 17 5 3. 

Diam. 11 lin. (8 storl.). Grav. af Dan. Fehrman. (St. pa K. 
Myntet.) Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1753. Fnh. Harle- 
man hade uppgjort ritningen till observatoriibyggnaden, som grmid- 
lades 1748 och fulländades 1753. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

5. 

Ats. Densamma som till N:o 4. 

Fräns. REGIA ACADEMIA SCIENTIARVM. K. ^ We- 
tenskaps Akademiens äldre jetonprägel. Se pag. 127. 

Diam. 11 lin. (8 storl.). Slagen af K. Wetenskaps Akademien, 
innan Frånsidan till N:o 4 blef färdig. — K. Mk. i silfver. 

Frih. Hårleman egde stort och välförtjent anseende som architekt 
och har gifvit ritning till mänga offentliga och enskilda byggnader. At 
honom fulländades Tessins mästarverk, det kongliga slottet i Stock- 
holm, hvars östra flyglar under Hårlemans ledning uppfördes och 
hvars inredning till en del af honom besörjdes. Mindre lycklig var 
han i restauration af äldre byggnader, hvilka, till följd af hans en- 
sidiga förkärlek för den nyare Italienska stilen, fingo främmande och 
derför vanprydande tillsatser. Hans byggnadsförslag söktes äfven utan- 
för fäderneslandet och tillskyndade honom den på N:o 1 omnämnda 
orden. 



DANIEL EKSTRÖM. 

Född i Nov. 1711. Direktör öfver matematiska^ in- 

strumentmakerierna i Sverige; Ledamot af K. W- Ä. 

Död d. 30 Juni 1155. 

Åts. DANIEL EKSTRÖM SUDERMANNUS, Bröstbil- 
den, h. s., i pelsbrämad mantel. — Nedanför: u. r. 

Fräns. ARTIFEX INSTRUM. MATHEM. INGENIOSIS- 
SIMUS SOCIORUM EX REGIA ACAD. SCTENT. SVEC. MAXI- 
MO DAMNO OBIIT A. C. 1755. AETAT. 44. 

Diam. lU lin. (9 storl.). Grav. af Dan. Fehrman. (St., sön- 
driga, på K. Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1758. 
— K. Mk. jo. B-n i silfver. 



138 

Ekströms matematiska instrumenter, hvaribland många af ho- 
nom sjelf uppfunna, voro fullt jemföj-liga med de bästa utländska och 
utgingo äfven till främmande vetenskapliga stiftelser. Vid sin död 
testamenterade han sin verkstad till Staten, med vilkor att den allt 
framgent skall sta under K. Wetenskaps Akademiens inseende. 



MAPJA ROSA FRANSISKA HEDLINGER, 

FÖDD SCHORNO. 

Född i Schweitz 1705. Gift 1741 med Kongl Svenska 
Medalj gravören J. C. Hedlinger, Död 1755. 

1 ocli 2. 

En iniiinespenning öfver hennes giftermål, med tvä 
olika Frånsidor, se under mannen (f 1771), N:is 7 och 8. J 

3. 

Åts. MAR. ROSA FRANC. SCHORNO. NAT. 1705. DEN. 
1755. Hennes vapensköld, oval ocii konkav, omgifven af 
en olivqvist, som deröfver bildar en krans, uppburen af 
tre serafshufvud på en sky. I afskärn.: aeternae memo- 

RIAE CONIUGIS OPTIMAE MOESTUS COX.SECR. I. C. H. 

Frans. SEMPER HONOS NOMENQUE TUUM LAU- 
DESQUE MANEBUNT inom en stjernkrans. 

Diam. 12 lin. (9 stork). Grav. och slagen af J. C. Hedlinger i 
anledning af hustruns död 1755. — K. Mk. i bronz; B-n i silfver. 



C ATHA RIN A KLINCKOW 8TRÖM , 

FÖDD EHRENPREUS. 

Dotter af Inspektören öfver kronans gevärsfaktorier i Öre- 
bro m. fl. ställen Hans Ehrenpreus. Född d. 16 Aug. 
1703. Gift 1720 med Kongl. Sekreteraren, sedan Stats- 
sekreteraren, Ofverpostdirektören Friherre Leonard Klinc- 
kowströin. Död d. 1 Sept. 1757. 

Åts. PROXIMO UT SIBI. Familjen Klinckowströms 
vapen i en oval krönt sköld, lagd på Nordstjerncordens 



139 

krachan och omgifven af koininendörsbaiiclet, med två ör- 
nar som sköldhållare, allt stående på en med blomster- 
band prydd mur. 

Frans. JETTON DE MADAME DE KLINCKOWSTRÖM 
NÉE D' EHRENPREUS. I afskärn.: I7ä3. 

Diam. 11 lin. (8 storl.). Spelpenning, grav. af Dan. Fehrman 
1753. Gifven af mannen, hvars riddare valspråk förekommer på At- 
sidan. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



PEHR AV ESTER HOF. 

Född d. 19 Nov. 1701. Kongl. Sekreterare vid Inri- 
kes Civil ExiJedition i Kongl. Majds Kansli; Bonde- 
ståndets Fullmäktig i Rikets Ständers Kontor och Ma- 
nufakturkontor. Död d. 12 Febr. 1758. 

Åts. PETRUS WESTERHOF ÖSTRO GOTHUS REGI 
SVEC. A SECR. PROBATAE FIDEI ET IN OMNI VITA CAN- 
DORIS. 

Frans. MULTIS ILLE FLEBILIS OCCIDIT. En graf- 
vård, prydd med Westerhofs medaljong samt med födelse- 
och dödsåren: n. I70l. o. 17. t 8. Framföre står en vas, vid 
hvars fot ligger en rykande fackla. 

Randskrift : ^. gott. lass. uns. leben ^ 

Diam. 12 lin. (9 storl.). Grav. af Dan. Fehrman. Slagen 1762 
af några Westerhofs vänner. Sällsynt. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Westerhof var Sekreterare i Bondeståndet under riksdagarne 
1740, 1742 och 1751. Vid hans graf sjöng den berömda skaldinnan 
Fru Nordenflycht »ärlighetens lof». 



JOHAN FREDRIK K()NIG. 

Född d. 10 Aug. 1690. Kongl. Svensk Resident i Ham- 
burg. Död d. 16 Febr. 1759. 

Åts. lOH ANNES FRIDERIC VS KÖNIG NOB. SVEC. 
Bröstbilden, h. s., i prydlig drägt med pelsfodrad mantel. 
— Pä ett veck: d. h. f. 



140 

Fräns. FAVTORI SVMMA OBSER VANTIA COLENDO 
COXSECRAT DANIEL HAESLING IJOLMIENSIS MDCCXLV. 

Diam. 15j lin, (13; storl.). Grav. 1745 af D. Hiesiing (tiidd 
Svensk) i Hamburg, såsom tacksamhetsgärd för åtnjuten hjelp af d. 
v. Svenske Agenten derstädes König. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

König blef efter sin fader Svensk Postkommissarie i Hamburg 
(1719), derefter Agent och shitligen Resident (1747). Han utgaf pä 
sitt förlag J. H. Heubels Tyska öfversättning af Nordbergs Konung 
Carl XII:s Historia, med betydliga uppoftnngar, för hvilka han vid 
1756 års riksdag förgäfves begärde ersättning. 



FREDRIK GYLLENBORG. 

Grefve. Född d. 12 Jidi 1698. Kammarherre; Pre- j 
sident i K. Bergs Collegium; Kommendör af K. N. O. \ 
Död d. 23 Äug. 1159. 

L 

Åts. PRO LIBERTATE. pä ett band. Grefliga Gyl- 
lenborgska vapnet i ätta fält kring hjertvupnet i en oval 
krönt sköld, omsluten af Nordstjerneordens kommendörs- 
band och h vilande pä samma ordens krachan. 

Fräns. JETTON DE M? LE COMTE FREDERIC GYL- 
LENBORG. I afskärn.: 17ö.ö. 

Diam. 11 lin. (8 storl.). Spelpenning, grav. af C. J. Wikman 
1755. (St. i Banken). Atsidans omskrift var Gr. Gyllenborgs rid- 
darevalspråk. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

2. 

Åts. FR. GYLLENT30RG COM. PR. R. COLL. MET. ET 
ORD. ST. POL. C. Bröstbilden, h. s., med mantelveck öf- 
ver tidens drägt och Nordstjerneordens kommendörsstjerna. 
Nederst: c. i. wikman. 

„ Fräns. EN KIÄR IHOGKOMMELSE AF DEN SOM 
FÖDDES TIL REDELIGAS FÄGNAD D. Aij. lULII 1698. OCH 
DOG TIL DERAS SORG D. 25. AUG. 1759^ 

Diam. 11 J lin. (8 storl). Grav. af C. J. Wikman. (St. i Ban- 
ken). Slagen öfver Gr. Gyllenborgs död. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



141 



Ats. FR. GYLLENBORG COM. R. COLL. MET. PR. ET 
C. ORD. ST. BOR. Bröstbilden, li. s., som pä N:o '2. — 
Nederst: c. i. wikman. 

Fräns. PATRICIO ET POPULARI Cl VI AC MARITO 
OPT. NAT. MDCXCVIIl. DEN. MDCCLIX. ELISABETH STIERN- 
CRONA MONUMENTUM HOC MERITIS LEVIUS CONTRA 
VOTA F. 

Diam. \7k lin. (15A storl.). Grav. af C. J. Wikman. (St. i Ban- 
ken). Atsidans stamp är sprängd. Slagen af Gr. Gyllenborgs enka 
Elisabeth Stjerncrona efter mannens död. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Gr. Gyllenborg hade varit Kammarherre och Lagman, först på 
Gottland, sedan i Nerike, innan han 1750 blef President i Bergs 
Collegium. Han var en inflytelserik anhängare af brodien Carl Gyl- 
lenborgs politiska parti, ehuru han sjelf sällan offentligen upj)trädde 
i riksdagsstriderna. Hans Fru (dikl 1769), dotter af Presidenten i 
Svea IJofrätt Friherie (Jabriel Stieriicrona, var fiirfattarinna. 



C^ARL BIDRIK EHRENPHEUS. 

Född d. 18 Jan. 1692. Gr ef ve (inen ej introducerad); 
Riksråd; Pra\ses i Reduktions och Liqvidations Kom- 
mission; President i Lagkommission; Kansler för Up- 
sala JJnii^ersitet; Riddare och Kommendör af K Maj.is 
O.; Ledamot af K, W, A. Död 
cl 21 Febr. 1760. 

Åts. C. EHRENPREUS COM. R. S. SEN. PR. COLL. 
NOM. EQ. O. R. Bröstbilden, li. s., i harnesk under ti- 
dens drägt med veck af rädsmantehi, Nordstjerneorden 
om halsen och seratimerbandet. — Nederst: d. p. 

Fräns. DITÅT ET ILLUSTRAT. Solguden med rikt 
strålande hufvud, stående vid en kolonn, med lyi"i, yin- 
nighetshorn och pilkoger. I landskapets fond syns Gamla 
Upsala hedniska tempel med sin skidgård. I afskärn.: 

REG. ACAD. 1'P.S;. CANC. SUO AEQUISS. ET MfNH^ 



142 

Diam. 17.^ lin. (IG storl.). Grav. af Dan. Fehrman. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Upsala Universitet 1759. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Gr. Ehrenpreus började sin tjenstebana i Kongl. Kansliet hos Carl 
XII i Bender, kämpade vid Konungens sida i den bekanta kalabaliken 
så manligt, att Konungen ville nämna honom till Öfverste Löjtnant. 
Följde sedan kansliet på den vådliga hemfärden från Pommern. In- 
sattes af Konungen 1718 som Assessor i Svea Hofrätt, hvarifrån han, 
21 är senare, inkallades i Rådet. Hans kancellariat medförde för Up- 
sala Universitet stora förmåner. Nya professioner och adjunkturer 
stiftades, löneanslag anskaffades, auditorier nybyggdes, drätselverket 
ordnades, samlingarne ökades. Hans rika och väl ordnade myntka- 
binett med tillhörande boksamling såldes för den ringa summan af 
36000 daler kopparmynt till Universitetet, som derjemte af honom 
fick som gåfva en betydlig samling af runstafvar. 



JOHAN ISllAEi: TORPADTUS. 

Född 1722. Radman i Stockholm. Död d. 14 Äug. 1760. 

Åts. JOH. ISR. TORPADIUS SENATOR URB. HOLM. 
Bröstbilden, h. s., i tidens drygt. — Nederst: w. 

Frans. CONDITORI SODALITATIS S. ERICI STOCK- 
HOLMIAE MDCCLIV. NATO MDCCXXII. DENATO MDCCLX. 
LIB. FRATRES MUR. MDCCC. 

Diam. llj lin. (8 storl.). Atsidan tidigare graverad af Carl 
Joh. Wiknian, Frånsidan flera år senare af sonen Joh. Gabr. Wik- 
man. (St. på K. Myntet). Slagen 1800 af Frimurareordens med- 
lemmar i Stockholm. Torpadius hade 1754 inom denna orden stiftat 
S:t Eriks loge och blef dess första Stormästare. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Torpadius har fått plats i vår litteraturhistoria som skald, till- 
hörande kretsen omkring den »Svenska Urania», Fru Hedvig Char- 
lotta NordenHycht. Han har i öfrigt gjort sig känd »genom ett upp- 
lyst nit fiir fäderneslandet vid riksdagarne, en aldrig kränkt oegen- 
nyttighet i domstolen och en (im vård för medborgerliga inrättningar». 



AGXFIA :\rARGARETA STIK ):\IFEi;r. 

Dotter af Riksrådet Grefve Johan Carl Strömfelt. Född 
d. IS Dec. 1725 ; Ho fröken hos Drottning Ulrika Eleo- 
nora och derefter Jios Kronprinsessan Lovisa Ulrika; 
Gift 1754 med Ofversten, sedan General Majoren, 
Landshöfdinqen i Mahnöhus Län, Friherre Carl Ad- 
lerfelt. Död d. 15 Ang. 1760. 

Åts. DEN GIÅRNA SÅFWAXDE AXXIKA LARS 
DOTTER. Derunder en basfiol och en stråke lagda i kors. 

Frans. LAGOM. En vagga och dervid ett ris stå- 
ende på en rutad plan. I afskärn.: 1744. 

Diam. 10 lin. (7 storl.). Grav. af Dan. Fehrman. Slasen 1744 
af Riksrådet Grefve C. G. Tessin, för att skämta med Fröken Ström- 
felt, som inom hofvet, der hon helt mig blifvit anställd, kallades 
dels »Barnet^ dels ^Annika Larsdotterw. Figurerne och inskrifterne 
lära afse hennes obenägenhet för musiknöjen och nattvak. Enligt 
Berchs anteckning skall basfiolen hänsyfta pä »en distraktion, som 
Fröken Strömfelt haft i en koncert>>. Det var Tessins och tidens hof- 
skämt! — K. Mk. o. B-n i silfver. 



JONAS ALSTUOMER. 

Född d. 7 Jan. 1685. Conimercerdd i K. Conimerce 

Collegiuni; Ofveruppsyningsman öfver schäferiema i Sve- 

nye; Riddare af K. N. O.; Ledamot af K. W. A. 

Död d. 2 Juni 176L 

1. 

Åts. .TILL. HEMBYGDENS. FÖRDEIIL. En spindelväf, 
i hvars midt sitter en spindel. 

Fräns. INWIGT H« C: R^ OCH RIDDAREN lON. AHL- 
STRÖMER SWENSKE HANDASLOGDERNAS OTRÖTTADE 
FOSTERFADER AF ETT TACKSAMT ÅSYNA WITTNE. C. 
G. T. 1753. 

Diam. 11 lin. (8 storl.). Grav. af Dan. Fehrman. Slagen 1753 
af Riksrådet Grefve Carl Gustaf Tessin efter hemkomsten från 



144 

Alingsås, der han besett och beundrat Alströniers nianga fabriksan- 
lägsniiigar. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



•öC 



Ats. lOX. ALSTRÖMER CONSIL. COMM. ET EQV. 
AVR. Bröstbilden, h. s., i tidens drägt med Nordstjerne- 
orden. — Nederst: g. i,. 

Fräns. REGIA ACADEMIA SCIENTIARVM. Kongl. 
Wetenskaps Akademiens äldre jetonprägel. Se pag. 127. 

Diam, 11 lin. (8 storl.). Atsidan grav. af G. Ljungberger. Sla- 
gen af K. Wetenskaps Akademien, enligt beslut fattadt 1761, 
men graveringen lär ej hafva blifvit tulländad förr än 1769. Denna 
minnespenning utdelades intill dess Frånsidan till N:o 3 blef färdig. 
— K. Mk. o, JJ-n i silfver. 

8. 
Ats. Inskrift och bild lika med N:o 2. — Nederst: 

MfXOBEHdKll. 

Fräns. CURAT OVES OVIUMQUE MAGISTROS. Pan, 

med lierdestaf och pipan bredvid sig, sitter vid ett träd 
pä en klippfidl mark. I afskärii.: senior meritiss. acad. r. 
se. sv. 

Diam. 11 lin, (8 storl.). Grav. af G. Ljungberger. (St. på K. 
Myntet j. Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1775. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

Någon gäng finner man Frånsidan af N:o 3 sammanpräglad med 
Atsidan af N:o 2. — K. Mk. i silfver. 



4. 

Ats. Inskrift och bild kopierade efter N:o 2. — 
r»id('i' iix<'hi: *. 

Fra?is. mc LAHOR IHNC LAUDEM. Mercurius med 
^in .staf i ena och en olivqvist i andra handen, stående 
bredvid en vädui*. I afiskärn.: ixdustr. fabr. per patr. 

r.NSTAUR. 

Diam. 10] lin. (7 storl.). (irav. af G. A. Enegren. (St. på 
K. Myntet). Slagen iif Svenska Akademien 1824. — K. Mk. o. B-n 
i silfver. 




J^y/.J20. 





V;[RO IMMTTABIILI 

)Ii RE.^S 'PJ.TR11.1IC Ji^EXXliE FIDEILSTKJ. 
FF,:f-I CSTKIRQVE CiKSTAS 



T^f^m 



145 

Alströmer (adlad 1751, förut kallad AhLström), som i England, 
Frankrike och Holland inhenitat kännedom om fabriker och andra 
industriela företag samt anskaffat arbetare och machiner, erhöll 1724 
privilegium att anlägga fabriker i Alingsås, der en blomstrande ma- 
nufakturstad snart uppvexte. Derjemte inrättade han i landet schä- 
ferier, hvartill får al utmärkta racer införskrefvos äfvensom Ango- 
riska getter, införde plantering af potates, tobak, färgvexter m. m. 
Med rätta har man tillagt honom det hedrande namnet af «Svenska 
slöjdernas fader». I Alströmers hus samlades de unga män, som 
förenat sig att stifta K. Wetenskaps Akademien, och uppgjorde der 
planen för dess inrättning och verksamhet. Hans namn intager ock 
första rummet i fiirteckningen på Akademiens Ledamöter. Ar 1790 
uppsattes hans bröstbild, modellerad af UArcheveque , gjuten af 
Meijer, på Stockholms börs, enligt en långt förut utgången uppma- 
ning från Konungen och Rikets Ständer. 



CATHARINA CHAELOTTA De la GARDIE, 

FÖDD TAUBE. 

Dotter af Riksrådet, öfveramiralen m. m. Grefve 
Edvard Didrih Taube. Född d. ö April 1723. Hof- 
f röken hos Kronpiinsessan Lovisa Ulrika; Gift 1748 
med Korporalen vid Lifdr^abantcorpsen, sedan General 
Löjtnanten, En af Rikets Herrar Grefve Pontus Fre- 
dnk De la Gardie. Död d. 24 Jfars 17 G3. 

Åts. CATH. CHARL. TAUBE COMIT. DELAGARDIE. 

Bröstbilden, h. s., med eklöfskrans i tidens drägt och man- 
telveck. — Nedanför: d. fehrman. 

Fräns. FULCRUM IXFELICIBUS. En afsk uren träd- 
stam med två utskjutande blad (Taubeska slägtens va- 
penbild). Pä stammen i fördjupning: I70i. I afskärn.: 
OB XII. AB ixjuRiA SERVATAS civEs ORDO R. EQv, — Pä marken: 

D. F. 

Diam. \1\ lin. (16 storl.). Grav. af Dan. Fehrman. Slagen af 
Ridderskapet och Adeln vid 1761 års riksdag. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Grefvinnan De la Gardie hade, med använd möda och kostnad, 
lyckats rädda från dödsstraff och skaffa upprättelse åt 12 qvinnor 

10 



146 

fråai Dalarne, hvilka , anklagade tor trolldom , af en oskicklig domare, 
Häradshöfding Ekman, hade blifvit på grymt sätt pinade till bekän- 
nelse och dömda. Denna ädla qvinna har således icke ringa bidragit 
att skingra det vidskepelsens mörker, det sjelfbedrägeri och den fa- 
natism, som under föregående århundradet gifvit anledning till de be- 
klagansvärda hexprocesserna och kostat måniia menniskolif. Någon 
sådan process uppstod ej efter denna tid. Grefvinnan De la Gardie 
bemödade sig äfven att bland allmogen väcka förtroende till kopp- 
ympningen. 



OLOF VON DALIN. 

Född d. 29 Ane/. 1708. Kongl. Bibliothekarie ; Rih- 
historiograf; Hof kansler; Sekreterare i K. Sijenska Wit- 
ter hets Akademien; Riddar^e af K. j\^. O.; Ledamot af 
K. W. A. Död d. 12 Äug. 1763. 

L 

Åts. O. v. DALIN POETAE REG. ACAD, SC. SVEC. 
F. F. (- - fieri fecit). Bröstbilden, h. s. — Under axeln: 

FEHKMAN JU.\. 

Frans. LUGENTIBUS AUGUSTIS CORAM. Dalins och 
Sam. Klingenstjernas gemensamma grafhög, med en obe- 
lisk pä toppen. I afskärn.: illato. 17 69. — Nedanför graf- 
kullen: c. y. 

Diam. 11 lin. (8 stork). Grav. af C. G. Fehrman. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 17(59, då Dalins och 
Klingenstjernas lik d. 17 Aug. nämnda år hiigtidligen, i Kongl. fa- 
miljens närvaro, insattes i den grafliög, Drottning Lovisa Ulrika hade 
låtit uppföra på Lofii kyrkogård i granskapet af Drottningholm åt 
dessa bada Prins Gustafs liirare. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



2. 

Åts. OLAUS A DALIN GUSTAVI PR. HAER. PRAE- 
CEPTOR. Iliifviulet, li. s., med lagerkrans. — Nedanför: 
Nurdstjerneoj delis riddarestjerna och: fehk.man. 

Fränfi. FACiEMQUE NO VA VIT. Ett öppet antikt 
tempel med en strålande lyra pä frontespisen; i midten 



147 
en trefot omslingrad af en orm. I afskärn.: poetar. hi- 

STORICOR. PATRLE AXTE 8E PRIXCEPS OBUT 17 03. 

Diam. 10 lin. (7 storl.). Gravören C. G. Fehrmans sista ar- 
bete. (St. på K. Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1798. — 
K. Mk. o. B-n i silfver. 

Dalins skrifter hafva öpnat ett nytt tidehvarf för Svensk skalde- 
konst och Svensk historieskrifning. I Jans anonymt ntgifna tidskrift 
J>en Sreitske Argits vann så stort bifall, att Rikets Ständer 1734 
rekommenderade författaren, när han blefve känd, till någon konglig 
behining, och hans Scea Rikes Historia belönades af dem med en 
riklig gratifikation. Genom sin lärarebefattning fästad vid Adolf Fre- 
driks hof, blef han snart för detta oumbärlig. Särskildt stod han i 
stor gunst hos Drottning Lovisa Ulrika, som i samråd med honom 
uppgjorde planen att stifta en Svensk "Witterhets Akademi och an- 
tog honom till Akademiens förste Sekreterare. ]*artihatet bland Stän- 
derna förvisade honom 1756 under lumpna förevändningar frän hofvet 
till hvilket han först efter fem års förlopp fick återvända. Hans bröst- 
bild i messing, vackert arbete af obekant mästare, pryder K. "Wit- 
terhets, Historie och Antiqvitets Akademiens sammanträdesrum. 



S.OllEL TR0TLIU8. 

Född d. 11 :S[a) 1706. TL D:r; Sveriges Ärhehiskop 

och Pfokansler för Upsala Universitet; Ordenspredikant ; 

Ledamot af K. W. A. Död d. 18 Jan. 1764. 

Åts. SAM. TROILIUS A-EP. UPS. . NAT. xMDCCVL OB. 
MDCCLXIV. Bröstbilden, h. s., i prestdrägt, med de Koiigl. 
ordnarnes officiantstjerna. — Under axeln: exhörnixg. 

Fräns. QVIDQVID EX ILLO AMAVLAIUS MANET. 
En grafvård med tvä omvända, slocknande facklor. I 
afsknrn.: pietas filii fr. de troil. 

Diam. 11 lin. (8 stork). Grav. af C. Enhörning. (St. i Ban- 
ken). Slagen af äldsta sonen Revisionssekreteraren Fredrik Ulrik 
von Troil (sönerne adlades med detta namn} och utdelad åt slägtin- 
gar Julafton 1792. — K. Mk. o. B-n i silfve)-. 

Troilius hade varit K. Ofverhofpredikant, K yrkolierde i Clara och 
Olofs församlingar i Stockholm, samt Biskop i Westerås stift, förr 
än han 1757 nämndes till Arkebiskop. Han var lycklig talare samt 
en kraftfull och nitisk stiftsstyresman; dock gick stundom nitet för- 



148 



långt, säi-deles i atseende på de återlifvade troUdomsprocesserna i Da- 
larne. Åfven vid riksdagarne uppträdde han, i tidens riktning, med 
en häftighet, som icke röjde något inflytande af hans fordna förbin- 
delser med hofvet. Samma son, som* lät prägla minnespenningen, 
bekostade en dyrbar minnesvård öfver fadrens graf i Westerås dom- 



kyrka. 



GUSTAF BONDE. 

Grefve. Född d. G April 1682. Biksrad och Kansli- 
råd; Knthsltr för Upsnla Universitet ; Ofverste Uppsy- 
ningsman öfver K. Antiqvitets Archivet; Frälses illustns 
i K. Wetensknps Sodeteten i Upsala ; Riddare och Kom- 
mendör af K. Mnj.is O.; Ledamot af K. W. A. och 
af K. Svenf^ka Witter hets Akademien. 
Död d. ö Dec. 1764. 

Åts. GUST. BONDE COMES R. SVEC. SENATOR. 
Bröstbilden, v. s. , i nidsdrägt med serafimerkedjan. — 

Nederst: m. f. 

Frans. CURAM POPULIS OTIA MUSIS. En liggande 
sfinx onigifven af flera vetenskapliga symboler (glob, 
fackla, böcker, pergamentsrulle, penna, kransar och en 
aloe vexande i kruka. I afskärn.: xat. >rocLxxxn den. 

MDCCLXrV^ 

Diam. 10', lin. (7 stork). Grav. af M. Frumerie. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1840. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Grefve Bonde var en insigtsfull och rättskaffens statsman. Som 
President i K. Bergs Collegium kallades han 1727 till Riksråd. Då han 
1739 af det segrande Hattpartiet blifvit skild från detta embete, 
drog han sig undan ^ på landet, egnande sig åt natm-vetenskapliga och 
historiska studier. Åtskilliga af honom utgifna skrifter vitna att han 
i historien ännu tillhörde den Rudbeckska skolan. Tre år före sin 
död återkallades han till sin plats i Rådet. Då de kongl. ordname 
ar 1748 Ktiftadt-s blef Grefve Bonde den förste Serafimerriddaren. 



149 



ULIUKA JULIANA GYLLENSTIERNA, 

FÖDD BRAHE. 

Dotter nf General Majoren Gr ef ve Abraham Brahe. 
Född d. 23 Ang. 1704. Gift ho 1721 med Kam- 
marherren hos Hertig Carl Fredrik af HoUtein Fiiherre 
Carl Gustaf von Lieven; Enka 1722; — 2:o 1723 med 
General Löjtnanten, sedan Riksrådet Grefve Nils Gyl- 
lenstierna; Enka 1731; Öfverhofinästarinna hos Drott- 
ning Lovisa Ulrika. Död d. 30 Mars 1763. 

Ats. Utan inskrift. Brahefamiljens vapen i oval sköld 
med fyra fält kring hjertvapnet under greflig krona och 
två örnar som sköldhållare samt blomsterband , på en mur. 

Fräns. JETTOX DE M-^^^ l^^ COMTESSE ULRIQUE 
JULIENNE BRAHE D9UAIRIERE DE GYLLENSTIERNA. I 
afskärn.: I7.")(i. 

Diam. \\\ lin. (8i storl.). Grav. af Dan. Fehnnan. Spelpenning 
gifven 1750 af Grefvinnaii Gyllenstiernas måg Hofmarskalken Fri- 
herre Gustaf Jakob Horn. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



DANIEL LUNDMARK. 

Födelseår obekant. Sekreterare i Rikets Ständers Bank 
med Lagmans titel. Död d. 8 Maj 1763. 

Åts. DAN. LUNDMARK AERAR. ORDD. SV. A. SECR. 
Bröstbilden, h. s., med mantelveck. — Nederst: d. fehrman. f. 

F^åns. CONCINNE ET SOLIDE. Fasaden af nya Ban- 
kohuset i Stockholm mot Skeppsbron, med omgifvande 
gränder och hus. I afskärn.: ex decreto curatorum bene 

MERITO ÄfDCCLXn. 

Diam. 14.^ lin. (12 storl.). Grav. af Dan. Fehrman. (Stj, i 
Banken). Slagen af Rikets Ständers Bankodeputation 1762. At- 
sidans stamp fick en remna och omgjordes nästan fullkomligt lika. — 
K. Mk. o. B-n i silfver. 



Då Lundmark vid 1762 års riksdag för aftagande krafter och 
svnförmåga begärde afsked, fOreslogo Bankofullmäktige att han måtte 
bibehållas ^nd tjensten, men få en medhjelpare (Sekreteraren Torpa- 
dius). Ständernas Bankodeputation biföll icke endast detta fiirslag, 
utan beviljade honom derutöfver en gåfva af 30000 daler koppar- 
mynt som belöning för hans förtjenster och de upplysningar, hvar- 
med han gått Deputationen tillhanda, samt beslöt att till hans ära 
låta prägla denna minnespenning. 



WILHELMINA RIBBIXG. 

Dotter af General Löjtnanten Friherre Gabnel Rihhing. 
Född d. 29 Jan. 1728. Hoffröken hos Kronprinsessan 
Lovisa Ulrika; Gift 1754 med Riksrådet m. ra. Fri- 
herre, sedan Grefve Anders Johan von Höpken. 
Död d. 24 Maj 1765. 

Åts. ^PICCOLA MA GRA VE LE FERITE. En fly- 
gande mygga. 

Fräns. JETTON DE MH-^ LA BARONNE WILHEL- 
AUNE RIBBING. inom en blomsterkrans. 

Åttkantig spelpenning af lU lin. diam. (8', stork). Grav. af 
Dan. Fehrman. Slagen af Riksrådet Grefve C. G. Tessin och läm- 
nad Fröken Ribbing före hennes bröllop. Atsidans inskrift och figur 
innebära förmodligen anspelning på någon af dagens händelser, i 
Grefve Tessins vanliga stil. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Grefvinnan v. Iliipken bar ^amnit r)'ktbarhet i tidens hofetiketts 
historia, emedan förbudet för hennes vagn att köra in på kongl. 
slottsborggarden föranledde mycken rörelse i Kongl. Rådet och nya 
obehag för Konungen och Drottningen. 



151 



8 AMIEL KLIN GENSTJ ERNA. 

Född d. 27 Ang. 1698. Professor i matematik vid 
Upsala Universitet; Lärare för Kroiqmnsen Gustaf (se-- 
dan KonuiKj Gustaf III) med Kansliråds, slutligen 
K^tatssekreterares titel; Riddare af K. N. O.; Ledamot 
af K. W. A. Död d. 26 Oct. 176.5. 

1. 

Åts. S. KLIXGENSTIERXA MATIIEMATICO R. AC. SC. 
SV. F. F. (- - fieri fecit). Bröstbilden, li. s. , med omsvept 
mantel och Nordstjerneorden. — Nedanför: fkuumax jvn. 

Frans. Densamma som till Olof von Dalins minnes- 
pennino; N:o 1. Se pag. 146. 

Diam. 11| lin. (8 storl.). Grav. af C. G. Fehrman. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1769, då Klingen- 
stjernas ocli Olof v. Dalins lik insattes i den gemensamma grafhögen 
vid Lofö kyrka. Se pag. 146. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



2. 

Åts. SAM. KLINGENSTIERNA SECRET. STATUS EQ. 
AUR. Hufvudet, h. s. — Nedanför: Xordstjerneord ens rid- 
darestjerna och: fehrman. 

Fräns. SUBLIMIS ET FELIX. Ett vexande träd med 
rak, hög- stam och hmimig krona, öfver hvilken syns en 
konstellation. I afskärn.: gustavo pr. h. a studiis ing. sap. 
PRJECELL. GB. 17C5 (Gustavo PHncipi hereditario a studiis 
ingenio sapientia pra^cellens obiit). 

Diam. 10^ lin. (7 storl.). Grav. af C. G. Fehrman. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1794. Figurenia på Från- 
sidan äro hemtade ur Klingenstjeraas adliga vapen. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

Som matematiker vann Klingeiistjerna europeiskt rykte, ehuni 
största delen af hans skrifter, af brist på förläggare, icke blefvo ut- 
gifna. Bland studerande ungdomen väckte han liHig hog och kärlek 
för sin vetenskap. Han egde derjemte stor skicklighet att slipa glas 
för optiska ändamål och införde i denna konst förbättringar, hvilka 
tidens största mästare i utlandet g.joi't sig tillgodo. Var för öfrigt en 
varm vän af den klassiska litteraturen och sjelf vitterhetsidkare. Han 



152 



hade redan sökt och erhållit tjenstledighet från prcrfessionen (1752), 
då han efter Dalins förvisning från hofvet (1756) af Rikets Ständer 
kallades till lärare för Kronprinsen Gustaf. 



ELISABETH MARGARETA ODHELIUS, 

FÖDD BJURMAN. 

Född d. 10 Dec. 1740. Dotter af Sekreteraren Johan 

Bjurman; Gift 1763 med d. v. K. Hofmedicus, sedan 

Medicinalrådet Johan Lorens Odhelius. 

Död d. 28 Febr. 1766. 

En minnespenning, upptagande hennes namn, se un- 
der mannen Johan Lorens Odhehus (f 1816). 



BIRGITTA CHRISTINA SPARRE. 

Dotter af Öfverstäthållaren Grefve Axel Wrede Sparre. 

Född d. 11 Jan. 1741. Gift 1761 med H of intendenten, 

sedan Rikskansleren Grefve Fredrik Sparre. 

Död d. 23 Maj 1766. 

Åts. LA VERTU ME FIXE. Lyckan, med fladdran- 
de draperi, sväfvar på sitt hjul. 

Frans. JETTON DE MAD^^e LA COMTSse BRIGITTE 
CHRLST. SPARRE. 1760. 

Åttkantig spelpenning af 10 lin. diam. (7 storl.). Grav. af 
Dan. Fehrman. Slagen af Riksrådet Grefve Carl Gustaf Tessin året 
förr än Fröken SpaiTe blef gift med hans systerson. — K. Mk. o. 
li-n i silfver. 



153 



ANNA MARGARETA ALSTRÖMER, 

FÖDD SAIILGREN. 

Dotter af Direktören vid Ostindiska kompaniet, Gross- 
handlaren Niklas Sahlgren. Född 1746. Gift 1764 
med Grosshandlaren August Alströmer. 
Död d. 10 Mars 1767. 

Åts. ANNA. MARGAR. ALSTRÖMER. NATA SAHL- 
GREN. Bröstbilden, v. s., omsluten af veck. 

Frans OCCASV INCLARVIT ORTVS. En ^rrafvård i 
form af en pyramid med inskrift: sumi ajvioris minevi. ar- 
GVMENT., bestrålad af den bakom ett bero; nedojäende so- 
len. Ofver pyramidens topp en stjerna. I afskärn.: d. x. 
MARTii MDccLXvn. — Vid bergets fot: i. f. p. (Johan Frans 
Podolijn). 

Diam. 2U lin. (21 storl.). Gjuten, med anledning af Fru AI- 
strömers död, genom försorg af Herr Johan Frans Podolijn, som var 
anställd på Grosshandlaren m. m. Sahlgrens kontor i Göteborg och stod 
i nära vänskapsförbindelser med Alströmerska slägten. Dåligt arbete. 
Mycket sällsynt. — B-n i tenn; Brukspatron C. Ostbergs (f. d. J. 
Scharps) samling i silfver. 



FREDRIK OTTO BOHMAN. 

Född 1695. Grosshandlare i Stockholm. Död 
d. 24 Juli 1767. 

Åts. FRID. OTTO BOHMAN GROSSHANDL. I STOCK- 
HOLM. Bröstbilden, h. s., i mantelveck. 

„ Frans. ARE PENNING FÖR OGEMEN FRIKOSTIGHET 
PA WARNLÖSA BARN AF ET TACKSAMT FRIMURAR 
BARNHUS SLAGEN 1768. 

Diam. 11| lin. (9 storl.). Grav. af G. Ljungbergen (St. på K. 
Myntet). Bohman hade till Frimurarebarnhuset testamenterat 100000 
daler kopparmynt. Enligt Kanslirådet Berchs uppgift utkom minnes- 
penningen långt efter gifvarens död. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



154 



CLAS GRILL. 



Född d. 19 Ajml 1105. Gros^handhiTe i Stockholm; 

Direktör vid Ostindiska kompaniet; Biddare af K. N 

O.; Ledamot af K. W. A. Död 

d. 6 Nov. 1767. 

1. 

Åts. CL. GRILL COMMERCII SVECO IND. DIR. Bröst- 
bilden, v. s., i tidens drägt med niuntelveck. — Nedan- 
för: D F. 

Frans. APUD MEMORES STAT GRATIA FACTL 

Skeppet Argo bland stjernor ofvan molnen. Nedanför 
syns hafvet. I afskärn.: socio benefico r. ac. scient. 

Diam. W^ lin. (9 storl.). Grav. af Dan. Fehrman. (St. på K. 
Myntet). Slaji^en af K. Wetenskaps Akademien 1759 och lemnad i 
guld till Direktören Grill, när sista återstoden ii>betaltes pa det län 
af 80,693 daler kopparmynt, som lian frän är 1748 räntefritt hade 
försträckt Akademien till byggnaden af dess astronomiska observato- 
rium. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

2. 

o 

Ats. Utan inskrift. En trana stående på en sten, 
ined enu benet lyftadt och en gräshoppa i näbbet (Grill- 
ska familjens vapen) *). 

Frans. GRILLORUM VOTA XXV och nedanför: RATA 
D. xxvin. SEPT. ^roccLxn. En rund sköld med inskrift: 
lo nvMEN på två korslagda brinnande facklor. 

Diam. 10.; lin. (7 storl.). Grav. af Dan. Fehrman. Slagen i 
anledning af (Jrills silfverbröliop d. 28 Sept. 1762. Han var gift med 
sin kusin Anna Johanna Grill. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

3. 

Ats. Densamma som till N:o 1. 

Frans. NATUS D. XXX APR. MDCCV MULTIS LU- 
GENDUS OBIIT D. VI NOV. MDCCLXVII. Derundcr en vas, 



*) Familjen adladrs 1.57 1 i .\ugsburg. 



155 

på hvars lock är tecknad Nordstjerneordens riddarcstjcriia, 
med en nedhängande cypressflätning. I afskärn!ngen en 
nierkuriistaf. 

Diam. Ill lin. (8 storl.). Frånsidan grav. förmodligen af C. G. 
Fehrman. (St. på K. Myntet). Slagen i anledning af Grills död 
1767. Födelsedagen är angifven efter nya stilen. — K. Mk. o. B-n 
i silfver. 

4. 

o 

Ats. Utan inskrift. Bröstbilden, v. s., som p;i X:o 1. 

Frans. CLAES GRILL DNS. DE SÖDERFORS DIRE- 
CTOR SOCIET. SVECAN. IN OR. INDUS NEGOTIANTIS ET 
ACAD. SCIENT. MEjVIBRUM PATERNARUM VIRTUTUM PRU- 
DENT. ET. BENEFIC. HAERES. Deröfver Grillska vapen- 
skölden behängd med rosenband. — Kanten upphöjd på 
båda sidor. 

Diam. 30 lin. (26 storl.). Gjuten efter D. Fehrmans vaxmodell 
till N:o 1, enligt uppgift, på bekostnad af Stockholms borgerskap. 
Mycket sällsynt. — K. Mk. i messing. 

Grill var hufvudman för ett handelshus, som på sin tid egde 
högt anseende både inom och utom landet och derjemte var i be- 
sittning af stora bruksegendomar. Många offentliga inrättningar och 
enskilda personer erliöUo prof på lians frikostiga välvilja. Då under 
en för fäderneslandet brydsam konjunktur Bankens sedlar utrikes hade 
förlorat kredit, upprätthöll han deras värde genom att invexla dem 
till fullt belopp, för h\alken tjenst Landtmarskalken vid 1747 års 
riksdag, å Ständernas vägnar, hembar honom tacksägelse. Vid den 
räfst, som under 1765 års riksdag anställdes med vexelkontoren, an- 
klagades Grillska huset för en misslyckad finansåtgärd och dömdes 
till dryg skadeersättning, hvilken dock vid följande riksdag återbars. 



ANTON VON SWAB. 

Född d. 29 Juli 1702. Öfverdirektör vid K. Kontroll- 
verket; Bergsråd; Riddare af K. N. O.; Ledamot af 
K, W. A. Död d. 28 Jan. 1768. 

Åts. ANTONIUS V. SWAB EQ. AUR. OBIIT A'' 
MDCCLXVUI. Hufvudet, v. s. Nedanför: aet. lxv. 



156 

Frans. COLLEGAE PER MEMORIAM VIRT. ET ME- 
RIT DESIDERATISSIMO R. SV. COLLEGIUM METALL. ET 
R. ÄCAD. SCIENT. CONJUNCTO DOLORE CUUI F. F. 

Diam. lU Hn, (8 storh). Grav. af G. Ljungberger. (St. på K. 
Myntet). Slagen på gemensam bekostnad af K. Bergs Collegium och 
K." Wetenskaps Akademien enligt beslut, fattadt 1768. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

Swab (adlad 1751 med namnet von Swab) hade mider vidsträckta 
och mångåriga resor, från hvilka han hemkom 1736, i alla ämnen 
rörande b°ergsväsendet inhemtat rik erfarenhet och mångsidig kunskap, 
dem han, i statens tjenst och på enskildas uppdrag, troget använde 
till fäderneslandets båtnad. Han anordnade brytning af den vid Adel- 
fors i Smaland upptäckta guldmalmen, undersökte stenkolslagren i 
Skåne, införde förbättringar vid många af de äldre grufvorna i riket, 
och lärde att tillgodogöra tillgångar, dem man förut ej förstått eller 
velat begagna. En dyrbar mineralsamling lemnades af honom till 
UpsaJa Universitet. 



SAMUEL ÅKEIIHJELM. 

Född d. 14 Dec. 1684. Friherre; Eihrcid; Öfcerste 
Marskalk Död d. 11 Mars 1768. 

1. 

Åts. SAMUEL ÅKERHIELM LIB. BARO REGNI SVEC. 
SEN. ET SUPR. AUL. PRAEF. ^t. 82. Bröstbilden, h. s., i 
rådyinantel. — Nederst: c. i. wikman p. 

Fräns. VERITAS VISU ET MORA VALESCIT. Ban- 
kohuset i Stockholm, vestra fasaden. Längre bort syns 
skeppsbron med skepp och kastellholmen. I afskärn.: ob 

MERITA IN PATRIAM HUNC NUMMUM CUDI FECER. ORDD. REG. A. 
MDCCLXV. D. XXII. OCT. 

Diam. 2U lin. (21 stork). Grav. af C. J. Wikman. (St. i 
Banken). Slagen af Rikets Ständer vid 1765 års riksdag. Frih. 
Akerhjelni hade 1746 i Rådet satt sig emot planen att inställa Ban- 
kens utvexling af metalliskt mynt och i stället utgifva småsedlar. 
Minnes[)enningen skulle således innebära en protest icke blott mot 
denna för allmänna krediten skadliga åtgård utan äfven mot den för- 
följelse, som af ifrågavarande finansfråga tog synlig anledning att 
1747 utskjuta Akerhjelin trän rådsbordet, der han af det nu (1765) 
segrande Mösspartiet inbjöds att återtaga sin plats. — K. Mk. o. B-n 
i silfver. 



157 

2. 

Åts. SAM. ÅKERHJELM L. B. SEN. REGN. Bröst- 
bilden, h. s., bildad efter N:o 1. Vid nedra kanten: nat. 

MDCLXXXIV. 

Frans. DUS PLACUIT VICTRIX SED VICTA CATONI. 
Lyckan, sväfvande pä sitt klot, nedtynger den bredvid 
stående Rättvisans vägskäl. I afskärn. : integer animi 

TENAX RECTI REIPUBLICAE DEVOTUS OB IVroCCLXVIII. Vid 

kanten: p l. 

Diam. 10^ lin. (7 storl). Grav. .af P. H. Lundgren. (St. på 
K. Myntet). Slagen af Svenska Akademien 185L — K. Mk. o. B-n 
i silfver. 

Akerhjelm började sin tjenstebana vid Svenska missionen i Lon- 
don; anställdes sedan i Carl XILs kansli i Turkiet. Efter Konun- 
gens och enväldets fall blef han en ifrig förfäktare af den nya folk- 
makten. Som han derjemte tillhörde Holsteinska Hertigens vänner, 
aflägsnades han till presidentsplatsen i Abo Hofrätt. Härifrån ingick 
han vid den politiska brytningen 1739 i Konungens rådkammare, der 
hans meningsskiljaktighet i flera vigtiga frågor, bland andra rörande 
1745 års finanssystem (se N:o 1), och hans oböjlighet gjorde honom 
besvärlig för både embetsbröder och »principaler» och slutligen fram- 
kallade en storm, för hvilken han måste vika 1747. Efter 18-årig 
hvila kallades han tillbaka, men privatlifvets lugn hade blifvit honom 
för kärt, att utbytas mot partiyrans kamp. Vid kanslersvalet i Up- 
sala efter Grefve Gyllenborgs bortgång erhöll Akerhjelm flertalet af 
röster framför Kronprinsen Adolf Fredrik, hvilken likväl af Konungen 
utnämndes. När de Kongl. ordnarne 1748 stiftades, nämndes han 
till Serafimerriddare , men undanbad sig denna utmärkelse, så myc- 
ket hellre, som han kraftigt hade motsatt sig ordensväsendets infö- 
rande i fäderneslandet. Hans stränga grundsatser, hans kamp mot 
allt främmande inflytande och hans lefnadsöden hafva gifvit anled- 
ning att kalla honom dels »Sveriges Cato», dels den »Svenske Ari- 
stides». 



NILS PSILANDERHJELM. 

Född d. 26 Nov. 1706. Karmnarherre hos Konung 

Fredrik; Bergsråd; Ledamot af K. W. A. 

Död d. 4 Äug. 1768. 

Åts. N. PSILANDERHIELM CONS. REG. COLL. MINE. 
Hufvudet, h. s. — Nederst: g. i.. 



158 

F r ri n s. IN MEMORI AM SOCII BENEFICI REGI A AC AD. 
SCIENT. STOCKH. 

Diam. 11 lin. (8 storl.). Grav. af G. Ljungberger. (St. pä K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien enligt beslut, fattadt 
kort efter Psilanderhjelms död, ehuru präglingen ej lär hafva skedt 
föiT än 1784. — K. Mk. o. B-u i silfver. 

Psilanderhjelm hade, i sällskap med Ant. von Swab, g.joit mång- 
åriga och vidsträckta resor i främmande länder till ar 1736, då han 
antog ett anbud att ingå i Rysk tjenst , der han blef Oberberghaupt- 
man med station i Archangel. Återkommen 1742 till fäderneslandet, 
anställdes han till en början vid hofvet och sedermera i Bergs Colle- 
gium. Han skänkte sin djTbara mineralsamling till K. AVetenskaps 
Akademien, som efter hans död fick af arfvingarne äfven hans bok- 
saralin». 



ULRIIvA LOVISA TES8IN, 

FÖDD SPARRE. 

Dotter af Riksrådet, Fältmarskalken Gr ef re Erik Spärr e. 
Född d. 23 Maj 1711; Gift 1727 med Hofintendenten, 
sedan Riksirklet m. m. Grefve Carl Gustaf Tessin; Of- 
verhofmästarinna hos Kronprinsessan Lovisa Ulnka. 
Död d. 14 Dec. 1768. 

1 och 2. 

Tvä miniicspemiingar öfver henne gemensamt med 
uiaimen se under C. G. Tessin (f 1770), N. 3 och 11. 

3. 

Ats. POUR FOURXIR DE SYMBOLES Å LA FIDELITÉ. 
pä ett biind. En h}nda med tre valpar ligger på en d\na. 

Fräns. LA PRECAUTIOX IXUTILE. 

Diam. 11{ lin. (8 stor!.). Slagen af Riksrådet Grefve C. G. 
Tossin, f»)r att skämta med sin Fru, som fått i uppdrag att under 
Kn»nj»rinspssan Lovisa Ulrikas frånvaro pa en lustrosa bevaka Hen- 
nes K. IlityJicts favurithynda Moppa , hvilket ej lyckailes bättre än 
att hyndan kom ut och någon tid dcrcfter framfödde tre valpar af 
dalij? race. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



159 

Grefvinnan Tessin stod, lika som mannen, i största ynnest vid 
Lovisa Ulrikas furstliga liof. I det kongliga blef förhällandet snart 
olika. 



GUSTAF FIlEDrJK von ROSEN. 

Pödd cl. 6 Amij. 1688. Grefve; Hihrdd; General- 
guvernör i Finland; Riddare och Kommendör af K. 
Maj:t8 O. Död d. 17 Juni 1769. 

Åts. GUST. FRIDER. A ROSEN COM. SEN. R. Bröst- 
bilden, h. s., i en en enkel rock. Vid nedra kanten: 
NATUS MDCLXxxviu. — Under axeln: p. l. 

Fl- åns. IBIMUS UTCUMQUE PRAECEDES COMITES 
PARATI. Stjernbilden Carlvao:nen (Stora Björn) med den 
ständigt efterföljande stjernbilden Arctui'ns (Björnvakta- 
ren). I afskärn.: regio duci iNvrrE superstes vitam patriae 

IMPENSAM ED. ÄmCCLXIX. 

Diam. 10| lin. (7 storl). Grav. af P. II. Lundgren. (St. på 
K. Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1850. — K. Mk. o. B-n 
i silfver. 

Gr. Rosen liknade både till anletsdrag och lynne Konung Carl 
XII, hvilken han troget fiiljde, ej blott under kiigsåren närmast före 
1709, utan äfven från Pultava till Turkiet och derifran, under anta- 
get namn af Johan Palm, på den hastiga och äfventyrliga ridftirden 
till Pommern samt vidare hem till fäderneslandet. Två gånger räd- 
dade han Konungens lif med fara f()r sitt eget. Först under de sista 
åren af Konungens lefnad skiljdes deras vägar, då Rosen tjenstgjorde 
dels på flottan dels som vice Direktör vid amiralitetet och Of- 
verkommendant på Carlskrona och Carlshamns fiistningar. Efter Kon- 
ungens fall tycks Rosen hafva behiift någon tids besinning för att 
■finna sig i de nya torhållanden, som uppstått; åtminstone dréijde det 
några år innan han uppsiiktes och försattes i en större,, verknings- 
krets. Ar 1739 kallades han som General Major och Ofverste för 
Westmanlands regemente till Konungens rådsbord, hvarifrån han af- 
gick 1765. Vid Pommerska krigets utbrott 1757 blef den gande 
Carolinen utsedd till General en chef; men krafter och fiirhallanden 
voro ej mera desamma som i Kung Carls dagar, hvarfiire han föl- 
jande året nedlade befälet. 



160 



OLOF HÅKANSSON. 

Född d. 18 Sept 1695. Bonde i Lösens hy och socken 
i Bleking; Eiksdaqsinan i Bondeståndet vid 12 riks- 
dagar 1726—1769; Vice Talman 1734; Talman 1738 
och sju följande riksdagar. Död 
d. 18 Nov. 1-769. 

Å t s. O. HÅKANSON. TALMAN. SITT. STÅNDS. HEDER. 

Bröstbilden, h. s., i bonddrägt. — Nederst: e. h. — Utan 

Frånsida. 

Diam. 11 lin. (8 storl.). Grav. af E. Hartman. Stampen blef 
troligtvis aldrig härdad, emedan man icke känner afdrag i annan me- 
tall än bly eller tenn, och dessa mycket sällsynta. Frånsida blef 
aldrig gjord. — K. Mk. i tenn, förgylld. 

Olof Håkansson, utrustad med skarpt förstånd, ovanligt minne 
och stor lätthet att uttrycka sig, var en af vårt lands utmärktaste 
riksdagsbönder. Sitt stånd styrde han enväldigt, ehuru icke alltid 
utan strid. Vid 1765 års riksdag blef motståndet så mäktigt, att han 
ej blott gick miste om talmansplatsen utan jemväl uteslöts ur stån- 
det. Han dog under pågående riksdag i Stockholm. Hans son blef 
Friherre, Landshöfding och slutligen President i K. Commerce Collegium. 



JAKOB ALBKEKT von IANTING8HAUSEN. 

Född i Eeval d. 4 Nov. 1699. Friherre; General 

Löjtnant; öfverstathdllare i Stockholm och StäthäUare pä 

Stockholms slott; Riddare och Kommendör af K. 

Majits O. Död d. 6 Dec. 1769. 

Åts. I. A. BARO v. LANTINGSHAUSEN ARCIS URB. 
Q. STOCKII. PR. R. O. EQ. Bröstbilden, h. s., i tidens 
drägt med serafiinerbandet. — Nederst: g. uingbergkr. 

Frans. LE VIS HAEC MERITIS REFERATUR GRATIA 
TANTIS A SEN. STOCKH. inom en lagerkrans. 

Diam. \1\ lin. (IH storl.). Grav. af G. Ljungberger. (St. på 
K. Myntet). Slagen af Stockholms Magistrat 1770. — K. Mk. o. 
H-n i .silfver. 





Fa^ /6^ 



161 

Frih. v. Lantingshausen inträdde som volontär i Svenska hären 
året • före Konung Carl XII:s diid. Ingick 1723 i Fransk tjenst ocli 
deltog, slutligen befordrad till Brigadier, i Franska armeens fälttåg 
intill år 1746, då han tog afsked, med lifstidspension, och åter 
ställde sig under Sveriges fanor. Under Pommerska kriget var han 
Ofverki'igskommissarie och till en tid General en chef öfver Svenska 
hären, tor hvars behof han stundom gjorde betydliga försträckningar 
af egna medel samt upptog län pa sin enskilda kredit och i nödens 
stund lät utmynta till penningar sin egen silfverservis. Som Ofver- 
stathållare vaim han allmän aktning och tillgifvonhet. 



MÅRTEN STllOMER. 

FöJd (I. 1 Jiim 1707. Profesfioi' i astronomi vid Up- 

.'SY7//1' Unirevfiitet; Ledamot af K. W. A. 

Död d. 2 Jan. 1770. 

Åts. MART, STRÖMER ASTRON. PROF. UPS. Bröst- 
bilden, v. s. , i tidens drägt med pelsbräniad mantel. 

Fräns. IN MEMORIAM SOCII DESIDERATISS. ACAD. 
R. SCIENT. STOCKHOLM. C. F. 

Diam. 11| lin. (8 stork). Grav. af C. G. Fehrman eller G. 
Ljungbergen (St. på K. Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akade- 
mien år 1773 (?). — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Strömer har befrämjat matematikens studium i fäderneslandet 
ej blott genom sin lärareverksamhet, utan äfven bland kommande 
slägten genom sin utarbetade öfversättning af Euclidis Elementa. Han 
bidrog väsentligen till nya stilens införande i Sverige 1753. Konun- 
gen och Ständerna kallade honom frän professionen att ordna och leda 
den till bildande af sjöofficerare inrättade kadettcorpsen i Carlskrona. 
Genom anställda triangelmätningar, sedan i vidsträcktare skala fort- 
satta, lade han grund till förbättring af Svenska sjökartorna. Hans 
enka Fru Anna Maria Elvins testamenterade en del af mannens böcker 
samt 337 R;dr 3 sk. 6 r:st. till K. Wetenskaps Akademien, att an- 
vändas till pris för matematiska afliandlingar. 



11 



162 



CARL GUSTAF TESSIN. 

Grefve. Född d. 5 Sept 1693. Riksråd; Kamlipre- 
mdent; Öfverste Marskalk hos Drottning Lovisa Ulrika; 
Guvernör för Kronprinsen Gustaf (sedan Konung Gu- 
staf 111); President i K. Lagkoiaviission; Kansler för 
Äbo Universitet; Riddare oc/i Kommendör af K, Maj:ts 
O. och Ordens Kander; Ledamot af K. W. A. 
Död d. 7 Jan. 1770. 

1. 

Åts. C. G. TESSIN COMES SUPR. AED. ET HÖRT. 
REGG. PRAEF. Bröstbilden, h. s., i tidens drägt med 
pelsbrämadt mantelveck. — Nederst: i. c. hedlixgkr. f. 

Fräns. CONSCIUS . RECTL Ett vattenpass stående 
på . en rutad [)lan. I afskärn.: marescii. comit. mdccxxxix. 

ORDO EQVESTR. R. 8. DECREVIT. 

Diam. 2U lin. (21 storl.). Grav. af J. C. Hedlinger. (St. på 
Riddarhuset). Slagen 1739 af Ridderskapet och Adehi, hvars Landt- 
inarskalk Gr. Tessin (då Ofverintendent) varit under den stormiga 
riksdagen, som slöts d. 2.3 April detta år. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

2. 

Åts. COXSTAXTER ET SINCERE (Tessins valspråk) 
på ett band under Tessinska stamvapnet i oval, ornerad 
sköld med två tranor som sköldlialiare, allt pä en vapen- 
mantel under grefiig krona. 

Fräns. .JETTON DE M^^ LE COMTE DE TESSIN inom 
en krans bildad af tvenne liljor. 

Diam. 10 lin. (7 storl.). Spelpenning, graverad 1742 af Le 
lilanc (enligt en annan uppgift, af Vivien) i Paris, medan Gr. Tes- 
sin vistades der som Svensk Ambassadör. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



Äts. CAR. G. TESSIN. ÄGARE TIL PENNINGBY OCH 
CLAESDOKP. O S. O S. S. W. (- - - om Säck och Ström- 
berg Ba vilja). Tessinskii vapenskölden behängd med ett 



täcke, under greflig krona; vid sidan vetenskapliga sinne- 
l)ilder (uggla, böcker, mynt in. m.). 

Frans. U. LO VI. SPARRE ÅGARE TIL SUNDBY OCH 
OSTANÅ. O. A. S. O. H. G. S. W. (- - - om Axel Sparre och 
hans Grefvinna sä vilja). Sparre vapnet i en med krona 
täckt sköld, bakom hvilken ses en brinnande fackla, samt 
qvistar af lagei- ocli palm. 

Diam. 7', lin. (5 storl.). Grav. af M. G. Arbien i Köpenhamn 
1743, dä Gr. Tessin der var Svensk Ambassadör. Genom inskrif- 
tens förkortningar skulle denna-^penning vara en skämtsam gata för 
Grefve Tessins vänner och slägtingar, Kanslirådet Frih. Johan Ga- 
briel Säck, Kammarherren, sedermera Riksrådet Grefve Clas Ström- 
berg, Presidenten Grefve Axel Wrede Sparre och dess Fru, född 
Grefvinna Törnflycht, hvilka, »om de så ville», kunde göra Tessin 
och hans Grefvinna till egare af deras egendomar. Sällsynt. — K. 
Mk. o. B-n i guld. 



xits. CAROL. GUST. TESSIN COM. ET. R. SVEC. SE- 
NATOR. Bröstbilden, h. s. Drägten till det mesta dold 
af rädsmanteln. — På ett veck af manteln: h. 

Fräns. CONSTANTER ET SINCERE (se N;o 2). Gref- 
liga Tessinska vapenskölden med fyra fält kring hjertvap- 
net, omgifven af Kongi. Preussiska Svarta Örns ordens 
kedja, med tranor till sköldhällare, stäende pä ett under- 
lag, öfver h vilket ligger ett band med inskrift: suum 
cuiQUE (den Preussiska ordens valspråk). 

Diam. IH lin. (8 storl.). Spelpenning, graverad af J. C. Hed- 
linger i Stockholm 1745. Gr. Tessin hade året förut, sedan han 
undeitecknat giftermålskontraktet mellan Kronprinsen Adolf Fredrik 
och Lovisa Ulrika, af Konung Fredrik II erhållit Svarta Örns orden 
i briljanter. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



Ats. Densanuna som till N:o.4. 

Fräns. ARCTOS UBIQVE SCOPUS. En kompass i 
sin låda, stående pä en rutad plan. I afskärn.: ob me- 

RITA ET INST. PICT. ACAIJ. 

Diam. Jl| lin. (8 storl.). Grav. af J. C. Hedlinger 1745, efter 
förslag af Ofverintendenten C. Hårlemau och andra konstens vänner, 



104 

med afseende på Målare och Bildhuggare Akademiens stiftelse d. 10 
^lars 1735, hvartill Gr. Tessin var egentliga upphofsmannen. — K. 
Mk. o. B-n f silfver. 

6. 

Åts. ^IVTARE VEL TIMERE SPERNO. 

Frans. JETTOX DE M^ LE COMTE DE TESSIN. 

Diam. 10:^ lin. (7 storl.). Grav. af Dan. Fehrman. Spelpen- 
ning, som Gr.' Tessin lät prägla 1^46, för att uttrycka sina tän- 
kesätt i afseende på de lockelser, hotelser och intriger, hvarigenom 
Ryska hofvets representant Kortf motarbetat hans val till Landt- 
miirskalk vid detta års riksdag, samt bemödat sig att tillintetgöra 
hans stora inflytande i Kronprinsens hof. — K. ^Ik. o. B-n i silfver. 

7.*) 

En mintiespenning öfver Carl Liiinseus, tillegnad Gr. 
C. G. Tessin, se under C. v. Linné, pag. 187, N:o 1. 



Ats. O POULES EN VOYANT VOS TRAITS ET VOS 
APPAS. Sex höns med qvinnoansigten. I afskärn.: 17 50. 

Fräns. QUEL EST LE COQ MAUDIT QUI NE CHAN- 

TEROIT PxVS! En galande tupp. 

Diam. 10] lin. (7 storl.). Grav. af Dan. Fehrman. Gr. Tessin 
liit priigla denna jetton 1750, hvad Atsidan beträffar, efter en af 
I*rofessor Pasch, på hans begäran, gjord målning, hvilken nu förva- 
ras på Gripsholm. Samma målning utfördes i miniatur på emalj och 
infattades i locket af Grefvens snusdosa. Hfinsens ansigten voro por- 
trätter af Kronprinsessan Lovisa Ulrikas lloftröknar. Det hela var 



•> Grefve Tcssiiis uaninbokstiifvcr (' G. T. föiclvoinma på en iiiinnespeiining, som 
han låtit inäjrla orh leiiiiiat Kioiipriiiecti Atlolf Tiedrik nyärsdagcii 17 O, i aii- 
Iwlninp af niielifra kadelleoipseus slifielsu 1748. Dess bcskrifning ma dcrföre hn- 
intagas: 

Åts. ADOI.PIILS l'Jlll). IJEGM SVEC. PRIXC. HAER. Kronprinsen 
Adolf Fredriks briislbild , li. s. , i harnesk med ordensI)and <m'1i hermelinsmantel. 
— Nederst: l>. FEiiit.MAN. 

Frans. fUE.SCET (iVOtiVE TAMA SATOHIS på ett band vid öfra kan- 
ten. En plantering af unga triid , bundna vid störar; iiii liiiiilen ett moln. 1 af- 
skiirn.: oii NOBiL. TiKoxi;.M miutiam. I7 4« c. g. t. 

Diam. llj lin. (8 storl). Grav. af Dan. Fehrman. (St. på K. Mvntct) — 
K. Mk. i silfver; B-n, bland kongliga medaljer, i silfver. 



165 

ett skämt, som det ^eriittas, med anledniiifi deraf att Fröknanie blif- 
vit brydsamt öfverraskade vid ett tillfälle, dä GretVens besök icke 
varit önskadt eller väntadt. Om anekdoten är sann, kan tuppen 
anses representera Grefve Tessin sjelf och jettonens plats bland hans 
minnespenningar således försvaras. Enligt Tessins egen anteckning, 
skall han hafva slagit denna penning för Fröken Charlotta Taube 
(sedermera Grefvinna De la Gardie), som föi^modligen var en af de 
porträtterade damerna. Berchs i handskrift efterlemnade fortsättning 
till Sv. Herrars o. Fruers SkådepenintKjar lemnar af de Franska in- 
skrifterna denna tifversättning: »Små höns! när han far se så täck 
och retand' kulle. Det vor' en fanders tupp, som då ej gala skulle./ 



K. Mk. o. B-n i silfver. 



y. 



Äts. En bonde kör en med hästar föi-spiuid plog. 
I fonden S3'ns en kyrka, pd himlen en lätt j^ky. I afskärn.: 
17 5 1. — På marken: d. f. 

Frans. DEN ÖKER SWEA LAXD SOM ODLAR SWExV 
lORD. 

Diam. 10', lin. (7 stork). Grav. af Dan. Fehrman 1751. (St. 
på K, Myntet). Enligt Gr. Tessins egen anteckning, lär hans afsigt 
hafva varit att denna penning skulle på Statens bekostnad präglas 
och utdelas som hedersbelöning at förtjenta personer bland^ allmogen. 
Förslaget uppgjordes sommaren 1751 under vistandet på Åkerö, hans 
egendom i Södermanland, der »han fattat stor högaktning för dem, 
som lägga sig på åkerbruk», men blef ej antaget; hvarfor Gr. Tes- 
sin sjelf fick bestrida kostnaden för de redan graverade stampame, 
af hvilka den till Frånsidan snart måste omarbetas. Det torde dock 
med skäl kunna antagas, att Gr. Tessin med denna minnespenning 
velat uttrycka sin verkliga eller låtsade afsigt att draga sig tillbaka 
till landtlifvets lugn från hofvet, hvars atmosfer vid denna tid bör- 
jade för honom kännas kylig. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

10. 
Ats. Densannna som till N:o 4. 

Fräns. REUUIE REDIVIVUS. En fjäril krypande nr 
sin puppa. I afskärn.: 175 1. — På marken: n. r. 

Diam. 11.^ lin. (8 stork). Frånsidan grav. af Dan. Fehrman. 
Slagen år 1751 , dä Gr. Tessin lemnat Ofverste Marskalks embetet 
samt begärt afsked från sina öfriga embeten. Minnesjienningcn afser 
således antingen Gr. Tessins önskan att komma i ro, eller ock hans 
vänners fågnad, att han efter någon hvila låtit fiirmå sig att stanna 
qvar i rikets tjenst. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



166 

11.*) 

Åts. CONCORDES EGIMUS ANNOS på ett band. 
Tessin- och Sparre-familjens stamvapen i tvä ovala sköl- 
dar inom en prydlig omfattning under greflig krona, med en 
trana och en hjort som sköldhållare, stående på ett un- 
derlag med nedhängande blomsterband och tvä korslagda 
facklor. 

Fräns. CAROL. GUST. TESSIN ET ULRICA LUDOV. 
SPARRE CONIUGES. A. 1752. 

Åttkantig spelpenning af lU lin. diam. (8 storl.). Grav. af Dan. 
Fehrman. Slogs till silfverbröllopet d. 7 Aug. 1752. Gr. Tessin blef 
d. 7 Aug. 1727 gift med Ulrika Lovisa Sparre, dotter af Riksrådet 
m. m. Gr. Erik Sparre. Frånsidans stamp har blifvit bräckt. — K. 
Mk. o. B-n i silfver. 

12. 

Åts, Densamma som till N:o 4. 

Fräns. D. 5. OCT. 1761. En nedlagd cirkelmätare, 
som uppdragit en full cirkel. 

Diam. 11 lin. (8 storl.). Frånsidan gi'av, af Dan. Fehrman. 
(Fränsidans stamp förvaras i Universitetets Historiska Museum i Hel- 
singfors). Slagen af Gr. Tessin, sedan han den angifna dagen ("rät- 
tare d. 6 Oct.) nedlagt sina embeten. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

13. 

c 

Ats. Densairima som till N:o 4. 

Fräns. SUPERIS GRATUS ET IMIS. En rykande 
urna (sådan som på tredje hjelmen i grefliga Tessinska 
vapnet) på en i)lint med inskrift: ad vii ian. mdcclxx. Pä 
marken kryper en trädgårdssnäcka (äfven ur Tessinska 
vapnet). I afskärn.: odor vitae a. lxxiv. m.- m. d. xxi. 
(- - annorum lxxiv. mensium iii. dierum xxi). 

Diam. 11 lin. (8 storl.). Fränsidan grav. troligtvis af C. G. 
Fehniian. Slagen 1770 att utdelas bland begrafningsgästerna på 
Ak«rö. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



') Or. ('. (i. Trhsin» namn föiTkoininfr [la pii iirintipspenninp, som han ar I75H låtit 
prägla 111! CoiiimtrctTädel Jon. Alatromerb kia. Se pag. 143. 



167 



14. 



Åts. C. G. TESSIN COMES REGNI SVEC. SENAT. 
CANCELL. PRAES. Bröstbilden, li. s., med maiitelveck och 
serafimerbrtiidet. 

F r a 11 s IM AGINEM VIRI ILLUSTRISS. QVEM NOSTRA 
MIRATUR ET SEQ. AETAS MIRABITUR BENEFICIOR. PROBE 
MEMOR MANU LICET DEBILT SCALPS. OCTOGEXAR. IC. 
IIEDLINGER. (■)fverst en krans af ätta stjernor. Under 
inskriften en lagerkrans och en pahnqvist. 

Diam 14 lin. (12 storl.). Började graveras af den 80-årige J. 
C Hedlinaer i Schweitz 1771, vid underrättelsen om Gr. Tessins dod; 
men hann ej fulländas, innan den beriimde artisten sjelt toljde sm 
välgörare och vän. Man eger således endast aftryck i bly, hvaretter 
ritningen i Mechels »Oeuvre da Cheo. Hedhnger», Tab. X\il, n ö, 
är gjord. — I Brukspatron C. Ostbergs (f. d. J. Scharps) samlmg 
tinnes ett blyaftryck af Åtsidan, utan inskrift. 

Grefve Tessin blef efter fadrens död Öfverintendent och fuU- 
f(ilide hans yppersta verk d-n kongliga slottsbyggnaden; men snart 
drocrs han från dessa sysselsättningar till vidsträcktare värf. Både tore 
och° efter inträdet i Rådet (1741) hade han med stor skicklighet utfört 
tlera viatiga, några i hög grad besvärliga, diplomatiska uppdrag vid 
hofven i Wien, Paris, Köpenhamn och Berlin. Som statsman egde 
han stort infivtande inom Rädet och vid riksdagarne, sasora en at de 
förnämsta antorarne för (Tet parti, livilket, efter Grefve Horns tuU- 
komliaa nederlag vid 1738 års riksdag, öfvertog ledningen af fädernes- 
landets öden. Genom sin öfverlägsna bildning, utmärkta umganges- 
^afvor och rika uppfinningsförmåga vann han hos d. v. Kronprinsen Adolt 
Fredrik och hans gemål Lovisa Ulrika stort inflytande och förtroende, 
som dock efter Kronprinsens tillträde till regeringen snart forbyttes i 
kallsinnighet och slutlisen i öppen onåd, när han, i strid mot Kon- 
ungaparets planer och förhoj.pningar om en utvidgad ma gt, uppträdde 
till försvar för Rådets och Ständernas rättigheter eller den s. k. tri- 
heten. De senare åren af sin lefnad tillbragte han pa sin egendom 
Ikerö i Södermanland, glömd af hofvet och lyckan, hvilkas skote- 
barn han en läng tid hade varit. Omdömena öfver statsmannen hatva 
— såsom alltid i partitider — varit olika. Obestridliga aro ocli tor- 
blifva deremot hans ära och förtjenster som beskyddare at de tna 
konsterna och vetenskaperna samt deras idkare inom tiulerneslandet. 
Hans rika samling af mynt och medaljer, hvilken betydligt ut- 
vidgades under hans vistande som Ambassad(>r i Köpenhainn, såldes 
1751 till Drottning Lovisa Ulrika och har sedan, id<asoni hans dyr- 
bara samlingar af taflor, gravyrer, handteckningar m. m., lyckligt- 
vis blifvit statens egendom. 



168 

CARL FREDRIX PIPER. 

Grefve. Född d. 20 Febr. 1700. Kamiaar herre ; Hof- 
hansler; sist President i K. Kammar Colleyium; Rid- 
dare och Kommendör af K. Majtts O.; Ledamot af 
K W. A. Död d. 27 Amj..l770. 

Åts. C. B^R. PIPER COM. PR. SUPR. CURIAE RA TION. 
Bröstbilden, h. s., i tidens drägt med mantelveck. — 
Nederst: da.x. fkhkman. 

Frans. ML COXSCIRE SIBI. Grefliga Piperskji vap- 
net i fyra fält kring hjertvapnet under en krona med tvti 
örnar som sköldhallare, allt på en molnsky. — Vid ne- 
dra kanten: d. f. 

Diam. lU lin. (8 storl.). Spelpenning, gi-av. af Dan. Fehrman. 
(St. på K, ]\Iyntet). Orden på Frånsidan voro Gr. Pipers riddare- 
valspråk. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Då Gr. Pipers fader, Carl XII:s bekante minister, slutat sina 
dagar i Rysk fångenskap, ^ille Konungen befordra sonens lycka, na- 
turligtvis på krigarebanan; men ynglingen flydde den kongliga beskyd- 
daren, tor att vid främmande Universitet och på resor fullända sina 
studier. Återkommen 1724 till fäderneslandet, tjenstgjorde han ett 
par år vid Svenska missionen i Ryssland. Yar tre gånger uppförd 
på riksradsförslag, men undanbad sig utnämning. Kärleken till stu- 
dier följde honom genom lifvet och hans hem var en samlingsplats 
för tidens vittraste män, bland hvilka Dalin blef hans skyddling och 
vän. Han var ständig ordförande i det af Dalin stiftade ordenssäll- 
skaj)et »Avazu och Vallasis», hvars förnämsta ändamål var att upp- 
lifva fäderneslandets hjelterainnen. Sedan Gi-. Piper 1756 lemnat 
statens tjehst, drog han sig slutligen undan till sina egendomar, dem 
han förbättrade och förskönade. 



JOHAN CARL HEDLINGER. 

Född i Schweitz d. 28 Mars 1691. Af Konumj Carl XII 

kallad till Sverige, blef han här 1718 Kon^l. Medaljuravör ; 

1 1 of intendent; Ledamot af K. W. A. Återvände 17 43 till 

Schiveitz, der han do</ d. 14 Mars 1771. 

1. 
Als. K )[ I ANNES. CAROLVS. IIEDLINGER. Bröstbil- 
den, v. s. — Nedanför: ,. ,. „. r. n28. 



Frans. ++0 VIR NOBILIS ET PRAECLARLSSIME VIVE 
VT VIVAS! DtTUiidcr ett bl;ul. 

Diam. ll^^ lin. (11 storl.). Atsidan grav, af Iledlinger sjelfl728 
tor någon tillämnad minnespenning, som ej utkommit, eller måhända' 
för N:o 3. En Frånsida med den här anförda inskriften blef, enligt 
Berclis Beskrifn. öfcer S- . Mynt och Kongl. Skådep. kc. pag. 360, 
N. 150, not, och Mechels Oeuvre Ju Chev. Hedlinger, E.vplic. pag. 2, 
modellerad och gjuten i Niirnberg af gravören Vestner, som hade öf- 
verkommit ett aftryck af bildsidan till N:o 2. Om detta exemplar, 
som enligt Berchs uppgift förvaras i Kongl. Myntkabinettet, dit det 
förmodligen kommit med hans egen samling, skulle vara den under 
N:o 1 beskrifna minnespenningen, så hafva dessa författare begått 
misstag i uppgiften om Atsidan , hvilken väl liknar N:o 2, men dock 
är väsendtligt skiljaktig, särdeles genom skriften under bilden. Dess- 
utom äro båda sidorna af N:o 1 präglade, icke gjutna. Måhända 
afser deras anmärkning endast den under N:o 2 i^ noten onmämnda 
afg;jutningen. Men då återstår att förklara huru Atsidan och Från- 
sidan af N:o 1 kommit samman. Högst sällsynt. — K. Mk. i bly. 



2. 

Ats. Inskrift och bild som pä N:o 1. Nedanför: 

MUCCXXX. *) 

Fräns. NE DISSIMVLA NE LVSINGA. En spegel 
uppställd pä en kubisk sten, som till en del höljes af ett 
täcke. 

Diam. 14 lin. (11 storl.). Grav. af Hedlinger sjelf 1730. — K. 
Mk. i bronz; B-n i silfver. 

3. . 

Ats. Utan namn. Hufvudet, v. s. — Nedanför: ^/./rn.n. 

Fräns. I. C. HEDLINGER EQVES CAELATOR NVM. S. 
R. SVEC. NAT. IN HELVETIA MDCXCI. IMAGINEM SVAM 
SCVLPSIT QVAM CVLTRICI PROBITATLS AC ARTIVM PO- 
STERITATI AMICO ADFECTV DICAT. C. V. HARLEMAN 
NOBILIS SVECVS M DCC XXXIII. 

Diam. 12 lin. (9 storl.). Grav. af Hedlinger sjelf, på anmo- 
dan af Uofintendenten Carl Hårleman. Gravören har här i stället 



*) Ett gjutet exemplar i tenn ;if denna Atsida med sliit Kransida, ]>a hvilken är med 
Krafstikel inristadt: O VJR NOHILIS ET PR.KCLARlSSliME VIVE VT VIVAS, 
förvaras i . K. Mk. Den inristade skriften upptager hiir tre rader, dä dcreniot 
samma skrift p;i Eränsidan af N:o 1 iir satt pä (i rader. Fiirtjenar ej intages, utv 
der eget N:r. Jfr anm. under N:o 1. 



170 

f()r nannicliifter begaiinat det Svenska orrlet nhuioin» skrifvet med Gre- 
kiska bokstätVer, hvaiom mera nedanför under N:o 6. — K. ^Mk. i 
bronz; B-n i bly torgyld. 

4. 

Ats. Densamma, som till N:o 3. 

P^räns. rNnei CEAYTON. En gardin franidragen 
på en ten. I afskärniniien ett bevingadt ugglehufvud. 

Diam. 12 lin. (9 stork). Graverad och utgifven af Hedlinger 
sjelf. — K. Mk. o. B-n i bronz. 

5. 

o 

Ats. Densamma som till N:o 3. 

Fräns. DEO GRATIAS. En brännspegel uppfångar 
solstrålar, h varigenom ved, liggande omkring ett hjerta 
på ett rundt med blomsterband [Jrydt altare, antändes. 

Diam. 12 lin. (9 stork). Grav. af Hedlinger sjelf. — K. Mk. 
i bronz. 

G. 

Ats. Utan inskrift. Bilden som på N:o 3. 

Fräns. ^AFOM. En stående uggla med Minervas 
kask och harnesk samt i högra foten spjut och sköld. 
J{^ring kanten pä båda sidor en pärlrand. 

Diam. \\\ lin. (8 stork). Grav. af Hedlinger sjelf. (Frånsidans 
stam[) på K. Myntet). Enligt bref från Kongl. Sekreteraren Arcken- 
holtz till utgifvaren af IJiiforiu-hcr Mänz-Belustlfjionj J. D. Köhier 
af d. .'W Nov. \1'M^, hade denna minnespenning några ar förut ut- 
kommit. Det med Grekiska bokstäfver tecknade Svenska ordet »/a^o/yj» 
var ämnadt att blifva en skämtsam gåta för främmande lärde, på 
samma sätt som den bekanta inskriften MAKu.isi:^ på en Drott- 
ning Christinas medalj. Ftir att så mycket mera leda forskarne på 
villospår hade Hedlinger dertill fogat en antik figur, utförd i antik 
stil. Detta ord, egeiulondigt fiir SveAska språket, hade gjort lifiigt 
intryck pä Ib.Mllinger och antogs af honom som ett slags valspråk. 
Han satte det uiulcr sin liild \v,\ medaljer (se N. 3, 4, 5), det lästes 
öfver d()iren till hans boning i Schweitz och den 80-åriges sista ar- 
bete, vitnande om hans d(»dstankar, biir detta ord till öfverskrift (se 
N:o 12). — K. Mk. o. B-n i silfver. 



171 



'7. 



Äts. I. C. II. &. M. R. F. S. Hudliiifrurs och lians 



o' 



hustrus huFvud, h. s. 

Frans. BENIGNO NUMINE IL^XCTI. Hedliiigers och 
hans hustrus ovala vapensköldar, den förra konvex, den 
sednare konkav, under en gemensam krona, omslutna af 
myrtengrenar, uppburna af kyssande anglahufvud på en 
sky. Nedanför: d. 14. iul. a. i74i. 

Diam. 11 1 lin. (8 storl.). Grav. af Iledlinger sjelf till hans 
bröllop, som firades i Schweitz d. 14 Juli 1741 med Maria Rosa 
Fransiska Schorno (se pag. 138). Sällsynt, emedan Frånsidans stamp 
snart sprang. — K. Mk. i silfver. *) 



Åts. Densamma som till N:o 7. 

Frans. BENIGNO NUMINE lUNCTI D. XIV IVL. A. 
MDCCXLI. Hedlingers och hans hustrus ntunnbokstäfver 
sirligt hopslingade, under en strålande stjerna. 

Denna Frånsida lär, enligt Mechel, Oeuvre du Chec. Hed- 
linger, Pl. II. fig. 3, liafva blifvit af Hedlinger graverad i stället för 
den sprungna stampen till N:o 7. Den finnes ej veterligen i någon 
Svensk samling. 



Ats. Utan inskrift. Hufvudet, h. s. — Nederst: 

DAN. FEHRMAN. 

Frans. LUCEM DAT SIDUS AMICUM. Strålarna frän 
en nedgående sol upplj-sa ett bergigt landskap och månen 
på fästet. I afskärn.: ioh. car. hedlinger magister opt. 

Diam. 9 lin. (6 storl.). Grav. af Dan. Fehrman, då han år 
1745 efterträdde sin lärare Hedlinger som medaljgravör vid Kongl. 
Myntet. Berch (BeskrifauKj , pag. 362, N:o 160), m. fi. hafva orätt 
antagit denna minnespenning vara präglad öfver Fehrman. — K. Mk. 
o. B-n i silfver. 



*) Aftryck i hroiizcrail tenn af en annan ÄUsida med bada uiakarnfs hufviid, af sauinia 
storlek, men helt olika prägel, utan inskrift, förvaras i K. Mk. 



172 

10. 

o 

Ats. Utan inskrift. Hufvudot, v. s. 

Frans. FUGIT PRAETERITUM. Tiden, en bevingad 
gubbe med lian i hand, ilar öfver ett bergigt landskap 
belyst af den nedgående solen. 1 afskärn.: MDCCLmi. 

Diam. 13 lin. (10 storl.). Grav. i Niiniberg af obekant mästare 
1754. Högst sällsynt. — K. Mk. i bronz. 

II. 

Ats. NOSCE TE IP>SUM inom en ringlagd orm, 
Frans. & RESPICE FINEM inom en krets af stjernor. 

Diam. \\\ lin. (8 stork). Grav. af Iledlinger sjelf, att utdelas 
åt bärarne vid hans begrafning. Man fann nemiigen efter hans 
död, i hans byrå några exemplar i silfver af denna penning förva- 
rade i ett paket med påskrift: »Pour les porteurs de I. C. H.» Säll- 
synt. — K. Mk. i koppar. 

12. 

Ats. Densanmia som till N:ö 6. 

Frans. .A AI OM. En dödskalle liggande på en åker. 
Kring kanten en pärli-and. 

Diam. lli| lin. (9 storl.). Ett af Iledlingers sista arbeten, hvil- 
ket han ej hann fullborda. Enligt en teckning, som man fann på 
hans bord, hade han för afsigt att i fonden gravera, på ena sidan 
ett uppnirdt haf med ett skepp kämpande mot vågorna, på den andra 
ett lugnt haf, der en båt, undkommen stormen, närmar sig evig- 
hetens port — ett tempel omgifvet af strålar. Det för honom ma- 
giska Svenska ordet »hujoni» infcirlifvades med hans döds- och evig- 
hets-betraktelser. Frånsidans stamp biet aldrig härdad. Mycket säll- 
synt. — K. Mk. i tenn. ') 



13. 

Ats. .1. (.'AROLUS IIEDLINGER. Ilnfvudet, v. s. 
Nedanför: auhand-k. 



*) I U|wnla Universitet» )ii.VMlknl)in(.'tt förvaras en iiiiTiii('>*i)c7iriiiig sn 
•liiri till N:() II och rriiiisidaji till N;o IV. 



iniiiaiisatt iif Atsi- 



173 

Fräns. XATUS AN. MDCLXXXXI SUITIEXSI PAGO 
IN HELVETIA OBIIT AN. M. DCC. LXXI. Uiidei- en linea: 

SERIES NUMISMATICA UNIVERSALIS VIRORLM ILLUSTRIUM. — M. 
DCCC. XXIII. *) 

Diam. 14 lin. (11.'. storl.). Grav. af Armand i Paris 1823 fiir 
Durands serie af minnespenningar öfver märkvärdiga män. — Hans 
Kongl. Höghet Hertigen af Östergötland Prins Oscars samling i bronz. 

lledlinger var en af nyare tidens yppersta medaljgravfirer. Han 
uppehöll sig för artistiska studier i Paris, då han, jemte åtskilliga 
andra konstnärer, under Konung Carl Xll:s sista regeringsår inkalla- 
des till Sverige. Han var här bosatt som Svensk tjensteman i 27 
år och var så fästad vid vårt land, att han afslog de fiirdelaktigaste 
anbud från flera Regenter att gä i deras tjenst, fastän han icke un- 
dandrog sig att åt dem utfrira ett och annat medaljarbete. Ehuru 
längtan till fäderneslandet slutligen drog honom tillbaka från Sverige, 
upphörde aldrig hans kärlek till detta land och de vänner han der 
qvarlemnat. Hans upptagande bland Svenska män behöfver således 
icke någon ursägtande förklaring. 



E^SIANUEF. SYEDENBORG. 

Född d. 29 Jan. 1688. Assessor i K. Bergs Colle- 
* giuiii; L. af K. W. A. Död i Lundon 
d. 29 Mars 1772. 

1. 

Åts. EMANUEL SVEDENBORG. Bröstbilden, Ii. s., 
i enkel drägt. Vid nedni kanten: xat. 1088. dex. i 77?. 
— I nder axeln: p. l. 

Fräns. TANTOQUE EXSULTAT ALUMNO. En man 
i antik drägt, med allöst ögonbindel, näniiar sig ingån- 
gen till Isis' (Naturens) tempel, der gudinnans bild syns 
genom öppningen. I afskärn.: miro xatcrae investigatori 
socio QUOXD. aestlmatiss. acad. reg. scient. svec. mdccclu. 

Diam. 10{ lin. (7 storl.). Grav. af P. H. Lundgren. (St. på K. 
Myntetj. Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1852. ■ — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 



"} Ilaiidskrifl: MONACnir. 



174 

2. 

Åts. EMANUEL SVEDENBORG. Bröstbilden, v. s., 
i sådan drägt, som på N:o 1. — Nedanför: la. 

Fräns. QUAERENTI DEFUIT ORBLS. En man i 
antik drägt med l)rinnunde fackla i handen .står färdig 
att instiga i en klippgrotta, nedgången till de dödas bo- 
nino- (Orcus). I afskärn.: arcana velo sublato adspexit 

VÄTES MDCCLXXII. 

Diam. lOj lin. (7 storl.). Grav. af Fm Lea Alilborn, född 
Lundgren. Frånsidan sålunda omg,iord, sedan den ursprungliga blifvit 
ogillad. (St. på K. Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1858. 
— K.Mk. o. B-n i silfver. 

2. a. 

Ats. Densamma som till N:o 2. 

Fråns. Lik N:o 2, men inskriften på en upphöjd 
rand kring kanten med en liten rosett nederst, och berg- 
väggen utan öppning. 

Diam. m. m. som N:o 2. Denna ursprungliga Frånsida kasse- 
rades, emedan bergets släta yta gjorde inskriften ofiirståelig. Exem- 
plar häraf utdelades dock på Akademiens högtidsdag och spriddes, 
innan den nya Frånsidan blef färdig. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Bland 17:de århundradets tänkare och författare intager Sveden- 
borg ett af de främsta rummen. Hans djupa insigter i anatomi, zoo- 
logi, fysik, astronomi, kemi och andra med dessa närslägtade veten- 
skaper äro så mycket mera underbara, som hans skrifter flerstädes 
antyda förhållanden, af honom insedda eller anade, hvilka räknas 
bland en senare tids vigtigaste upptäckter. Med sin stora lärdom 
var han äfven hemmastadd i det [iraktiska lifvet, var förtrogen vän 
med sin tids störste mekaniker Polhem, och fiirde öfver liohusläns 
klippor en flotta in i IdetjonhMi att understödja Carl XII:s anfall på 
Fredrikshalls fästningsverk. Den niatcriela verlden blof honom dock 
slutligen förtrang, och hans siareblick sökte genomtränga täckelset 
tur andeverldens hemligheter. Huru hans öga öp[inades för dessa 
fjeiTsyner, och hvad som i dessa ma anses vara sanning eller fantasi, 
kan ännu icke afgiiras. Det misstroende, hvarmed andeskådaréu 
betraktades, förklarar hvarför vetenskapsmannen sa snart glöm- 
des. Oaktadt denna gliimska har dock en och annan lärdomsidkare 
i utlandet icko f(iismätt att tillcgna sig hans idéer och upptäckter, 
utan att likväl ci-känna lanct. Kliuru Svedenborg sjelf aldrig upp- 
trädde som sektl)ildare, har hans theologiska system vunnit varma 
och talrika anhiingare i både ganda och nya verlden, och på Ameri- 



175 

kas jord resas ärestoder åt den Svenske skrifttolkai-en. lians förfat- 
tareverksamhet irränsar till det otroiiua. Utom de vidlyftiga arbeten, 
han sjelf genom tryck allmängjort, hvilka ensamt skulle varit till- 
räckliga att grunda ett otTirgängligt lärdomsrykte, efterlemnade han 
mänga digra band i handskrift, förvarade i K. Wetenskaps Akade- 
mien, af hvilka fiirst i var tid några biifvit af hans vänner och an- 
hängare utgifna. 



AUGUSTIN EIIKEXSYÄR 1). 

Född d. 25 Sept 1710. Gr ef ve; Fiiltniarskalk; Rid- 
dare och KomiiuMdör a-f K. Mnj:tf> O.; Ledd/not af 
K. W. A. Död d. 4 Ocf. 1772. 

1. 

Åts. FÄDERNESLAND. På en klippstrand vid haf- 
vet syns en stuga, en runsten, en grafhäll och tvä träd. 

Frans. DEN SÅRADE MEN EJ ÖFWERWUNDNE. 

Diam. 10 [ lin. (7 storl.). Grav. af G. Ljungberger i Stralsund 
1762. Man antager att denna minnespenning, slagen genom Rege- 
ringsrådet von Oltliofs och Kammarrådet Gieses försorg, harsärskildt 
afseende på d. v. General Löjtnanten och General en chef l-Ihren- 
svärd, som i slaget vid Passewalk i Pommern d. 3 Oct. 1760 blef 
svårt sårad i bröstet. Sällsynt. — K. Mk. i silfver; B-n i tenn, gjuten. 



Ats. HEDERLIGE SÅR, 

Fräns. FÖR FÅDERNESLANDET. En runsten fram- 
för tva granar. Pä marken vid stenens fot ligger ett 
svärd. 

Diam. 10 lin. (7 storl.). Grav. af G. Ljungberger i Stralsund, 
samtidigt med N:o 1 och genom samn)a personers försorg. Utdelades 
i silfver, att bäras på bröstet, åt Svenska krigare, som biifvit särade 
i striden d. 2 Jan. 1762 vid Neukahlen, der Svenska hären under 
lOhrensvärds befäl besegrade Preussarne, samt åt några af dem som 
vid Passewalk delat samma öde, men icke erhållit den föregående 
medaljen'). Sällsvnt. — K. Mk. i silfver. 

— ^ .t ... 

*} Eu annan dvlik hedcibnicdalj slcjgs 17;)7 af Svenska aniiecns Frinmriin-loge i I'oni- 
niern, alt tor saniina iindanial ntdelas jcnile en liten lifstidspension. Se Berelia 
Beskrifnmy Jre. jiag. iiOS, N:u IJä. 



17fi 

Gr. Ehrensvärd förenade med grundliga insigter i artilleri- och 
fortifikationsvetenskapen, mycken originalitet och en företagsamhet, 
som af inga hinder besegrades. Svenska skärgårdsflottan (armeens 
flotta), som han med Chapmans biträde nyskapade, och Sveaborgs 
fästning, som han anlade till ett värn för Finland, utgöra hans äre- 
minne." Hans stoft nedsattes 1783 i en graf, hvars slutsten Konung 
Gustaf d. 5 Juli samma år inmurade, i midten af Sveaborgs hufvud- 
fäste, der den ännu bibehalles, ehuru Ryska flaggan ett hälft år- 
hundrade svajat deröfver. Ehrensvärds bröstbild pryder K. Weten- 
skaps Akademiens sessionsrum. 



DANIEL TTLA8. 

Född d. 2 Mars 1712. Friherre; Kammarherre; Bergs- 
råd; Lavdshöfdinc/ ; Riksheraldicus ; Kommendör af K. 
iV. O.; Ledamot af K. W. Ä, Död 
d. 27 Öct 1772. 

1. 

Åts. KONGSBERG i NORRIGE. Norska lejonet i 
oval sköld uiuk-r konglig krona. 

Fräns. (guldets tecken) FRA BESTENDIGE LIEBE 
1735. Nedanför: R. L. & D.T. (Reinhold Löfman och Da- 
niel Tilas). IP 

Diam. 6 lin. (3 storl.). Af det guld Tilas, under sina resor 
ined Bergniiistaren Löfman, hade funnit är 1735 i den å Frånsidan 
angifna grufvan vid Kongsberg i Norge, lät han vid återkomsten till 
Stockholm prägla denna lilla minnespenning af en half dukats vigt. 
J)et enda exemplaret fihlorades jemte Tilas's rika samlingar af mi- 
neralier, histoiiska handlingar och anteckningar m. m. vid den stora 
eldsvjula, som år 1751 öfvergick Claratrakten i Stockholm. Exem- 
plar i silfver hafva senare blifvit afpräglade. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

2. 

Å ts. TE NASCENTE RENASCIMUR. Solen, uppgående 
öfver liafvet, kastar .sina stnllar #i)fver ett nordiskt berg- 
landskap. I afskärn.: <ir,s'j\ svi:c. (ioni. v. q. iMiiNC. jjaf-^r. — 
l*a l)(!ri:et: ;. ;. 




Ta</J^^. 





f^rff/jyO. 



177 

Frans. WÅSTRA SILFWERBERGETS ALT SEDAN 
GUSTAVIANISKE TIDEN FÖRMÖRCKADE MÅNE ÅTERWEN- 
TAR NU MED PRINTS GUSTAF SIN FORDNA GLÄNTS, 
tecknadt pä en förmörkad måne, som i kanten börjar 

klarna. I afskärn.: Förenings Grufu-an D. 13. Jan. 1746. D. T. & 

A. c. (Daniel Tilas och Adolf Christiernin). 

Diam. lU lin. (8 storl.). Grav. af Dan. Fehrman. Atsidan 
tillhör en minnespenning, präglad på Riksrådet Grefve C. G. Tessins 
förslag, i anledning af Kronprinsen Gustafs födelse d. 13 Jan. 1746. 
Frånsidan besörjdes af Tilas och Bergsrådet Adolf Christiernin, med 
afseende derpå att första smältningen från en gammal upprensad grufva, 
kallad Föreningsgrufvan , vid Vestra Silfberget i Norrbärke socken i 
Dalarne skedde \\å samma tid. Till präglingen af nägra fa exemplar 
användes silfver från denna smältning. Gustaf II Adolf hade som 
Kronprins haft dessa gruffält i förläning — K. Mk. i silfver; B-n i 
silfver (bland kongliga medaljer). 



Ats. Den som vinner tiden, han vinner alT. 

En nära fylld malmtunna, prydd med Tilas's vapen, hän- 
ger i kedjor. 

Frans. KlÖR SAKTA FRÅN BOTN. 1759. Öfverst en 
sexuddig stjerna. 

Diam. 10| lin. (7 storl.). Spelpenning, slagen vid kopparmynt- 
verket i Avesta 1759. Atsidans inskrift innehåller ett valspråk, som 
Frih. Tilas hade gjort till regel för sin lefnad. Första och sista bok- 
stafven (initialerne af hans namn) äro stöiTe än de öfriga. — K. Mk. 
o. B-n i koppar. 

Frih. Tilas hade både pä theoretisk och praktisk väg inliemtat 
grundliga insigter i bergsväsendet och andra dithörande kunskaps- 
ämnen, flitigt använda i en vidsträckt embetsmannaverksamhet, stun- 
dom äfven i besvärliga uppdrag utanför hans egentliga tjensteåliggan- 
den. Derjemte egde han goda kunskaper i flera af historiens gre- 
nar såsom genealogi, heraldik, litteraturhistoria, topografi m. m. 
Efter den olycka som 175 1 öfvergick honom (se N:o I), började han 
åter samla historiska handlingar, böcker, mineralier m. m., hvaraf 
han vid sin död egde ett dyrbart förrad. Hans egenhändiga, rikhal- 
tiga genealogiska och biografiska anteckningar om Svenska ointrodu- 
cerade adeliga ätter förvaras i Riksarchivet och hans topografiska 
samlingar i Kongl. Bibliotheket. 



12 



178 



ADOLF CHRISTIERNTN. 

Född 1700. Brukspatron, egare af Westanfors och 

Faqersta bruk i Westmavland, med Bergsråds 

titel Död 1772. 

En minnespenning, h varpa hans namnbokstäfver före- 
komma, se under Dan. Tilas, p. 176, N:o 2. 

Christiernin var en verksam bergsman. Hans deltagande i Ye- 
stra Silfbergsgriifvans bearbetande antydes å den anfiirda minnespen- 
ningen. I förening med Brukspatron Rotboft satte ban ätVen Östra 
Silfbergsgrufvan i Tuna socken i Dalarne äter i drift ocb fick derför 
1756 eftergift af persouela utskylder för sina der använda arbetare. 



JUSTUS CHIMSTOIER HAUSSWOLFF. 

Född d. 22 Febr. 17U8. Th. D:r; Ord. K. Hofpre- 

dikant; Kyrkoherde i Clara och Olofs församlingar i 

^ockholni. Död d. 28 Jan. 1773. 

Åts. lUSTUS CHRISTOPH. HAUSSWOLFF TH. D. 
PAST. ECCL. S. CLAR. ET OLAVI STOCKH. Bi'östbilden, h. 
s., i presterlig drägt med kalott. — Nedanför: c. e. 

Frånsidan. MEMORL\E OPTIMI PATRIS DENAT. 
MDCCLXXHI PIETAS LEONH. AB HAUSSWOLFF MDCCCVIL 

Diam. 13| lin. (10 storl.). Grav. af C. Enhörning, bilden efter 
C. J. \Vikmans vaxmodeli. (St. på K. Myntet). Slagen 1807 af 
sonen Ofverceremonimästaren m. m. Leonhard von Hausswolff, som 
jemte sina bröder blifvit adlad 17.")(i, med ett tillagdt ^Aon» framför 
fadersnamnet. — K. ]\lk. o. W-w i silfver. 

D:r Hausswolff hade tjenstgjort vid hofvet och som Regements- 
pastor, då han 1745 blef Kyrkoherde i Riddarholmens och Bromma 
fijrsamlingar, hvarifran han 1752 erhöll transport till Clara. Här 
blef hans Hirsta åliggande att fullända återuppbyggandet och inred- 
ningen af församlingens Hiregaendc aret nedbrända kyrka. Af em- 
betsbrödonias fortiocndc kallades han till deltagande i flera riksdagar 
och till Fiillmäktia i Rikets Ständers Bank. 



17H 



NILS ROSEN VON P.OSENSTEIN. 

Född d. 1 Febr. 1706. Med. D:r; Kongl. Archiater; 

Professor i anatomi ,. fi/dologi , therapi och kenii vid Up- 

saia Univerdtet; Riddare af K. N. O.; Ledamot af 

K. W. A. Död d. 16 Juli 1773. 

1. 

Äts. SAECLI DECUS INDELEBILE NOSTRL ' Bröst- 
bilden, h. s. , i tidens driigt med Nordstjerneorden. — 
Nederst: g. l. 

Frans. NIC. ROSÉN DE ROSENSTEIN EQ. A. ARCHI- 
ATER REG. SVEC. ET ACAD. SC. MEMBRUM ARTIS SAL. 
DISCIPULIS DESIDERATUS OBIIT A. CII. MDCCLXXIII AET. 
LXVIL 

Diam. \\\ lin. (8 storl.). Grav. af G. Ljungberger. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1774, — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

2. 

Åts. NICOLAUS ROSÉN A ROSENSTEIN ARCHIATER 
EQ. O. DE ST. P. Bröstbilden, h. s., gjord efter N:o 1. — 
Nederst: c. e. 

Frans. PHOEBO ANTE ALIOS DILECTUS. Äcula- 
pius stående med orinstafven i hand. I afskärn.: artis 

MEDICAE CLARUS ANTISTES OB. 177 3. 

Diam. 10\ lin. (7 storl.). Grav. af C. Enhörning. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1814. Enligt Romerska 
gudasagan var ^Esculapius son af Apollo (Phoebus) och Nymfen Co- 
ronis och af fadren med synnerlig kärlek omfattad. — K. Mk. o. B-n 
i silfver. 

Som universitetslärare och läkare grundade Rosén von Rosen- 
stein (kallad Rosén innan han 1762 adlades) ett nytt tidehvarf för 
medicinens studium och användande inom fäderneslandet. Flera af 
samtidens vigtigaste upptinningar i läkekonsten infördes af honom, 
t. ex. kinabarkens begagnande, smittkoppympningen m. fl., hvarjemte 
han genom utgifna populära,, skrifter sökte bereda allmänheten insigt 
i afseende på helsovården. Ortslägtet Rosenia biir hans namn. 



180 



AUGUST AUSTROMER. 



Född d. 1 Aug. 173 J. Handlande i förening med 

Sahlgrenska I tand elshuset i Göteborg. 

Död d. IB Sept. 1773. 

Åts. AYGVST. ALSTRÖMER. Hufvudet, h. s. — Ne- 
danför: 1. B. 

Från s. GR AT.E. MEMORLE. AETERN J^Q. på ett band. 
En rund sköld med Alströinersku vapnet. Vid nedra 
kanten: patr. optim. d. i. f. podolyn. 

Diam. 9.; lin. (6 storl.). Gjuten af I. B. (förmodligen någon 
guldsmed i Göteborg) kort efter Alströmers död, på bekostnad af 
Joh. Frans Podolijn, som var anställd på Sahlgrenska kontoret och 
ejort utländska resor i sällskap med Alströmer. Mycket sällsynt. — 
k. Mk. i silfver; B-n i bly. 



C^ATTT ARIN A EHRENPREUS , 

FoDD LINROTH. 

Dotter af Assessorn Johan JJnroth. Född d. 16 Mars 

1092. Gift 1716 med Seh-eterare^i i Kongl. Kansliet, 

sedan Riksrådet m. m. G ref ve Carl Didrik Ehrenpreus ; 

Enka 1760. Död d. 2 Juni 1775. 

Ats. NULLA PALLESCERE CULPA. Ehrenpreusiska 
vapenskölden under friherrlig krona, med prydlig orne- 
ring på en mur behängd med blomsterband. — På mu- 
ren: D. F. 

Fräns. JETTON DE MAD^?^ LA BARONNE D'EHREN- 
PREUS NÉE ])E LINROTll. 1 afskärn.: le ifi. mars. 

Diam. 11;' lin. (9 storl.). Grav. af Dan. Eehrman. Spelpenning, 
förärad Friherrinnan Ehrenpreus på hennes födelsedag d. 16 Mars 
1751 af mannen, som da var Friherre, men senare samma år blef 
Grefve. Orden j.a Atsidan voro hans valspråk. — K. Mk. o. H-n i 
silfver. 



181 

GEORG Dk MAKEES. 

Född i Stockholm 1697. Kurfiursttigt Råd och Hof målare 
i Köln. Död i Munchen 1775. 

Åts. GEORGIUS DE MAREES HOLM: SVECUS EL: 
COL: CONS: a PICTOR .et. 5 2. Bröstbilden, li. s., i tidens 
drägt med inantelveck. — Nedanför: schega. 

Fräns. HANC AMCI OPTIMI EFFIGIEM MVTVO AR- 
TIVM OBSEQVIO OB SVAM COLORIB. EXPRESSAM AERI 
INSCVLPSIT FRANC. ANDR. SCHEGA CARNIOLVS NVMISM. 
CAELATOR BAVARUS IMDCCL. 

Diam. 15 lin. (13 storl.). Grav. af Chur-Bäjerska gravören 
Frans Andr. Schega 1750 som återtjenst, sedan De Marees hade må- 
lat hans porträtt. Frånsidans stamp är omgjord, utan väsendtlig olik- 
het. Sällsynt. — K. Mk. (af den yngre) o. B-n (af den äldre stam- 
pen) i silfver. 

De Marees, lärjunge af Meytens d. ä. , hade bildat sig efter van 
Dyk. De porträtt han målat äro utmärkta »genom likhet med ori- 
ginalen, mjuk kolorit och god uppfnming i ställningarne». 



CHARLES IXyiTIE. 

Född d. 21 ÅiJvil 1703. (Jro^sshavdlare i Stockholm..; 
Riddare af K. W. O. Död d. 22 Jan. 1776. 

Åts. CAROLUS TOTTIE Cl VIS HOLMENSIS. Bröst- 
bilden, h. s. , i tidens drägt. — Xederst: c. i. wikmav. f. 

Fräns. VIGILI CLSTODE PERENXAT. Tröjas borg 
Jlion, i hvars port stär en beväpnad Minervabild eller 
det sä kallade Palladiuni. 1 afskärn.: damni incendior. 

SPONSOR BEN. MER. 

Diam. 14^ lin. (12 storl.). Grav. af C. J. Wikman. (St. på 
K. Myntet). Slagen af Brandförsäkringskontoret i Stockholm 1766. 
Har blifvit utdelad i guld och silfver åt personer, som utmärkt sig 
vid hämmandet af eldsvådor. — K. Mk, o. B-n i silfver. 

Tottie, chef för ett af Stockholmsbörsens mest ansedda, under 
firma »Tottie & Årfvedson» ännu fortfarande och nu mera äldsta han- 



182 

delshus, hade deltagit i styrelsen af nämnda brandförsäkringskontor 
från dess stiftelse (1746) samt genom sin borgen och enskilda för- 
skott verksamt bidragit till dess upprätthållande, när de stora elds- 
vådor, som 1750, 1751, 1758 och 1759 öfvergingo hufvudstaden, 
föranledde utgifter, hvilka hotade med inrättningens undergång. 



NIKLAS SAHLGREN. 

Född d. 18 Mars 1701. Grosshandlare i Göteborg; 

Direktör i Ostindiska kompaniet; Kommendör af K. 

W. O.; Ledamot af K. W. A. Död 

d. 10 Mars 1776. 

1. 

Åts. NIC. SAHLGREN DIR. COM. SV. INDI. ET EQV. 
TORQ. ORD. VAS. Bröstbilden, h. s., i tidens drägt med 
Wasaordens kommendörsband. — Under axeln: g. l. 

Fräns. EXTENDENS VENTURA IN SAECULA CURAS. 
pä ett band. En krans af sädesax och frugter. Inom 
kransen: certamina georgica instituit anno MDCCLxxm. 
Vid nedra kanten: bene merito r. acad. scient. cudi f. 

Diam. 18 lin. (17 storl.). Grav. af G. Ljungberger. (St. på K. 
Myntet). Slagen 1773 af K. Wetenskaps Akademien, som af Sahl- 
gren fått emottaga 50000 Daler silfvermynt, hvaraf räntan skulle 
användas till prisbelöningar för godkända svar på utsatta täflings- 
frågor i ämnen rörande landthushållningen. Sahlgren ersatte Aka- 
demien kostnaden för minnespenningens prägling. — K. Mk. o. B-n 
i silfver. 

2. 

o 

Ats. N. SA II L( i REN DIR. WID O. I. C. COMM. AF K. 
Wy\SA ORD. Bröstbilden kopierad efter N:o 1, men utan 
gravörens namn. 

Fräns. KL. SV. PATR. SÄLLSK. Solen uppgående 
öfver ett berg bestrålar åtskilliga pä en hafsstrand lig- 
gande sinnebilder af jordbruket, bergshandteringen, han- 
deln cell näringarne (plog, stängjernshammare, städ, pack- 



183 

bal. iiierkuriistaf, väfsked, skyttel, bok). IM liufvet syns 
ett bortseglancle skepp. I afskäni. ett arcliitektoiiiskt or- 
nament. 

Diam. 11 lin. (8 storl.). Grav. af G. Ljungberger. (St. på K. 
Myntet). Slagen före 1777 af K, Patriotiska Sällskapet som en 
gärd af aktning fcir Sahlgrens nitiska bemödanden att upphjelpa Sven- 
ska bergshandteringen och andra näringar, och af tacksamhet för en 
till Sällskapet lemnad gåfva i penningar. Frånsidans stamp, som 
blifvit använd till flera af Patriotiska Sällskapets minnespenningar, 
graverades af Ljungberger 1772 för en af Sällskapet slagen medalj i 
anledning af Konung Gustaf III:s kröning. (Se Berchs Beshifniiiq, 
pag. 315, N:o 10> — K. Mk. o. B-n i silfver. 

3. 

Åts. N. SAIILGREN DIR. COM. SV. INDI. ET EQ. 
TORQ. ORD. VAS. Bröstbilden m. ni. som pd N:o 1. 

Fräns. Lik Fränsidan af N:o 1, med den skilnad 
att inskriften vid nedra kanten slutas: acad. scient. c. f. 

Diam. lU lin. (8 storl.). Grav. af G. Ljungberger. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1780, att såsom ett 
lägre pris utdelas åt författare, hvilka ej kunde med den större me- 
daljen (N:o 1) belönas. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Hos Sahlgren förenades sann bildning och varm fosterlandskärlek 
med skarpt omdöme och rask företagsamhet. På hans förslag in- 
rättades kompanier för handeln på Westindien och Ostindien; i båda 
blef han Direktör. Hans genom storartade och lyckliga handelsföre- 
tag samlade betydliga förmögenhet tillät honom göra ansenliga dona- 
tioner, såsom till K, Wetenskaps* Akademien för landthushållningens 
upphjelpande (se N:o 1); till Göteborgs stad 25000 Riksdaler, an- 
vända till inrättande af ett sjukhus, som,, ännu bär gifvarens namn; 
till inrättning af barnhus och skolor på Ostad i Westergötland mer 
än 20 hela hemman jemte betydliga kontanta summor. Vid Wasa- 
ordens stiftelse utnämndes Sahlgren till Kommendör. För att i fram- 
tiden bereda dylika utmärkelser äfven ett reelt värde, stiftade han 
för denna orden ett kommenderi (Gäsevadsholm m. m. i Halland) 
och ett riddaregods (Kåberg i Westergfitland) m. m. att, när hans 
efterslägt en gäng utdör, ställas till Konungens disposition. 



184 



JAKOB FAGGOT. 



Född d. 13 Mars 1699. Ofverdirektör vid K. Landt- 

mäteriet; Ledamot af K. W. A. Död 

d. 28 Febr. 1777. 

Åts. lAC. FAGGOT RER. GEODAET. PRAEFECTUS. 

Bröstbilden, h. s., i tidens drägt ined mantelveck. 

Frans. ACAD. R. SCIENT. SYEC. SOCIUS ET PER 
TRES ANN. SECRET. MERITISSIMUS NAT. 1699 DEN AT. 
1777. 

Diam. lU Hn. (8 storl.). Grav. af C. G. Fehrman eller G. 
Ljungberger. (St. på K. Myntet), Slagen af K. Wetenskaps Aka- 
demien 1778. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Faggot var medlem af K. Wetenskaps Akademien från dess stif- 
telse och xVkademiens Sekreterare 1742 — 1744. Under sin femtio- 
åriga tjenstgöring vid K. Landtmäterikontoret (deraf 30 år som ver- 
kets chefj genomdi'ef han vigtiga förändringar och förbättringar i af- 
seende på rikets mått, mål och vigt, salpetertillverkningen, Finlands 
odling, fäderneslandets uppmätning och kartors upprättande, m. m. 
Från honom utgick förslaget till den år 1757 utfärdade K. Storskif- 
tesförordningen, hvilken på Svenska jordbruket haft ett särdeles väl- 
görande inflytande. 



CARL JOHAN (IIONSTEDT. 

Grefve. Född d. 25 April 1709. K. OfverintendenU 
sedan President i K. Kammar Collegium; Kommendör 
af K. N. O. och Skattmästare vid K. Maj:ts O.; Le- 
damot af K. W. A. Död d. 9 Kov. 1777. 

Åts. PIETAS IN IMAGINE DURET. Hiifvudet, h. s. 
— Nederst: c. i.. 

Vvn n s. C. I. CRONSTEDT COMITl SUPR. RAT. CURIAE 
PRAES. ORDD. REG. THESAUR. EQ. TORQ. ORD. STELLAE 
POL. SOCIO DESIDEUAT ACAD. R. SCIENT. STOCKH. C. F. 

Diam. 11] lin. (8 stork). Grav. af G. Ljungberger. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1778. — K. Mk. o. 
B-n i .silfver. 



185 

Gr. Cronstedt hade i 24 är (1743 — 1767) varit Ofverintendent 
och i sådan egenskap haft bestyr med kongl. slottsbyggnaden samt 
inseende öfver de kongl. spektaklerna. Under denna tid uppfördes 
icke några större offentliga byggnader, som kunnat inför efterverlden 
vitna om hans insigter i architekturen. I den privata byggnadskon- 
sten införde han förbättringar och för landtbruket uppfann han åt- 
skilliga mekaniska redskap, såsom en säningsmachin, en sädesrens- 
ningsmachin m. fi. Ar 1768 utgaf han beskrifning på en ny inrätt- 
ning af kakelugnar med rör, — en uppfinning, som snart allmänt 
antogs till begagnande och hvarigenom Svenska kakelugnarne erhållit 
stort företräde framför de eldstäder, som i utlandet begagnas. 



CARL REINHOLD BERCH. 

Född d. 29 Jan. 1706. Kansliråd; Biksantiqvarie och 

Sekreterare i K. Antiqvitets Archivet; Riddare af K. N.- 

O.; Ledamot af K. W. Ä. och af K. Sv. Witterhets 

Akademien. Död cl. 22 Dec. 1777. 

1. 

Åts. CAROLUS RENALDUS BERCH HOLMIENSIS. 
Hufvudet, h. s. Derunder en ros. 

Frans. CONCENTUS. En lyra. 

Diam. 19 lin. (18 storl.). Gjuten af Dan. Fehrman 1746. Säll- 
synt. — K. Mk. o. B-n i förgylld koppar. 

2. 

Åts. CAROLUS RENALDUS BERCH HOLMIENSIS, 
Hufvudet, h. s. Under halsen: I7ri7, 

Fräns. IN ABSENTIAE SOLATIUM FECIT AMICA MA- 
NUS HEDLINGERI. Ofverst en strålande stjerna; nederst 
en valknut. 

Diam. 12 lin. (9 storl.). Grav. 1757 af J. C. Hedlinger, sedan 
han frän Sverige hade återvändt till sitt fädernesland Schweitz. Säll- 
synt. — K. Mk. i tenn, bronzerad; B-n i bronz. 



186 

3. 

Äts. Densainina som till Xio 2. 

Fräns. REGI SVEC. A CA^TELL. COXSIL. TABU- 
LARII CUSTOS COOPTAT. IN UTRAMQUE PATR. URBIS 
ACADEMIAM SOCIET. LITER. VPSAL ET ANTIQVARIORUM 
LONDINENSIUM C.EL. A C. HEDLINGER AMICO OPT. 

Diam. 12 lin. (9 storl.). lledlinger graverade denna Frånsida 
1771, kort före sin samma år inträffade död. Sällsynt. — K. Mk. 
o. B-n i bronz. 



Ats. C. REX. BERCH R. SV. A. COXSIL. CAXCELL. 
ET EQV. AUR. Bröstbilden, h. s., i tidens drägt med 
mantelveck och Nordstjerneorden. — Nedanför: g. livxg- 

BEItUEIl. 

Fräns. DIVOS MUSA REFERRE DEDIT. Historiens 
sånjjsudinna fClio) stär med ett blåsinstrument i höora 
ocli ett skrifstift i venstra handen, hvilande armen på en 
bok, som ligger pä en afskuren fyrkantig pelare. I af- 
skärn.: post xlvi. annor. c. laude stipendia nummo publ. 

DONAT. MDCCLXXVII. 

Diam. 17^ lin. (16 stork). Grav. af G. Ljungberger. (St. på 
K. Myntet). Slagen på Konung Gustaf IILs befallning och bekost- 
nad 1777, kort före Berchs död. Den lär dock, på Berchs egen be- 
gäran, icke blifvit utlemnad förr än följande året. — K. Mk. o. B-n 

Berch har författat flera värdefulla afhandlingar i histonska äm- 
nen, intagna i samtidens liirda Tidskrifter. Hans numismatiska ar- 
beten, fastän icke alltid röjande skarp kritik och sträng plan, hafva 
ännu ej fcirlorat sitt värde. Han fcirenade med klassiska studier och 
god smak ovanliga insigter i emblematik, hvarfir han ofta anlitades 
om fcirslag till minnespenningar och inskrifter. Med omsorg har han 
fiirfattnt katalog tifver Antiqvitets Archivets d. v. samling af forn- 
saker och historiska märkvärdigheter samt öfver Drottning Lovisa 
Ulrikas, sedermera af Staten inlösta, dyrbara myntkabinett. Hans 
egen rika samling af minnespenningar öfver sa väl Svenska som ut- 
ländska privatpersoner inliistes till Kongl. Myntkabinettet. 



187 



ANNA JOHANNA GRILL, 

FÖDD GRILL. 

Dotter af Grosshandlaren Carl Grill. Född 1720. Gift 

1737 med sin kusin Grosshandlaren, sedan Direktören 

vid Ostindiska kompaniet Clas Grill; Enka 1767. 

Död d. 3 Jan. 1778. 



Ats. Densamma som till minnespenningen öfver 
hennes silfverbröllop. Se pag. 154. 

Frans. JETTON DE MADAME ANNE JEANNE GRILL. 

Diam. \0\ lin. (7 storl.). Spelpenning, grav. af Dan. Felirman 
och af honom förärad Fru Grill år 1755. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



En minnespenning öfver Fru Grills silfverbröllop 17()2, 
hvartill Atsidan af N:o 1 användes, se under mannen 
Clas Grill, N:o 2, pag. 154. 

Fru Grill egde vackra samlingar, bland andra en utmärkt sam- 
ling af Svenska mynt och medaljer, hvilken genom arf kom till Bruks- 
patron Friherre P. A. Tamm, som skänkte den till sin systerson 
Brukspatron Carl Östberg. Denna länge bortglömda samling, nu för- 
varad på Elfkarön i Upland, har af nu varande egaren blifvit be- 
tydligt ökad, särskildt genom inköp af framlidna Grosshandlaren Jo- 
han Scharps rika samling af minnespenningar öfver Svenska privat- 
personer, hvars grundstam bildats af den vettgirige Vinhandlaren i 
Stockholm Dan. G. Nescher. 



CARL VON LINNE. 

Född d. 13 Maj 1707. Med. D:r; Kongl. Archiater; 

Professor i medicin och botanik vid Upsala Universitet ; 

Riddare af K. N. O.; Ledamot af K. W. A. 

Död d. 10 Jan. 1778. 

1. 
Åts. CAROL. LINNAEUS M. I). BOT. PROF. UPS. AET. 
39. Bröstbilden, h. s., i mantelveck. — Nederst: d. v. 



188 

P>åns. CAROLO GUSTAYO TESSIN ET LMMORTALI- 
TATI EFFIGIEM CAROLI LINNAEI CL. EKEBLAD AND. HÖP- 
KEN N. PALMSTIERXA ET C. HÅRLEMAN DIC. MDCCXLVI. 

Diam. 11', lin. (8 storl.). Grav. af Dan, Fehrman. Slagen 1746 
af Kanslirådet f. d. Ministre plenipot. Grefve Clas Ekebiad, Hofmar- 
skalken m. m. Frih. Anders Johan von Höpken och f. d. Envoyén 
Nils Palmstierna (alla tre samma år befordrade till Riksråd) samt 
Ofverintendenten Frih. Carl Härieman, och tillegnad Linnés synner- 
liga beundrare och gynnare Riksrådet Grefve Carl Gustaf Tessin. — 
K. Mk. o. B-n i silfver. 



2. 

Åts. C. LIXNxVEUS EQV. AUR. ARCpiAT. ET PR. 
UPS. Bröstbilden, kopierad efter N:o 1, men med tillägg 
af Nordstjerneordeii. — Nedanför: u. i. 

Frans. ILLUSTRAT. Solen bestrålar tre i form af 
Sveriges vapen ställda kronor, bildade af alster ur djur-, 
vext- och stenriket. 

Diam. 11^ lin. (8 storl.). Grav. af Dan. Fehrman. (St. på K. 
Myntet). Slagen 1758 af Riksrådet Grefve C. G, Tessin, till h^il- 
ken Linné hade dedicerat den kort förut utkomna första delen af 
Systema Naturce. Den sinnrika framställningen på Frånsidan angif- 
ver på samma gäng omfånget af Linnés vetenskapliga forskningar 
och Sveriges ära att hafva frambragt denna sekularman, — K. Mk, 
i silfver; B-n i guld. 

3. 

Ats. Densamma som till X:o 2. 

Frans. REGIA ACADEMIA SCIENTIARU3I. K. We- 

tenskaps Akademiens äldre jeton])rägel. Se pag. 127. 

Diam. m. m. som N:o 2. (St. på K. Myntet), Slagen 1764 af 
K. Wetenskaps Akademien, att utdelas som prisbelöning för insända 
godkända afhandlingar, — K. Mk. o. B-n i silfver, 

4. 

Åts. CAROLUS LINNAEUS ARCH. REG. EQV. AURA- 
TUS, Bröstbilden, h. s,, i tidens drägt med mantelveck, 
Nordstjerneorden och örten Linnasa i knapphålet, — Ne- 
danior: liu.ngbergeh. 



1 8!) 

Frans. DEAM LUCTUS ANGIT AMISSI. Naturen 
(Cybele eller Dea niater), en qvinna med krona och nyckel 
i hand, står sörjande, orn^ifven af djur (lejon, björn, 
lodjur m. fl.), vexter (deribland Linnaaa) och stenar. I 
afskrirn.: post obitum upsaliae d. x. jan. mdcclxxviii. rege 

JUBENTE. 

Diam. 18 lin. (16 stor!.). Grav. af G. Ljungberger. (St. på K. 
Myntet). Slagen på Konung Gustaf IIl:s befallning och bekostnad 
1780. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



5. 

Äts. CAROLUS. LINN^^US. Bröstbilden, h. s., i ti- 
dens drägt med Nordstjerneorden och örten Linntea i 
knapphålet. — Frånsidan slät med upphöjd kant. 

Diam. 12i lin. (9^ stor!.). Grav. af Kirk i London i slutet af 
förra eller början af innevarande århundra e, före 1806 *). Bilden, at 
vackert arbete och stor likhet, lär vara gjord efter ett bekant por- 
trätt med den svuistiga underskriften: »Deus creavit, Linnfeus dispo-' 
suit.» Tyckes hafva varit ämnad till något slags belöningspenning, 
att förses med inristad skrift på baksidan. Sällsynt. — K. Mk. i 
bronz; B-n, gjuten, i tenn. 



Ats. Densamma som till N:o 2. 

Frans. NATALIUM MEMORI AE S AECULARI D. XXIV. 
MAII MDCCCVII. INSTITUTUM LINNAEANUM UPSALIENSE. 

Diam. I Ii lin. (8 stori.). Frånsidan grav. af C. Enhörning. (St. 
på K. Myntet). Slagen af sällskapet ^Linnéska Institutet» i Upsala 
till festen d. 24 Maj 1807, hundrade årsdagen (nya stilen) efter 
Linnés födelse. Det nämnda sällskapet, förut kalladt »Zoophytoliti- 
ska Sällskapet», stiftadt af studerande i Upsala, hade till ständig 
Praeses valt den efter mångårigt vistande i England och Afrika år 
1799 hemkomne Botanices Demonstratorn, sedan Professorn Adam 
Afzelius, hvilken vid sekularfesten hr)ll ett minnestal öfver Linné och 
bosörjde om minnes[)pniiingens prägling. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



■; Uppgiften om griivörcii gnnular sig pil en anlcckniiig af I). G. Ncsi-licr. Silfver- 
stolpe (Supplement till Burch) ocli Afzelius ( Eyetihändiffn nnteckningnr af C. Lin- 
ncrus om siy yelf) samt, efter den sediiare, Rudoiplii ocli Kluyskens (se N;o H) 
anföra endast att pcnuingeu iir priiglad i England. Herr Envoyén m. ni. Grefvc 
B. von Plåten, som i London an.skaffat och till Kongl. ]\Iyntkabineltct förärat det 
der förvarade exemplaret, har dock meddelat underrättelse att föreståndaren för K. 
Myntet i Loudou Herr Wyon icke känner hiuMivida penningeu är slagiui i delta 
luud. 



190 



Äts. CAROLUS LINNiEUS. Bröstbilden, v. s., i ti- 
dens drägt med Nordstjerneorden. — Nedanför: dubois f. 

Fräns. NATUS ROESHULTAE IN SUECIA AN. M.DCC. 
VII. OBIIT AN. M.DCC.LXXVIII. Under en linea: series 

NUMISMATICA UN1VER.SALIS VIRIM ILLUSTRRM. — M.DCCC.XVni, — 

Vid nedra kanten: pruANi) eiudit. ') 

Diam. 14 lin. (11; storl.). Grav. 1818 af Eug. Dubois i Paris 
för en af Durand utgifven serie af minnespenningar öfver ryktbara 
män af alla nationer. Linnés minnespenning blef den första i denna 
serie. «Roeshultae» är komministersbostället Råshult i Stenbrohults 
socken i Småland, der Linné var född, — K. Mk. o. B-n i silfver. 



7. a.**) 

Ats. Lik X:o 7, men med gravörens namn (dubois. f.) 
satt under axeln och utan raiidskrift. — Frånsidan slät. 

Storlek som N:o 7. Grav. af Eug. Dubois, förmodligen att an- 
vändas i st. f. N:o 7,7. b eller 8 i Durands nämnda medaljserie. — 
K. Mk. i bronz; B-n i silfver. 



7. b. 

Ats. Lik N:o 7, men utan Nordstjerneorden och 
med naa;on rin^a variation i ofritt. 

Fräns. Lik N:o 7. men med ordet: virum i st. f. 

viRUM, samt vid nedra kanten: parishs durand edidit. 

Diam. m. m. ^som N:o 7. — Upsala Universitets Mk. samt H. 
K. II. Hertigen af Östergötland Prins Oscars samling i bronz. 



Åts. Densamma som till N:o 7, eller 7. n, 7. 6 eller 
åtminstone näi*a liknande. 



*) Minncspeiininganic i denna serie hafva raiidskrift, pa silfverexcmplar : argenT; pa 

bronzexemplar: Monachh. 
") Rudoli)hi, i det under N:o 8 citerade arbetet, uppgifver oriktigt att denna bildsida 
(eller den till N:o 7, eller 7. 4) blifvil präsrlad i Sverige, likasom Kluyskens att 
den i Sverige blifvit ' tagen till förebild. De i Sverige priiglade bildsidorna till 
Linnés minnespenningar äro långt iiidrc än den Franska gravörens arbete och torde 
snarare hafva tjent till förebild för detta. 



191 

Fräns NATUS SMOLANDIAE AN. M. DCC. VII. OBIIT 
UPSALIAE AN. M. DCC. LXXVIII. - Derunder: series numis- 

MATICA UXIVERSALIS VIRORUM ILLUSTRIUM .M.DCCC.XXII. — dika.nd 
EiiiniT. 

Storlek m. ni. som N:o 7. Grav. af Eug. Dubois 1822, hvar- 
vid det i utlandet okända gårdsnanniet Råshult blifvit utbytt mot 
det mera bekanta provinsnamnet Småland. Denna minnespenning fin- 
nes icke veterligen i någon Svensk samling. }3eskrit'ningen är hemtad 
ur Car. Asm. Rudolphi's liecentioris aevi Numisinata virurum de 
rebtis medicis et phi/cieis nieritoruni niemovia servantia. Berol. 1829, 
p. 9(5, N:o 403, och Ilipol, Kluyskens ]^es homnies celebres dans les 
Sciences et les arts, et des mcdailles qui consacrent lenr souvenir. 
Gand 1859, Tom. 2: pag. 161. Den sednare författaren anser orik- 
tigt ordet uSmnlandiae» hafva tiikommit genom ett misstag och att 
detta misstag (på den yngre minnespenningen!) blifvit rättadt på den 
under N:o 7 upptagna (den äldi'e!). 

9. 

Åts. CAROLUS LINNAEUS. Bröstbilden, h. s., i en- 
kel drägt. — Nedanför: ■«•. avyon s. mint. 

Frans. OB SOLERTIAM IN STUDIIS BOTANICIS LAU- 
DATAM SOC: PHARM; LOND: VOLUIT A. D. MDCCCXXX. 
En qvinna i antik drägt, samtalande med en framför henne 
sittande yngling, håller i venstra handen en blomqvast, 
och pekar med den högra på en antik grafvård, pä h vil- 
ken läsas namnen af de berömda naturforskarne: ray lin- 
NAEUS JUssiEU SLOANE. Nedanför på ett upprulladt blad 
står: MILLER. Bakom qvinnan en antik vas, prydd med 
bilden af Hygiaea matande en orm, och fylld med blom- 
mor; på marken vexa blommande örter. I afskärn.: en 
rund sköld, i hvilken syns Apollo dödande draken Py- 
thon, lagd pä en enkel ormstaf. — Vid ena kanten: w. 

WYON. R. A. 

Diam. 15^; lin. (13A storl.). Grav. af W. Wyon i London. Sla- 
gen 1830 af Farmaceutiska Societeten i nämnda stad att användas 
som belöningspenning för studerande, som gjort beriimliga framsteg i 
botaniken. Frånsidans stamp är bräckt. Sällsynt. — K. Mk. o. B-n 
i silfver. 

9. a. 
Ats. Densamma som till X:o 9. 

F r ä n s. OB SOLERTIAM IN STUDIIS BOTANICIS LAU- 
DATAM SOC. PHARM. LOND. VOLUIT. A. D. 1830. Fiiju- 



192 

reriie m. iii. som pä N:o 9, iiKcl siiiä, obetydliga förän- 
dringar, men arbetet bättre utförd t. I afskärn.: Skölden 
pä ormstafven som pä N:o 9. Vid ena kanten: w. wton s.; 
vid den andra: mint. 

Diam. m. m. som N:o 9. Förmodligen har denna Frånsida blif- 
vit sålunda omgjord, sedan den förra erhållit bräcka. Sällsynt. — 
Upsala Universitets 'Sik. i bronz. 

10. 

Åts. SOCIÉTÉ ROYALE D'HORTICULTURE ET D'A- 
GRICULTURE DE LIÉGE. Linnés bröstbild, v. s. — Ne- 
danför: DISTEXHE. 

Frans. Staden Liége's vapen omslutet af ett band 
bildadt af blommor och fruotei*. 

Diam. 15 lin. (13 storl.). Sålunda beskrifven af Hipol. Kluy- 
skens i dess under N:o 8 anförda arbete, 2: 102. Användes förmod- 
ligen till prisbelöning af den pa Atsidan angifna Trädgårdsodlings 
och Landtbruks Societeten i Liege (Liittich). Exemplar deraf finnas 
icke veterligen i någon Svensk samling. 

Linné (kallad Linnaeus innan han 1757 adlades) har som ombil- 
dare eller rättare grundläggare af de naturhistoriska vetenskaperna 
och företrädesvis den botaniska, vunnit vidsträcktare rykte än någon 
annan nyare tidens vetenskapsman, och hans namn skall aldrig upp- 
höra att med vördnad och tacksamhet anföras, huru mycket än dessa 
vetenskaper genom nya forskningar och upptäckter kunna vinna i 
omfång utöfver den krets, som var honom bekant. Det var hans 
snille förbehållet, att inom detta område utspana naturens eviga la- 
gar och uppdraga grundlinier, inom hvilka äfven framtidens upptäck- 
ter kunna inrymmas. Linné var en af K. Wetenskaps Akademiens 
stiftare och blef Akademiens förste Pragses. Studerande ungdomen 
vid det lärosäte, han gagnat och hedrat, har uppfört siarens bildstod, 
huggen i marmor af Byström, i zoologiska museets lärosal i Univer- 
sitetets botaniska trädgård. En ännu skönare och oförgängligare min- 
nesvård är den täcka, af Gronovius namngifna »Xinnsea borealis», 
hvilken hvarje vår sprider sitt doft i fäderneslandets skogar. 




latf. .>•>. 




u PBDPAC.VTOR .^^ .^ 





%. .y.^. 




193 



CAllL De GEER. 

Född d. 10 Febr. 1720. Friherre; Hof marskalk; Kom- 
mendör m. st. k. af K. W. O.; Riddare af K. N. O.; 
Ledamot af K. W. A. Död d. 7 Mars 1778. 

1. 

Åts. C. DE GEER MARECH. AULIC. ET EQ. TORQ. 
O. VAS. Brö8tbilden, h. s., i tidens drägt, med Wasaordens 
kommendörsband och Nordstjerneorden. — Nedanför: g. l. 

Fräns. SUBIMET SUPERSTES. En fjäril med ut- 
slagna vingar, krypande ur sin puppa. I afskärn.: reg. 

ACADEMIA SCIENT. SV. C. F. 

Diam. ll.| lin. (8 storl.). Grav. af G. Ljungberger. (St. på K. 
Myntet), Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1778. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

2. 

Äts. C. DE GEER MARECH. AULIC. ET EQ. TORQ. 
ORD. VAS. Bröstbilden som pä N:o 1, utan gravörens namn. 

Fräns. SIBIMET SUPERSTES. En öfver marken upp- 
åt flygande fjäril. I afskärn.: opt. coniugi Charlotta rib- 

BING c. F. 177 8. 

Diam. 16 lin. (14 storl.). Grav. af G. Ljungberger 1778, efter 
Frih. De Geers död, på anmodan af enkan, Friherrinnan Catharina 
Charlotta Ribbing, som dock förkastade Fränsidan, ovisst af livad an- 
ledning, möjligtvis sedan hon erfarit att K. Wetenskaps Akademien 
begagnat samma inskrift på sin öfver De Geer nämnda år slagna 
minnespenning (se N:o 1). Stampen blef aldrig härdad och endast 
högst få afdrag i tenn eller bly äro deraf tagna. Således mycket säll- 
synt. K. Mk. i bly, förgylld. 

3. 

Ats. Densamma som till N:o 1. 

Fräns. OPT. CONJUGl CHARLOTTA RIBBING F. F. 
CURAVIT MDCCLXXVUL (- - factum lieri curavit - -) inom 
en lagerkrans. 

13 



194 

Diam. 16 lin. (14 storl.). Grav. af G. Ljungberger 1778. Denna 
Frånsida g.jordes i stället fiir den af Friherrinnan De Geer förkastade. 
— K. Mk. o. B-n i silfver. 

Frih. De Geer vann som entomolog vidsträckt vetenskapligt 
rykte Hans stora verk Memoires ponr sercir a. 1'histoire des In- 
sectes i 7 delar, eger stort värde genom beskrifningarnes noggranhet 
och goda figurer, dem han sjelf tecknat. En rik farbroders testamente 
criorde honom egare af Leufsta m. fl. bruksegendomar och grufvor, 
hvilka genom hans vård och införda förbättringar vunno ökadt varde, 
och der han blef en fader för sina underhafvande. Hans rika sam- 
ling af insekter och andra naturalster jemte ett dyrbart mikroskop 
skänktes, efter hans död, af enkan till K. Wetenskaps Akademien. 



OTTO FLEMING. 

Friherre Född 1697. Rihräd; Eiddme och Kommendör 
af K. Maj:t^ O. Död d. 24 Nov. 1778. 

Åts. OTTO. FLEMING. L. BARO. CHIL. EQVES. et. 
COM. OR. ENSIF. Bröstbilden, h. s., i harnesk med Svärds- 
ordens korninendörsbaiid ufver axeln och pelshriiniadt man- 
telveck, pä hvilket ses oi-denskrachanen. — Under axeln: 



M. G. A. 



Frans. ^.QVAM SERVARE MENTEM. En oval sköld 
med friherrliga Flemingska vapnet i fyra fält kring hjert- 
vapnet under krona, onigifven af ordensbandet, med iin- 
derhängande stjerna, och en lejonhiul. - Nedanför: arbif.n 

MDCCLV. 

Diam. 13\ lin. (U storl.). Grav.,. af M. G. Arbien i Köpenhamn 
1755, då Frih. Fleming (den tiden Ofverste och Kommendör m. st. 
k. af K. S. O.) var Envoyé extraord. vid K. Danska hofvet. (St. 
i * Banken). Omskriften på Frånsidan var hans riddarevalspråk. — 
K. Mk. o. B-n i silfver. 

Frih Fleming hade som militiir befordrats till (')fverste i armeen, 
och var 'Envoyé E. O. vid K. Danska hofvet 1748-1755. Sist- 
nämnda år insattes han i Rådet, hvarifran han af det segrande mot- 
partiet uteslöts 1765. Äter inkallad 1769, vägrade han att mottaga 
detta anbud, föredragande privatlifvets lugn. 



195 



p:va säck, 

FÖDD BJELKE. 



Dotter' af Presidenten i K. Statskontoret Grefve Carl 

Gustaf ^Bjelke. Född d. 14 Dec. 1706. Gift 1722 

med Kammarherren, sedan Kanslirådet Friherre Johan 

Gabriel Säck; Enka 17 öl. Död 

d. 18 Dec. 1778. 

Äts. Utan inskrift. Familjen Bjelkes vapen i en 
oval af tva gripar hållen sköld under krona, på ett med 

blomsterband orneradt underlao-, 

o 

. Fräns. JETTON DE AP»^ LA BARONNE DE SÄCK 
NEE COMTESSE DE BIELKE 1744. ^"^^^^^^ ^^ ^^^^^ 

Diam. 10 lin. (7 stor!.). Speipenning, grav. af J. C. Hedlinger 
och at honom lorårad till julklapp 1744. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



JAKOB JONAS BJÖRJSSTÅHL. 

Född d. 23 Jan. 1731. E. o. Philos. Professor i Upsala; 
Utnämnd Professor i österländska språken vid Univer- 
sitetet i Lund, hvilken befattni^ig han dock aldrig till- 
trädde. Död i Salonichi i Grekland 
d. 12 Jidi 1779. 

Ats. lAC. lON. BIÖRNSTÅIIL PIIILOLOGUS. Hufvu- 
det, h. s. - Nedanför: c. fkhrman. 

A..xTi?/;'"f-r CELEBER. PEREGRINATORI DEDIT SUDER- 
MANNIA CUNAS MDCCXXXI THESSALONICA CIPPUM 
MDCCLXXIX HOLMIA NUMMUM MDCCLXXX ^'^^^^ 

Diam. m lin. (8 stoil.). Grav. af C. G. Fehrman. (St. pä K. 
Myntet). Slagen 1/80 genom försorg af Kongl. Bibliothekarien C. 
n Gjorwell soni tiU kostnaden använde influtna prenumerationsmedel 
pa Bjornstahls Brefmmling. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Björnståhl, född pä Rotarbo i Näshulta socken i Södermanland, 
egde djupa msigter i österländska språken, flan tillbragte 12 är på 
resor i främmande länder för vetenskapliga forskningar, deraf de tre 
''^i^^f'^'\^l '*'^- . ^^"' J^^rättelse om dessa resor, innehållande 

nkhaltiga litterära upplysningar, utgafs efter hans död af Gjörwell 



196 



HENRIKA JULIANA von LIFAYEN. 

Dotter af Rihrädet Grefve Hans Henrik von Liewen. 

Född d. 16 Febr. 1709. Hoffröken; Gift 1748 med 

öfverintendenten Frih. Carl Hdrlemon; Eiika 1753. 

Död d. 26 Äng. 1779. 

Åts. H. S. D. M. VOUS JOUÉS COMME UAMOUR. 
(Henriette Sylvie de Moliére--). På ett rundt bord, höljdt 
med ett täcke, ligga tre kort, esset, tiian och trean i ru- 
ter samt ett par glasögon. 

Frans. L'AMOUR EST AVEUGLE. Kärleksguden, be- 
vingad, står med förbundna ögon och med bågen i hand. 
— På marken: d. f. 

Diam. 10 lin. (7 storl.). Grav. af Dan. Fohnnan. Slagen för- 
modligen 1744. De på bordet upplagda korten bilda hvad man i 
tricettspelet kallade »Neapolitain». Fröken Liewen, som, för sin be- 
midran af en Fransysk roman, inom hofvet pä skämt kallades »Hen- 
riette^ Sylvie de Moliere« (hvartill begynnelsebokstäfverna förekomma 
på Atsidan) hade vid något tillfälle tankspridd begått ett fel i det 
då brukliga tricettspelet, hvilket gaf Rikrådet Grefve C. G. Tessin 
anledning att låta gravera och lemna henne denna spelpenning. — K. 
Mk o. B-n i silfver. 

Efter mannens död skänkte Grefvinnan Hårlenian hans samlin- 
gar af böcker, kopparstick och handritningar till Kongl. Bibliotheket. 



ULRIKA SPARRE, 

FÖDD STRÖMFELT. 

Dotter af Riksrådet Grefve Johan Strömfelt. Född d. 
11 Dec. 1724. Gift 1756 med öfverste Löjtnanten, 
sedan Riksrådet ock Ofv er stat hall ar en Frdierre Carl 
Sparre; Ofverhofmästarinna hos Drottning Sofia Mag- 
dalena. Död d. 30 April 1780. 

Åts. TE SOCIA NIL Mlill TRISTE. Grefvinnan Spar- 
res bröstbild, v. s., i veckad drägt. Vid bröstet äro fastade 



197 

Drottningens })orträtt och dekoi-ationen till lOrdre de IHar- 
nionie eller den s. k. Solfjädersorden. — Nedanför: uu.ngbekgeu. 

Frans. MEMORIAE COMIT. ULR. STRÖMFELT OPTI- 
MAE COXJUGIS XATAE MDCCXXIV DEXATAE MDCCLXXX 
DICAVIT CAROLUS SPARRE. 

Diam. 17i lin. (16 stor!.). Grav. af G. Ljungberger. (St. på K. 
Myntet). Slagen af den^efterlefvande mannen 1780, da blott några 
få afdrag utlemnades. Ar 1791 begärde och erhcillo Frih. Sparres 
arfvingar K. Witterhets, Ilistorie och Antiqvitets Akademiens tillå- 
telse att afprägla nya exemplar. — • K. Mk. o. B-n i silfver. 

GrefNnnnan Sparre hade varit HofFröken hos Drottning flrika 
Eleonora, Kammarfröken hos Drottning Lovisa Ulrika och blef 1777 
Ofverhofmästarinna hos Gustaf Ill:s gemål. I>'Ordre de rHarnionie 
var en societetsorden , stiftad af Lovisa Ulrika 1744, pa Riksrå- 
det Grefve C. G. Tessins förslag, med anledning deraf, att Kron- 
prinsessan, när hon första gången på en konglig slup reste till Drott- 
ningholm, tappade sin soltjäder, som föll i stycken, hvilka af när- 
varande heiTar och damer som minnen tillvaratogos. Dekorationen 
utgjordes af en blå glob, på hvilken ses en kongliij: slup af guld och 
deröfver en strålande stjerna af silfver, genom fem hoplagda solfjädrar 
fästad på ett hvitt ringformigt omgifvande band med inskrift på ena 
ena sidan: »La liaison fait ma valeur», pa den andra: »La division 
me perd», hängande i Lovisa Ulrikas namnbokstäfver under en kong- 
lig krona af guld. Orden utdelades bland hofvets vänner och bars i 
band af brandgul (Brandeuburgs) färg. 



DANIEL FEHRMAN. 

Född d. 12 Jan, 1710. Medaljgravör vid Komjl. Myntet i 
StocHohn. Död d.' 8 Juni 1780. ' 

Åts. DAN. FEHRMAN IIOLMIENSIS. Hufvudet, h. s. 
- Nedanför: c. g. fehrman. 

Fräns. FULGOR ABSUUE FUMO. En antik lampa 
brinnande med klar läoa. 

Diam. 12 lin. (9 storl.). Grav. af sonen Carl Gustaf Fehrman 
178.3. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Daniel Fehrman, Hedlingers lärjunge och efterträdare, var en af 
vårt lands skickligaste medaljgravörer. Han upphörde dock, till följd 
af ett slaganfall (1764), många år före sin död att arbeta. 



198 

JOHAN AF BJERKÉN. 

Född d. 7 Nov. 1725. Expedition.^sekreferare vid Ut- 
rikes expeditio7un, sedan Kansliräd; Riddare af 
K. N. O. Död d. 28 Aug. 1780. 

Åts. lOH. A BIERKÉN R. SV. A CONS. CANCELL. 
ET EQV. AUR. Bröstbilden, h. s., i Svenska nationaldräg- 
ten med Nordstjerneorden. — Nederst: r. 

Fräns. FLENDI COPIA DIVES. En sarkofag på en 
uppböjd rutad plan, ä iivilken bgga ett ordensband ocb 
en vinkelhake. 1 afskärn.: l. fr. mur. ex s. s. eduard. 
PRAEF. MER. MÖRT. AD. MDccLXxx. (Liberl fratrcs Muratores 
ex sodalitate Sancti Eduardi Praefecto meritissimo morte 
adenipto - -). 

Diam. 12 lin. (9 stor).). Grav. af C. G. Fehrman. (St. i Fri- 
murarebarnhuset). Slagen 1781 af Frimurareordens Skottska St. 
Eduards loge i Stockholm, hvars Ordförande Bjerkén hade varit. — 
K. Mk. i guld; B-n i silfver. 

Bjerkén (adlad 1770 af Bjerkén) var mycket använd i Kongl. 
Kansliet, i Utrikes expeditionen, i Sekreta Utskottets kansli och i 
åtskilliga kommissioner. Han var, enligt en minnestalares uppgift, 
»skicklig embetsman, glad umgängesvän och ledamot i talrika ordens- 
sällskaper». 



JOHAN IHRE. 

Född d. 3 Mars 1707. Kandiräd; Professor Skyttea- 
nus vid Upsala Universitet; Riddare af K. N. O.; Le- 
damot af K. Svenska Witter hets Akademien. 
Död d. 1 Dec. 1780. 

Åts. JOHANNES IHRE R. a CANCELL AR. CONS. PROF. 
UPSAL. Bröstbilden, h. s., i tidens drägt med Nordstjer- 
neorden. — Under axeln: c. r.. 

Frans. (^ARPENT TUA POMA NEPOTES. Ett ungt 
vexande träd onibägnndt med störar. I afskärn.: polyhi- 

STOR OPERIBUS IMMORTALIS OB. MDCCLXXX. 



199 

Diam, 10.^ lin. (7 storl.). Grav. af C. Enhiirninjn;. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1811. Figuren på Frånsi- 
dan, tagen ur Ihres adeliga vapen, afser ungdomens uppfostran. — 
K. Mk. o. B-n i silfver. 

Ihre intager bland fäderneslandets universitetslärare ett af de 
yppersta rummen, lians grundliga insigter och innehållsrika skrifter 
i språkforskning, fornforskning, historia, politik, theologi m. m. rätt- 
färdiga benämningen wpolyhistor». Särskildt har han genom sitt Glos- 
sariuin Stiiogothicnm , Scenslct Dialekt Leancon m. fl. skrifter lemnat 
mycket värdefulla bidrag till kännedom af Svenska språket. Hans 
anförda Glossarium, vitnande om vidsträckt studium af de Fornnor- 
diska samt Anglosachsiska och Moesogötiska tungomålen och deras 
litteratur, utgafs med särskildt af Rikets Ständer beviljadt understfid 
och beredde honom Kansliråds namn, adelskap samt of(')rgängligt lär- 
domsrykte. Åtskilliga afhandlingar inom theologiens område och öf- 
ver dagens politiska frågor adrogo honom processer och förföljelse, 
hvilka, långt ifrån att minska hans anseende, bidrogo att göra hans 
namn ännu mera berömdt. 



CHKISTOFER FAXELL. 

Född 1704. Öfcerinspektor vid Kongl. Laiidtmäteriet. 
Död d. 1 Dec. 1780. 

Åts. C. FAXELL ÖFV. INSPECT. VID LANDTMÄTE- 
RIET. Bröstbilden, h. s., i rock niecl pelskrage och tofsar. 

Fräns. KL. SV. PATR. SÄLLSK. Sällsknpets vanliga 
jetonprägel. Se pag. 182. 

Diam. 11 lin. (8 storl.). Grav. af G. Ljungbergen (St. på K. 
Myntet). Slagen 1773 af K. Patriotiska Sällskapet, med anledning 
af Faxells frikostiga gåfvor. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Faxell, som i egenskap af Ofverinspektor vid K. Landtmäteriet 
hade inseende öfver justering af mått, mål och vigt, var en insigts- 
full och verksam embetsman samt frikostig befrämjare af nyttiga 
företag. 



200 

CATHARINA EBBA HOllN. 

Dotter af Ofversten Friherre Christer Horn. Född d. 
27 Maj 1720. Vigd a låter e med Konung Fredrik I 
och genom hans försorg ujyphöjd till Romersk Riksgref- 
vinna 1746 ; Gift 1762 med Ofverste Löjtnanten, sedan 
Riksrådet Gr ef ve Ulrik Bar ek; Enka 1772. 
Död d. 12 Sept. 1781. 

1. 

Åts. CATHARINA EBBA HORN L. B. IN ÅMlNNE. 

Bröstbilden, h. s., i prydlig drägt med pärlsmycken och 
mantel fasthällen af ett pärlsnöre öfver bröstet. — Nedan- 

lÖr: D. FEHRMAN. 

Fräns. SAC. ROM. IMP. GOM. 1746. Fröken Horns 
Tyska riksgrefliga vapen i oval krönt sköld, omgifven 
af en drake, som bär en lans, och ett lejon hällande en 
kask, allt h vilande på ett moln. — I kasken står: d. f. 

Diam. lU lin. (8 storl.). Spelpenning, grav. af Dan. Fehrman 
1746. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

2. 

Åts. L. BAR. IN ÅMINNE. Namnbokstäfverna ^. 
S. yé. dubbelt sammanbundna, under greflig krona med 
nedhängande blomsterband. 

Fräns. Densamma som till N:o 1. 

Storlek m. m. som N:o 1. Grav. af Dan. Fehrman för samma 
ändamål som den föregående. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Någon gång finner man båda Atsidorna af N. 1 och 2 samman- 
präglade. — K. Mk. i tenn. 



201 



CHRISTINA SOFIA RÄLAMB, 

FÖDD SÄCK. 

Dotter af Kanslirådet Friherre Johan Gabriel Säck. 

Född d. 11 Ang. 1723. Gift 1747 med Presidenten 

i K. Statskontoret Friherre Clas Gustaf Rälamb; Enka 

1765. Död d. 20 Oct. 1781. 

o 

Ats. Utan inskrift. Familjen Säcks vapen i en oval 
sköld under friherrlig krona pä en omgifning prydd med 
blomsterband och palmqvistar. 

Fräns. JETTON DE W^ LA BARONNE DE RÅLAMB 
NÉE BAR. DE SÄCK. 1747. 

Diam. 10 lin. (7 storl). Grav. af Dan. Fehrman. Spelpenning 
gifven vid bröllopet. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



HANS HENRIK von LIEWEN. 

Gr ef ve. Född 1702. Riksråd; Riksmarskalk; General 
Löjtnant; Generalguvernör i Pommern; Kansler för Abo, 
sedan för Greifswalds Universitet; Riddare och Kom- 
mendör af K. Majds O. Död d. 25 Nov. 1781. 

o 

Ats. Tvenne iZ, sammanbundna genom blomster- 
band, under greflig krona. 

Fräns. UAMOUR POUR MA LIBERTÉ. 1756. 

o 

Åttkantig spelpenning af 1 1 lin. diam. (8 storl.). Grav. af Dan. 
Fehrman. Gafs år 1756 som julklapp åt d. v. General Löjtnanten 
Grefve v. Liewen, enligt Berchs anmärkning, »af en person» (Borgmä- 
staren Thomas Plomgrens hustru Fru Brita Christina Funck), «som 
jemte sin välmening ville lysa med Fransyska». — K. Mk. o. B-n 
i silfver. 

Gr. v. Liewen började sin tjenstgöring i Konung Carl XII:s läger 
och hof. Deltog som General Löjtnant i Pommerska kriget 1757 — 1760 
och ingick sistnämnda år i Rådet. Som Generalguverniir i Pommern 
införde han betydliga besparingar i detta lands statsutgifter. »lian 
var lärd, arbetsam, gifmild af enskilda medel, men högst sparsam 
med kronans, oegennyttig och ordningsman i alla sina göromål.» 



202 



JOHAN ADOI.F ERNST. 

Född 1710. Commerceräd i K. Commerce CoLleqium. 
Död d. 14 Dec. 1781. 

xlts. lOHAN ADOLPH ERNST COMMERCE RÅD. 
Bröstbilden, h. s. , i mantelveck. — Nederst: g. l. 

Frans. ÅMINNELSE AF EN MEDBORGARES FRIKO- 
STIGHET MOT FRIMURARE BARNHUSET I STOCKHOLM. 

Derunder en vinkelhake och en cirkelmätare (Frimurare 
sinnebilder). 

Diam. 11 lin. (8 storl.). Grav. af G. Ljungberger. (St. i Fri- 
murarebarnliuset). Slagen af Frimurarebanihusets Direktion 1783. 
— K. Mk. o. B-n i silfver. 

Ernst hade endast ett par år varit Assessor och omkring ett år 
Commerceråd i K. Commerce CoUegium, da han är 1773 begärde och 
erhöll afsked från sistnämnda embete, med bibehållande af lönen. 
Han synes hafva varit vän af läsning eller åtminstone af böcker, 
emedan hans bouppteckning upptager en boksamling af mer än 700 
band. I sitt testamente, uppsatt dagen före hans död, gaf han, 
jemte några mindre anordningar, all sin egendom, med förbehåll af 
lifstidsränta åt en syster samt hennes man och dotter, till Frimurare- 
barnhuset, som hade blifvit stiftadt till minne af Prinsessan Sofia 
Albertinas födelse d. 8 Oct. 1753. 



DANIEL SOLANDER. 

Född 1733. Jur. och Med. D:r. Reste vid 24 års 

ålder till England, der han blef Intendent och Biblio- 

thekarie vid British Museum; Ledamot af K. W. A. 

Död d. 12 Mars 1782. 

Åts. DANIEL SOLANDER. Ilufvudet, h. s. Bakom 
hufvudet syns vexten Solandra grandiflora med utslagen 
blomma. — Nedanför: o. i,. 

Fräns. lOSEPHO BANKS EFFIGIEM AMICI MERITO 
D.D.D. CL. ET lOH. ALSTRa:MER. 

Diam. 12] lin. (9^ storl.). Grav. af G. Ljungberger. (St. på K. 
Myntet). Slagen 1783 at Kanslirådet Friherre Clas Alströmer och 



203 

dess broder, Direktören vid manufakturieina i Alingsås Johan Alströ- 
mer, med tillegnan åt Solanders gynnare och vän, Presidenten i Royal 
Society i London Josef Banks. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Solander var en af Linnés mest utmärkta lärjungar och kalla- 
des, på hans förord, till England, att der befrämja de naturhistori- 
ska studierna. Hans grundliga kunskaper och angenäma umgänges- 
gåfvor gjorde honom lika eftersökt i de lärdas som i enskilda familjers 
kretsar. Med den omnämnda Josef Banks g.jorde han en treårig resa 
kring jorden för vetenskapliga forskningar. Ett örtslägte och en in- 
sektart bära hans namn. 



CARL RUDENSCHOLD. 

Född d. 12 Oct. 1698. Gr ef ve (men ej introducerad) ; 

Riksråd; Kansler för Upsala Universitet ; Riddare och 

Kommendör af K. Maj:ts O.; Ledamot af K. W. A. 

och af K. Svenska Witterhets Akademien. 

Död d. 10 Juni 1783. 



Ats. CAROLUS RUDENSCHÖLD COMES REG. SVEC, 
SENATOR. Bröstbilden, h. s., i rädsiiiantel mt-d serafi- 
merkedjan. — Nederst: uu.ngbekgek. 

Frans. QVLS MAGNO MELIUS SUCCEDAT ACHILLL 

På ett rundt altare, framtill prydt med grefliga Ruden- 
schöldska vapnet och till en del höljdt af ett befransadt 
täcke, ligga två kanslersspiror ä ett hy ende samt symbo- 
ler af Universitetets fyra fakulteter (bibel, vågskäl, orm- 
staf och Linnaea, samt lyra och en cirkelmätare). — 1 af- 
skärn.: academ. upsal. cancellar. mdcclxxiii. 

Diam. \1{ lin. (16 stork). Grav. af G. Ljungberger. (St. på K. 
Myntet). Slagen 1773 af Upsala Universitet, som valt Gr. Ruden- 
schöld till Kansler efter Kronprinsen Gustaf sedan han 1771 bestigit 
thronen. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

2. 

o 

Ats. C AR. RUDENSCHÖLD COM. R. SV. SENAT. Bröst- 
bilden som pä N:o 1. — Nederst: m. f. 



204 

Fräns. HAERET SCOPULLS IMMOTAQUE MANSIT. 

En ek vexande pä klippgrund. I afskärn.: nat. mdcxcviii 

DEN. MDCCLXXXIII. 

Diam. 10 j lin. (7 storl.). Grav. af M. Frumerie. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1843. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Rudenschöld (kallad Rudéen innan han 1719 adlades) begagnades 
länge i diplomatiska värf i Pohlen och Preussen, der han vann Kon- 
ung Fredrik II:s förtroliga vänskap; blef Riksråd 1761, störtades af 
Mösspartiet vid 1765 års riksdag, insattes åter i Rådet 1769 och 
aflägsnades ännu en gång af samma parti 1772, under dessa vex- 
lingar aldrig förnekande sina fasta grundsatser och fosterländska tän- 
kesätt. Konung Gustaf erbjöd honom att åter mottaga rådspurpum, 
men han undanbad sig denna nåd, egnande sin återstående lefnad åt 
vänner och litterära sysselsättningar. 



PEHR WILHEOI WAKGENTIN. 

Född d. 22 Sept. 1717. K. Wetenskaps Akademiens 

Sekreterare; Riddare af K. N. O. Död 

d. 13 Bec. 1783. 

1. 

Åts. PETRUS WARGENTIN EQUES AUR. Hufvudet, 
h. s. — Nederst: c. g. fkiikman. 

Fräns. SUBLIMIORA lAM CURAT. Of ver ett seg- 
ment af jordgloben syns pä himlen, bland andra stjern- 
bilder, planeten Jupiter pä en linea dragen mellan Wattu- 
mannens ocli Fiskarnes tecken. I afskärn.: secret. sug per 

XXXIV AN. MERITISSIMO REG. AC. SC. ST. 17 83. 

Diam. 11^' lin. (9 storl.). Grav. af C. G. Fehrman. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 178.3. De astrono- 
miska figurerna atse dels i allmänhet Wargentins vidt berömda forsk- 
ningar och beräkningar i afscende på planeten Jupiter och dess sa- 
telliter, dels sjirskildt denna planets ställning på hans dödsdag. — K. 
Mk. o. B-n i silfver. 



205 

2. 

Åts. PETR. W. WARGENTIN REG. ACAD. SC. SVEC. A 
SECRET. EQU. AUR. Hufvudet, kopierad t efter N:o 1. — 
Nedanför: m. f. 

Frans. ADSPECTAT OLYMPUM INQUIRITQUE JO- 
VEM inom en rand. En genius, hällande i högra handen 
ett antikt astrolab, i den venstra en fackla, står blickande 
uppåt ett berg (Olympus). I afskärn.: kat. mdccxvii den. 

MDCCLXXXIII. 

Diam. 10| lin. (7 stor!.). Grav. af M. Erumerie. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1844. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Wargentin hade redan för sin disputation pro exercitio utarbetat, 
på egna observationer och beräkningar grundade, tabeller öfver Ju- 
piters satelliters rörelse, hvilket arbete väckte uppseende bland sam- 
tida astronomer, och han fortfor under större delen af sin lefnad att 
genom nya iakttagelser rikta kunskapen om dessa himlakroppar. Frän 
1749 bestridde han Sekreterareplatsen i K. Wetenskaps Akademien, 
hvars Handlingar förvara en stor mängd uppsatser af honom i flera 
ämnen. Genom hans beräkningar och anordningar vann Svenska Ta- 
bellverket en sådan fullkomlighet, att det blifvit taget till förebild 
inom andra länder. 



PIEMIIK AF TROLLE. 

Född d, 24 Nov. 1130. General Amiral; Kommendör m. 
st. k. af K. S. O. Död d. 12 Mars 1784. 

Ats. TROLLE (vid nedra kanten). Hufvudet, h. s. 
Framför syns Svärdsordens kommendörsstjerna. — Under 
halsen: c. f. 

Frans. 1780. Ett antikt styre, ställdt upprätt mel- 
lan tvä delliner. — På båda sidorna en pärlrand inom 
den upphöjda kanten. 

Randskrift: gifven 17S4 af amiralitetet. 

Diam. O", lin. (6 storl.). Grav. af C. G. Fehrman. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Amiralitetet på föranstaltande och be- 



206 

kostnad af TroUes vän och efterträdare, Grefve Carl Aug. Ehren- 
svärd, att utdelas vid en minnesfest i Carlskrona ^d. 30 Dec. 1784, 
i silfver åt officerare och i koppar åt manskapet. Årtalet 1780 afser 
tiden för Trolles utnämning till General Amiral. Grefve Ehrensvärds 
smak igenkännes i de ordknappa inskrifterna och den antika sinne- 
bilden, — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Finnes äfven utan randskrift, något mindre (8i lin.) , med krusad 
kant. — K. Mk. i silfver. 

Trolles hastiga befordringar inom flottan motsvarade hans stora 
förtjenster af detta vapen och hans kraftfulla verksamhet. Ehuru 
fostrad af Grefve Augustin Ehrensvärd, omfattade han icke med ute- 
slutande förkärlek dennes skapelse, skärgårdsflottan, utan gynnade 
äfven den stora flottan, hvilken han likväl önskade göra mera rörlig 
och verksara genom att bygga skeppen af mindre dimensioner. För 
dessa åsigter vann han, i förening med Skeppsbyggmästaren Chapman, 
i den s. k. Certkommissionen fullständig seger öfver de gamla åsig- 
ternas försvarare, hvilken seger på sin tid gjorde stort uppseende och 
tillskyndade Trolle General Amirals fullmakten. Han åtog sig då att 
inom åtta år bygga 16 linieskepp samt 21 fregatter och mindre far- 
tyg, och hade fullgjort en betydlig del af detta åtagande, när döden 
afbröt hans outtröttliga verksamhet. 



JEANETTE ()LANI)ER. 

Födelseår ock härkomst obekanta. Förlofvad med Hand- 
lamlen i Göteborg Johan Frans Podolijn. 
Död före honom oyift. 

Åts. Namnbokstäfverna J. Ö. L. dubbelt samman- 
bundna inom en ring af stjernor. 

Frans. JÄMT . ÖMT. Ett bjerta inom en myrten- 
krans. 

Diam. 6A lin. (4 storL). Illa gjord, på föranstaltande af fästmannen 
Handlanden J. F. Podolijn. Emedan hennes dödsår är obekant, har 
denna minnespenning blifvjt upptagen näst före Podolijns. Högst säll- 
synt. — Brukspatron C. Östbergs (f. d. J. Scharps) samling i silfver. 
Fanns äfven i Hildebrandska samlingen, nu tillhörig Öfverste Kam- 
marjunkaren m. m. Frili. C. .1. Bonde. 



207 



JOHAN FRANS PODOLIJN. 

Född i Lisabon d. 29 Maj 1739. Anställd pä Gross- 
handlaren N. Saldgrens kontor i Göteborg; Till en tid 
Faktor vid manufakturierna i Alingsås. 
Död d. 29 Maj 1784. 

1. 

o 

Ats. Namnets bepfynnelsebokstäfver .iT^f^^^ dubbelt 
inl)iindna inom en krets af stjernor. 

Frans. J FARA PÅLITELIG .: Ett upprätt stående 
ankare inom en lagerkrans. — Häda sidornas kanter om- 
gifvas af en pärlrand. 

Diam. 5 lin. (5 storl.J. Genom Podolijns egen försorg graverad 
och präglad medelst hammarslag. Dåligt arbete. Inskriften är tyd- 
ligen vald med afseende„på Podolijns namnbokstäfver. Mycket säll- 
synt. — Brukspatron C. Ostbergs (f. d. J. Scharps) samling i silfver. 

2. 

Åts. lOHAN. FRANCISC. PODOLIIX. Hufvudet, h. s. 
Nedanför: obut. d. xxix. maij. mdcclxxxiv. — Nederst: b. 

Från s. NUMISMATICO CELEBRI PHILANTHROPO IN- 
TEGERRIMO POSUERUNT AxAIICI inom en lagerkrans. Båda 
sidornas kanter omgifvas af en pärlrand. 

Diam. 10.^ lin. (7 storl.). Gjuten, förmodligen af någon guldsmed 
1 Göteborg (jfr. pag. 180). Dåligt arbete. Besörjd af Podolijns vän- 
ner etter hans död. Mycket sällsynt. — B-n i tenn. 

2. a. 

Dylik, med samma oniskrift; men hufvudet framvändt. 
Inskriften derunder: obut d. xxix. may. i 7 84. 

Storleken som föreg. N:o 2. Gjuten, dåligt arbete. Upptages 
efter en anteckning i ett K. Antiqvitets Archivet tillhörigt interfolie- 
radt exemplar af Berchs Beshifning &c. AnfÖres äfven af D. G. 
Nescher i dess beskrifning öfver enskilda Svenska personers skade- 
pennmgar, med uppgift att ett exemplar af denna sällsynta minnes- 
pennmg förvaras i Ilildebrandska samlingen, im tillhörig Öfverste 
Kammarjunkaren Frih. C. J. Bonde. 



208 



Åts. Bokstäfverna ^y^^,^ saminnnbundna inom en 
ringlagd orm. Utanför ringen: .natvs die 29 maji: 17 39. 

DENAT: D. 1'9 maji: 1784. 

Fräns. MOERENTIB VS AMICIS. En grafurn a behängd 
med en duk och en cypresskrans; bakoin densamma två 
nedvända slocknande facklor i kors. — I afskärn.: e. 

Diam. 8^ lin. (5i storl.). Grav. af C. Enhörning i Göteborg 1784. 
Slagen af Friherrarne Patrik och Clas Alstnimer. Sällsynt, emedan 
stamparne snart gingo sönder. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Podolijn hade under flera år gjort utrikes resor i sällskap med 
Commercerädet Jonas Alströraers söner. Fa Sahlgrenska handelskon- 
toret, der han anställdes 1764, förestod han utrikes brefvexlingen, 
hvarjemte han dref en egen mindre handelsrörelse. Han omfattade 
med kärlek myntvetenskapen och egde sjelf en liten myntsamling samt 
ett nuniismatiskt bibliothek. 



THORBERN OLOF BERGMAN. 

Född d. 9 Mars 1135. Professor i kemi och farmaci 

vid Upsala Universitet; Riddare af K. W. O.; Ledamot 

af K. W, A. Död d, 8 Juli 1784. 

1. 

Åts. TORB. BERGMAN PATRIAE DECUS AC DECUS 
AEVI. Bröstbilden, h. s., i Svenska nationaldrägten med 
Wasaorden. — Nedanför: o. uungbergee. 

Frans. EPIIORO EGREGIO NATIO FENNICA DIE 1 
MAJI MDCCLXXXIV inom en lagerkrans. 

Diam. 14 lin. (12 storl.). Grav. af G. Ljungbergen (St. i Ban- 
ken). Slagen 1784 af Finska Nationens studerande i TJpsala, för 
hvilka Prof. Bergman var Inspector, och lemnades honom under hans 
besök i Stockholm på nedresan till Medevi, der han kort derefter 
afied. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

2. 

Åts. TORBERNUS BERGMAN CHEM. PROF. UPS. 
Bröstbilden kopierad efter N:o 1. — Nedanför: c. l. 




Par,. h.K 





POST ÄJiVi" Ariivras. 



^^^^ ViKj. /av; 



209 

Frans. LUCTUS TU QUOQUE CAUSSA MEL En täckt 
urna nied påskrift: d. 8. iul. i 78 i (Bergmans dödsdag), 
ställd i en cypresslund. I afskärn.; acad. scient. holm. 

1785. 

Diam. lU lin. (8 storl.). Grav. af G. Ljungberger. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1785. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

3. 

Åts. THORSERNUS BERGMAN. Bröstbilden, v. s., 
i Svenska nationaldrägten med Wasaorden. — Nedanför: 

SAI.JISON F. 

Frans. NATUS WESTRO GOTHIA. AX. M. DCC. XXXV. 
OBHT AN. M. DCC. LXXXIV. — Under en linea: series 

NUMISMATICA UNIVERSALIS VIRORUM ILLUSTRIU.M. — M.DCCC.XXVI. 

DURA.NU EDIDIT. 

Diam. 13.^ lin. (11 storl.). Grav. 1826 af Johan Salmson i Pa- 
ris för Durands serie af minnespenningar öfver ryktbara män af alla 
nationer. Sällsynt. — H. K. H. Hertigen af Östergötland Prins Oscars 
samling i bronz. *) 



Ats. TIIORB. BERGMAN CHEM. PROF. UPS. EQV. 
AUR. Bröstbilden, h. s., kopierad efter N:o 2. 

Fräns. YICTA CADIT. En sphinx (den gåtfulla na- 
turen) liggande pä en upphöjd plan. I afskärn.: artis 
CHEii. reformator ob. mdcclxxxiv. — Pä kanten af under- 
laget: L. A. 

Diam. lOA lin. (7 storl.). Grav. af Fru Lea Ahlborn, född Lund- 
gren. (St. på K. Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1859. — 
K. Mk. o. B-n i silfver. 

Bergman, den förnämste bland Berzelii föregångare inom fäder- 
neslandet, vann genom sina upptäckter och skrifter i kemien verlds- 
kunnigt rykte. Vigtigast var måhända hans upptäckt af de elektiva 
attraktionerna eller de s. k. valfrändskaperna, på hvilkas undersök- 
ning han använde en stor del af sitt verksamma lif. Af stor prak- 
tisk vigt blef hans upptäckt af konsten att eftergöra naturliga helso- 
vatten. De reformer han tillvägabragte inom kemien underlättades 

*) Med randskiift : .monaciiii. 

14 



210 

af hans djupa insigter i de matematiska och fysiska vetenskaperna. 
Afven till astronomiens och naturalhistoriens områden sträckte sig 
hans vidt omfattande lärdom och forskningar. I hans lärosal samla- 
des talrika lärjungar äfven från främmande vidt aflägsna länder. 



MARIA GEORGII, 

FÖDD SCHENCK. 

Dotter af Handlanden i Stockholm Lars Svensson. 

Född d. 16 Jan. 1727 ; Gift 1754 med Preussiska. 

Hofmedaljöre7i Nils Georgii. Död 

d. S Oct. 1784. 

£ii minnespenning öfver hennes bröllop, se nedanför 
under mannen N. Georgii (f 1790). 

Denna minnespenning utdelades äfven vid Frn Georgii begraf- 
ning. 



BENGT BERGIUS. 

Född d. 2 Sept. 1723. Kommissarie i Rikets Ständers Bank; 
Ledamot af K. W. A. Död d. 28 Oct. 1784. 

Åts. B. BERGIUS FISCI O. R. COMMISS. P. J. BER- 
GIUS M. D. PROF. HISTOR. NATUR. Bada brödernas hiif- 
vud, 11. s. — Nederst: c. e. 

Frans. ERUDITO FRATRUM PARI SOCIIS SUIS MU- 
NIFICJS ACAD. R. S(riENT. STOCKHOLM. 

Diam. \\\ lin. (8 storl.). Grav. af C. Enhörning. (St. pä K. 
Myntet). SJagen af K. Wetenskaps Akademien 1790. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

Bengt Bergius, som en tid hade varit e. o. Assessor i K. Anti- 
kvitets Archivet, älskade historiska studier och gjorde betydliga sam- 
lingar af historiska handlingar, hvaribland några blefvo af honom 
från trycket utgifna. De öfriga, utgörande 20 band, till det mesta 



211 

af honom egenhändigt afskrifna, testamenterade han till K. Weten- 
skaps Akademien, med förordnande att de icke förr än 50 år efter 
hans död skulle fä öppnas. Om brödren (f 1790) se längre fram. 



GERHARD MEIJER. 

Född d, 1 Åug. 1704. Öfverdirektör vid stychjjuteri- 

erna; Riddare af K. W. O.; Ledamot af K. W. A. 

jDöd d, 11 Nov. 1784. 

Åts. GERHARDUS MEIJER EQVES ORDINIS VASAEI. 
Bröstbilden, li. s., i tidens drägt, med pelskappa och Wasa- 
orden. — Nederst; g. l. 

Fräns. TE COLET ISTA DOMUS. Målare och Bild- 
huggare Akademiens hus. 1 afskärn.: reg. academiae pict. 

ET SCULPT. DOXATA ^roCCLXXV. 

Diam. 16^ lin. (14 storl.). Grav. af G. Ljmigberger. (St. på K, 
Myntet). Slagen 1779 af Målare och Bildhuggare Akademien (nu 
Fria konsternas Akademi), till hvilken Meijer år 1775 skänkt sitt 
hus (f. d. Bjelkeska) i Stockholm. Minnespenningen utdelas af be- 
mälda Akademi som prisbelöning åt täflande lärjungar. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

Meijer var, lika som hans far, farfar och farfars far, Kongl. 
Styckgjutare och egare af det i Stockholm anlagda styckgjuteriet, 
hvilket han år 1752 sålde till Kronan. Han införde vigtiga förbätt- 
ringar i kanongjutningen, besörjde anläggningen af Åkers och Stafsjö 
styckebruk, samt verkställde gjutningen af Gustaf I:s och Gustaf II 
Adolfs i Stockholm resta bildstoder m. fl. konstarbeten. 



OLOF EKEBOM. 

Född d. 5 Nov. 1716. Th. D:r; Domprost i Göteborg. 
Död d. 24 Dec. 1784. 

1. 

Ats. OLAVS . EKEBOM. Bröstbilden, h. s., i pre- 
sterlig drägt med mantelveck och kalott. — Under axeln : e. 



212 

Frans. S. S. TH. D^ & A-PR^P. GOTHOB ^ inomen 
pärlring. Utanför denna ring upptages öfra hälften af 13 
stjernor och nedra hälften af inskriften: nat. 1716. den. 
178 4. Deromkring åter en pärlrand. Ytterst en slät upp- 
höjd kant på båda sidorna. 

Diam. 8 lin. (5 storl.). Grav. af C. Enliörning. Stamparne 
sprungo efter några få afdrag. Slagen af den studerande ungdomen 
vid Göteborgs gymnasium i anledning af Ekeboms död. Sällsynt. — 
K. Mk. o. B-n i silfver. 



Åts. O. EKEBOM. Bröstbilden som på N:o 1. — 
Under axeln: c. e. 

Frans. NAT. D. 5 N. A: 1716 . DENAT. D. 24 DEC. 
1784. inom en krans af större och mindre stjernor. Kan- 
ten på båda sidor omgifven af en pärlrand. 

Diam. 7 lin. (4 storl.). Grav. af C. Enhörning. Slagen af sam- 
ma anledning som N:o 1. Sällsynt. — K. Mk. o. B-n i tenn. 



Åts. O: EKEBOM . S: S: T: D: ET A: P: G: Bröstbil- 
den som på N:o 1 och 2, med någon liten variation på 
kappvecken. Kanten omgifven af en pärlrand. — Under 
axeln: c. e. 

Frans. Densannna som till N:o 2. 

Diam 7' lin. (4 storl.). Grav. af C. Enhörning, förmodligen se- 
dan Åtsidan till N:o 2 blifvit skadad eller förkastad. Högst sällsynt. 
— B-n i silfver. 

D:r Ekebom uppfördes på förslag till Pastor primarii beställnin- 
gen i Stockholm och till biskopsstolen i Göteborg. 



213 



GUSTAF PHILIP CREUTZ. 

Gr ef ve. Född i Maj 1731. Riksråd; Kanslipresident; 
Kansler för Upsala Universitet; Riddare och Kommen- 
dör af K Mqj:ts O.; Ledamot af K. W. Ä. 
Död d. 30 Oct. 1785. 

1. 

Ats. Grefve Creutz's vapen i en oval med greflig 
krona betäckt sköld, onigifveri af Nordstjerneordens kom- 
mendörskedja, h vilande pa ordenskrachanen. 

Fräns. SANNING OCH TROII?:! inom en krans bil- 
dad af tvä nedtill hopbundna lagerqvistar. 

Åttkantig spelpenning af lli lin. diam. (8 stor!.). Grav. 1773 
af Adolf Robsahm i Paris, då Gr. Creutz var Svensk Ambassadör 
vid Kongl. Franska hofvet. Inskriften på Frånsidan var Gr. Creutz's 
riddarevalspråk. Högst, sällsynt. — IJpsala Universitets Myntk. i 
tenn; Brukspatron C. Ostbergs (f. d. Joli. Scharps) samling i silfver. 

2. 

o 

Ats. Lik föreg. N:o 1; men vapnet med ordensde- 
korationerna hvilar pä en prydlig omfattning med ned- 
hängande blomsterband. 

Frans. Lik N:o 1; men lagerkransen sluten med 
tätt packade blad. Kring kanten pä bada sidor en orne- 
rad rand. 

Åttkantig spelpenning af lU lin. diam. (8 storl.). Grav. af C. 
G. Fekrman, under dess vistande i Paris 1775, för att utbytas mot 
den föregående mindre väl arbetade. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



3. 

Åts. GUST. PHIL. CREUTZ COMES R. ET REGNl SV. 
SEN. CANC. AC. UPS. Bröstbilden, h. s., i rädsmantel med 
serafimerkedjan. — Nederst; LUNcitKiinKK. 

Fräns. SACRIS PRAESTABITUR UMBRIS inom en 
krets af stjernor. Vid nedra kanten: honos immortalis ab 

ACADEMIA UPSAL. MDCCLXXXVI. 



214 

Diam, 17.^ lin. (16 storl.). Grav. af G. Ljungbergen (St. på K. 
Myntet). Slagen 1786 af Upsala Universitet, hvars Kansler Grefve 
Creutz hade varit frän 1783. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



Äts. GUST. PH IL. CREUTZ COMES R. R. S. Hufvu- 
det, h. s. — Nedanför: c. mellgrex f. 

Frans. MEDIO DE FONTE LEPORUM. De tre Gra- 
cerna dansande kring ett Itigerträd. I afskärn.: ob. 1785. 

Diam. 10 J lin. (7 storl.). Grav. af C. M. Mellgren. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1835. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Gr. Creutz hade varit Minister och slutligen Ambassadör vid 
Spanska och Franska hofven, då han 1783 hemkallades att mottaga 
kanslipresidentsbefattningen. Han förenade med grundliga klassiska 
studier sin tids yppersta bildning och stod i förtroligaste förhållande 
till sin Konung och till Frankrikes snillrikaste författare. Genom 
sina idylliskt Ijufva sånger intager han ett utmärkt rum bland Sven- 
ska skalder. Den korta tid (1783 — 1785), han innehade kanslers- 
embetet, beredde Upsala Universitet nya professioner, förbättringar i 
midervisningssättet, ökade samlingar och andi'a vigtiga fördelar. 



JOHAN G0TT8KALK WALLERIUS. 

Född 1709. Med. D:r; Professor i kemi, metallurgi 

och farmaci vid Ujjsala Universitet; Riddare af K. W. 

O.; Ledamot af K. W. A. Död 

d. 16 Nov. 1185. 

Åts. J. G. WALLERIUS. PROF. UPS. EQ. ORD. R. 
VASAEL Hufvudet, v. s. — Nedanför: c. e. 

Frans. IN 0RDINP:M ET USUM. Kemiens genius 
stående, med eldslåga öfver lijessan, håller en mineral- 
stuff i ena och ett förstoringsglas i andra handen. Vid 
sidan åtskilliga kemiska instrumenter samt en låda, på 
hvilken ligga stuffer. I afskiirn.: chymicu et miner. ill. 
socio DESiD. AC. R. sc. ST. ~ Fa hiduii: c. E. 



215 

Diam. \l\ lin. (8 storl.). Grav. af C. Enhörning. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. "SVetenskaps xVkademien 1788. — K. ML o. 
B-n i si I f ver. 

Wallerius egde på sin tid stort anseende som vetenskapsman, 
särskildt som mineralog. Men han stod vid gränsen af en stor biyt- 
ning i den kemiska vetenskapen och hans åsigter blefvo derföre, me- 
dan han ännu lefde, räknade till de föråldrade. Redan 17-67 afträdde 
han , på grund af långvarig sjuklighet , sin lärareplats till grundlägga- 
ren af denna brytning, den ryktbare Bergman. Ett Laboratorium 
chemicum inrättades i Upsala under den tid Wallerius innehade pro- 
fessorsstolen. 



ANNA SOFLl RAMSTRÖM. 

Född 1738. Kammarfru hos DroUninq Sofia Magdalena. 
DM ogift d. 11 Maj 1786. 

1. 

Åts. ANNA SOPHIA RAMSTRÖM FÖDD 1738 DÖD 
1786. Bröstbilden, h. s., omsluten af klädningsveck. — 
JN eclerst '. m. rRUMERiE. 

Frans. SAKNAS TY TROHET VÄNSKAP OCH DRIFT 
UTMÄRKTE HENNES GÄRNINGAR. Under en linea: svågren 
E. EK L. G. p. (- - lät göra penningen). 

Diam. 13 lin. (10 storl.). Grav. af M. Frumerie 1807. Slagen 
af Mamsell Ramströms svåger Kramhaiidlaren Erik Ek. Stamparna 
gjordes färdiga, men K. Witterhets Historie och Antiqvitets Akade- 
mien vägrade tillåtelse att afprägla dem, emedan inskriften fanns 
alltför smaklös. Exemplar hafva dock utkommit, men äro sällsynta. 
Ett sådant i bronz fanns i Myntmästaren Chr. Borgs samling. — K. 
Mk. eger en afprägling af Frånsidan i tenn. 

Man finner äfven exemplar, på hvilka de sista orden: »Svågren 
E. Ek 1. g. p.» äro utplånade. — K. Mk. i tenn. 

2. 

Ats. Densamma som till föregående N:o 1. 

, Frans. ÅT EN TROFAST OCH SAKNAD VÄN AF 
SVÅGERN E. EK. 



216 

Storlek m. m. lika med N:o 1. Denna Frånsida gjordes af sam- 
ma gravör 1808, sedan den förra blifvlt ogillad. — K. Mk. i silfver; 
B-n i tenn. 

Mamsell Ramström liar vunnit ett slags ryktbarhet i historien 
om intrigerna vid Konung Gustaf IILs hof. 



EYA EKEBLAD, 

FÖDD De La GARDIE. 

Dotter af Riksrädet iii. m. Grefve Magnus Julius De la 
Gardie. Född d. 18 Juli 1724. Gift 1741 med Kan- 
slirådet, sedan Riksrädet, Kanslijjresidenten m. m. Grefve 
Clas Ekeblad; Enka 1771; Ledamot af K, W. A. 
Död d. lö Maj 1786. 

o 

Ats. Utan inskrift. Familjerna Ekeblads och De la 
Gardies vapen i två ovala sköldar i prydlig omfattning 
under greflig krona, med en grip och ett lejon till sköld- 
hållare, på ett underlag behängt med valknutkedjor och 
blomsterband. 

Fräns. JETTON DE äP^e lA COMTESSE D'EKEBLAD. 
1756. 

e 

Åttkantig spelpenning af 11| lin. diam, (8 stork). Grav. af Dan. 
Fehrman. Gifven af mannen 1756. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Grefvinnan Ekeblad egde lärd bildning, hvarför hon ock (1748) 
invaldes till Ledamot af K, Wetenskaps Akademien, i hvars Handlin- 
gar ett par uppsatser eller s. k. rön af henne finnas införda. 



CARL WIEHELM SCHEELE. 

Född d. 9 Dec. 1742. Ajyothekare i Örebro; Ledamot 
af K. W. A. Död d. 21 Maj 1786. 

1. 
Åts. CAROLUS WILH. SCHEELE CHEMICUS. Huf- 
vudet, h. s. — Nedanför: i. g wikman. 



217 

Frans. INGENIO STAT SINE MORTE DECUS. Kemi- 
ska apparater, bland andra en glaskula, ur hvilken strå- 
lar åt alla sidor frambryta frän ett förbränningsfenomen 
i den s. k. »eldsluften». I afskärn.: socio praematura morte 

EREPTO R. AC. SC. ST. 

Diam. 12 lin. (9 storl.). Grav. af J. G. Wikman. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1789. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

2. 

Äts. Inskrift och bild som pä N:o 1. — Under 
kanten: «. 

Frans. NATURS SACRA ORGIA MOVIT. Hermes 
Trismegistus , med kaduceen i hand, lyfter en flik af slö- 
jan på en stående Isisbild (naturen). I afskärn.: natus 

1742. DENAT. 1786. 

Diam. lOi lin. (7 storl.). Grav. af G. A. Enegien. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1827. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Scheele drefs af en oemotståndlig hog till kemiens studium. Med 
ringa tillgångar och ofullkomliga hjelpmedel aflockade han den hem- 
lighetsfulla naturen upptäckter, som väckte lärdomsmännens förvåning 
och bidrogo att gifva vetenskapen nytt skick. Af utomordentlig vigt 
var hans upptäckt af den s. k. »eldsluften« (aer purus) eller syret, 
näringsämnet för elden och det organiska lifvet. Ett af anekdot- 
skrifvare ofta omtaladt förhållande, att den lärde men blygsamme 
forskaren varit okänd inom fäderneslandet, saknar grund, så vidt fråga 
är om de Svenska vetenskapsmännen. Han arbetade i vänskaplig 
täflan med Bergman och Gahn, och K. Wetenskaps Akademien, som 
redan 1770 från honom mottagit afhandlingar, kallade honom, me- 
dan han ännu var endast Provisor på ett apothek i Upsala, till Le- 
damot år 1775, ett par år förr än hans afliandling om den s. k. 
»eldsluften» ådrog honom vidsträcktare uppmärksamhet och utmär- 
kelser från främmande lärdomssamfund. Att detta lärdomsrykte först 
under en resa i Italien nådde Konung Gustafs öra och att den rid- 
darestjerna. Konungen genast bestämde åt den utmärkte vetenskaps- 
mannen, genom misstag tillföll en annan person med samma namn 
(Bergsrådet v, Scheele) fiJrklaras lätt af Scheeles obemärkta samhälls- 
ställning och deraf att betydelsen af hans upptäckter icke kunde upp- 
skattas af andra personer än verkliga vetenskapsmän i en tid, då 
kemien ännu icke vunnit popularitet. 



218 



CAllL FIIEDIUK SCHEFFER. 



Född d. 28 Mars 1115. Gr ef ve (men ej introduce- 
rad); Riksråd.; Guvernör för Kronprinsen Gustaf och 
dess bröder; En af de Äderton i Svenska Akademien; 
Riddare och Kommendör af K. Majtts O. och Ordens 
Kansler; Ledamot af K. W. A. och af K. W. H. o. 
A. A. Död d. 27 Aug. 1786, 

1. 
Åts. GR. CARL FR. SCHEFFER SV. R. RÅD. Bröst- 
bilden, h. s., i tidens drägt ined Seraiimerordens band. 
— Nederst: g. l. 

Frans. MINNE AF DALARNES UNDSÄTTNING 1773 
GENOM ET ÖMANDE HIERTAS FÖRSLAG OCH GODA 
MEDBORGARES BITRÄDE AF SAMHÅLLET PRO PATRIA. 

Diam. 11 lin. (8 storl.). Grav. af G. Ljungberger. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Sällskapet Pro Patria 1774, med anledning af 
det sammanskott af penningar och spanmål, som Gr. Scheffer före- 
gående året föranstaltat till undsättning under den i Dalarne rådande 
hungersnöden. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

2. 

Åts. CAROL. FRID, SCHEFFER COMES R. ET REGNI 
SV. SENATOR. Bröstbilden i rådsniantel med serafiinerked- 
jan. — Nederst: g. lh-ngbekger. 

Fräns. QVOD PATRIAE STUDUIT. Miner va med kask 
och sköld, stående, häller en lagerkrans öfver åtskilliga på 
en hafsstrand liggande sinnebilder af vetenskaperna och 
näringarne (pergamentsblad, bok, jordglob, smedsstäd^ 
plog, skyttel, väfsked, cirkehnätare, merkuriistaf). I af- 
skärn.: regia societas patria sveca. 

Diam. 19 lin. (18 storl.). Grav. af G. Ljungberger. (St. på K. 
Myntet). Slagen 1777 af Kongl. Patriotiska Sällskapet (en utbryt- 
ning från det ursprungliga sällskapet Pro Patria), hvars verksamhet 
Gr. Schetfer nitiskt befrämjat. — K. Mk. o, B-n i silfver. 

3. 

Åts. LYDNAD OCH FRHIET vid nedra kanten. Schef- 
fers grefliga vapen i fyra fält i en oval krönt sköld, om- 



219 

gifveii af serafiiiierkedjun samt Nordstjeriic- och Wasa- 
ordens kommendörskedjor. 

Frans. C AR. FR. 8CIIEFFER COMES R. R. SV. SEN. 
EQU. ORD. SER. AC REG. ORD. CANCEL. EDUC. REG. ET 
PRINCIP. SV. OL. PRAEF. 1781. (- - Regis regniqiie Sveciae 
Senator Eques ordinis Serafinorum ac regiorum ordinum 
Cancellarius educationi Regis et Principum Sveciae olim 
Praefectus). 

Åttkantig spelpeiining af 12 lin. diam. (9 storl.). Grav. af G. 
Ljungberger 1781. Orden på Atsidan voro Gr. SchefFers riddareval- 
språk. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Gr. Scheflfer var Svensk Minister i Paris, dä han 1751 utnämn- 
des till Riksråd, i hvilken befattning han fick erfara de mider den 
s. k. frihetstiden vanliga vexlingarne af partiernas gunst och hat. 
Han hade tillegnat sig och sökte befrämja den bildning, hans tid 
skattade högst, och har genom sitt inflytande hos sin kongliga pupill 
betydligt inverkat icke blott på fäderneslandets politiska förhållanden 
utan äfven på den Svenska litteraturens utbildning. Tillgifven de 
Franska ekonomisternas läror, arbetade han med egna föredömen och 
uppoifringar på landtbrukets och andra näringars förkofran samt barm- 
hertiglietsinrättningars stiftande och förbättrande. Han var Ledamot 
af Drottning Lovisa Ulrikas Witterhets Akademi ifrån dess stiftelse 
och ingick i de båda samfund, mellan hvilka Konung Gustaf 1786 
fördelade denna Akademis åligganden. 



ANDERS KNAPE HANSSON. 

Född d. 3 Jan. 1720. Handlande och Skeppsredare i 
Uddevalla. Död d. 26 Oct. 1786. 

Åts. ANDERS KNAPE HANSS. STIFTARE AF GU- 
STAFSBERGS BARNHUS 1776. Bröstbilden, h. s., i tidens 
drägt. — Under axeln: c. k. 

Fräns. AF TACKSAMMA FOSTERBARN 1815. 

Diam. 11 lin. (8 storl.). Grav. af C. Enhörning. Slagen 1815 
af åtskilliga personer, som sjelfva blifvit uppfostrade vid Gustafsbergs 
barnhus, der minnespenningen utdelas som uppmuntran åt de genom 
flit och framsteg samt godt uppförande mest utmärkta bland barnen. 
— K. Mk. o. B-n i silfver. 

Det nämnda barnhuset, till hvars stiftande Knape och hans 
hustru Catharina Hegardt testamenterade hela sin betydliga förmögen- 



220 

het, anlades 1776 på Baggetofta egor, \ mil från Uddevalla, i en 
naturskön trakt, som sedermera blifvit en lifligt besökt badort. Den 
väl ordnade uppfostringsanstalten, styrd af en direktion bestående af 
Uddevalla stads 24 Äldste jemte en Direktör, mottager fattiga gosse- 
barn födda inom Bohuslän, af alla stånd, hvilka erhålla föda, kläder, 
och undervisning vida utöfver folkskolans omfång. 



CASTEN RÖNNOW. 

Född d. 15 Febr. 1700. Med. D:r; Archiater ock 

Statsråd hos Konung Stanidaus af Pohlen; Återvände, 

1767 till Sverige; Riddare af K. N. O.; Ledamot af 

K. W. A. Död d. 5 Mars 1787. 

Åts. C. RÖNNOW REG. POL. CONS. INTIM. ET AR- 
CHIAT. EU. AUR. Bröstbilden, h. s., i tidens drägt med 
Nordstjerneorden. — Nederst: i. g. wikman. 

Fräns. IN POSTEROS USQVE. Helsogudinnan stå- 
ende, med ett ymnighetshorn på venstra armen , matar en 
orm, som slingrar sig kring ett altare. I afskärn.: piae 

MEM. scen MUNIF. R. ACAD. SC. HOLM. 

Diam. 12 lin. (9 stork). Grav. af J. G. Wikman. (St. på K. 
Myntet). Slagen 1788 af K. Wetenskaps Akademien, som af Rön- 
now erhållit en betydlig gåfva i penningar, att årligen användas till 
belöning för någon afhandling i medicin, kirurgi eller kemi, jemte en 
del af hans boksamling. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Efter grundliga medicinska studier i Stockholm och Upsala vi- 
stades Rönnow 7 år i Paris till 1734, då han, bland flera hedrande 
anbud, föredrog kallelsen att blifva Lifmedicus hos Stanislaus Leczin- 
sky, som året förut blifvit för andra gången vald till Konmig i Poh- 
len, men förjagad derifrån måste ätnöja sig med majestätstiteln samt 
hertigdiimena Lothringen och Bar. Efter Konungens död (1766) åter- 
vände Rönnow, med en lifstid.spension af 4000 livrés från Franska 
hofvet, till fäderneslandet, der han genom sina kunskaper och fri- 
kostiga gäfvor till sjukvårds- och barmhertighetsstiftelser samt till 
premier och reseunderstöd för medicinska vetenskapens befrämjande 
förvärfvat ett kärt och aktadt minne. 



221 



CATHARINA CHARLOTTA De GEER, 

FÖDD RIBBING. 

Dotter af General Adjutanten FriJicrre Lennart Ribbing. 

Född d. ö Dec. 1720 ; Gift 1743 med Kammarherren, 

sedan Hof marskalken Friherre Carl De Geer; Enka 

1778. Död d. 21 Maj 1787. 

1. 

Åts. LAETATUR IN ALTIS. En näckros (Nymphcea) 
med tre blad flytande p;i vattnet; i bakgrunden syns ett 
skepp under fulla segel styra ut åt öppna hafvet. 

Fräns. JETTON DE MADAME DE GEER NÉE DE 
RIBBING. I afskärn.: 17 46. 

Diam. 10 lin. (7 storl.). Spelpenning, grav. af Dan. Felirman, 
gifven af Friherre De Geer 1746. De tre näckrosbladen (sjiibladen) 
utgöra familjen Ribbings vapen. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



2. 

Åts. CATH. CHARLOTT RIBBING på ett band, flä- 
tadt omkring en eklöfskrans. Inom kransen; ob infantes 
civiUM svEC. FELici Ausu SERVATos. Under kransen: 17 56. 

Frans. SUBLATO lURE NOCENDI och i afskärningen: 
VARIOLORUM. En orm slingrar sig upp kring ett rundt 
altare att äta ur en derpä ställd skål. 

Diam. 10 lin. (7 storl.). Grav. af Dan. Felirman. Slagen af 
Riksrådet Grefve C. G. Tessin till Friherrinnan De Geers ära, då 
hon 1756 först inom den högre societeten i Sverige beslöt sig att 
låta ympa smittkoppor på sina barn. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



222 



SVEN LAGERBRTNG. 

Född d. 24 Febr. 1707. Jur. D:r; Kansliråd; Pro- 
fessor i historien vid Lunds Universitet; Ledamot af 
K. W. H. 0. A. A. Död d. 5 Dec. 1787. 

Åts. SVENO LAGERBRING HISTORICUS. Bröstbil- 
den, h. s., i Svenska nationaldrägten. — Nedanför: f. 

Fräns INSPECTORI SUO PER XXXII ANNOS BENE 
MERENTISSIMO NATIO BLEK. LUND. MDCCLXXXI. 

Diam. 11^ lin. (9 storl.). Grav. af C. G. Fehrman. Slagen 
1781 af Blekingska nationens Studerande i Lund, hvilkas Inspector 
Lagerbring hade varit sedan 1749. Atsidans stamp har brustit; hela 
exemplar äro sällsynta. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Lagerbring (kallad Bring innan han 1769 adlades) har som hi- 
storieskrifvare beredt sig ett oförgängligt minne. Ur otryckta, till en 
stor del aldrig förut begagnade, urkunder framdrog han nya materialier 
till Sveriges medeltidshistoria. Hans utgifna arbeten,' företrädesvis hans 
Svea Bikes Historia ifrån de äldsta tider til de närvarande, som 
dock beklagligtvis ej hann längre än till 1497, utgöra en rik grufva 
för forskare i fäderneslandets häfder. Stilen kan anses föråldrad, 
åsikterna kunna i ett eller annat fall vara olika, men den vidsträckta 
forskningens , den omsorgsfulla pröfningens värde måste alltid tacksamt 
erkännas. 



ANDERS JOHAN von HÖPKEN. 

Född d. 31 ]\fars 1712. Grefve; Riksråd; Kansli- 
president; Kansler för Upsala Universitet; En af de 
Aderton i Svenska Akademien; Riddare och Kommen- 
dör af K. Maj-.ts O.; Ledamot af K. W. A. och af 
K. W. H. o. A. A. Död d. 9 Maj 1789. 

1. 

Åts. PRO FIDE LEGE REGE. v. Höpkens friherr- 
liga vapensköld, oval, onigifven af serafimerkcdjan och 
NordstjerneordcMs korninendörsband, med tvä örnar soin 



223 

sköldhållare, h vilande på ett underlag prydt med bloni- 
sterband. 

Frans. JETTON DE M^ LE BARON irilÖPKEN. inom 
en lagerkrans bildad af en hopböjd qvist. 

Diam. 11 j lin. (8 storl.). Åttkantig spelpenning med ^krusad 
kant, grav. af Dan. Felirman på 1750-talet. Inskriften på Atsidan 
var Höpken.s riddare valspråk. Sällsynt, emedan .stamparne snart 
sprungo sihider. — K. Mk. i silfver. 

2. 

Ats. Lik N:o 1, med obetydlig skiljaktighet. 

Frans. Afven lik N:o 1; men lagerkransen bildad 
af tvä hopbundna qvistar. 

Diam. IH lin. (8 storl.). Åttkantig spelpenning med upphöjd 
slät kant, grav. af Dan. Fehrman, sedan stamparne till N:o 1 gått 
sönder. — K. Mk. o. ]?-n i silfver. 



Ats. AND. lOH. AB IIÖPKEN COMES REGNI SVEC. 
SENATOR. Bröstbilden, h. s. , i rädsmantel med serafi- 
merkedjan. — Nederst: u. l. 

Fräns. FLOS VETERUM VIRTUSUVE VIRUM. Pä 

ett rundt altare stär v. Höpkens vapensköld, oval, om- 
gifven af serafimerkedjan, under greflig krona, hvilande 
mot tvä korslagda akademiska spiror. Vid sidorna en 
glob pä sitt statif, karta, merkuriistaf, luftpump, bok, 
allt sinnebilder af vetenskaperna. I afskärn.: academ. 

UPSAL. CANCELL. SUO. MDCCLXIV. 

Diam. 18 lin. (17 storl.). Grav. af G. Ljungberger. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Upsala Universitet 1764, då Gr. llöpken till 
Kronprinsen Gustaf afträdde kanslersbefattningen, hvilken han endast 
fyra år innehaft. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



Ats. AND. lOlI. AB IIOPKEN COMES R. REGNIQ. SV. 
SENAT. Bröstbilden, h. s., med rädsmantel och serafi- 
merkedjan. — Nederst: c. u. ikukman. 

Frans. FUNDATORI INDEQUE I'ER XLIII ANNOS 
SOCIO ET FAUTORl BENFGNISSIMO R. AC. SCIENT. STOCK- 



224 

HOLM. inom en lagerkrans. Ofverst, under en kunglig kro- 
na, ses nordstjernaii kastande sina strålar öfver Sveriges 
tre kronor (Wetenskaps Akademiens sinnebild). 

Diam. 18 lin. (17 storl.). Grav. af C. G. Felinnan. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1782, 43 år efter 
dess stiftelse. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



Ats. Densamma som till X:o 4. 

Frans. SUBLIMIS ABIIT. Kn örn uppflygande öfver 
en grönskande trädplantering, der en man plantar ett nytt 
träd. Vid sidan syns Stockholms observatorium pä en 
höjd. I afskärn.: post fuxdätam acad. reg. scient. stockh. 
AXNo L. — På marken: c g f. 

Diam. 18 lin. (17 storl.). Grav. af C. G. Felirman. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1789, i anledning 
af Gr. v. Höpkens död, som inföll ett hälft sekel efter Akademiens 
stiftelse. Genom örnen anspelas på v. Höpkens vapen. En man 
sysslande med trädplantering, med öfverskrift: För efterkoiiimande, 
nyttjades länge som vignet på Akademiens utgifna skrifter, likasom 
ännu på Akademiens nyare jeton. — K. ^Ik. o. B-n i silfver. 

Gr. v. Höpken intager ett vigtigt rum i »frihetstidens» historia 
såsom ledare af Hattpartiet efter Gr. C. Gyllenborgs död och (xr. C. 
G. Tessins afgång från den politiska banan. Afven han fick, likt alla 
andra utmäi-kta män under denna tid, eifara partigunstens ombytlig- 
het. Riksrådsplatsen, till hvilken han 1746, såsom Hofmarskalk och 
Expeditionssekreterare i Utrikes expeditionen, kallades, lemnades tre 
gånger. Grundlig klassisk bildning nijer sig i hans stil, som förviirf- 
vat honom namn af »Sveriges Tacitus». Han var en af K. Weten- 
skaps Akademiens stiftare (1739), blef dess första Sekreterare och 
uppsatte dess grundreglor, hvilka vunno konglig stadfästelse d. 31 
Mars 1741. Hans bnistbild, af Sergel, pryder Akademiens samlings- 
rum. Yid stiftandet af Lovisa Ulrikas A\'itterhets Akademi var han, 
jemte Dalin, Drottningens rådgifvare, och han blef, mod undantag af 
ett år, Akademiens ständiga Direktiir, livilken befattning först ned- 
lades efter Akademiens aterupplifvande 178(5. I Svenska Akademien, 
likasom i K. Witterhets llistorie och Antiqvitets Akademien, erhöll 
han af Konung Gustaf första platsen. Under den korta tid han inne- 
hade kanslersbefattningen förbiittrades drätselverket och lärarnes vil- 
kor vid Upsala Universitet. 





/'rny. /.y^l. 







/W/'^r^' 



225 



NILS GEORGII. 

FikUl i Sverige cL 16 Aug. 1717, Kongl. Preusisk 

Hofmednljör; Återvände till fäderneslandet 1782. 

Död i Stockholm d. 6 Apr. 1790. 

Äts. Utan oniskrift. Tvä kyssande änglaliufvud i 
moln. V^id nedra kanten: ieriiu. 

Frans. PÅ. N. G. OCH. M. S. BRÖLLOPS-DAG. D. 3. 
NOV. 1754. . Deröfver en strålande stjerna; allt inom 
en blomsterkrans. 

Diam. 11 lin. (8 storl.j. Grav. af N. Georgii sjelf till sitt bröl- 
lop, som fii-ades i Berlin på den angifna dagen med Maria Schenck, 
dotter af Handlanden i Stockholm Lars Svensson (se pag. 210). — 
K. Mk. o. B-n i silfver. 

Georgii var elev af Hedlinger och arbetade under honom för 
Kongl. Myntet i Stockholm. År 1744 — 1746 utförde han arbeten för 
Ryska hofvet. Ankom 1747 till Berlin, der han graverat, bland an- 
nat, de flesta minnespenningar, som blifvit präglade öfver Konung 
Fredrik II. Kongl. Myntverket i Berlin, som förut varit i dåligt 
skick, bragtes af honom i godt stånd. 



JOHAN IIISINGER. 

Född d. 31 Jan. 1727. Bergsråd; Brukspatron; Riddare 
af K. W. O. Död d. 19 Maj 1790. 

Åts. lOH. HISINGER BERGS RÅD RID. AF VASA ORD. 

Bröstbilden, li. s., i Svenska nationaldrägten med Vasa- 
orden. — Nederst: fehkman. 

Fräns. KL. SV. PATR. SÅLLSK. Detta sällskaps 
vanliga jetonprägel. Se pag. 182. 

Diam. 11] lin. (8 .stork). Grav. af C. G. Fehrman. (St. pä K. 
Myntet). Slagen 1791 af K. Patriotiska Sällskapet, till hvilket Ili- 
singer hade förärat en summa penningar. - K. Mk. o. B-n i silfver. 

15 



226 

Hisinger (innan han 1770 adlades, kallad IJising) lemnade år 
1758 Bergs Collegium, der han varit vice Notarie och i hvars tjenst 
lian haft åtskilliga uppdrag med grufvors afniätning och kartläggning 
samt bergstings förrättande. Erhöll samma år Assessors och senare 
Bergsråds titel. Bosatte sig pä Fagerviks bruk i Finland, hvilken 
egendom han betydligt utvidgade och förbättrade genom stenhusbygg- 
nader, vidlyftiga nyodlingar, skolinrättning m. m. Till Åbo Univer- 
sitet skänkte han fond till Um för en Demonstrator, med åliggande 
att läsa dietetik och materia medica, samt förökade Universitetets 
bibliothek. 



PETER JONAS BEIIGIUS. 

Fadd d. 6 Juli 1730. Med. D:r; Profefinor i natural- 

historia och farmaci i iStocklwlni. samt Assessor i K. 

Collegium Mcdicum; Ledamot a.f K. W. A. 

Död d. 10 Jtdi 1790. 

En minnespenning öfver honom, gemensamt med 
brödren Bengt Bergins, se pag. 210. 

Peter Jonas Bergius, lika utmärkt läkare som farmaceut, mot- 
tog 1762 den profession i naturalhistoria och farmaci, hvilken, på 
grund af Rikets Ständers år 1756 gjorda hemställan, inrättades i 
Stockholm. Hans utgifna skjifter i dessa och närbeslägtade veten- 
skaper ega erkändt värde. Afven trädgårdskonsten utgjorde föremål 
för hans kärlek och studier. Han testamenterade till K. Wetenskaps 
Akademien sin vackra trädgård med tillhörande hus vid Carlbergs- 
alleen jemte rika samlingar af böcker, vexter och andra naturalster 
samt ett kapital af 5555 R:dr 26 sk. 8 rst., att användas för egen- 
domens behof; med föreskrift att trädskolor der böra underhållas, 
odling af jordfrukter och grönsaker drifvas i stor skala, lärlingar an- 
tagas och undervisas, och egendomen sålunda blifva en bildningsan- 
stalt till trädgårdsodlingens befrämjande inom fäderneslandet; hvar- 
Jemtft han fiirordnade att den af Akademien utsedda vårdaren skall 
genom offentliga föreliisningar befriimja en allmäimare kännedom af 
naturvetenskaperna. Linné gaf hans namn åt ott (irtslägte Bergia. 



227 



PEHR ABRAHAM ÖRNSKÖLD. 



Född d. 13 Nov. 1720. Friherre; Bergsråd; Lands- 
hö fding i Westernorrlands , sedan i Nyköpings Län; 
Kommendör af K. K. O. Död d. 16 April 1791. 

1. 

Åts. FRIII. P. A. ÖRNSKÖLD LAXDSH. C. AF. K. X. O. 

Bröstbilden, h. s., i Svenska nationalclrägten med kring- 
svept kappa och kommendörsbandet. 

Fräns. FOSTRARE AF NÄRINGARNA I WÅSTER- 
NORRLAND inom en eklöfskrans. — Vid nedra kanten: 

-INBYGGARNES ERKÄNSLA 1808. 

Diam. 14i lin. (12 stoii.). Grav. af C. Enhörning. (St. på K. 
Myntet). Slagen 1808 af Westej-norrlands Läns invånare, med Bi- 
skopen D:r Nordin i spetsen. Atsidans stamp tog skada, hvarför 
hela exemplar äro temligen sällsynta. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

2. 

Åts. PETR. ABR. ÖRNSK(5lD L. B. GUBERN. PRO- 
VINCIAR. Bröstbilden, kopierad efter N:o 1. 

Fräns. MERITIS QU.EQUE NOTATA DIES. En grupp 
af åtskilliga verktyg och redskap för jordbruket, väfnads- 
slöjden och bergshandteringen (plog, vält, slända, väfsked, 
hammare m. m.) omlindade af ett eklöfsband bildande 
2:ne kransar. I afskärn.: vita patrle dicata excessit 1791. 

Diam. 10| lin. (7 stork). Grav. af G. A. Enegren. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1834. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Då "Westernorrlands Län år 1762 bildades af Ångermanland, 
Medelpad och Jemtland, blef Bergsrådet Örnsköld detta Läns första 
Landshöfding. Det gränsar till det otroliga hvad han endast på 7 
år förmådde uträtta inom dessa landsorter för jordens uppodling, 
skogarnes upprödjande och vård, mossars och kärrs utdikande, lan- 
dets uppmätning och egorättens bestämmande genom storskiften, in- 
förande af rågsäde och potatesplantering, linslöjdens förbättrande 
m. m. , allt under kamp ej mindre mot partimännen vid riksdagame 
än allmogens fördomar. Till den verksamma landsfadrens minne och 
ära gafs namnet «Örnsköldsvikj> at en i Själevads socken i Ångerman- 
land år 1842 anlagd köping. 



228 



CARL SPARRE. 



Friherre. Född d. 6 Dec. 11 23. Rikf^rdd och efter 
Rådkammarens upplösning 1789 Ledamot af Allmän- 
na ärendenas beredning; General^ Major; Ofverstdt- 
hdllare i Stockholm; Kansler för Äbo Universitet; Rid- 
dare och Kommendör af K. Majds O.; Ledamot af 
K. W. A. Död d. 28 'Juni 1791. 

Åts. C. SPARRE. L. B. SEN. R. A. ET U. STOCKH. 
PRAEF. AC. AB. CAXC. O. O. R. R. E. ET C. Bröstbilden, 
h. s., i harnesk med serafinierbandet. — Nederst: kxhörning. f. 

Fräns. FxVCTIS ANIMOQVE MERERIS. inom en la- 
gerkrans. I afskärn.: post mortem mdccxci urbis amor. 

Diam. 18 lin. (16 storl.). Grav. af C. Enliörning. Slagen af 
Stockholms Magistrat och borgerskap 1791. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Frih. Sparre hade deltagit i Finska och Pommerska krigen, i 
det sednare som General Krigskommissarie, och i 10^, år varit Lands- 
höfding i Gefleborgs Län, då han 1773 kallades till Ofverståthällare- 
platsen. I alla dessa befattningar har hans stora embetsmannaskick- 
lighet beredt honom ett aktadt minne. Under de 18 år han styrde 
Stockholms stads angelägenheter uppfördes n. v. Prinsens palats, 
börsbyggnaden, packhuset, nya hospitalsbyggnader vid Dau\åken, 
Riddarholmsbron, Norrbro m. fl. byggnader; beslutet om uppresande 
af Gustaf llLs bildstod fattades; arbetshus, barnhus, fattigvård m. m. 
inrättades eller förbättrades. Borgerskapet uttryckte \ådare sin tack- 
samhet genom att uppställa Frih. Sparres bröstbild, i marmor af 
Sergel, på Stockholms börs. Af Konungen begagnades denne verk- 
samme och mycket fiirmående man i många andra uppdrag. 



CAliL :srAGNUS NYSTRÖiAL 

Född 1724. Grosshandlare i Stock/iolm. 
Död d. 22 Mars 1792. 

n 

Ats. Utan inskrift. Foeeimditas (Frugtsainheten), 
en stående qvinna i antik dr;i.2;t med ett barn vid bröstet 
och ett annat vid sidan. — Vid kanten: c e. 



229 

Frans. MINNE AF FRAML. GROSSHANDLAREN 
CARL MACtN. nystroms FRIKOSTIGHET EMOT ALL- 
MÄNNA BARN13ÖRDSHUSET I STOCKHOLM. I afskäni.: 

K. COLL. MED. I 7 K. i. 

Diam. II lin. (8 storl.). Grav. af C. Enhörning. Slagen 1795 
af Kongl. Collegium Medicum, med anledning af Nyströms testamen- 
tariska gafva af 8400 R:dr till allmänna barnbördshuset i Stock- 
holm. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



JOHAN ZACHARIAS STRANDBERG. 

Född d. 12 Oct. 1712. Med. D:r; Amivalitetsniedi- 

cus; Assessor i K. Collegium Medicum; Stadsläkare i 

Stockholm; Ledamot af K. W. A. Död 

d. 30 April 1792. 

Åts. ZACH. STRANDBERG M. D. ASSESSOR COLL. 
MEDICI. Hufviidet, h. s. — Nedanför: i. g. amkman. 

Fräns. SOCIO OPTIME MERITO IN LITTERAS MUNI- 
FICO LUGENS AC. R. SC. ST. 1794. 

Diam. 11| lin. (9 storl.). Grav. af J. G. Wikman. (St. på K. 
Myntet). Slagen 1794 af K. Wetenskaps Akademien, som år 1789 
af Strandberg erhållit en summa penningar till förbättrande af Förste 
Sekreterarens lön. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Strandberg egde vidsträckt läkareförtroende, men drog sig 1776 
tillbaka från sina tjenster och sin praktik till landet, ehuru han som 
rådgifvare' fortfarande anlitades af sina fordna jTkesbröder och patien- 
ter. Af sin egendom gjorde han rika donationer till förmån för lä- 
karevetenskapen, till förbättrad sjukvård, till kyrkor och barmhertig- 
hetsstiftelser, bland hvilka den efter honom benämnda »Strandbergska 
Läkareinrättningen fcir fattiga ståndspersoner» i Stockholm ännu fort- 
far att öfver den menniskovänlige stiftaren nedkalla nödlidandes väl- 
signelser. Han hyste för Konung Gustaf III en obegriinsad vördnad 
och beundran, till den grad att sorgen (UVer Konungens död påskyn- 
dade hans egen bortgång. 



230 



SYEN RINMAN. 

Född d. 12 Juni 1720. Bergsråd; Direktör öfver svart- 

smidet; Riddare af K. W. O.; Ledamot af K. W. A. 

Död d. 20 Dec. 1792. 

1. 

Åts. SVENO RIX]MAN R. COLL. METALL. CONSIL. E. 

0. V. Hufvudet, h. s. — Nederst: ji. frumerie. 

Frans. LAUDEM FERENT. Fyra böcker, liggande 
på en kubisk sten prydd med jernmärket (c/') på framsi- 
dan. I afskärn. : in äiemor. soc. meritiss. ac. sc. sv. 1823. 

Diam. 13 lin. (10 storl.). Grav. af M. Fruraerie. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1823. Böckerna 
åsyfta Rinmans fiJrnämsta skrifter: nAnledniny till Stål- och Jern- 
föixidlingens förbättring», »Försök till Jernets Historia», »Svenskt 
Bergverks Lexieon» och »Afhandling rörande Mekaniken». Atsidans 
stamp blef snart bräckt. — K. Mk. o, B-n i silfver. 

2. 

Ats. SVEN RINMAN. Hufvudet kopieradt efter N:o 

1. — Nederst: c. m. m. 

Fräns. Lik Frånsidan af N:o 1. 

Diam. lOi lin. (7 storl.). Grav. af C. M. Mellgren, sannolikt blott 
för öfnings skull, år 1831. (St. på K. Myntet). — K. Mk. i silfver. 

Denna Atsida har äfven blifvit förenad med Atsidan till Chr. 
Polhems minnespenning, N:o 4. Se pag. 135. 

Rinmans bemödande för jernhandteringens förbättrande stannade 
icke vid utgifvandet af de anförda arbetena och andra förtjenstfulla 
skrifter. Hans uppfinningar och förbättringar i mekaniken blefvo, så 
väl af honom sjelf som af andra efter hans råd och anvisningar, fler- 
städes med stor framgång praktiskt utförda. 



231 



BENGT LIDNER. 

Född d. 16 Mars 1759. Skald. Död d 3—4 
Januari 1793. 

Åts. BENEDICTUS LIDNER. Bröstbilden, li. s., i 
tidens drägt. 

Fräns. POSTERA LAUDE RECENS. En svan sim- 
mande frän en strand, der en grafvärd står mellan cy- 
presser och tärpilar. I afskärn.: nat. mdcclix. den. mdccxcui. 
— Pä marken: m. 

Diam. m lin. (7 storl.). Grav. af C. M Mel 1 gren. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 18.S8. Frånsidans sinne- 
bilder afse i allmänhet arten af Lidners skaldskap och sarskildt en 
bekant vers i hans afskedshelsning till Konung Gustat vid en resa 
till Finland: »Till okänd strand mig ödet jagar; ack den tortoljda 
svanen klagar, förrän sin vass han öfverger.» — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Lidner erhöll aldrig anställning i statens tjenst eller plats i 
det samfmid, Konung Gustaf stiftat för sangen och vältaligheten. 
Alla försök att dertiU göra honom möjhg misslyckades. Hans oor- 
dentliga lefnad och en gi-änslös gifmildhet mot andra fattiga nar han 
hade något att gifva, gjorde alla tillfälliga understöd af Konungen 
och talrika vänner otillräckliga. Den med skal högt prisade^ och, 
oaktadt sina känsloöfverdrifter, hänförande skalden dog i armod och 
hans enka slutade sina dagar i en offentlig välgörenhetsinrättning. 
År 1858 beslöt Svenska Akademien att som en gärd af aktning tor 
„de öma känslomas sångare^ resa en minnesvärd öfver hans hittills 
obemärkta graf på Adolf Fredriks kyrkogård i Stockholm. 



JOHAN HENRIK LIDEN. 

Född d. 6 Jan. 1741. Adjunkt i histonen vid Univer- 
sitetet i Lund, hvilken hefattnim/ dock aldrig tillträddes; 
Professor; Ledamot af K. W. A. och a.f K. H- ti- o. 
A. A. Död d. 23 April 1793. 

Åts. lOH. IIENR. LIDEN PROFESSOR. Bröstbilden, li. 
s., med veck kring kanten. — Nedanför: u. i.. 



232 

Frans. POPULARI MUNIFICO NATIO O.GOTlllCA UP- 
SALIAE MDCCLXXXI. 

Diam.,, lU Hn, (8 stoii.). Grav. af G. Ljungberger. Slagen 
1781 af Östgöta nation vid Upsala Universitet, af tacksamhet för 
betydliga gåfvor af böcker och penningar. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Liden hade vid Upsala Universitet som Docens i lärdomshisto- 
rien och Amanuens vid bibliotheket samt pä en utländsk resa, genom 
sina kunskaper och sin forskningsflit, vunnit aktning och tillgifvenhet 
af talrika lärdomsvänner. Men hans akademiska bana afbröts 1771 
genom en ådragen svår gikt, som för hans återstående lifstid fängslade 
honom på sjuksängen i Norrköping, der han valt sin bostad. Sjuk- 
domen af bröt likväl icke hans litterära verksamhet, om hvilken en 
vidsträckt brefvexling och flera utgifna värderika skrifter bära vitne. 
Gåfvan till Ostgöta nation öfverflyttades sedermera till Universitets- 
bibliotheket och medel anslogos till lön för en särskild Amanuensis 
Lidenianus vid nämnda bibliothek. Flera andra gåfvor lemnades till 
offentliga boksamlingar, till K. Wetenskaps samt K. Witterhets 
Historie och Antiqvitets Akademien, till stipendier och välgörenhets- 
stiftelser. Hans donationer uppgingo till ett värde af 207,400 daler 
kopparmynt. 



ADOLF FREDRIK von OLTHOF. 

Född i Stralsimd d. 7 Sept 1718. Regeringsråd och 

Vice Kansler vid Greifswalds Universitet. 

Död d. 29 Juni 1793. 

Ats. AD. FRID. AB OLTHOF CONSIL. CANCELL. REG. 
Bröstbilden, h. s., i tidens drägt med mantelveck. — 
iNecitintör: g. i.hnghkugkr. 

Frans. NON SIBI (Olthofs valspråk) på ett band, 
liggande pä en oval sköld irmehällande Olthofs Tyska 
slägtvapen, med två gripar till sköldhällare. Öfver skölden 
en kask; allt pä ett moln. 

Diam. 12 lin. (9 stork). Spelpenning, grav. af G. Ljungberger 
i Straisund pä 1750-taIet, medan d. v. Kanslirådet v. Ölthof var 
Direktör öifver Svenska myntverket i Pommern, under kriget med 
I*reussen. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



233 



GII.BERT SHELDON. 

Född d. 21 Jan. 1710. Ofverskeppsbi//j(:/)näst((re, med 

Ofverste Löjtnants rang. Ledamot af K. \\. A. 

Död d. 20 April 1794. 

Åts. GIL13. SHELDON CHILIARCHAE LOCUM TENENS 
NAT. 1710 DEN. 1794. Hufvudet, h. s. — Nederst: m. 

FKU3IEKIE. 

Fräns. GLORIAM A MAIORIBUS ARCIIITECTURA 
NAVALI PARTAM SUAM FECIT ET AUCTAM. I afskärn.: 

SOCIO SUO R. ACAD. SC. STOCKH. 1809. 

Diam. 13 lin. (10 stod.). Grav. af M. Frumerie. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1809. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

Sheldon, hvars fader, farfader och farbroder varit utmärkta 
skeppsb.yggmästare , har efter egna ritningar byggt ett stort antal 
krigsskepp, anlagt hamnar, dockor och fästningsverk. Farfadern in- 
kom 1655 frän England till Sverige och antogs af Konung Carl Gu- 
staf till Skeppsbyggmästare vid örlogsflottan. 



FREDRIK AXEL von FERSEN. 

Grefve. Född d. 5 April 1719. Riksråd; Fältmar- 
skalk; En af de Aderton i Svenska Akademien; Rid- 
dare och Kommendör af Konql. Maj:ts O. 
Död d. 24 April 1794. 

1. 

Åts. NEC CITRA NEC ULTRA. Fersiska vapnet i en 
oval sköld med två gripar som sköldhållare och derunder 
Svärdsordens riddarestjerna, allt h vilande pä ett prydligt 
underlag med hängande rosenband. 

Fräns. JETTON DE M? LE COMTE FREDERIC AXEL 
v. FERSEN. 1756. 



234 

Åttkantig spelpenniiig af 10| lin, diam, (7 storl.), Qrav, af Dan. 
Fehrraan 1756, då Gr, Fersen var General Alajc^r och Ofverste för 
Konungens Lifgarde samt Riddare af K, S. O, Atsidans inskrift var 
hans valspråk. — K, Mk. o. B-n i silfver, 

2. 

Åts. AXEL Y. FERSEX COM. ET MARESC. COMIT. 
A, MDCCLVI. Bröstbilden, h. s., i liarnesk med mantel- 
veck. — Under axeln: p. v. 

Fräns. EX DIFFICILI, Herkules med klubban i 
högra och en lagerkrans i venstra handen, sitter på en 
med lejonhuden betäckt sten. I afskärn.: ordines regni 
svEC. cuDi lussER. — På stcueu : vf (sammanbundna). 

Diam, 21.1 lin, (21 storl.). Grav. af Dan. Fehrman. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Rikets Ständer efter 1755 — 1756 års riksdag, 
mider hvilken Gr, Fersen var Landtmarskalk, Frånsidans stamp blef 
snart bräckt och omgjord. Afven Atsidans stamp har remnat. — K. 
Mk, o. B-n i silfver. 

Gr, v. Fersen hade i Fransk krigstjenst blifvåt Ofverste for ett 
eget värfvadt regemente och Brigadier. Återkommen 1753 till fådernes- 
landet, kastade han sig in i partistriderna och blef Landtmarskalk vid 
den stormiga riksdagen 1755 — 1756, under hvilken han, i spetsen för 
Hattpartiet, genomdref Ständernas beslut om Konungens namnstämpel, 
den afskj^'ärda fiirföljelsen mot det kongliga hofvets anhängare m. fl. 
åtgärder till konungamaktens inskränkande samt Konungens och Drott- 
ningens förödmjukande, och slutligen kriget mot Preussen; i hvilket 
krig han sedan med utmärkelse deltog, Landtmarskalksstafven an- 
förtroddes honom åter vid riksdagarne 1760 — 1762 och 1769 — 1770. 
lians kamp mot konungamakten upphörde icke ens, sedan Konung 
Gustaf räddat fäderneslandet undan partistriderna. Konungen sökte 
vinna den farliga motståndaren genom att genast efter revolutionen 
insätta honom i Rådet, men han qvarstannade der icke längre än 
några månader; och fa år derefter (1778) förnyades striden med så- 
dan häftighet, att Konungen påstod honom vilja »ryckas om spiran». 
Icke desto mindre insattes han af Konungen i Svenska Akademien 
vid dess stiftelse. Vid 1789 års riksdag uppträdde Gr, Fersen i 
spetsen för riddarhusoppositionen mot Konungens planer för Förenings- 
och säkerhetsaktens genomdrifvande, hvarfiir han jemte flera andra 
inmanades och qvarhiills i arrest intill dess Konungen vunnit sin af- 
sigt. Fastän partiman var likväl Gr. Fersen alltftir sjelfstiindig att 
lata främmande makters intriger eller guld inverka på sin öfvertygelse. 



235 



GUSTAF ADOLF SPAURE. 



Gr ef ve. Född d. 6 Jan. 1746. Motiog aldrhj iidgot 

embete eller nåqon titel i staten eller vid hofvet. 

Död d. 18 Juni 1794. 

Åts. CONCORDES EGIMVS ANNOS. Familjerna Spar- 
res och Ramels vapensköldar i en omfattning, under 
greflig krona, med en hjort och en vildman till sköld- 
hållare på ett underlag med nedhängande blomsterband 
och två i kors sammanbundna Hymenasi facklor. 

Frans. GUST. ADOLPH. SPARRE et AMAL. RAMEL 
CONJVGES A: 1776. inom en myrtenkrans. Öfver skriften 
stå tre i trekant satta rosor. 

Diam. 12 lin. (9 storl.). Åttkantig spelpenning, grav. af C. 
Enhörning under dess vistande i Köpenhamn 1784. Sällsynt. — K. 
Mk. o. B-n i silfver. 

Grefve Sparre var stor konstälskare, uppehöll sig många år pä 
resor i främma.nde länder, besökte museer och inköpte taflor, hvilka 
hemfördes och slutligen förvarades på hans egendom Kulla Gunnars- 
torp i Skåne, der han lefde omgifven af sina konstskatter, sysselsatt 
med denna vackra egendoms förskönande. Hans Grefvinna, Elisabeth 
Sofia Amalia Ramel, med* hvilken han blef gift d. 24 Juni 1776 
(1777?), öfverlefde honom ända till d. 7 Febr. 1830. 



CARL MICHAEL BELLMAN. 

Född d. 4 Febr. 1740 eller 1741. Hof sekreterare ; Sekrete- 
rare vid K. Nummerlotteriet. Död d. 11 Febr. 17 9 ö. 



för: 



1. 

o 

Ats. C. M. BELLMAN. Hufvudet, h. s. — Nedan- 



Fräns. Utan inskrift. En lyra omslingrad af en 
vinranka. 

Diam. 9 lin. (6 storl.). Grav. af C. Enhöniing. (St. på K. 
Myntet). Slagen af några skaldens vänner kort före hans död. — 
K. Mk. o. B-n i silfver. 



236 



2. 



Åts. CARL MICIIAEL BELLMAN. FÖDD 1741. DÖD 
1795. Hufvudet, li. 8., med en krans af lager och vin- 
ranka. — Under kanten: c m. 

Frans. HVI SKILDA OFFER HONOM AGNA: HANS 
SÅNGER ALDRIG SKILT OSS AT. Två bevingade piltar, 
A ni or med kogret och Co mus, de glada saniqvämens 
genius, med facklan, linda en murgrönsranka kring en 
thyrsus, en antik flöjt och en herdestaf I afskärn.: 



c. ilELLGREN. 



Diam. 14 lin. (11 stod.). Grav. af C. M. Mellgren 1833 för en af 
honom utgifven serie af minnespenningar öfver Svenska skalder, konst- 
närer och vetenskapsmän. Thyrsen är sinnebild af den bacchanaliska, 
flöjten och herdestafven af den idylliska dikten. Stamparne förvaras 
nu hos ordenssällskapet Par Bricole, inom hvilket minnespenningen 
utdelas som prisbelöning ät talare vid sällskapets årsfest på Barbara- 
dagen. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



Ats. CAROLUS MICHAÉL BELLMx\N. Hufvudet, h. 
s., med krans som på N:o 2. — Nedanför: p. „. lumjgren. 

F r ä n s. PER AUDACES NOVA DITH YRAMBOS VERBA 
DEVOLVIT. En svan, ofvan molnen, sträcker sin flygt 
mot den strålande solen. I afskärn.: exsequialia cecinit 

MDCCXCV. 

Diam. 10] lin. (7 storl.). Grav af P. H. Lundgren. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1849. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Bellmans lefnad och samhällsställning förete ingenting märkvär- 
digt. Vid 17 års ålder antogs han som Extra ordinarie i Banken, 
men uteslöts derifrån 1 764 för bristande ordentlighet. Naturen hade 
icke danat honom för torra tjenstemannabestyr, hvarför han ock 
lemnade åt en vikarie att sköta sekreterarebefattningen i Nummer- 
lotteriet, den enda ordinarie tjenst han mottagit. Som skald, i sin 
art utan like, har han vunnit odödligt nanm. Hans dikter äro på 
samma gång musik och målning. De måste sjungas på de melo- 
dier han sjelf anordnat, för att rätt uppfattas. De måla naturen 
med det Ijufva.ste behag och tidens, särskildt hufvudstadens, folklif i 
komiska drag med förtärande trohet. Att detta folklif icke kan i 
moraliskt afseendc gillas, förringar ej målningens värde. Det vemod, 
som röjer sig i skaldens både anletsdrag och dikter, och den karrikatur. 



237 

snni vanligen genomgår hans teckningar, vitna att hans eget hjerta 
kände ömkan ötVer det glada elände han beskref. Svenska Akade- 
mien liar ytterligare hedrat sångarens minne genom att resa en vacker 
vård ötVer hans graf på Clara kyrkogård i hufvudstaden. lians vän- 
ner uppställde 1829 hans bröstbild, i bronz af Byström, på Djurgår- 
den, hvars sköna nejder han så ofta besjungit. 



ABltAHAM BACIv. 

Född i OcL 1713. Med. D:r; Kongl. Archiater; Prce- 

sef^ i K. Collegkiin Medicin n; Riddare af K. N. O.; 

Ledamot af K. W. Ä. Död d. 15 Mars 1190, 

Åts. DOCTRINA CLARUS ET ARTE. Hiifviidet, h. s. 
På fiiltet Nord stjerneord ens riddarestjerna och en orinstaf. 

Nederst: Umderherg. 

Frans. ABRAII. BÄCK PR. R. COLL. MED. ARCHIA- 
TRO R. EQ. DE STELLA POL. MEMBRO SUO DESIDERA- 
TISSIMO AC. R. SC. ST. MDCCXCVIL 

Diam. 12 lin. (9 stork). Gravören L. D. Lunderbergs första me- 
daljarbete. (St. på K. Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akade- 
mien 1797. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Bäck hade varit tjenstgörande Lifmedicus hos Konungarne Fre- 
drik och Adolf Fredrik samt Drottningarne Lovisa Ulrika och Sofia 
Magdalena. Han var en arbetsam och insigtsfull läkare, bidrog till 
ett bättre ordnande af Collegium Medicum, och till upprättande af 
läroanstalter för läkare i hufvudstaden, samt omfattade med kärlek 
naturvetenskaperna, hvarför ock hans vän Linné med hans namn 
uppkallat ett vextslägte. 



JOTIAN HENRIK KELLGREN. 

Född d. 1 Dec. 1751. Konung Gustaf Ilhs Bibliothe- 

karie och Handsekreterare ; En af de Aderton i Svenska 

Akademien. Död d. 20 April 1795. 

1. 
Åts. I. IL KELLCREN. Hnfvudet, h. s. — Nedan- 
för: c. E. 



238 

Frans. POÉTAP] PHILOSOPHO CIVI AMICO LUGEN- 
TES AMICl MDCCXCV. 

Diam. 10]^ lin. (7 storl.). Grav. af C. Enhörning och präglad 
hos Kapten Mechanicus Appelqvist. Slagen 1795 af skaldens när- 
maste vänner att utdelas vid hans begrafning. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 



2. 

Ats. Utan inskrift. Hufviidet bildadt efter N:o 1. 
Utan frånsida. 

Grav. af C. Enhörning på en fyrkantig platt af 8 lin. höjd (5 
storl.),, för att infattas i fingerringar. Mycket sällsynt. — Brukspa- 
tron Ostbergs (f. d. J. Scharps) samling i silfver. 

Kellgren, född i Westergötland, blef Mag. Docens vid Abo Uni- 
versitet, der hans sångmö inom vitterhetssällskapet Aurora först gjorde 
sig bemärkt. En vunnfen prisbelöning i K. Svenska Witterhets Aka- 
demien och en prolog till ett tillfällighetsskådespel ådrogo honom Kon- 
ung Gustafs uppmärksamhet. Han sökte och vann icke någon annan 
tjenstbefattning, än den enskilda han mottog af Konungen, i hvars 
sångarekrets han intager främsta rummet. Bekanta äro hans öfver- 
sättningar på diktens språk af Konung Gustafs skådespel. Ehuru 
fostrad i och hyllande den Fransyska smaken, lösgjorde han sig lik- 
väl i mer än ett afseende från dess band, och hans lyra anslog ton- 
arter, förut aldrig hörda inom fäderneslandet. Hans ifrigaste vedersa- 
kare, Thorild, kallade honom «behagens« och Rosenstein «det goda 
skämtets och förnuftets^) skald. Såsom utgifvare, i förening med Carl 
Lenngren, af Stockholms Posten (frän 1778) och i>enom sin föresyn 
i afseende på språk och versform öfvade han ett mäktigt inflytande 
på Svenska folkets esthetiska bildning. 



J OSIAS CARL CEDERILJELM. 

Ffi/wrre. Född d. 11 April 1734. Kammarherre; 

Commercerdd ; Kommendur af K. W. O. 

Död d. 20 JJec. 1795. 

Åts. NYTTIA TIDEN. En "galande tnpp står på mar- 
ken. 1 'red vid linfrer en skofvel ocii en si)ade. 1 afskärn.; 
177 1. — J kanten: c. ,,. 



239 

Frans. FÖR FLITIGA ARBETARE VID SEGERSIÖ. 

Dcninder en ros. 

Diam. 11 lin. (8 storl.). Grav. af Löjtnanten C. Lunderberg. 
Slagen af Frih. Cederhjelni, att utdelas soni förtjensttecken åt bönder 
och toipare på hans gods Segersjö (Segarsi)) i Lännäs socken i Ne- 
rike. Jiars i grönt band i knapphålet. — K. Älk. o. B-n i silfver. 



JOHAN WILnEL:SI SPRENGTPORTEN. 

Född under föräldrarnes fängenship i Tobohk i Sibirien 
d. 11 Febr. 1720. Friherre; General Lirjtnant; Envoyé 
extra ord. och slutligen Ambassadör vid K. Danska hof- 
vet; Riddare och Kommendör af K. Maj:ts O. Död 
i Köpenhamn d. 25 Dec. 1795. 

Ats. FORTUNAM YIRTUTE. Sprengtportens vapen- 
sköld, under friherrlig krona, omgifven af Svärdsordens 
kommendörsband ocli hvilande på sannna ordens krachan. 

Fräns. JETTOX DE M? LE BAROX DE SPREXGT- 
PORTEX -^ 

Åttkantig spelpenning af 10 lin. diam. (7 storl.).^ Grav. af C. 
Enhörning, under dess vistande i Köpenhamn 1786. Atsidans inskrift 
var Frih. Sprengtportens riddarevalspråk. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Efter Finska krigets slut (1743) gick Sprengtporten i Fransk 
krigstjenst; deltog i angreppet mot England (1746) samt i Franska 
härens fälttåg i Flandern (17,48) och i Westfalen (1757); vann der 
utmärkelse och befordran till Ofverste vid regementet Royal Suedois, 
under tiden uppstigande till samma grad inom Svenska armeen. Som 
Envoyé extraord. vid K. Danska hofvet (frän 1761) förde han under- 
handlingarne om det föreslagna giftermålet mellan Kronprinsen Gustaf 
och Danska Prinsessan Sofia Magdalena samt undertecknade, jemte 
Ambassadören, Riksrådet GretVe Adam Horn, giftermalskontraktet 
d. 29 Sept. 1766; hvarefter han samma år upphci.jdes i friherrligt 
stånd tillika med den sedermera genom 1772 års regementsförändring 
ryktbare brödren, Ofversten, slutligen Generalen .lakol) Magnus Sprengt- 
porten. 



240 



CARL FREDRIK ADELCRANTZ. 

Fndd cl. 3 Jan. 1716. Friherre; Ofverintendent; Di- 
rektör öfver K. Hof kapellet; Kommendör af K. N. O.; 
Ledamot af K. W. A. ock af K. W. H. o. A. A. 
Död d. 1 Mars 1796. 

Åts. C. F. ADELCRANTZ L. B. SUPR. PRAEF. AEDl- 
FICIOR. R. Bröstbilden, h. s., i Svenska nationaldrägten 
med Nordstjerneordens kommendörsband. — Nederst: g. l. 

Frans. PAR FAMA LABORI. Framsidan af kongk 
operahuset i Stockholm. I afskärn.: jussu regio in hon. 

INVENTORIS MDCCLXXXII. 

Diam. 18 lin. (16 stor!.). Grav. af G. Ljungberger. (St. på K. 
Myntet). Slagen 1782, på Konung Gustaf IILs befallning, i anled- 
ning af operahusets byggnad, hvartill Frih. Adelcrantz hade gifvit 
ritning och hvars utförande under hans ledning fulländades nämnda 
år. — K. Mk. i guld; E-n i silfver. 

Frih. Adelcrantz afslutade kongl. slottsbyggnaden i Stockholm 
på norra sidan och slottets inredning samt förskönade Drottningholm. 
Adolf Fredriks kyrka, operahuset jemte många andra offentliga och 
enskilda byggnader bevara minnet af denne utmärkte, genom resor 
och studier bildade architekt. Målare och Bildhuggare Akademien 
erhöll genom lians nitfulla bemödande ny organisation, vidgad verk- 
samhet och ökade anslag. Äled rätta intager derför hans bröstbild, 
i marmor af Sergel, en hedei-splats i Akademiens praktrum. Afven 
det K. Franska spektaklet stod, så länge det fanns (1753 — 1771), 
under hans styrelse. 



E I \ ERl I ARD ROSENBLAD. 

Född d. 16 JVov. 1714. Med. D:r; Professor i prak- 
tisk medicin vid Lunds Universitet; Ledamot af K. 
W. A. Död d. 21 Mars 1796. 

Ats. EHERHARDUS ROSENBLAD MEDICUS. Bröst- 
bilden, h. s., i Svenska nationaldrägten. — Under axeln: ». 




ry 






241 

Fräns. INSPECTORI OPTIMO ANN. JAM XXV CURAM 
NAT. AGENTI STUDIOSA JUVENTUS GOTIIOBURGICA LUND. 
MDCCLXXXYll. Der nedanför en ornistaf lagd pä en lager- 
qvist. 

Diam. 13 lin. (10 storl.). Grav. af C. G. Fehrman. (St. på K. 

Myntet). Slagen af Göteborgska nationens Studerande vid Lunds 

Universitet 1787, då Rosenblad nedlade sin befattning som natio- 
nens Inspector. — K. Mk o. B-n i silfver. 

Rosenblad (kallad Rosén, innan han 1770 adlades), lika ut- 
märkt som universitetslärare ocli som praktiserande läkare, har vid 
det lärosäte och i den ort, der han lefvat och verkat, efterlemnat 
ett aktadt och kärt minne, hedradt af många under hans ledning 
bildade vetenskapsmän och läkare. 



JOHAN CARL WILCKE. 

Född i Wismar d. 6 Sqjt. 1732. Professor vid Islamiska 

stiftelsen i Stockhobn; Koiigl. Wetenskaps Akademiens 

Sekreterare ; Riddare af K. N. O. Död 

d. 18 April 1796. 

Äts. A NULLO TENEBRIS DAMNABITUR AEVO. 
Hufvudet, h. s — Nedanför: c. k. 

Fräns. J. C. WILCKE EQ. AUR. SECRETARIO SUO 
LUGENS AC. R. SC. STOCKH. MDCCXCVII. 

Diam. lU lin. (8 storl.). Grav. af C. Enhörning. (St. pä K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1797. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

Wilcke flyttade som barn till Sverige med sin fader, då denne 
blifvit anställd som andre Pastor vid Tyska församlingen i Stock- 
holm. Sekreterareplatsen i K. Wetenskaps Akademien tillträddes 
efter Wargentin 1784. AVilckes iakttagelser i afseende på elektrici- 
tet, jordmagnetism, norrsken, värmets bindande vid snöns smältning 
m. m. väckte uppseende bland samtida vetenskapsmän och föranledde 
nya, vigtiga upptäckter. 



l(j 



242 



CARL FREDRIK PECHLTN. 

Romersk Eiksfriherre von Lofcetibaclu Född i Hol- 
stein d. 6' äu{J^ 1720*). Naturaliserad Svensk adels- 
inan; General Major; Chef för Jönköpings regemente; 
Riddare af K. S. O. Död pä Warhergs 
fästning d. 29 Maj 1796. 

Åts. CAR: FR: L: B: A: P: (—Liber Baro a Pecblin). 
Hufvudet, h. s. — Nederst: /.. 

Fräns. LIBERTAS TANDEM IBI. En man i ett an- 
tikt drakskepp, med hissadt segel, skjuter ut sin farkost 
från ett rundt torn i riktning mot den nedgående solen. 
I afskärn.: n: mdccxxi M: mdccxcVi. 

Diam. 12 lin. (9 storl.). Grav. af L. D. Lunderberg. Slagen i 
hemlighet af några den aflidnes vänner 1798. Med tornet afses War- 
hergs fästning, der Pechlin förvarades som statsfånge och slutligen 
afled. Sällsynt. — K. Mk. o. B-n i bronz. 

Pechlin, son af Holsteinska Ministern vid Svenska hofvet Johan 
v. Pechlin, som under namn af Baron von Löwenbach blifvit Romersk 
Riksfriherre, antogs redan i barndomen i Svensk krigstjenst. Under 
Pommerska kriget visade han prof på tapperhet och blef blesserad. 
I öfrigt fann han som militär icke tillfälle att utmärka sig; men så 
mycket större ryktbarhet har han vunnit som fin och slipad politisk 
partigängare under den s. k. frihetstidens riksdagar, slutande sig än 
till det ena, än till det andra partiet, misstrodd af alla och bedra= 
gande alla. Gustaf III:s revolution aflägsnade honom till en tid från 
statens affärer; men Konungen upph()rde aldrig att frukta hans rän= 
ker. Vid 1789 års riksdag var han bland de riddarhusets ledamöter, 
som på Konungens befallning arresterades. Hans medvetande af pla- 
nen till konungamordet 1792 är obestridligt, ehuru fulla bevis på del- 
aktighet i brottets utförande icke kunde vinnas. Mellertid dömdes 
han till fästning på behaglig tid och insattes på Warberg, der efter 
fyra års förlopp hans oroliga lif slutades. 



i 



') Knligl miiiiKspcimiiigcii W2\. Eiilij^l cii anii:ui UjiiJgifl il. ii i\I;ii-s I71?7. 



243 



ELEDNOllA (^AlirAlUNA SILFYERSTOLPE, 

FÖDii LEJONIIUFVUD. 

Dotter af Ofverste Löjtnanten vid Dalregementet Fri- 
herre Carl Leonha.rd Lejonhufvud. Fadd d. 9 Ju7ii 
17 3ö, Gift 1759 med Bankokommiasarien Fredrik 
Silfverstolpe. Död d. 12 Sept. 1797. 

Åts. . ELEONORA CATH. LEIJONHUFVUD LIB. BAR. . 

Hllfvudet, h. s., med slöja. Vid nedra kanten: nat. 1730. 

NUPTA I7ri9. DEX. 1797. 

Fräns. LONGUM TESTETUR AJNIOREM. inom en cy- 
presskrans. Vid nedra kanten: ,. mariti frid. silverstolpe. 

1805. 

Diam. 13 lin. (10 storl.). Grav. af C. Enhörning. Slagen 1805 
af den efterlefvantle mannen. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



FRANS JOACHIM von AKEN. 

Född d. 7 Jidl 1738. Af<fiessor; Apothekare i Örebro. 
Död d. 23 Juli 1798. 

xlts. FRANC. lOACH. v. AKEN ASSESSOR NAT. 1738 
DEN. 1798; PlutvLidet, li. s. — ^ Nedanför: Lmuievberg. 

Fräns. OB IMPENSAM EXTlNQUENDlS INCENDIIS 
OPERAM AMICI F. F. inom en eklöfskrans. 

Diam. \l\ lin. (8 stor!.). Grav. af L. D. Lmiderberg 1801, på 
uppdrag af några V. Åkens vänner; men biet aklng utgifven. Endast 
några profafdrag i tenn eller bly hafva blifvit tagna. Ar således säll- 
synt. — K. Mk. i bly. 

V. Åken var skicklig farmaceut, men blef i synnerhet kand ge- 
nom beredningen . af en blandning, innehållande alun, viktriol, lera 
och rödfärg, som upplöst i vatten och använd vid eldsvådor till på- 
sprutning hindrar elden att gripa omkring sig. Fcirsök anställdesmed 
fuUkondig framgång; men uppfinningen blef dock opraktisk, emedan 
blandningen, om den ock skulle kunna alltid hållas tillgänglig, tör- 
derfvar sprutredskapen. 



244 



ANDERS BENGTSSON LlJDBERG. 

Född d. G Jan. 1726. Emhets och Byggnings Borg- 
mästare i Stock/wbn. Död d. 21 Jan. 1799. 



Ats. ANDERS WSon LIJDBERGH BORGMÄSTARE I 
STOCKH. Hufvndet, h. s. — Nedanför: Lunderberg. 

Fräns. ALTID LIKA. 'En våg i jemvigt, medelst 
ett tåg upphängd på ett upprätt stående kors. I ena väg- 
skålen ligga frimurare sinnebilder, murslef och vinkelhake, 
i den andra ett svärd och en ordförandeklubba. I af- 
skärn. : 17 99. — Pä kanten af afskärningen: hxderberg. 

Diam. 12 lin. (9 storl.J. Grav. af L. D. Lunderberg. Slagen 
1799, kort efter Lijdbergs död, af P^rimurare, på föranstaltande af 
den bekante negern Adolf Ludvig Gustaf Badin. Då förslagen till 
denna och nastföljande minnespenning inlemnades till K. Witterhets 
Historie och Antitjvitets Akademien, fann Akademien dem icke kunna 
godkännas; men som de förmodades vara grundade på ordens hem- 
ligheter, ville Akademien icke hindra afpräglingen. — K. Mk. o. B-n 
i silfver. 



2. 

o 

Ats. AND. B. LIIDBERGH: \\ Vid nedra kanten: död 
u. i'i .JAN. 17 99. Hufvudet, h. s. Framför detsamma en 
palrriqvist. — Under bilden: e. 

Fräns. WARDIGT. Tre ordförandeklubbor, märkta 

med ])okstafven S, ligga pä en kubisk sten, ä hvars fran\- 

sida läses: "/,— 89. ^",,-89. '%— 90. Stenen står pä en med 

tre trappsteg upphöjd rutad plan. I afskärn.: .\f sörjande 
WÅNNEJi F. Mi. 

Diam. 19 lin. (18 stork). Grav. af C. Enhörning. (St. på K. 
Myntet). Slagen 1799 (några månader senare än N:o 1) af logen St. 
Jean Auxiliaire i Frimurareorden i Stockholm. De tre klubborna och 
de på stenen tecknade dagarne afse Lijdbergs utnämning till Borgare- 
ståndets Talman (I. 27 Jan. 1789, till Borgmästare i Stockholm d. 
24 Dec. samma år, och till Ordförande miistare i den nämnda logen 
d. 18 Mars 1790. Fränsidans stamp erhöll genast en spricka. — K. 
Mk. o. B-n i silfver. 



245 

Lijdberiz hade varit Juvelerare i Stockholm, sedan Rådman, 
innan han 1789 ljh't' Borgmästare. Som Tahiian vid 1789 års stormiga 
riksdag delade han sitt stånds eftergifvenhet fcir Konungens planer. 



ULRIK scheffp:ii. 

Född d. 5 Aug. 1716. Gr ef ve (men ej ^introducerad); 

Riksråd; Kanslipresident ; Kansler for Äbo Universitet; 

Riddare och Kommendör af K. Maj:ts O; Ledamot af 

K. W. A. Död d. 4 Mars 1799. 

Åts. NEC TEMERE NEC TIMIDE. Scheffers vapen- 
sköld, oval, med fyra fält kring lijert vapnet, under fri- 
herrlig krona, omgifven af Svärdsordens kommendörsband, 
lagd på samma ordens krachan. 

Fräns. JETTON DE M^^ LE BARON DE SCHEFFER 
inom en lagerkrans. 

Åttkantig spelpenning af 12 lin. diam. (9 storl.). Grav. af G. 
Ljungberger i Paris 1764, då Frih. Scheffer der var^ Svensk Ambas- 
sadör. Först 1771 blef han Grefve. Inskriften på Atsidan var hans 
riddarevalspråk. Sällsynt. — K. JNIk. o. B-n i silfver. 

Scheffer hade varit i Svensk och^ Fransk krigstjenst, då han 1761 
mottog nämnda ambassadörsplats. Återkallad 1766, ingick han i 
Rådet 1769 och blef Konung Gustafs Kanslipresident 1772. Han var 
en lugn, klokt beräknande och fredälskande statsman. Sedan Kon- 
ungen sjelf tagit politiken om hand, föga lyssnande till den gamle 
Ministerns råd, lemnade denne statens tjenst 1783. 



GABFJEI. AHLMAN. 

Född d. 9 Aug. 17-37. Assessor; Kronofogde i Sata- 

kunda härad i Tavastehus Län i Finland. 

Död d. 10 Maj 1799. 

Åts. GABRIEL AHLMAN ASSESSOR. Bröstbilden, h. 
s., i tidens drägt. — Under axeln: c. e. 



246 

F r ä M s. USQVE BENEFICUS. En ströii) , nedstörtande 
från ett berg, flyter i flera grenar genom en inhägnad odlad 
mark. I afskärn.: ix memoriam socii munifici r. societ. 

OECOX. FENX. 18 1, 

Diam. 11 lin. (8 storl.). Grav. af C. EnlKirning. Slagen af 
Finska K, Hushållnings Sällskapet 1801. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Ahlman hade åt nämnda sällskap testamenterat .större delen af 
sin betydliga förmögenhet (50,000 Rdr Banko), att användas dels 
till aflöning at lärare i de fyra s. k. Ahlmanska sockenskolorna i Bir- 
kala, Lempälä, Messuby och Kangasala, hvilka han stiftat, dels till 
landthushallningens befrämjande och till understöd vid inträffande miss- 
vext. Minnespenningen utdelas ännu som belöning at de skickligaste 
lärjungarne i nämnda skolor, hvilka Hushållnings Sällskapet fortfa- 
rande underhåller. 



CARL ALBP.ECHT ROSENADLER. 

Född d. 21 Febr. 1717. President; Statssekreterare 
vid Utrikes expeditionen i Kongl. Maj:ts Kansli; Rid- 
dare af K. N. O.; Ledamot af K. W. A. 
Död d. 30 Dec. 1799. 

Åts. CAROLUS ALBERTUS A ROSEXADLER. Bröst- 
bilden, h. s. , i tidens drägt med pelsbrämad mantel och 
Nordstjerneorden. 

Fräns. REG. ACADEMIA SCIENTIARUM STOCKHOL- 
MENSIS SOCIO MUNIFICO MDCCLXXVIII. inom en lager- 
krans. 

Diam. 18 lin. (IG storl.). Grav. af G. Ljungberger. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1778. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

Rosenadier hade inom Utrikes Departementets expedition blifvit 
befordrad till Statssekreterare, men lemnade år 1777, på grund af 
försvagad synförmåga, hvilken slutligen öfvergick till blindhet, denna 
tjenstlicfattninfr, da. han erluHl Presidents titel. Samma år förärade 
han till K. Wetenskaps Akademien 8,333 Rdr It) sk. Specie, hvar- 
igiMiom Akademien sattes i tillfälle att år 1778 med tillskott af sina 
medel inköpa eget hus för "sina sammankomster och samlingar. Tre 
är senare fick Akademien af honom mottaga en gåfva af omkring 



347 

2(K)0 Ixickcr, alla ]»a Svenska språket, tryckta i Sverige, och ytter- 
ligare ett bidrag i peiuiingar. AtVen Upsala Universitet erhöll vackra 
aåtVor för sitt myntkabinett och bibliothek. 



CARL AUGUST ERKENSVÄKD. 

Grefcc. Född d. O Maj 1745. General Ainind; Koin- 

iiLcndur ni. ^t. L af K. S. O.; Ledamot af K. W. A. 

Död d. 21 Maj 1800. 

1. 

x\ts. Utan inskrift. Hufvudet, h. s. Kring kanten 
en pärlrancl. Utan Fransida. 

Diam. Q} lin. (4 stork). Grav. af C. Enhörning. Högst säll- 
synt. — Brukspatron C. Ostbergs (f. d. Joh. Scharps) samling i tenn, 
gjuten. 

2. 

Ats. CAROL. AUG. EHREXSVÅRD COMES PRiEF. 
GLASS. SUPR. Hnfvndet, h. s. — Under kanten af bil- 
den: f. 

Fräns. CONDITO MITIS PLACIDUSQUE TELO. Apollo 
Pytliins, med Ijran pä arinen^ fällande bagen, som är om- 
lindad af lager. I afskärn.: xat. mdccxlv, den. Aroccc. 

Diam. 10{ lin. (7 stork). Grav. af G. A. Enegren. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 18.33. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Gr. Ehrensvärd vann hastig befordran inom flottan, hvilken han 
som befälhafvande Amiral anförde i det första ärorika, men olyck- 
liga slaget vid Svensksund (d. 24 Aug. 1789). Då han efter denna 
strid inför Konung Gustaf rapporterade : "Ers Maj:t har icke mer nå- 
gon skärgårdsflotta«, besvarades detta af Konungen med att tilldela 
honom stora kommendörskorset af K. Svärdsorden. EhrensVärd drog sig 
likväl tillbaka, och ehuru sedermera (1792) utnämnd till General 
Amiral, lemnade han dock två år derefter åter statens tjenst. En 
större ryktbarhet har han vunnit genom sina originella teckningar och 
skrifter. Som konstdomare och konstfilosof har han med fullt skäl 
blifvit ställd vid sidan af Winckelmanu. 



248 



SAMUEL KONRAD FLODIN. 

Född d. 25 Sept. 1726. Rådman i Stockholms ma- 

giMrat med namn, heder och värdighet af Borgmästare 

Död d. 9 Juni 1800. 

Ats. SAMUEL CONRAD FLODIN BORGMÄSTARE I 
STOCKH. Bröstbilden, h. s., i Svenska natioiialdräoten. — 

Nedanför: Lunderhtr,j. ° 

„ Frans AT EN FÖR UNGDOMENS UNDERVISNING 
NITÄLSKANDE MEDBORGARE F. 1726 D 1800 -AF TF 
STAM. VARKSTALLARE. * ^^" 

Diam lU lin. (8 storl.). Grav. af L. D. Liinderberg. (St. på 
K. Myntet). Slagen 1800 af Assessorerna Joli. L. Odhelius ocli N. M 
Kulander samt Radmannen Stenhammar, utsedda verkställare af Flo- 
dins testamente genom hvilket betydliga stipendiimedel lemnats åt 
studerande vid Upsala Universitet och Linköpings gymnasium — K 
Mk. o. B-n i silfver. 

,.. , ^^°^.\" ^^"^f Rådman i Stockholm 1774, uppfördes två gånger på 
forslag till borgmästaresyssla derstädes, men förbigicks vid utnäm- 
ningen. Han testamenterade 17,025 Rdr Banko till stipendier för 
studerande af Ostgöta och af •Stockholms -nation vid Upsala Uni- 
versitet samt en föga mindre summa till understöd för ynglingar stu- 
derande vid Linköpings gymnasium. Af den till Upsala Universitet 
gifna fonden utgå nu (1860) åtta stipendier för Ostgötar och ett för 
Stockholmare, hvardera pa 400 Rdr Rmt. 



CARL JAKOB LUNDSTRÖM. 

Född d. 15 Jan. 1756. Assessor i K. Bergs Colleqiurti. 
Död d. 18 Oct. 1800. 

Ats. CARL lACOB LUNDSTRÖM. Hufvudet, h. s. 
Vid nedra kanten; r. 17.56 d. 18oo. — Under kanten af 

IJllCien * Lunderberg. 

AF JSmvi. /;,^nge prof vad saknad begråten - 

AF WANNER OCH BRODER 1801. 

.f n^'"""' IM- '"\/^ '^'"■'•>- ^'■^^- '**'^- ^^- Lunderberg. Slagen 
af ordenssällskapet Par Bricole (hos hvilket stamparne förvaras) och 



i 



249 

utdelades pä sällskapets liöiitidsdag d. 4 Dec. 1801 samt vid paren- 
tationen d. 31 Mars 1802. Vid förslagets inleninande till K. Witter- 
hets llistorie och Antiqvitets Akademien hade sällskapet uppgifvit, 
»att bokstätVemas antal och ordning vore inrättade efter de hemlighe- 
ter, hvilka inom sällskapet förvaras». Akademien ansåg sig derför 
ej böra göra någon ändring, utan gaf tillåtelse till präglingen, men 
beslöt att fcirslaget ej skulle i Akademiens handlingar intagas. Från- 
sidans stamp måste snart omgraveras. — K. ]\Ik. o. B-n i silfver. 

Lundström var, enligt 1). G. Neschers anteckning, »kunnig bergs- 
man, god medborgare, qvick och munter sällskapsbroder». I Par Bri- 
cole lär han efter Kexell hafva öfvertagit en maktpåliggande tjenst- 
befattning. 



ELISABETH HAMIETON, 

FÖDD JENNINGS. 

Dotter af Commercerådet Frans Jenninqs. Född d. 16 
Juli 1734. Gift ho 17 ö 2— 1763 med Ofverde Löjt- 
nanten, sedari Landshöfdingen i Christianstads Län Fri- 
herre Carl Axel Hugo Hamilton; — 2:o 1768 ined 
General Majoren, Landshöfdingen i Malmöhus Län Fri- 
herre Carl Ädlerfelt; Enka 1769. Död 
d. 1 Febr. 180L 

Åts. ELISABETH lENNlNGS BARONISSA HAMILTON. 
Slägterna Hamiltons och Jennings vapen i två ovala sköl- 
dar pä ornerad omgifning och underlag prydda uied bloni- 
sterband, under friherrlig krona, med en stenbock och en 
grip som sköldhållare. 

Frans. SI TIBI CURA MEL SIT TIBI CURA TUL En 
vinranka slin^xrad krins^ ett höo^stammio-t träd. 

o c5 o o 

Diam. 11 lin. (8 storl.). Spelpenning, grav. af G. Ljungberger 
i Stralsund i början af 1760-talet. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



•>50 



HEUMAN 8CHUTZEU (S(JHtlTZEU( RANTZ). 

Född d. '25 Dec. 1713. Med. l):r; Korif/l. ÄrcJiidter; 

Öfvcrdirektör öfver klrun/ien i riket; Ridd-<ire af K. 

N. O.; Ledamot af K. W. A. Bäd 

d. 3 Aug. 1802. 

Åts. HERM. SCHUTZER ARCIL REG. 80C. CHIR. DIR. 
Bröstbilden, h. s., i niantelveck. — Nedanför: d. f. 

Fräns. VENITCiVE SALUTIFER URBI. En orm, med 
olivblad i mun, pä förstäfven af ett antikt fartyg, som 
framgår uppför Tibern till det ganda Rom. I afskärn.: 

CHIRURG. STUDIOS. PATRONUS. 

Diam. IIA lin. (8 storl.). Grav. af Dan. Fehrman. Slagen af 
Fältskärsgesäilerna (eleverna vid Chirurgiska Societeten) 17(50. Fi- 
gurerne och inskriften |)å Frånsidan äro lånade ur den bekanta fa- 
beln i Ovidii Metamorph. om ^Eseulapius, som, då Romarne skickat 
sändebud till p]pidaurus att inbjuda honom till Rom, f()ljde med sän- 
debuden, i skapnad af en orm, på deras skepp och anländ till Tibern 
begaf sig i land, der sedan hans tempel byggdes. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Schiitzer, som i många år tjenstgjort inom Kongl. hofvet, upp-- 
höjdes i adligt stånd 1769, då han antog namnet Schiitzercrantz. 
Genom sin praktik och sina skrifter i kirurgi och förlossningskonst har 
han gagnat samtiden och främjat vetenskapen. Hans afliandling om 
IScenska Konungars ol>/cksöden har värde äfven för historiens vänner. 



BENGT FERRNER. 

Född d. 10 Dec. 1724. Kansliräd; Lärare i matema- 
tik ock aMronoini vid kadettcorpsen i Carlskrona, luil- 
keii plats han dock aldrig tillträdde; Tvärare för Kron- 
prinsen Gustaf; Riddare af K. N. O.; Ledamot af K. 
W. A. och af K. \V. H. 0. A. A. Död 
d. 20 Oct. 1802. 

Åts. BENEDICTUS FERRNER R: CANC: CONSILIA- 
RIU.S. Bröstbilden, li. s., i tidens drägt med Nordstjerne- 
ordeii. — Nedanför: Laudu-Ury. 



251 

Fräns. MERITI TANTI NON IMMEMOR UNQUAM 

inom en cypresskrans. Utanför kransen: socio munif: def: 
18UI* II: AC: se: STOCKH: 

Diam. llj lin. (8 storl.). Grav. af L. D. Lunderbei-g. (St. på 
K. Myntet). Slagen 1803 af K. ^Vetenskaps Akademien, till hvilken 
Feirner hade testamenterat 1000 Rdr Banko, hvaraf räntan använ- 
des till belöning för afhandlingar i de matematiska vetenskaperna. — 
K. Mk. o. B-n i silfver. 

P'errner (innan han 1766 adlades, kallad Ferner) var Astronomie 
Observatör vid Upsala Universitet, när han utnämndes till Lärare 
vid kadettcorpsen i Carlskrona. Da Professor Strömer ftirordna- 
des att tills vidare förestå denna lärareplats, erhöll Ferrner jippdrag 
att under tiden bestrida astronomie professorstjensten. Ar 1763 
återkommen från en femårig utländsk resa, anställdes han följande aret, 
under Klingenstjernas sjuklighet, som Lärare hos Kronprinsen Gustaf 
intill år 1771 samt erhöll under tiden Kansliråds namn och värdig- 
het, lian mottog sedermera aldrig någon oftentlig tjenstbefattning, 
utan använde som privatman sitt långvariga otiuni till studier i ma- 
tematik, historia, statistik och statsekonomi. Han var, enligt en 
biografs teckning, »en lärd, språkkunnig och vitter, samt uppriktig, 
pålitelig och stilla man.» 



FREDRIK SPARRE. 

Född d. 2 Febr. 1131. Gr ef ve; Riksråd och slutligen 
Rikskansler; Guvernör för Kronprinsen Gustaf Adolf; 
Ofverste Marskalk hos Fmkedrottning Sofia Magdalena; 
Riddare och Kommendör af K. j}£aj:ts O.; Ledamot af 
K. W. A. och af K. TF. H. o. A. A. 
Död d. 30 Jan. 1803. 

1. 

Ats. YlHE STABILI (Sparres riddarevalspnik) under 
en enkel oval sköld med slägtvapnet, betäckt af friherrlig 
krona ocli omgifven af serafimerkedjan, allt livilande pä 
en vapenmantel, betäckt af rädsliatten. 

Fräns. lETTON DE M. LE BARON FREDERIC de 

sparrj: senateur de suede. 

Åttkantig spelpenning af 12 lin. diam. (9 storl.). (Jrav. af G, 
Ljungberger. (St. på K. Myntet). — K. Mk. o. B-n i silfver. 



^52 

2.*) 

Ats. Densaimiia som till X:o 1. 

Frans. lETTON DE M. LE BARON FREDERIC de 
SPARRE GRANDCHAXCELIER DE SUEDE. 

Åttkantig spelpenning af lika storlek med N:o 1. Den nya 
Frånsidan gi-averades af C. G. Felu'raan 1793, sedan Frih. SpaiTe 
året fövat blif^^t Rikskansler. (St. på K. Myntet). — K. Mk, o. B-n 
i silfver. 

Gr. Sparre, som 1781 nämndes till Riksråd, insattes vid Råds- 
kammarens upplösning 1789 till Ledamot i Konungens Högsta Domstol. 
Redan under Konung Gustafs regering hade han några år (1777 — 1781) 
förestått Utiikes expeditionen. Efter Gustafs död uppdrogs honom 



*) Bland minnespenningar öfvcr Svenska privatpersoner liafva samlare upptagit följande 
spelpenningar, i slutet af 1701]- eller början af 1800-talct förfärdigade af en gju- 
ten livréknapp, begagnad som Atsida, förenad med en Fränsida graverad af L. D. 
Limderberg och afpräglad lios Majoren Appelqvist. Det är antagligt, att i en tid, 
dä det hörde till ordningen inom den förnämare samhiillsklassen att pä spelborden 
framlägga för detta ändajnäl präglade silfverjetoner försedda med viirdens eller vär- 
dinnans vapen eller namn. någon fallit pä den tanken att äfvea förse betjeningen 
Uied dylika lyxartiklar af koppar. 

Pä det ingen ma anse Författaren hafva af glömska förbigätt dessa spelpen- 
ningar, hvaribland en blifvit tillagd Grefve Fr. Sparre, meddelas här en ^beskrif- 
uing öfver dem, ordnad efter de husbönder, hvilkas vapen förekomma på Atsidan: 

1. Olof Rudulf Cederslrölll, Friherre, sedan Grefve, En af Bihets Herrar, Stats- 
råd, General Amiral m. m. ^ d. 1 Juni 1833. 

a) Ats. Familjen Cederströms vapensköld under friherrlig krona, omgif- 
ven af täta cirkelstreck. 

Fräns. SPEL PENMXG. Kring kanten en pärlrand. Diam 9.; lin. (C stor!.). 

b] Dylik, men mindre, med finare skrift pä Frånsidan. (Gjord af en arm- 
knapp). Diam. <i lin. (3 storl.). 

2. Carl Olof Cronstedt, Vice Amiral, Kommendant på Sveaborg, f cZ. 7 April 1820. 

Ats. Familjen Cronstedts vajjcnsköld under adlis krona. I öfrigt lik 
:0 1. a. 

;i. Erik Riiillh, Grefve, En af Rikets Herrar m. m. f d. 25 Maj 1820. 

Ats. Familjen Ruuths vapensköld under greflig krona, med valspråket: 
AUTE ET MARTE pä sköldens kant. T öfrigt lik N:o 1. a. 

■i. Elis Scbröderhcliii, Statssekreterare, sedan Landshöfding , En af de Aderton i 
Svenska Akademien, f d. 30 Aug. 1795. 

Ats. Familjen Schröderheims vapensköld under adlis; krona. Pä kantea 
kring skölden valspråket: FIDE ET LABORE. I ötrigt l[k N:o 1. a. 

5. Fredrik Sparre, Grefve, Rikskansler m. m. f d. 30 Jan. 1803. 

Ats. Familjen Sparres vapensköld imder greflig krona. I öfrigt lik N:o 1. «. 

i). Faiilan Wrede, Friherre, sedan Grefve (men ej introducerad). En af Rikets 
Herrar, Statsråd, Fältmarskalk m. m. f d. 16 Jan. 1824. 

Als. Familjen Wredes vapensköld under friherrlig krona. I öfrigt lik 
N.o I. o. 

De.s.sa, alla mycket sällsynta, förvaras i K. Mk. i koppar (X. 1. a och b 
försilfradc). 



253 

l)Vosidontseinl)otot i K. Kansli CoIIpgium med atornpplifvniKlp af Riks- 
kans lerst it el ii, hvilken ingen liurit efter Gr, Magn. (rahr. De la Gardie 
och efter Sparres afgåns icke Mifvit återtagen. 



ADOLF MURRAY. 

Född d. 2 Febr. 1151. Med. D:r; Kongl. Förste Lifmedims; 
Professor i anatomi och Hnirgi vid Uj)sala Universitet ; 
' Ledamot af K. W. A. ^I)öd d. 3 Jfaj 180.3. 

Åts. AD. MURRAY M. D. MED. REG. PRIMÄR. AXAT. 
PROF. UPS. Hufvudet, v. s. — Nedanför: m. f. 

Frans. PRAETERITIS MELIOR VEXIENTIBUS AU- 
CTOR. En uppvecklad pergamentsrulle med inskrift: sciagr. 
KERV. DEscR. På pergamentet en kigerkrans omslutande 
inskriften ocii bakom detsamma en ormstaf. I afskärn. : 

SOCrO MERITISS. R. ACAD. SCIENT. SV. 

Diam. 10| lin. (7 stork). Grav. af M. Frumerie. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1838. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

Den anatomiska professionen i Upsala stiftades 1774 och upp- 
drogs samma år åt Muiray, som med utmärkt nit befrämjade denna 
vetenskaps studium inom fäderneslandet. De vigtigaste bland hans 
många, till det mesta i disputationsform, utgifna skrifter äro de på 
minnespenningens Fransida antydda: nSciagrapluca Nervoruni CapiUs» 
samt - - »Xervoriim spincdiuni &.c. Descriptio»^ som utkommo i flera 
delar 1793—1797. 



L0HEN8 GÖRGES. 

Född 1722. Grosshandlare i Stockholm, med titel af 

Commerceräd. Död d. 2 Oct. 180-3. 
f) 

Ats. Utan inskrift. Hufvudet, v. s. — Nederst: e. 
-- Kanten onigifves af en pärlrand. Frånsidan slät. 

Oval af 6 lin. höjd (3 stork). Grav. af C. Knhitrning. Exem- 
plar i guld, infattade i ringar, utdelades af Görges som minnesgafva åt 
anhöriga och vänner. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



L>54 



1U1\TA EliBA GVLDE^STOT.PE, 

FoDD- n()i{X. 

Doiter af En nf Ji/1'tts Herrar. General Liljinanten 

Grefve Clas Horn. Född d. SO Oct. 1782. Gift 1801 

med Kaimnarherreii Grefve Ulrik Gf/lden.^tolpe, 

Död d. 1 Frbr. 1804. 

Åts. MIXXE AF GREFVIXXAN BEATA EBBA HORN 
FÖDD D. 30. OCT. 1782. GIFT D. 20. DEC. 1801 MED GREF: 
U. GYLDEXSTOLPE. DOD D. 1. FEBR. 1804. inom eli ring- 
lugd orm. 

Fräns. HASTIGT FORS YUXXEX. En nyss utsprucken 
lilja med afskuren stängel. 

Diam. 11] lin. (8 storl.). Grav. af C. EnlKlrning. Slagen 1804 
af GretVinnan Gyldenstolpes moster Fröken Ulrika Carolina von Hauss- 
wolff. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



IIENPJK GAIUaKL J^ORTHAN. 

Född d, 9 N(W. 1739. Kanslirdd; Floqiientiw Profes.^or 

vid Aho Univer.^itd ; lliddare af K. N. ()>; Ledamot af 

K. ir. //. o. A. A. Död d, 16 Mars 1804. 

L 

Ats. HENRICUS GABRIEL PORTHAN PROFESSOR 
ABOEXSLS. Bröstbilden, h. s., med omslagen ksippa. — 
Nederst: c. e 

Fräns. .STUDIORUM MORUMUUE MODERATOR! PIE- 
TA.S NATIONIS FENXIJ-: BOREALIS MDCCXCIX. inom en 
lagerkrans. 

Diam. 14.; lin. (12 .storl.)^ GraV. af C. Enhörning. Slagen 1799 
af Xorr-Finska nationen vid Åbo Universitet, för hvilken nation Por- 
than en längre tid varit Inspector. Stamparno, i synnerhet Atnidans, 
hafva tagit skada deraf att man vid fcirsta pressningen hade ghimt 
lägga gods emellan, hvarigenom de hlifvit krossade. Minnespenningen 
här tydliga spar häraf. - K. Mk. o. B-n i silfver. 



255 



Ats. IL G. PORTHAN R. CANC. CONSIL. ELOQV. 
PROF. Al? EQV. AUR. P)rnsthil(U'n. v. s., i tidens (Iriigt 
iiKid Xordstjcnieordeii. ' — Nedei'st: m. f. 

Frfins. UNO SUB PECTORE CUNCTA VETUSTAS. 
En nian i Romersk drägt, sittande pa en antik stol, med 
en pergamentsrulle i venstra handen och den högra ut- 
sträckt med en' talares åtbörd. I afskiirn.: deist. a. mdccciv. 

Diam. lOj lin. (7 storl.). GraV. af M. Fruiiieiie. (St. på K, 
Myntet). .Slaizpn af Svenska Akademien 1839. — K. jNIk. o. li-n i 
si I f ver. 

Porthan var en af' fäderneslandets utniärktaste akademiska lä- 
rare, jirnndlis språkkännare och framförallt insigtsfnll häfdaforskare. 
Tians utgifna skrifter, af oförtziinyligt värde for Finlands topografi, 
historia, språk och litteratur, rättfärdiga den benämning han erhållit 
af wFinska historiens grundläggare och fader«. lians lyckliga under- 
visningsgåfvor, använda i mångfaldiga kunskapsämnen, äfven sådana 
som icke egentligen tillhörde hans lärostol, samlade omkring honom 
talrika och vettgiriga lärjungar, bland hvilka flera gjort honom och 
fäderneslandet ära. Han bidrog väsendtligen till stiftandet (1770) i 
Abo af vitterhetssällskapet Aurora, hvars tidskrift »Äbo Tidnhujar» 
förvara många värdefulla uppsatser af hans hand. Hans rika bok- 
samling, som ständigt hade varit tillgänglig för vetenskapsmän och 
studerande, lemnades efter hans dikl till universitetsbibliotheket, der 
hans bröstbild i marmor uppsattes. Allt detta gick dock förloradt 
And den brand, som 1827 härjade staden Abo. 



PATIUK alstr()mp:u. 

■ 

Fikld d. 26 Febr. 1733. Friherre; Commerceräd ; 7W 
en tid. vice Laiidshöfdiny i Elf,sbor(/s Län; sedan Gros.'^- 
handlare i Göteborg, i förening med brödren Friherre 
Clas Alströmer, under N. Sahlgrens firma ; Direktör vid 
Ostindiska kompaniet; Riddare af K. W. O.; Ledamot 
af K. W. A. Död d. 23 Oct. 1804. 

1. 

Ats. Utan inskrift. BrösthildeJi, Ii. s., i Svenska 
nationaldrägten med Wasaordens l)and. — ' Nederst: k. 



250 

Frans. PATRTAE ADDTCTVS (Alströiners valspråk) 
inom en fklöfskraiis. 

Diam. 6\ lin. (4 storl.). Grav. af C. Enhörning. Slagen af 
några Frili. Alströniers vänner och leninad honom på hans namnsdag 
d. 16 April 1784. Sällsynt, emedan stamparne efter få afdrag togo 
skada. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

2. 

Åts. PATRICK ALSTRÖxMER LIB. BAR. ET EQV. 
Bröstbilden, h. s., som pä N:o 1. — Nederst: c. g. fehrman. 

Frans. EGENIS PROPITIOR NULLUS. En pelikan, 
stående i sitt bo, matar sina ungar med sitt blod. I af- 
skärn.: supremo sug magistro ordo Lm. mur. gotheb. mdcclxxxv. 
med en linea under raderna. 

Diam. IH lin. (8 storl.). Grav. af C. G. Fehrman. (St. på K. 
Myntet). Slagen 1785 af Frimurarelogen »Salomon å trois serrures» i 
Göteborg, hvars Stormästare Frih. Alströmer länge hade varit. — 
K. Mk. i guld; B-n i silfver. 

Alstriimer hade som Ofverdirektör länge vårdat fadrens många 
manufakturanläggningar i Alingsås och sökt rädda dem från fullkom- 
lig undergång, när Rikets Ständer vid 1765 års riksdag tillintetgjort 
möjligheten af dylika inrättningars bestånd. I, förening med brodern 
Clas Alströmer inrättade han det barnhus på Ostad och det sjukhus 
i Göteborg, hvartill Direktören N. Sahlgren testamenterat nödiga fon- 
der, och fortfor att åt dessa inrättningar egna sin vård, äfven sedan 
han jemte brodern, till följd af olyckliga atfärer, lemnat handeln och 
flyttat till landet. K. Wetenskaps och Witterhets samhället i Gö- 
teborg och andra lärda stiftelser samt enskilda vetenskapsmän mot- 
togo prof på dessa kunskapsälskande bröders välvilja och frikostighet. 
Patrik Alströmer var en bland de män, som 1771 grundade K. Mu- 
sikaliska Akademien i Stockholm. 



FUKDUIKA ELISABETH Elv, 

FÖDD RAMSTRÖM. 

Född 1742. Gift ho vied Grosshandlaren Fr. Wetter- 

hlad ; -- 2:o 1766 ined Krarnhandlaren i tSlockhohn 

Erik EL Död d. S Afaj 1805. 

1. 
Ats. FRICDRICA ELISA MKTII RAMSTROM. llufvudct, 

h. s. — Nedanför: rnwhrhfrg. 



257 

Frans. MINNET AF EN ÄLSKAD MAKA FÖDD 1742 
DÖD 1805 FÖRVARADES AF ERIC EK. 

Diam. llj lin. (8 storl.). GraA^ af L. D. Lunderberg. Slagen 
af mannen 1806, att utdelas till slägt och vänner, men indrogs snart, 
emedan bilden ej var lik originalet. Sällsynt. — K. Mk. i tenn; 
Brukspatron C. Östbergs (f. d. J. Scharps) saml. i silfver. 

1. a, 

Ats. Inskriften som pä N:o 1. Bröstbilden, li. s., 
med slöja och veck med en spets kring kanten. — Ne- 
danför: c. E. 

Fräns, Densamma som till N:o 1. 

Storlek m. m. som N:o 1. Atsidan grav. 1807 af C. Enhör- 
ning, att utbytas mot den äldre af Lunderberg gjorda. — K. Mk. o. 
B-n i sjlfver. 



CHIU8T0FER AVII.HELM LUDEKE. 

Född i T(/skla7id (i Schöneben/ i Altmark) d. 3 Mars 
1737. T II. D:r; Pastor primarius vid Tyska försam- 
lingen i Stockholm. Död d. 21 Juni 1805. 

Åts. CHRISTOPH. GUIL. LUDEKE TH. D. ECCL. TEUT. 
PAST. PR. Bröstbilden, h. s., i presterlig drägt. — Ne- 
danför: DEN. MDCCCV. AET. LXIX ^t" 

Fräns. VIRO DOCTRINA VIRTUTE CLARO QVEM 
GENUIT GERMANIA ASIA VIDIT Cl VEM PER XXXH AN- 
NOS SVECIA DILEXIT. LUGENTES AMICI. inom en krets 
af stjernor. 

Diam. 15 lin. (13 stork). Grav. af C. Enhörning. Slagen 1806 
af Llidekes vänner och åhörare. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Liideke hade 9 år varit prest vid Luthersk-evangeliska försam- 
lingen i Smyrna och 4 år Pastor i Magdeburg, innan han 1773 kalla- 
des till andre Pastor vid Tyska församlingen i Stockholm, der han 
4 år senare blef Pastor primarius. Han har utgifvit åtskilliga pre- 
dikningar samt flera värderika skrifter i lärdomshistorien, och grun- 

17 



258 



dade ett rikt af sonen och slutligen efterträdaren Kongl. Ilofpredi- 
kanten D:r Johan Anton August Liideke betydligt iikadt bibliothek, 
hvilket efter dennes död genom auktion förskingrades. 



OLOF AF AOREL. 

Född d. 26 Nov. 1717. Med. D:r; Generaldirektör öf- 
rer alla lasaretter och hospifaler i riket; Ofverldrurg vid 
K. Serafimerlamrettet i Stockholm; Kommendör af K. 
W. O.;' Riddare af K. N. O.; Ledamot aj- K W. A. 
Död d. 28 Maj 1806. 

Åts. O. AB ACREL EQV. A UR. PRAEF. NOSODOCH. 
SVEC. Bröstbilden, h. s., i Svenska nationaldrägten med 
Wasaorden. — Nederst: &. l. 

Frans. SOCIO SxiLUTARIS SCIENT. LAUDIBUS PRAE- 
CLARO DE PATRIA ET CIVIBUS OPTIME MERITO ACAD. 
R. SCIENTIAR. STOCKHOLMENS. MDCCLXXXI. 

Diam. \\\ lin. (8 storl.). Grav. af G. Ljungberger. (St. pä K. 
Myntet). Slagen 1781 af K. Wetenskaps Akademien, som, i likhet 
med många andra stiftelser, mottagit prof pä Acrels frikostighet. — 
K. Mk. o. B-n i silfver. 

Ingen Svensk läkare eller kirurg har vunnit större rykte eller egt 
vidsträcktare f()rtroende än Acrel (adlad 1780 med namnet af Acrel). 
När i svårare sjukdomsfall allt annat hopp var fiirloradt, vädjades 
ytterst till hans råd och hjeJp. Med oaflåtlig uppmärksamhet följde 
lian vetenskapens framsteg och lenmade sjelf ur sin rika erfarenhet 
många vigtiga bidrag till den medicinska litteraturen. Genom sin 
vetenskapliga verksamhet, sin praktiska undervisning samt omsorg 
om sjuk värdsanstalternas förbättrande har han, i förening med den be- 
römde Nils Rosén von Rosenstein, (iijpnat ett nytt tidskifte för lä- 
karebildningon inom filderneslandet. Derjemte har han äfven genom 
rika donationer till K. Wetenskaps Akademien, till stipendier vid 
Upsala Universitet, Frinnn-areltarnhuset m. m. beredt sig efterlefvan- 
des tacksamhet. Kongl. Carolinska Institutet eger Acrels bröstbild i 
bronz, fiir närvarande uppställd i K. Seratimerlasarettets operationssal. 



259 



LAPvS AF SECIEIISTROIM. 

Född d. 21 Sept 1741. Kammarråd; Direktör i Rikets 
K^tänders JJiskont. Död d. 26 Mars 1807. 

Åts. LARS AF SEGERSTRÖM KAMMAR-RAD. (En 
bloiuma vid inskriftens början). Bröstbilden, h. s., i tidens 
drägt med kalott. — Xederst: c. exhök.mxg. 

Fräns. TILL XÅRINGARXES TREFNAD. Dea Mo- 
neta, en qvinna i antik drägt, stående, med en vägskål i 
högra handen och i den venstra ett omvändt yn]m'ghets- 
horn, hvarur penningar nedfalla. I afskärn.: ensk. del- 

ÅGARNE I RIKS. STÅND. DISCOXT FÖR 14 ÅRS FÖRWALTNING. 1806. 

Diam. 18 lin. (16 stori.). Grav. af C. Enhörning. (St. pä K. 
Myntet). Slagen af enskilda delegarne i Rikets Ständers diskont, 
dä detta verk d. 2 Juni 1806 blitvit upplöst. Segerström hade der 
varit Direktör sedan 1792. Sinnebilderna afse hans. rättvisa förvalt- 
ning och beredandet af ökad tillgäng på penningar. — K. Mk. o. B-n 
i silfver. 

Segerstnim (adlad 1805 af Segerström) var en längre tid tjen- 
steman i K. Commerce Collegium, Pra^ses i Stockholms Ha llrätt samt 
Brukssocietetens Sekreterare och Ombudsman i Jernkontoret. Der- 
jemte kallades han ofta både af Konungens och enskildas förtroende 
till andra mera tillfälliga uppdrag. Under riksdagen i Gefle 1792 
tjenstgjorde han som Sekreterare i Borgareståndet, och d. 2 Juni 
samma är valdes han af enskilda aktieegarne i Rikets Ständers di- 
skontverk till Direktör, hvilket val sedan ärligen förnyades intill 
1806. Vid riksdagen 1800 i Norrköping var han Bondeståndets Se- 
kreterare, utan att mottaga något arfvode för denna möda. Karamar- 
radsembetet uppdrogs honom sistnämnda är, med frihet att tjenstgöra 
när hans tid sådant medgaf , hvaremot han undanbad sig den tjensten 
tillhörande lönen. Till stort gagn för bergsvetenskapen besörjde han 
pa egen bekostnad utgifvandet af Sven Rinmans förtjenstfulla arbe- 
ten: Försök Ull Järnets historia och Sve)iskt Bergverks Lexikon. 
Segerström var en trogen, insigtsfull och oegennyttig arbetare i de 
offentliga och enskilda värt, som honom anförtroddes. Förtjenster af 
denna art hafva icke anspråk på ryktets ära; men äro berättigade 
att med aktning och tacksamhet ihogkommas. 



260 



GUSTAF FREDRIK GYLLEXBORG. 

Grefve. Född d. 2Ö Kov. 1731. Kandiräd; En af 

de ' Adtrton i Svenska Akademien ; Riddare af K. 

iV. O.; Ledamot af K W. H. o. A. A. 

Död d. 30 Mars 1808. 

Åts. GREFVE GUST. FR. GYLLENBORG CANZLI-RÅD 
R. N. O. Hufvudet, h. s., med veck kring halsen. — Der- 
under: c. e. 

Frans. EN AF SVENSKA - ACADEMIEN. 

Diam. lU lin. (8 storl.). Grav. af C. Enhörning 1808, kort 
före Gr. Gyllenborgs död. (St. på K. Myntet). Enhörning begärde 
och erhöll d. 17 Nov. 1807 K. Witterhets Historie och Antiqvitets 
Akademiens tillstånd att prägla skådepenningar af denna art öfver 
Svenska Akademiens ledamöter, till en början öfver Grefve Gyllen- 
borg och Landshöfdingen Nils v. Rosenstein. Den 24 samma månad 
begärde han ytterligare och fick tillåtelse att jemväl öfver Svenska 
Akademiens ledamöter prägla brakteater med blott Atsida uppta- 
gande ledamotens bröstbild, namn och titel. Någon sådan brakteat 
har dock aldrig utkommit. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Gr. Gyllenborg hade några år varit anställd som kavaljer hos 
Kronprinsen Gustaf (1756 — 1762), blef derefter Kammarråd, slutli- 
gen (1774) KansHråd, och var en längre tid Ridderskapet och Adelns 
fullmäktig i Rikets Ständers Bank. De prosaiska embetsgöromälen hin- 
drade honom likväl icke att offra at sånggudinnorna. Från honom och 
hans vän Grefve G. Ph. Creutz kan man räkna början af ett nytt 
tidehvarf i Svenska sångens historia. Dessa bada vänner voro de mest 
framstående medlemmarne i ett kring Fru Nordenflycht bildadt skalde- 
förbund, hvilket utsått frön, dem de Gustavianska solskensdagarne bragte 
till vext och blonming. Gr. Gyllenborgs sinne och lefnad voro lika rena 
som hans sånger. Stort uppseende väckte på sin tid hans hjeltedikt, 
i hvilken han besjöng Carl Gustafs djerfva tåg öfver Balternas is. 
Hans, i sin art oöfver träffade, FalAer läsas ännu med nöje. Redan 
Ledamot af Lovisa Ulrikas Witterhets Akademi insattes Gyllenborg 
1786 af Konung (iustaf både i Svenska Akademien och i K. Witter- 
hets Historie odi Antiqvitets Akademien. Svenska Akademien har 
till hans minne u{)pf()rt en marnu»rvård i (Mara kyrka. 



261 



ANDEKS WILHELM RAM8AY. 

Född d. 28 Oct. 1777. Major i arnieen; Kapten vid 

2\ivastehiis regemente; ^tabsadjutant ; Riddare af K. 

IS. O.; Stupade vid Lemo udde nära Äbo 

d. 20 Juni 1808. 

Och 

CARL GUSTAF RAMSAY. 

Född d. 17 Jan. 1783. Löjtnant vid Nylands Dra- 
goner; Stabsadjutant; Riddare af K. S. O.; Stupade 
vid Lappo kyrkoby i Österbotten d. 14 Jidi 1808. 

1. 

Åts. AND. WILH. RAMSAIJ . CARL GUST. RAMSAIJ. 
Brödernas bröstbilder, v. s., i infanteriuniform, båda med 
Svärdsorden. — Under axeln: c. e. 

Fräns. FÖLLO STRIDANDE FÖR FÄDERNESLANDET 

AR 1808. Två täckta urnor med inskrift, på den ena: lemo, 
pä den andra: lappo, ställda på en grafhög, omgifven af 
troféer (fanor, vapen, trumma, trumpet, en lagerkransad 
kask) samt till höger en lyra och en mälarepalett, till 
venster en pergamentsrulle och en lagerqvist. 1 afskärn.: 
AF EN SÖRJANDE MODER. — Kanten på båda sidor omgifves 
af en ornerad rand. 

Diam. 19^ lin. (19 storl.). Grav. af C. Enhiirning. Slagen af 
modren Fru Sofia Lovisa Ramsay, född Friherrinna Ramsay 1811. 
— K. Mk. o. B-n i silfver. 



L a. 

Lik N:o 1 , men Atsidan något ändrad. C. G. Ram- 
say bär dragonuniform. Gravörens namnteckning står vid 
nedra kanten. 

Sålunda omgjord, sedan Atsidans stamp till N:o 1 blifvit sprängd. 
(St. på K. Myntet). — K. Mk. o. B-n i silfver. 

And. WJlh. Ramsay reste som Fändrik vid Lifgardet utomlands 
och blef Major i Neapolitansk tjenst, hvilken han lenmade 1801. 



262 

Under Finska kriget anställd i Generalstaben, bevistade haji träff- 
nin^arne vid Pyhäjoki och. Revolax och henisändes till Stockholm 
med de eröfrade fanorna. Återkommen följde han General Vegesach 
och stupade vid Lemo, träifad i bröstet af en Rysk kula. Pergaments- 
rullen och lagerqvisten häntyda på det pris han vunnit i K. Krigs- 
vetenskaps Akademien för en inlemnad afhandling. 

Carl Gust. Ramsay tjenstgjorde äfven vid Generalstaben i Fin- 
ska kriget, deltog i träffningarne vid Ockerois, Tammerfors, Pyhäjoki, 
Sikajoki och Lappo, der han vann hjeltedöden. 



FREDKIK \YILHELM von HESSENSTEIN. 

Född d. 10 Mars 1135. Romersk Riksfurste och slut- 
ligen Svensk Furste; Riksråd; Fältwarskalk; General- 
guvernör i Pommern; Kansler för Greifswalds Univer- 
sitet; Riddare och Kommendör af K. Majits O. 
Död d. 27 Juli 1808. 

Åts. FRID. GVILIELMVS S. R. I. PRINCEPS DE HES- 
SENSTEIN. Bröstbilden, h. s., med Seraiimerordens band 
öfver axeln och Svärdsordens kommendörsstjerna om hal- 
sen. — Nederst: abkamsox. 

Frans. MAGNANIMO. PRINCIPI. PER. TRIA. LYSTRA. 
QVIBVS. OPTDII. REGIS. SVB. AVSPICIIS. POMERANIAM. 
REXIT. PROVINCIAE. NON. MAGIS. PRAESIDI. QVAM. PA- 
TRI. DISCIPLINAE. IVSTITIAE. COMMERCIORVM. INDY- 
STRIAE. BOXARVM. ARTIVM. FAVTORI. STATORI. APLIFI- 
CATORI. PRO. TOT. TANTIS. QVE. IN. OMNEM. REM. PVBLI- 
CAM. MERITIS. HANC. GRATI. ANIMI. TESSERAM. D. D. D. 
CIVITAS. STRALSVNDENS. A. O. R. CIO. 13. CC. LXXXXII. 

Diam. 18 lin. (16 stork). Grav. af Abrah. Abrahamsson i Ber- 
lin. Slagen 1792 af Straisunds borgerskap, sedan Furst Hessenstein 
året förut nedlagt guvernörskapet i Pommern. Sällsynt. — K. Mk. 
o. B-n i silfver. 

Furst v. Hessenstein, son af Konung Fredrik I och Fröken Hed- 
vig Ulrika von Taube, tillhörde under partistriderna de s. k. Mös- 
sorna, intilldess Konung Gustaf gjort slut på. dessa strider. I Pom- 
merska kriget tjente han med utmärkelse. Förordnades år 1776 till 
Generalguverniir i detta land. Konung Gustaf III behandlade honom 
aktningsfullt och benämnde honom i offentliga handlingar: »Vår äl- 
fikelige käre frände». 



263 



FKEDIUK HENRIK af CHAPMAN. 

Född d. 9 Sept. 1721. Vice Amiral; Kommendör m. 

at. k. af K. W. O. ; Riddare af K. S. O. ; Ledamot af 

K. W. A. Död d. 19 Äug. 1808. 

1. 

Åt 8. FREDR. HENR. AB CHAPMAN VICE-AMIRALIS 
EQV. TORQV. O. VAS. Hufvudet, h. s. — Nederst: m. 

FRI MERIE. 

Fräns. FAMAM FERET PER ORBEM. Ett spantrest 
skepp, eft-er Cliapmans konstruktion. I afskärn.: socio 

ACAD. R. se. STOCKH. iMDCCCVIU. 

Diam. 12] lin. (10 storl.j. Grav. af M. Frumerie. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1808, kort före 
Cliapmans död. — K. Mk. o. B-n i siifver. 



Ats. FRIDERICUS HENR. A CHAPMAN YICE AMI- 
RALIS. Bröstbilden, h. s. , i aniiralsuniform med K. Wa- 
saordens band och stora kors på kappan. — Under axeln: 

G. A. E. 

Fräns. QUO TUTIOfl OMINE. En fregatt under 
fulla segel pä liafvet, med namnet chapman på ak- 
terspegeln. 1 afskärn-: constructione nav. emendata ob. 
Ämcccvm. 

Diam. 10{ lin. (7 storl.). Grav. af G. A. Enegren. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1817. — K. Mk. o. B-n i 
siifver. 

Cliapmans förbättringar i skeppsbyggnadskonsten omskapade Sven- 
ska flottan. Ett stort antal linieskepp, fregatter (deribland en med 
namnet »Chapman») och smän-e fartyg byggdes af honom eller efter 
hans ritningar, hvarjemte han nyskapade den af Grefve Augustin 
Ehrensvärd föreslagna skärgårdsflottan. Afven skeppsartilleriet fick 
genom Chapman förbättrad konstruktion. Derjemte har han som för- 
fattare befrämjat det yrke, ät hvilket han egnat hela sin lefnads 
verksamhet. IJnder Konung Gustaf IV Adolfs förmyndareregering 
uppsattes till hans ära i modellsalen på varfvet i Carlskrona en obe- 
lisk med hans medaljong i marmor och en hedrande inskrift. 



264 



CARL FREDRIK von SCHULZENHEIM. 

Född d. 17 Jidi 11 4ö. Med. D:r; Generaldirektör 
öfver alla lasaretter och hospitaler i riket; Ofverkirurg 
vid K. Serafimerla.'^arettet; Assessor i K. Collec/ium Me- 
diaim; Riddare af K. N. O.; Ledamot af K. W. A. 
Död d. 2 Sejjt. 1808. 

En iDinnespenning, iipptagaiifle D:r v. Schulzenheims 
namn, bland stiftarne af Svenska Läkaresällskapet, se un- 
der Frih. Berzelius (f 1848). 

D:r v. Schulzenheim (kallad Schulzen, innan han 1782 adlades) 
egde,"både som läkare och kirurg, utmärkt skicklighet och vidsträckt 
förtroende. Omkring 30 år var han den berömde Acrels biträde vid 
K. Seratimerlasarettet , innan han (1800) blef hans efterträdare. 



MAGNUS LEHNBERG. 

Född d. 22 Maj 1158. Th. D:r; Konungens Öfver- 

hof predikant; Biskop i Linköpings Stift; En af de Åder- 

ton i Svenska Akademien; Historiograf vid K. Mnjds 

Orden och slutligen Ledamot af K. N. O. 

Död 'd. 9 Dec. 1808. 

Åts. MAGNUS LEHNBERG ELOQVIl SUBLIMITATE 
IMMORTALIS. Bröstbilden, li. s., i niantelveck. Framför 
på fältet de kongl. ordnarnes officiantstjerna (lilla sera- 
iimerstjernan). — Under axeln: c. e. 

Fräns. CUIUS ERANT MORES QVALIS FACUNDIA. 
inom en lagerkrans. I afskä.rn. : smi erepto sodalitas ostro- 

GOTH. STOCKH. 18(10. 

Diam. 14] lin. (12 stor!.). Grav. af C. Enhörning. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Ostgöta Gille i Stockholm 1809. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

Som predikant och författare af äreminnen vann Lehnberg sin 
tids högsta beundran och till följd deraf hastig befordran från en obe- 
märkt Komministersadjunkts plats vid S:t Nicolai kyrka i Stock- 



265 

holm till höga beställningar inom hotVet och kyrkan samt prisbelö- 
ningar och inom kort ett rum i Svenska Akademien. Var Kyrko- 
herde i Kmigsholms med Sånga och Skå församlingar, derefter i Ja- 
kobs och Johannis församlingar i Stockholm, innan han 1805 kallades 
till biskopsstolen i Linköping. 



JONAS TRANCHELL. 

Född d. 17 Juni 1740. Grosshandlare i Götebon/; 

Direktör vid Ostindiska kompaniet. Död 

d. 14 April 1809. 

Och 

ROBERT INNES. 

Född i Banss i Skottland i Sept. 1744. Grosshand- 
lare i Göteborg i kompani med halfbrodern John Tar- 
ras frän 1764 till 1795 , då han återvände till Eng- 
land och bosatte sig i Neic-Castle. 

Ats. TILL TACKSAMHET ÅT DIR. JON. TRANCHELL 
OCH ROBERT INNES FÖR 10 ÅRS MÖDA AF VÅNNFASTA 
BRÖDER D. 19 NOV. 1789. 

Fräns. FÖR HVILAN OCH NÖIET. En skara foglar 
flygande till kronan pä ett träd. I afskärn.: sorgfälligt 

VÅRDAD I 20 År. 

Diam. 11 lin. (8 storl.). Grav. af C. Enhörning. Slagen 1789 
af den s. k. Bachelen-klubben i Göteborg, stiftad med Konungens 
tillstånd d. 19 Nov. 1769 af Direktören vid Ostindiska kompaniet 
William Chalmers och Handlanden Gustaf Forss. Siffran i Frånsi- 
dans afskärning angifver således klubbens ålder. Den bibehålies ännu 
och utgör ett slutet sällskap för stadens handlande samt för resande, 
som af någon ledamot anmäles till inträde. Tranchell var Direktör 
1775—1789, Innes 1779—1789. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



266 



ULRIKA ELEONORA ÖRNSKÖLD, 

FÖDD VON BERCHXER, 

Dotter nf Kammarherren Georg Thoman von Berchner. 
Född d. 25 Get. 1739; Gift 1759 med Bergsrådet, 
sedan Landshöfdingen Friherre Pehr Abraham Örn- 
sköld; Statsfru hos Drottnin</ Sofia Magdalena; Enka 
' 1791. Död d. ^6 Maj 1809. 

\. 

Ats. Utan inskrift. Familjen von Berchners vapen 
i en rutforniig sköld på en vapenmantel under adlig krona. 

Frans. JETTON DE MADH^^^ ULRIQUE ELEOXORE 
YOX BERCHXER 1739. le ■>,. octobke. *) 

Åttkantig spelpeiining af 11| lin. diam. (8 storl.). Grav. för- 
modligen af Dan. Fehrman. Slagen och gifven till julklapp 1762, 
tre år efter Fröken von Berchners giftermål. Det var således en 
anakronism att på penningen anbringa den rutformiga skölden, hvil- 
ken endast begagnas af ogifta fruntimmer. — K. Mk. o, B-n i silfver. 

1. a. 

Lik X:o 1, men Atsidans stamp omgjord, med vap- 
net i en oval sköld. , 

Förmodligen hade man, med anledning af det skämt den ur- 
sprungliga spelpenningen framkallat, låtit göra denna nya Atsida; 
men dervid ghimt att den ovala skölden, som begagnas af gifta qvin- 
nor, icke rätt passade till Frånsidans inskrift. Ovisst är dock om 
denna sednare variation någonsin blef utgifven. Högst sällsynt. — 
Brukspatron C. Ostbergs (f. d. J. Scharps) samling pro/aftryck i tenn. 



*) T UpsJilii Universitets myntkabinett förvaras en dylik minnespenning, pa livilken de 
tvii nedersta raderna (årtalet oeh daganvisniugen) ärn omsorgsfullt utskrapade. 



i2(i7 



PEHR BRÄNDSTROM. 

Född d. 6 Oct. 1135. Grosshandlare i Gefle, med Coni- 

mercerdds titel; Riddare af K. W. O. Död 

d. 21 Awj. 1809. 

Åts. AF SAMFUNDSNIT ETT VÄRDIGT EFTERDÖME. 
Bröstbilden, h. s. , i tidens driigt med Wasaorden. — Ne- 
danför: c. EXHÖKMNG. 

Frans. PER BRÄNDSTROM COMM. RÅD. R. V. O. 
STIFTARE AF GEFLE ELEMENTAR SKOLA BEREDDE GE- 
NOM FRIKOSTIGA GÅFVOR UPPxMUNTRAN ÄT IDOGHETEN 
TILLFLYGT ÄT NÖDEN inom en krans sammanflätad af 
oliv- och eklöf. 

Diam. 19 lin. (18 storl.). Grav. af C. Enhörning. (St. på K. 
Myntet). Slagen 181 1 af svärsonen, Grosshandlaren Per Ennes, för 
att utdelas som belöning \id examina i Gefle elementarskola. En 
mindre belöningspenning, med Landshöfdingen Gr. F. A. Xf. Cron- 
stedts bild, hade Brändström sjelf låtit prägla år 1808, att försam- 
ma ändamål användas. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Brändström var en högt aktad affärsman. Den af honom år 
1800 stiftade och med betydlig fond begåfvade »Elementarskolan» var 
bestämd för undervisning i lefvande språken och andra för den bor- 
gerliga bildningen behöfliga ämnen, med uteslutande af de klassiska 
språken. Senare erhöll denna skola en större utsträckning under namn 
af Athenaeum; men har visat sig i denna form obehöflig vid sidan af 
det offentliga elementarläroverket i samma stad. 



MATS PERSSON. 

Född d. IS Juni 1754. Bonde i ötsund i Folkerna 

flocken i Balarne; Riksdagsman vid tre riksdagar 

(1786, 1800, 1809); Fullmäktig i Riksgäldskontoret. 

Död under riksdar/en i Stockholm 

d. 20 Dec. 1809. 

Åts. MATTES PERSSON FRÅN STORA KOPPAR- 
BERGS LÄN. Bröstbilden, h. s., i bonddrägt. — Nedanför: c. e 



268 

Frans. TRE GÅNGER RIKSDAGSMAN ÅTTA ÅR 
FULLMÅGTIG I RIKSGÅLDS CONTORET. I afskärn.: bon- 
deståndets ERKÅNSLA 180 9. 

Diam. 16 lin. (14 storl.). Grav. af C. Enhörning. Slagen af 
Bondeståndet vid 1809 ars riksdair, enligt beslut, fattadt på Mats 
Perssons begrafningsdag d. 3 Jan. 1810. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Mats Persson var vid 1809 års riksdag ledamot af Konstitutions- 
och Hemliga utskottet. I den lifliga striden om all jords lika beskatt- 
ning, om den nya grundlagens antagande, och i flera andi'a vigtiga 
riksdagsfrågor var han Bondeståndets verksammaste och insigtsf ullaste 
ledare. Konungen bekostade hans begrafning. 



DANIEL MELANDERHJELM. 

Född d. 2.9 Oct. 1726. Kandirdd; Professor i astro- 
nomi vid Upsala Universitet; Riddare af K. N. O.; 
Ledamot af K. W. A. och nägon tid denna Akademis 
^Sekreterare ; Ledamot af K. W. H. o. A. A. 
Död d. 8 Jan. 1810. 

Åts. D. MELANDERHJELM EQV. AUR. R. C ANC. 
CONS. PROF. UPS. EMER. Bröstbilden , v. s. , i tidens drägt, 
med Nordstjerneorden. — Under axeln: c. k. 

Frans. VETAT MORI. Sångmön Urania med glo- 
ben, stående. I afskärn,: secretario. suo. digniss. abeunti. 
ACAD. R. se. stockh. I8u:i. Kring kanterna på båda sidor 
en j)ärli-and. 

Diam. 13i lin. (11 stork). Grav. af C. Enhörning. (St., Åts. 
söndrig, på K. Myntet). Slagen 1803 af K. Wetenskaps Akademien, 
då Melanderhjelm der nedlade sekreterarebefattningen. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

Melanderhjelm (innan han 1777 adlades, kallad Melander) väckte 
redan som yngling Klingenstjernas uppmärksamhet och fördes af ho- 
nom in i djupare matematiska studier. Hans lärdomsrykte sträckte 
.sig öfver hela Europa och hans läroböcker i astronomi begagnades 
länge vid flora lärosäten, äfven utanfiir fäderneslandet. Hans uppma- 
ningar föranledde Krigsakademiens stiftelse, för hvilken han skref 
lärnkurser, som likväl aldrig bicfvo tryckta. Sedan han 1782 erhållit 
tjensticdighet från professionen, flyttade han till Stockholm, blef K. 



269 

AVetenskaps Akademiens Sekreterare 1796—1803, utan att mottaga 
lönen, hvilken lemnades ät biträdande tjenstemän. Sitt bibliothek 
skänkte han till Upsala Universitet jemte kapital till ett stipendium 
för ynglingar af Stockholms nation, som studera de matematiska ve- 
tenskaperna. 



ANDERS ANDERSSON KJELLSTROM. 

Född d. 27 Febr. 1742. Heinmansegare i Kjellshy i 
Husby socken i Dalarne. Död d. 9 Juni 1810. 

Äts. GUSTAF IV ADOLPH SY. G. OCH W. KONUNG. 
Konungens hufvud, h. s. — Xedanför; c. g. ikhkman. 

Fräns. GIFWEN ANDERS ANDERS, sox KIELLSTRÖM 
FÖR TILWERKADT GODT KRUT. Deröfver tre kemiska 
tecken (för svafvel, kol och salpeter). 

Diam. 10^ lin, (7 stork). Grav. af C. G. J>hrman. (St. på 
K. Myntet). Slagen 1794 och tilldelad Kjellström i guld att bäras 
pa bröstet, som behining för hans utmärkta kruttillverkning. — K. 
Mk. o. B-n i silfver (bland kongliga medaljer); B-n äfven i bronz. 



HANS AXEL von FERSEN. 

Grefve. Född d. 4 Sept. 17 55. En af Rikets Herrar; 

Riksmarskalk; General Löjtnant; Kansler för Upsala 

Universitet ; Riddare och Kommendör af K. Maj:ts O.; 

Mördad i Stockholm d. 20 Juni 1810. 

Åts. AXELIVS. A. FERSEN. COMES. REGNI. SVEC. 
MARESCHALLVS. R. ORDD. EQV. Hiifvudet, h. s. 

Fräns. TALL LAETA. PRAESIDIO. En sittande qvinna 
(Upsala Universitet), onigifven af vetenskapernas sinnebil- 
der, en glob, en kemisk ugn ni. ni., häller i högra handen 
Fersiska vapenskölden, i den venstra ett granatäple. I 
bakgrunden syns fasaden af Universitetets naturhistoriska 
museum. I afskärn.: ac. vps. cancellarivs. vi. dec. mdccxcix. 



270 

Diam. 18 lin. (16 storl.). Grav. at L. Grandel, hvars ofiilländade 
arbete efter många års förlopp fullhordades af I^. P. Lundgi-en. (St. 
på K. Myntet). Slagen af Upsala Universitet, för hvilket Gr. Far- 
sen mottagit kanslersbefattningen, när denna år 1799 lemnades af 
Konung Gustaf Adolf. Museibyggnaden invigdes under Gr. Fersens 
kanslerstid. Ehuru beslutad redan ar 1806, utkom minnespenningen 
först 1835. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Gr. v. Fersen hade redan som yngling ingått i Fransk krigs- 
tjenst, deltog i Amerikanska kriget och befordrades till Ofverste för 
regementet Royal Suedois. Återkallad till fäderneslandet, der han 
under tiden blifvit Ofverste i arnieen, deltog han i början af 1788 
års krig i Finland; men sändes samma är till Paris, der han stod i 
hög gunst vid det kongliga hofvet. Efter den olyckliga utgången af 
Franska kongliga familjens, under natten till d. 21 Juni 1791, före- 
tagna flykt, hvilken Gr. Fersen anordnade och ledde, lemnade han 
Frankrike och användes sedan i åtskilliga diplomatiska uppdrag. Ett 
nedrigt och falskt rykte, att han skulle varit vällande till Kronprin- 
sen Carl Augusts död, föranledde vid det furstliga likets införande i 
Stockholm ett pöbelupplopp, som slutade med Gr. Fersens mord. 



CARL JOHAN GYLLENBORG. 

Grefve. Född d. 10 Mars 1741. Kanwiarherre ; Pre- 
sident i K. WnMi Hofrätt, sedan i K. Kammar Rätten; 
Ledamot i Konungens Högsta Domstol; Kommendör af 
K N. O. Död d. ö April 1811. 

Å t s. GREFVE CARL JOH. GYLLENBORG PRESIDENT. 

ikösthilderi, li. 8., i tidens drägt med Xordstjerne och 
Wasa orden. — Under axeln: c. e. 

Frans. ÅT EN NITISK OCH ÄLSKAD STYRESMAN 
AF K. SÄLLSKAPET PRO PATRIA 1804. Kanten på båda 
sidor onigifven af en pärlrand. 

Diam. 13\ lin. (11 storl.). Grav. af C. Enhörning. (St. på K. 
Myntet). Slagt;n af det anfiirda sällskapet 1804. Gr. Gyllenborg 
förklarades Riddare af K. N. O. 1779, efter att förut hafva varit 
Underceremonimästare vid K. Maj:ts Orden, till följd hvaraf han bar 
äfven Wasaordens dekoration. Först 1805 blef han Kommendör. — 
K. Mk. o. B-n i silfver. 

(ir. (JylJenborg var President i K. Wasa Hofrätt 1789—1791. 
Pre.sidontsplatscn i K. Kammar Rätten mottog han f(ust 1809. 



271 



GUSTAF RIBBING. 

Friherre. Född d. 19 Mars 1719. Sekreterare i Eiks 

Ärchivet med Lagmans titel; sedan Kansliråd; Riddare 

af K. N. O.] Ledamot af K W. H. o. A. A. 

Bäd. d. 19 Juni 1811. 

Åts. GUSTAVUS RIBBING L. B. CONSIL. CANCELL. 
R. EQ. AUR. Bröstbilden, h. s., med veck hopfllstade af ett 
pärlsmyeke. — Nedanför: enhörning. 

F r å 11 s. SOCIO DE PATRI A ET ARTIB. LiBER AL. BENE 
MERITO R. ACAD. PICT. ET STATUARIAE STOCKHOLM. 

Diam. I6j lin. (14 storl.). Grav. af C. Enhörning. (St. på K. 
Myntet). Slagen 1802 af K. Målare och Bildhuggare Akademien, till 
hvilken Erih. Ribbing förärat en dyrbar samling af omkring 6000 rit- 
ningar och gravurer jemte en summa penningar. Minnespenningen be- 
gagnas i Akademien som prismedalj. Frånsidans stamp är bräckt i 
kanten. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Erih. Ribbing var Presidentssekreterare hos sin svåger Kansli- 
presidenten Friherre A. J. v. llöpken och blef 1765 efter A. A. v. 
Stiernman Sekreterare i Riks Ärchivet. Linder de 8 år han innehade 
denna befattning, flyttades handlingarne från GrefPehrs hus på Helge- 
andsholmen till kongl. slottet, der stor miida användes på deras ord- 
nande. Sjelf en lärd och flitig forskare, har han lemnat bidrag till 
andras arbeten, men icke utgifvit några egna skrifter. 



ERIK ANDERSSON. 

Född d. 17 Sejot. 1742. Bonde i sin födelseby Asta 

eller Astod i Lillkyrka socken i Nerike; Nämndeman. 

Död d. 24 Febr. 1812. 

Åts. ERIC ANDERSSON JORDBRUKARE I ÅSTODS 
BY UTI NERIKE. Bröstbilden, v. s., i bonddi-äfrt med 
Kongl. Patriotiska Sällskapets och Sällskapets för all- 
männa medborgerliga kunskaper bclöningspeiniingar på 
bröstet. — Nedanför: c. k. 



•272 

F ni n s. FÖR UTMÄRKTA MEDBORGERLIGA DYGDER, 
inom en eklöfskrans. I afskärn.: af ledamöter af riddersk. 
OCH ADL. I son. 

Diam. 16.; lin. (14 storl.j. Grav. af C. Enhörning. (St. på K. 
Myntet). Slagen på samma gång som minnespenningarne öfver Fri- 
herrarne R. Macklean och S. Hermelin, med afseende på dessa mäns 
förtjenster af Svenska jordbruket, efter öfverenskommelse af några Le- 
damöter bland Ridderskapet och Adeln vid 1800 års riksdag i Norr- 
köping. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Erik Andersson började, utan egna tillgångar, odla ett torp med 
den omsorg och framgång, att han småningom förvärfvade en liten 
förmögenhet. För sina vidsträckta odlingar erhöll han belöningar af 
K. Patriotiska Sällskapet och af Sällskapet för allmänna medborger- 
liga kunskaper/af hvilket sistnämnda Sällskap han kallades till he- 
dersledamot. 



SAMUEL AF UGGLAS. 

Född d, 3 Maj 1750. Gi-efve; En af Rikets Herrar; 
Landsliöfding i Stockholms Lan och någon tid Ofver- 
stdthåUare i Stockholm; President i K. Kammar Colle- 
gium; Ledamot af Allmänna ärendenas beredning; 
Riddare och Kommendör af K Maj:ts O.; Riddare af 
K Carl XIILs O. Död cL 6 April 1812. 

1. 

Åts, SAM. AF UGGLAS LANDSH. I ST. LÅN COM. 
AF K O. Hufvndet, h. s., öfver mantelveck, hvarpä syns 
Xordstjerneordens krachan. — Nederst: enhörning. 

Fräns. FÖR NITISK WÅRD OM LÄNETS WÅL AF 
TACKSAMME INBYGGARE. . 

Diam. 12 lin. (9 stork). Grav. af C. Enhörning. Slagen 1795 
på bekostnad af några egendomsegare i Stockholms Län, der Ugglas 
var vice Landshöfding under tre månader 1787 och ordin. Landshöf- 
ding J 788 -J 802. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

2. 

Ats, iVnsamma som till N:o 1. 



273 

Frans. Samma inskrift som pä N:o 1, men med 
mindre bokstäfver inom en krans af tvä palmqvistar, ned- 
till sammanhållna af en liten med en bladkedja prydd 
sköld innehållande Stockholms Läns vapen. 

Diam. m. m. som X:o 1. Denna nya Frånsida har förmodhgen 
blifvit gjord, sedan den förra sprungit sönder eller emedan den an- 
setts alltför enkel. Exemplar häraf utdelades vid Gr. af Ugglas's 
begrafning. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

3. 

Åts. ETIAM IN TUTIS VIGIL. Frih. af Uoralas's va- 
pensköld i fyra fält krinp; hjertvapnet, med tvä hästar 
som sköldhållare stående pä ett orneradt underlag, h var- 
ifrån nedhänga Nordstjerneordens kommendörskedja och 
kors. 

Fräns. . ALTID I SIGTE. Dygden, en lagerkran- 
sad qvinna i antik drägt med spira i venstra handen; vid 
sidan en pyramid med en lågande urna på spetsen. — 
I afskärn: k. 

Diam. 11] lin. (9 storl.). Grav. af C. Enhörning 1797. Dä ett 
aftryck i bly af denna minnespenning förevisades K. Witterhets Ili- 
storie och Antiqvitets Akademien d. 23 ]Maj 1797, för att få Aka- 
demiens tillåtelse till de redan graverade stamparnes afprägling, fann 
Akademien densamma walldeles misslyckad»; likväl ville Akademien 
icke hindra afpräglingen. Men alldenstund Enhörning nu, likasom 
åtskilliga gånger förut, graverat stampar till medaljer, utan att för- 
slaget varit Akademien underställdt, beslöt Akademien ujifikalla ho- 
nom att undfå alfvarsam föreställning och varning fir dylikt ofog, 
hvilket ock i Akademiens nästföljande sammankomst verkställdes. At- 
sidans inskrift var Gr. Ugglas's valspråk. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

4. 

Åts. S. AF UGGLAS FRIHERRE TILFÖRORDNAD 
ÖFVER-STÅTllÅLLARE. Bröstbilden, h. s., i Nordstjerne- 
ordens kommendörsdrägt med kedja. — Pä ett veck: e. 

Fräns. FÖR XITFELL VÅRD OM STOCKHOLM 1797. 
AF STADENS BORGERSKAP. inom en eklöfskrans. 

Diam. 17| lin. (15 storl.). Grav. af C. Enhörning. Slagen af 
Stockholms borgerskap 1798. Frih. Ugglas,, hade är 1797, från d. 
15 .luli till d. 4 Dec, varit tillförordnad Ofverståthällare ocli blof 

18 



274 

derefter ordinarie Öfverståthållarc från d. 20 Febr. till d. 3 0ct. 1800. 
— K. Mk. o. B-n i .silfver. 



O. 

Åts. S. AF UGGLAS GREFVE ÖFVERSTATH. PRE- 

SID. R. OCH C. AF K. M. O. Bröstbilden, li. s., i seraiiiner- 

drägt med både Seraiimer- och Xordstjerneordens kedjor. 

— Nede]'st: knhökmng. 

Frans. FÖR 27 ÅRS DRIFTIG STYRELSE TILL FULL- 
BORDANDE AF STRÖMSIIOLMS SLUSS WERK — DELÄGARNE 

1804. inom en eklöfskrans. 

Diam. 19] fin. (18 storl.). Grav. af C. Enhörning 1804 på be- 
kostnad af delegarne i Strömsholms slussverk, i hvilket verks Direk- 
tion Ugglas blef ledamot 1778. Den 16 Oct. 1795 öppnades kana- 
len af honom på Konungens vägnar. En af slussarne bär hans namn. 

— K. Mk. o. B-n i silfver. 

Redan vid 22 års ålder upphöjdes Herr af Ugglas, som Sekre- 
terare i Lagkommission, i adligt stånd (förut kallad Uggla). Under 
hela sitt lif blef han fortfarande öfverhopad med utmärkelser, befor- 
dringar och uppdrag af mångfaldig art. Nästan ingen kommite fanns, 
deri han icke var ledamot eller ordförande. Hans nit och driftiga verk- 
samhet gjorde sig gällande öfverallt, och under alla förändringar förstod 
han att hos den styrande vinna förtroende och nådebevis. Lyckan 
beskärde honom äfven genom giftermål en betydlig förmögenhet. Till 
följd af dessa förhållanden vann han både vänner och smickrare, men 
ock afundsmän och bittra fiender. Stockholms borgerskap har ytter- 
ligare hedrat hans minne genom att uppställa hans bröstbild i huf- 
vudstadens börssal. 



FPvEDPJK SILFYERSTOLPE. 

Född d. 8 S'/)t. 17-32. Kommifisane i Rikets Ständers 

Bank; liiddare af K. Carl XULs O. 

Död d. 22 Auy. 1812. 

Åts. FRID. SILVERSTOLPE COM. FISC. ORDD. REGN. 
EQU. AUR. llufvudet, li. s., med veck kring halsen. — 
Uuder lialsen: c. k. 



275 

F*råns. MONUMENTUM PIETATIS NATORUM inoin eii 
krets af stjernor. Vid nedra knuten: nat. d. i 9 sept. I7:n'. 

DEN. D. -2 2 AUG. 181 '2. 

Diam. l'^ lin. (10 storl.). Grav. af C. Enhörning. Slagen af 
sönerna 1813. Födelsedagen är på minnespenningen angifven efter 
nya stilen. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

SiUVerstolpe samlade och oi-dnade alla författningar rörande Sven- 
ska Bankoverket, utarlietade Bankens historia jemte en af sonen C. 
G. Silfverstolpe fortsatt matrikel öfver detta embetsverks tjenstemän, 
livilka vidlyftiga och värderika samlingar ftirvaras i Banken. Han 
hade derjemte ordnat och katalogiserat Bankens myntkabinett. Med 
afseende pä dessa förtjenster fick han, vid afskedstagandet 1800, be- 
hålla sin lön i pension för lifstiden och kommissarietjensten (ifver- 
flyttad pä sin son. Bland myntsamlare är han känd genom det 
Supplement han utgifvit till lierchs Beiikrifning om Sv. jMynt och 
Korigl. Skådepentiingar , troget bibehållande föregångarens både ftir- 
tjenster och brister. Han egde sjelf en betydlig samling af Svenska 
mynt och medaljer, hvilken han gjorde till fideikommiss. Den eges nu 
af f. d. Statsrådet, Landshöfdingen i Westerås Län m. m. F. O. 
Silfverstolpe. 



JOHAN GUSTAF LAGERBJELKE. 

Född d. 22 Maj 1745. Gr ef ve; Öfveramiral; Chef 

för K. Förvaltningen af sjöärender ; President i K. 

Kammar Bätten; Kommemiör m. st, />: af K. ^. O.; 

Ledarnot af K: W. A. Död d. 16 Öct. 1812. 

Åts. I. G. LAGERBIELKE FRIH. AMIR. COM. AF S. 
O. ST. K. Bröstbilden, h, s. , i uiniralsimiform med kom- 
mendörsbandet. — Nederst: m. frimerik. 

Fräns. ÅT EN ÄLSKAD CHEF AF FLOTTORNAS 
CONSTR. STAT 1806. 

Diam. 14[ lin. (12 storl.). Grav. af M. Frumerie. Slagen af 
Flottornas Konstruktions Stat 1806. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Grefve Lagerbjelke inträdde tidigt i tjenst vid flottan, deltog i 
åtskilliga expeditioner, förestod chefsembetet vid Stockholms eskader 
och besörjde skärgårdsflottans behof, förstärkning och besättningens 
kompletterande under Gustaf III:s Finska krig. Han kände noggrant 
allt som rörde flottans administration, besörjde utarbetandet af regle- 



276 

meiiten och förordningar, var Ordfi>rande i en nedsatt komniite för 
fVhvaltning af armeens flottas ärender, samt användes i många andra 
kommiteer och ottentliga uppdrag. Den genom nit och duglighet ut- 
märkte embetsmannen omfattade äfA^en med kärlek vetenskap och konst. 
År 1771 stiftades af honom Orlogsmannasällskapet i Carlskrona. 



BPJTA (HR18TITSA OTIDELTUS, 

P^)DD WÅTILIN. 

Dotter af Domprosten i Lund D:r Jonas Wählin. Född 
d. 25 Mars 1750. Gift 1773 med Assessorn i K. Col- 
legium Medicum, sedan Medicinalrädet D:r Johan Lo- 
rens Odheliu-s. Död 1812. 

En minnespenning öfver hennes, silfverbröllop, se un- 
der mannen Joh, Lor. Odhelins, pag. 283. 



NILS SILFVERSCHÖLD. 

Friherre. Född d. 23 Jidi 1753. Major; Direktör i 

Trollhiitte hinal- och slussverksholaq ; Biddare af 

K. N. O. Död i Oct. 1813. 

Åts. NILS SILFVERSCHÖLD FRIHERRE. Hnfvudet, 
h. s. — Nederst: c. k. 

Frans. TROLLIIÅTTE C AN AL OCH SLUSSVERKS BO- 
LAG AT DESS VERKSTÄLLANDE DIRECTEUR OCH ORD- 
FORANDE I STÄMMORNE FÖR NIO ÅRS MÖDA 1802. 

Diam. 18 lin. (IH storl.). Grav. af C. Enhörning. Slagen af 
det i inskriften anförda bolaget, enligt beslut fattadt vid allmän bo- 
lagsstämma 1802, men som icke kom till verkställighet förr än 1812. 
— K. Mk. o. li-n i silfver. 

Trollhätte kanni och slussar anlades under åren 1794 — 1800 af 
ett onskildt bolag, privilegieradt genon» kongl. bref af d. 13 Dec. 
1793. Arb«'tet utfördes af d. v. Majoren Erik Nordevall, som der- 



277 

till uppg,jort den nya planen, och Direktiiren Erik Tlionias Sveden- 
stjenia. Första fartyget passerade slussarne d. 14 Aug. J800. Bland 
de sex Direktörer, som f794 af bolaget valdes, erhöllo två, Frih. 
Silfverschöld och Brukspatron P. Bagge, uppdrag att som »verkstäl- 
lande Direktörer') hafva närmast inseende öfver arbetsföretaget. Frih. 
Silfverschöld blef derjemte Ordförande i bolagsstämmornti. 



JOHAN TOBIAS SERGEL. 

Född d. 25 Aug. 1740. Hofintendmt; Komjl. Staty- 

bildlmygare ; Professor vid K. Akademien för de fria 

konsterna; Riddare af K. N. O. och af K. W. O. 

Död d. 26 Febr. 1814. 

Åts. JOH. TOB. SERGELL AED. REG. PRAEF. EQ. 
DE ST. P. Hufvudet, h s., med veck kring halsen. — 
Under kanten: g. a. e. 

Frans. NEC DEXTRAE DEUS ABFUIT. Pygmalion 
med klubba och mejsel arbetande på en qvinnostaty. Ne- 
danför ligga åtskilliga hans verktyg. I afskärn.: summo- 
rum AEMULO SCULPTOR. DENATO MDGCCXIV. 

Diam. 10 j lin. (7 stork). Grav. af G. A. Enegren. (St., sön- 
driga, på K. Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1815. — K. 
Mk. 0. B-n i silfver. *) 

Sergel (kallad Sergell, innan han 1808 adlades) var lärjunge af 
Hofintendenten Rehn, Masreliez d. ä. och L'Archeveque. Under 11-årigt 
vistande i Rom (1767 — 1778) egnade han sig åt antikens studium, 
utbildade sig i dess anda till en fullkomlighet, som ingen bland nyare 
bildhuggaj"e före honom upphunnit och verkade som konstnär, hvad 
Winckelmann gjort som konstdomare, för en renare smak och liögre 
konstutbildning. Hans större arbeten äro ej talrika, men så mycket 
mera utmärkta. Amor och Psyche, den liggande Faunen, Mars och 
Venus, Ceres sökande sin dotter, altarprydnaden och Cartesii monu- 



*) Ofver Sergel hafva blifvil graverade tvä andra laiiniespeuniugur, soiii dock aldrig 

fullbordades och således ieke finnas afpräglade (af 8:de och ll:le jitorl.]: 

1:0. Af J. Salmsoii 1820. ensidig, med hufvudet, h. s , och inskrift: T. T. SERGELL. 

2:o. Af P. H. Lundgren 1845: Åls. JOHAN TOBIAS .SERGELL Hufvudei , h. 

s. Nedanför: hkiik u. ii .ndgek.v. Frilus. FÖDD 1740 DÖD 181 '♦ inom en 

lagerkrans. Aflrvck i gips af båda finnas i Brukspatrou C. Östbergs (f. d. 

Joh. Sciiarps) sainliug. 



278 

nient i Adolf Fredriks kyrka, Konung Gustaf III:s bildstod, Axel 
Oxenstierna dikterande för Historien m. fi. jemte en stor mängd 
bröstbilder och medaljonger förvara den oförgätlige konstnärens minne 
och ära. 



GUSTAF MAURITS ARMFELT. 

Friherre. Född d. 1 April 11 öl. Fr\. af Rikets Herrar; 
General; President i K. Krigs CoUegium; En af de Ader- 
ton i Svenska Akademien m. m.; Riddare och Kom- 
mendör af K. Majits O.; Riddare m. st. k. af K. S. 
O. Gick 1811 i Rysk tjenst, der han blef Grefve, Ge- 
neral af infanteriet och Ledamot af Kejserliga Riks- 
konseljen samt Kansler för Abo Universitet. 
Död d. 19 Ang. 1814. 

Åts. GVSTAV. MAYRIT. ARMFELT. SVEC. AET. ANN. 
IN. XLIIII. Bröstbilden, h. s. Nedanför: a. gtillemaru. 

Fräns. INTAMINATIS. FVLGET. HONORIBVS. Tre i 

hvarandrti fastade kransar af lager, ek och palm med in- 
flätade blonnnor, samt en qvist af oliv slingrande sig genom 
de tvä förstnämnda. I afskärn.: xat. cal, april, mdcclvii. 

Diam. K") lin. (V.^ storl.). Grav. af A. GuilJemard i Tyskland, 
troligen i Hamburg, 1800, till Frih. Armfelts 44:de födelsedag. — K. 
Mk. o, B-n i bronz. 

Frih. Armfelt, Gustaf III:s ryktbare gunstling,, aflägsnades, efter 
Konungens död, som Minister plenipot. till Italien, anklagades 1794 
för stämplingar mot fiiderneslandet, dömdes från lif, ära och gods 
samt förklarades fogelfri i Svei-ige. Denna dom upphäfdes d. 18 
Dec. 1799, då han återbekom sina embeten och ordnar, hvarpå min- 
nespenningens Frånsida hänsyftar. Återkommen till fäderneslandet 
1801, afsändes han snart som Minister till Wien; mottog till en tid 
befälet öfver Svenska trupperna i Pommern och sedan öfver vestra 
armeen vid Norska gränsen; men ådrog sig i ^essa befattningar Kon- 
ung Gustaf Adolfs onåd. Kos Konung Carl XIII kom han åter i 
gunst; men af orsaker, dem man ännu icke med visshet känner,. tog 
han i Oct. 1810 afsked från sina embeten och aflade d. 31 Mars 
följande året hos Ryska Ministern trohetsed som Rysk undersåte, 
hvarefter han genast förvisades ur landet och förklarades icke längre 



279 

vara en af Rikets Herrar. Denne »Nordens Alcibiades» var ett lyc- 
kans barn, men ett bortskämdt barn, som missbrukade hennes ynnest 
och derför fick pröfva hennes vexlingar. 



HENRIK NICANDER. 

Född d. 18 April 1744. Kansliråd ; Koiigl. Wetenskaps 

Akademien X Sekreterare och Astronom; Sekreterare i K. 

Tabellkommission. Död d. 12 Febr. 1815. 

Åts. HENR. NICANDER REG. ACAD. SCIENT. SECRE- 
TARIUS. Bröstbilden, h. s. — Nedanför: c. e. 

Fräns. VIRO INGENIOSIS COMPUTATIONIBUS FIDE 
ET HUMANITATE CONSPICUO. — AMICI. Båda sidorna oni- 
gifna af en pärlrand. 

Diam. 13.\ lin. (11 stork). Grav. af C. Enhörning. (St. på K. 
Myntet). Slagen af några få vänner och lemnad Nicander d. 14 Juni 
1805. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Nicander var Docens i astronomi vid Upsala Universitet, då han 
1776 antogs till Andre Sekreterare i K. Wetenskaps Akademien, der- 
till nämnd af ett okändt sällskap, hvilket d. 13 Nov. s. å. lemnat Aka- 
demien en gåfva af 4000 Riksdaler som fond till lön för en Andre 
Sekreterare, med förbehållen rätt att första gången tillsätta denna 
plats. Efter Wargentins död blef han 1784 Akademiens ordinarie 
Sekreterare och Astronom, hvilka befattningar han, för sin vack- 
lande helsa, afträdde år 1803. S^^enska tabellverket vann genom 
hans flit och till Kongl. Maj:t afgifna förslag stora förbättringar. Om 
hans vetenskapliga förtjenster och anseende vitna hans många skrif- 
ter i Akademiens Handlingar o,ch hans vidsträckta brefvexling med 
flera af samtidens lärdaste män i främmande länder. 



HEDVIG MARGARETA von BERCHNER. 

Dotter af Kammarherren Georg Thomas von Berchner. Född 
1741. Död ogift d. 2 Mars 1815. 

Åts. DEN TACKA OSTADIGA. Lyckan med fladdran- 
de draperi sväfvande på ett klot. 



280 

Frjins. LYCKA RÅKAR MAX. 

Åttkantig af 10 lin. diam. (7 storl.). Grav. af Löjtnanten Carl 
Lunderberg omkring år 1770, på anmodan af Riksrådet m. m. Grefve 
Adam Horn, som tillegnade denna spelpenning åt Fröken Berchner. 
(St. på K. Myntet). — K. Mk. o. B-n i koppar. 



GUNNILA De GEER, 

FÖDD BJELKE. 

Dotter af Riksrådet och Ofverste Marskalken m. m. 

Grefve Kils Adam Bjelke. Född 1771. Gift 1795 

med Kammarherren Fnlierre Louis De Geer. 

Död d. 10 Mars 1815. 

Åts. FRIH. GUNNILA DE GEER FÖDD GREFV. 
BJELKE. :. Hufvudet, h. s. , med veck kring halsen. — 
Nederst: c. e. 

Frans. FÖR ÖMSINT VÅRD OM LIKARS WÅL. 

Diam. 14| lin. (12 stor!.). Grav. af C. Enhörning. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Ofversten, Kommend. af K. W. O. Peter Schön- 
ström m. fl. 1812. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Grefvinnan De Geer hade förvärfvat sig goda insigter i medicin 
samt anlagt, apothek på sina och mannens egendomar i Söderman- 
land och Östergötland, hvarigenom hon, under en tid då tillgång 
på läkarevård och medicinalier ännu i vissa trakter på landet var 
otillräcklig, afhjeipte månget sjukdomslidande ej blott bland under- 
hafvande, utan äfven hos kringboende befolkning. Grannar och vän- 
ner öfverlemnade henne af sådan anledning denna minnespenning som 
en gärd af aktning och tacksamhet. 



281 



BENGT liEIMIOLL) (xELJEK. 

Foild d. 11 2\ov. 17 Ö8. Ben/mästare: Ofvtrdirehör 

i'id K. Kontrollverket; Riddnre af K. W. O.; Leddniot 

of K. IV. A. Död d. 11 Nov. 1810. 

Åts. B. R. GEIJER DIR. SUPR. EQV. ORD. WAS. 
Hufvudet, h. s. Vid nedra kanten: nat. a. mdcclviii den. 
A. MDCccxv. — Under bilden: ji. f. 

Fräns. USUS MEDITANDO EXTUDIT ARTES. Ett yni- 
nighetshorn fullt af nialmstuffer, omgifvet af dylika stuffer 
samt en degel, hammare och tång. I afskärn.: soc. me- 

RITISS. R. ACAD. SCIENT. HOLM. A. MDCCCXL. 

Diam. 104 lin. (7 storl.). Grav. af M. Frumerie. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1840. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. * 

Geijer hade under Professor Bergmans ledning i Upsala gjort 
goda studier i kemi och mineralogi. Ar 1787 erhöll han af K. We- 
tenskaps Akademien belöning för upptäckten af eldfasta lerarter i 
Skåne, hvilka sedan med fördel begagnats för tillverkning af deglar 
och andi'a kärl, tegel m. m. Han inköpte Rörstrands porslinsbruk, 
hvars tillverkningar genom hans införda förbättringar erhöllo ökadt 
värde. Hans rika samling af mineralier lemnades, efter hans död, af 
arfvingarne till Riksmuseum. 



RUTGER MACKLEAN. 

Friherre. Född d. 27 Juli 1742. Kammarherre hos 

Drottning Sofia Magdalena; Ledamot af K. W. A. 

Löd d. 14 Jan. 1816. 

Åts. RUTGER MACKLEAN. Hufvudet, h. s., med 
veck kring halsen. — Derunder: e. 

Fräns. FÖR FRIKOSTIGA INRÄTTNINGAR TILL 
ALLMOGENS UNDERVISNING FÖRBÄTTRING VÄLMÅGA, 
inom en eklöfskrans. I afskärn.: af medborgare och vän- 
ner 1800. 



282 

Diam. 16i lin. (14 storl.). Grav. af C. Enhörning. (St. på K. 
Mvntet). Slanén 1801, enligt beslut vid Norrköpings riksdag 1800 
af' nåwra Ridderskapet och Adehis ledamöter, desamma, som beko- 
stat dylika minnespenningar öfver Friherre S. G. Hermelin och Bon- 
den Erik Andersson. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Frih. Macklean (Macklier), härstammande från en m-gammal 
Skottsk slägt genom John Maclean, som 1640 inkom till Sverige och 
bosatte sig som handlande i Göteborg, drog sig tidigt tillbaka från 
tjenstgöringen vid hofvet till sin egendom Svaneholm i Skåne, der han 
införde genomgripande förändringar medelst jordens indelning i farmer 
och bättre odling, hofveriets afskaffande, inrättning af folkskolor m. m. 
och sålunda genom sin föresyn blef reformator af landtbruket inom 
denna provins. En af honom i sådant afseende författad lärobok, af 
stor förtjenst, utgafs 29 år efter hans död af Professorn D:r Joh. 
Rabbén. I politiken hörde han till Konung Gustafs motståndare och 
blef derför vid 1789 års riksdag, jemte åtskilliga andra riddersmän, 
insatt i arrest, medan frågan om Förenings och säkerhets akten ef- 
ter Konungens önskan afgjordes. 



HENRIK GAHN. 

Född d. 1 Jan. 1141 . Med. D:r; Amiralitetsläkare vid 
Flottans eskader i Stockholm; Assessor i K. Collegium 
Medicum; Ofverläkare vid K. Krigsakademien pä Carl- 
berg; Ledamot af K. W. A. Död 
d. 6 Febr. 1816. ' 

Va\ minnespenning, upptagande Gahns namn bland 
Svenska Läkare Sällskapets stiftare, se under Frih. Ber- 
zelius (t 1848). 

Gahn lemnade tidigt sina befattningar som Amiralitetsläkare och 
Assessor i Collegium Medicum, för att uteslutande egna sig åt en- 
skild f)raktik och fortgående studier af läkarevetenskapen. Det stora 
anseende och förtroende, han åtnj(),t, svarade mot hans vetenskapHga 
bildning och praktiska duglighet. Afven i botanik och kemi egde han 
goda insigter och Linné uppkallade efter honom örtslägtet Gahnia. 



283 



JOHAN LORENS ODHELIUS. 

Född d. 2 Mars 1737. Med. D:r; Medicinalräd i K. 

Sundhets Collegimn; Ledamot af K. W. A. 

Död d. 23 Aug. 1816. 

Åts. OÖFVERVINNELIG. SÅSOM DÖDEN. ÅR KÅR- 
LEKEN. Två korslagda Hymena?i facklor, pä livilka hvila 
tre siiiä sköldar, innehållande medaljonger af Odhelius och 
hans båda hustrur. 

Frans. MINNE AF KART ÅGTENSKAP 2 ÅR 4 M. 
17 D. MED ELIS. MAR. BIURMAN E. 1740}^,'. G. 1763}i. D. 
1766 '^8. och 25 ÅR MED BRITA CHR. WÅIILIN F. 1750^3^ G. 
1773'/. I afskärn.: j. l. odhelius 17 08. 

Diam. llj lin. (8 storl.). Grav. af C. Enhörning. Shigen af 
d. v. Assessor Odhelius sjelf 1798, att utdelas vid silfverbröllopet med 
hans senare hustru Brita Christina Wåhlin. Sällsynt. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

Odhelius, som under Pommerska kriget varit Fältläkare och se- 
dan mer än 50 år tjenstgjort vid K. Serafimerordens lasarett i Stock- 
holm, hade stort förtroende, gjorde lyckliga starroperationer, och an- 
vändes för öfrigt i många offentliga och enskildta uppdrag. K. We- 
tenskaps Akademiens Handlingar förvara af honom flera uppsatser 
och åminnelsetal. 



AXEL GABRIEL SILFVERSTOLPE. 

Född d. 10 Ang. 1762. Kammarherre hos Enkedrott- 
ning Sofia Magdalena; Riddarkussekreterare ; En af de 
Aderton i Svenska Akademien; Riddare af K. N. O.; 
Ledamot af K. W. A. och af K. W. H. o. A. A. 
Död d. 5 Sept. 1816. 

Åts. AX. GABR. SILVERSTOLPE. Hufvudet, v. s., 
med veck kring halsen. Vid nedra kanten: nat. 17 62 d. 
10 AUG. DEN. i8if. D. .0 SEPT. - Ncdauför: M. F. 

Frans. AEQUE PATRIAE SUISQUE CARUS inom en 
eklöfskrans. 



284 

Diam. 13, lin. (10 storl.). Grav. af M. Frumerie. Slagen af 
Silfverstolpes barn och närmaste anhöriga 1838. — K. Mk. o. U-n i 
silfver. 

Silfverstolpe, högt aktad för sjelfständiga politiska tänkesätt och 
medborgerliga dygder, hade som skald icke ringa anseende pa sin tid. 
Hans inväljande i Svenska Akademien 1794 och inträdestal följande 
året öfver Riksrådet m. m. Grefve Axel v. Fersen väckte en storm, 
som utgick från den under Gustaf Adolfs Förmyndareregering mäk- 
tige, öfver valet afundsjuke, P^riherre Reuterholm och slutade med 
Regeringens befallning att inställa Akademiens verksamhet, seqvestre- 
ring af de^s skrifter, förföljelse mot dess Sekreterare N. v. Rosen- 
stein och Silfverstolpes aflägsnande från kongl. hofvet, der han då 
var Hofjunkare och Handsekreterare hos Enkedrottning Sofia Magda- 
lena. Upprättelse lemnades af Konung Gustaf Adolf, så snart han 
sjelf tillträdt regeringen. 



KNUT hp:nrik lejonhufvud. 

Friherre. Född d. 28 Nov. 1130. Kamniarlierre; 

Riddare af K. Carl XI 11:8 O och af K. S. O. 

Död d. 19 Oct. 1816. 

Ats. C AN. HENR. LEJOXHUFVUD L. B. ORD. COLD. 
POLEM. Hufvudet, li. s., med veck kring bröstkanteii. — 
^Nederst: m. FRrjiEiuE. 

Fräns. CUI SUBLIME META. Skeppet Argo s väl- 
vande ofvan molnen. Öfver masttoppen en stjerna. I 
afskärn.: n. d. t» dec. 17 30 den. d. i 9 oct. 18 jo. 

Diam. 11 lin, (8 storl.). Grav, af M, Frumerie, (St. på K, 
Myntetj. Slagen af Coldinu Orden i Stockholm 1817, Födelsedagen 
är angifven efter nya stilen. Då f()rslaget till denna minnespenning 
d. 17 Mars 1817 anmältes i K. Witterhets Historie och Anticjvitets 
Akademien, lenmades bifall till präglingen, utan att x\kademien ville 
ingå i granskning af förslaget såsom grundadt på Ordens hemligheter. 
— K, Mk, o. B-n i silfver. 

Frih. Lejonhufvud, som i militärtjenst ej hunnit längre än till 
Liijtnantsgraden, egnade sig åt studium af vitterhet och konst, skref 
sjelf åtskilligt på vers, och var stor vän af ordensmysterier. Han in- 
fiMflo i Sverige Coldinu Orden, hvars Stormästare han var från år 
17D0, 



285 



AlSNA MARIA LENNGREN, 

FoDD ^Ialmstedt. 

Dotter af E. O. Professorn i Upsala Magnus Malm- 
stedt. Född d. 18 'juni 1154. Gift 1780 med Se- 
kreteraren, sedan Commercerädet Carl Peter Lennqren. 
Död d. 8 Mars 1817. 

Åts. ANNA M. jNIALMSTEDT CONJUX CAROLI LENN- 
GREN. CONS. C. COM. Hiifvudet, h. s., med veck kring 
halsen. — Under kanten: g. a. e. 

Fräns. QUO MINUS GLORIAM PETEBAT EO MAGIS 
ASSECUTA utanför en cirkelrand. En sångmö, sittande i 
ett nordiskt landskap spelar pä sin lyra. Vid sidan ligger 
en upprullad skrift. I afskärn.: carminibus inclyta ob. 1817. 

Diam. 10', lin. (7 storl,). Grav. af G. A. Enegren. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1818. — K. Mk. o. 13-n i 
silfver. 

Adel blygsamhet och husliga dygder gåfvo ökadt värde åt denna 
vårt lands utmärktaste författarinna. I f()räldrahemmet hade hon er- 
hållit en vårdad uppfostran och grundlig bildning, sa att hon till och 
med gjort bekantskap med Romarnes språk och litteratur. Hennes 
skaldegåfva röjde sig tidigt och väckte beundran bland hennes och 
föräldrarnes umgängesvänner. Några öfversättningar för theatern bör- 
jade snart på henne fästa en allmännare uppmärksamhet. Men skygg 
för offentligheten drog hon sig som hustru tillbaka inom sitt hem, der 
många af samtidens snillerikaste män hade en angenäm samlingsplats, 
och utanför denna krets var hon länge som författarinna okänd. Hen- 
nes dikter, utmärkta genom originalitet, qvickt och lekande skämt, 
lifliga målningar, sa"mt ledig behandling af språket och versformer, 
utkommo anonymt i den af hennes man och Kellgren utgifna Stock- 
holmsposten, samt spriddes genom afskrifter och muntligt upprepande 
kring landet. Förgäfves uppmanades hon af vänner och vitterhetens 
målsmän att allmängöra en samling af dessa dikter. F(')rst efter hen- 
nes död utgafs en sådan under den anspråkslösa benänmingen Skal- 
deförsök., sedermera liera gånger förnyad. Svenska Akademien har, 
för att ytterligare hedra den oförgätliga diktarinnans minne, rest en 
vacker vård af Svensk marmor öfver hennes graf \ra, Clara kyrkogård 
i Stockholm. 



286 



JOHAN GABPJEL OXENSTIERNA. 

Gr ef ve. Född d, 4 Juli 1150. Riksråd; Riksmar- 
skalk; En af de Adeiion i Svenska Akademien; Rid- 
dare och Kommendör af K. Maj:ts O. ock Ordens Kans- 
ler; Riddare af K. Carl XIILs O.; Ledamot af K. 
W. A, och af K W. H. o. A. A. Död 
d. 29 Jidi '1818. 

Åts. JOH. GABR. OXEXSTJERNA COM. R. S. MARE- 
SCHALLUS. N. 1750 D. 1818. Hufvudet, h. s. — Nederst: 

L. P. LINDGREN F. 

Frans. COELO MUSA BEAT. Melponiene, sittande 
vid en lygerkransad grafvård, håller i högra handen en 
krans af ax och eklöf, i den venstra ett plectrimi; vid föt- 
terna ligger en luta. Öfver grafvärden synas sju stjernor 
ur det andra bland vårens zodiakaltecken. I afskärn.: in 

MEM. SOD. ILLUSTRISS. AC. R. LL. HH. HOLM. MDCCCXXXVI. 

Diam. 14^ lin. (12 storl.). Grav. af L. P. Lundgren. (St. på K. 
Myntet). Slagen 1836, i K. Witterhets Historie och Antiqvitets Aka- 
demiens namn, af Prosten i Mariefred, K. Hofpredikanten Gustaf 
Hyckert, som till Gr. Oxenstierna egt enskilda tacksamhetsförbindel- 
ser. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Gr. Oxenstierna användes några år i diplomatiska uppdrag utan- 
för fäderneslandet. Ehuru han för dem saknade hog, måste han lik- 
väl f()r en tid (1786—1789) åtaga sig Kanslipresidents befattningen. 
Entledigad sistnämnda ar från Riksrådsembetet, användes han sedan 
i statens tjenst endast någon gäng som ledamot i tilifiirordnade rege- 
ringar under Konung Gustaf III:s och Gustaf, Adolfs sjukdom eller 
frånvaro. Vid hofvet qvarstannade han som Ofverste Marskalk hos 
Drottning Sofia Magdalena och sedermera (1792 — 1801) som Riks- 
jnarskalk; men med Gustafs död hade solen gått ned öfver hans 
offentliga verksamhet och, man kunde tillägga, öfver hans lefnads 
lycka. Född till skald egnade han sig företrädesvis åt diktkon- 
.sten. lians rika sångmö anlitades flitigt i Gustafs hof , men bäst trif- 
des hon i lugnet bland landtlifvets fridfulla sysselsättningar, dem hon 
uppfattat i målningar af ovansklig skönhet. v 



287 



OLOF 8WARTZ. 

Född d. 21 Sepf. 1760. j\fed. D:r; Professor i bota- 
nik och naturalliistoria vid. K. Carolinska Institutet; 
K. Wetenskaps Akademiens Sekreterare och Intendent 
vid Akademiens natnjrhistoriska museum; Riddare af 
K. K O. och af K. W. O. Död 
d. 19 Sept. 1818. 

■Åts. OL. SWARTZ BOTANICUS CELEB. Hufvudet, 
h. s. Framför pä fältet ses Nordstjerne och Wasaordens 
riddaredekorationer. — Nederst: m. f. 

Frans. HONOS DUM PRATA VIREBUNT. En blom- 
mande liljekonvalj. I afskärn.: secretario sug meritiss. def. 

MDCCCXVIli ACAD. SCIENT. SVEC. 

Diam. 11^ lin. (8 storl.). Grav. af M. Frunierie. (St. pä K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1824. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

Swartz var K. Wetenskaps Akademiens Sekreterare 1811— 1818. 
lian hade i ungdomen gjort vidsträckta resor för vetenskapliga forsk- 
ningar, dels inom fäderneslandet, dels till Norra och Södra Amerika, 
Jamaika, England m. m. Den stora mängd af botaniska skrifter, han 
utgifvit, vitnar om både grmidliga kunskaper och outtröttlig arbets- 
förmåga. 



GUDMUND GÖRAN ADLERBETH. 

Född d. 10 Maj 17 öl. Friherre; Statsråd; En af de 
Aderton i Svenska Akademien; Riddare och Kommendör 
af K. Maj-.ts O.; Riddare af K. Carl Xllhs O.; Le- 
damot af K. W. A. och af K. W. H. o. A. A., samt 
till en tid den sisinänmda Akademiens Sekreterare. 
Död d. 7 Oct. 1818. 

Åts. G. G. ADLERBETH. LIB. BAR. CONS. STAT. EQV. 
COM. RR. 00. Bröstbilden, li. s., med mantel veck kring 
kanten. — Nedanför: saj.mson r. 



288 

Frans. NULLI FLEBILIOR. En qvinna (K. Witter- 
liets Historie och Antiqvitets Akademien), med tre kran- 
sar i ena och ett granatäple i andra handen, sitter sör- 
jande vid en urafurna onigifven af Akademiens sinnebil- 
der, en lyra, en pergamentsrulle och en sphinx. I afskärn.: 

SOCIO DEN. MDCCCXVIU. R. ACAD. LITT. HUM. H. A. Ncdcrst: 

SALMSON F. 

Diam. 141 lin. (12 storl.). Grav. af Joli. Salmson i Paris. (St, 
på K. Myntet). Slagen af K. ^yitterhet.s Historie och Antiqvitets 
Akademien 1821. De tre kransarne, livilka förekomma i Akademi- 
ens sitrill, beteckna de prisbelöningar Akademien eger att utdela för 
afliandliniiar i olika ämnen. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Adlerbeth blef 1778 Riksantiqvarie samt 1786 tillika Sekreterare 
i den af Konung Gustaf upplifvade K. Witterbets Historie och An- 
tiqvitets Akademien. Ehuru han 1793 nedlade dessa befattningar, 
fortfor han icke desto mindre, intill sin död, att med sina insigter i 
archcTolod, historia, klassiska litteraturen och språken, emblematik 
m. m. befrämja Akademiens arbeten. Hans kunskaper och lyckliga 
författaregafvor beredde honom tillträde till Gustaf IILs fiirtroligaste 
krets. Bland Adlerbeths poetiska skriftej- ega hans metriska öfver- 
•sättningar från Virgilius, Horatius och Ovidius största värdet. Hans 
opera Kora och Alonzu uppfiJrdes vid den Kongl. Theaterns invigning 
1782 och dess halfsekelsfest 1832. I obunden skrifart har han för- 
fattat en mängd åminnelsetal och åtskilliga vetenskapliga afhandlin- 
gar, hvilka alla vitna om den smak och fulländning, som endast vin- 
nas genom förtrogen bekantskap med forntidens bildningsskatter. En 
egen snilleart rcijer sig i hans mänga och förträffliga förslag till in- 
skrifter och sinnebilder på minnespenningar. 



.1011 AN GOTTLIEB G.AHN. 

Född d. 19 Au(], 1743. Bergmästare; Assessor i K, 

Bergs Colleqium; Ledamot af K. W. A. 

JJöd. d 8 Dec. 1818. 

1. 

Ats. .1. G. GAHX A.SSESS. COLL. METALL. Bröstbil- 
den, h. s., i brnkspatronsuniform med kalott. — Nederst: m. v. 

l"i;ins. INDICIIS MONSTRATA RECENTIBUS ABDITA 
RERLM. Kemiska instrumenter på ett liord. I afsknrn.: 

ART. CIIKM. PKinriSS. SOC". OL. DIF-. ÅC. S(\ ST. 









I 1^ 



/^^y}\M 



M'M 



_-^ ^ ra^. 



Pcuf £ J<f 






s£ 1 



"=iLv" 



\ 



crjreirJiCKE.^ .^ 





289 

Diam. 10^, lin. (7 storl.). Grav. af M. Fiumerie. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetensl*ips Akademien J825. — K. Mk. i 
silfver. 



1. a. 

Dylik, inen med oingniveracl Atsida, utan gravörens 
namnchiffer. 

Storlek m. m. som N:o 1. Den nya stampen gjordes, sedan den 
ursprungliga snart erhållit betydlig sättning. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Galin var en af fäderneslandets mest utmärkta kemister, Berg- 
mans och Scheeles vän och värdige medtäliare. Berzelius erkände ho- 
nom som sin lärare i blåsnirets behandling. Fastän han sjelf icke 
utgifvit några större arbeten, har dock vetenskapen honom att tacka 
för många vigtiga upptäckter. Han var derjemte en praktisk man 
och förstod att göra sina insigter fruktbärande genom vinstgifvande 
anläggningar inom Fahlun och dess bergslag. Hans gärd samt väl 
försedda laboratorium och boksamling inköptes efter hans död af Sta- 
ten fcir inrättande af en bergsskola i nänmda stad. 



JAKOB AXELSSON LINDBLOM. 

Född d. 27 JuU 1746. Th. D:r; Sveriges Arkcbiskoj) 

och Prokansler för Upsala Universitet; En af de Ader- 

ton i Svenska Akademien; Andelig Ledamot af K. 

Maj:ts O.; Ledamot af K. W. H. o. A. A. 

Död d. lö Febr. 1819. 

L 

Åts. lAC. AX. LINBLOM PROF. UTN. BISKOP I LIN- 
KÖPING. Bröstbilden, h. s., i presterlig di"ägt. — Nedan- 

•Jr: IjrXGBERGEU. 

Fräns. TILL ERKÄNSLA EMOT EN ÄLSKAD ANFÖ- 
RARE I DE UPLIFVADE SKYTTISKE LÅRDOMS ÖFNINGAR 
AF ADEL. UNGDOMEN I UPS. 28 APR. 1787. inom en lager- 
krans. 

19 



fi 



290 

Diam. 14| lin. (12 storl.). Grav. af G. Ljungberger. (St. pa K. 
Myntet). Slagen af den studerande adeliga ungdomen vid Upsala 
Universitet 1787, da Lindblom, som d. 14 Dec. 1786 blifvit utnämnd 
Biskop i Linköping, lemnade Skytteanska professionen, med hvilken 
följer tillsyn (ifver denna ungdom. Han hade särskildt upplifvat det 
af testator, Riksrådet Frili. Johan Skytte fiu-ordnade s. k. Skytte- 
anska Collegium, medelst anställda disputations- och tal-öfningar 
m. m. Namnet på Atsidan är orätt graveradt. — K. Mk. o. 13-n i 
silfver. 

2. 

Åts. TUA SED MONUMENTA MANEBUNT. Bröstbil- 
den som på N:o 1, ineii med Xordstjerneordens kommen- 
dörsstjerna om halsen och ärkebiskopskorset. — Nedanför: 

G. A. E. 

Fräns. VALED. PRAESULI JAG. AX. LINDBLOM AR- 
Cni EP. DESIGN. CLER. O. GOTH. I afskärn.: lixc. ix oct. 

MDCCCV. 

Diam. 17] lin. (15 storl.). Grav. af G. A. Enegren. (St., på K. 
Myntet). Sedan Lindblom d. 1 Mars 1805 blifvit utnämnd Arkebi- 
skop, beslöt Linköpings stifts presterskap d. 9 Oct. samma år att 
låta prägla en minnespenning öfver sin afgaende styresman. Under 
de f()ljande åren, och ännu 1808, inkommo till K. Witterhets Ilistorie 
och Antiqvitets Akademien omvexlande förslag till ändringar i in- 
skrifterna. Först 1819 blef minnespenningen färdig, så att den kunde 
lemnas Arkebiskopen få dngar före hans död. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Lindlilom företog som Professor, i fiirening med några andra Aka- 
demiska läran", utaibetandet af ett Latinskt och Svenskt Lexikon, hvil- 
ket utkom 1790 och, oaktadt betydliga brister, på sin tid mottogs med 
bifall samt gaf åt honom såsom den mest framstående bland förfat- 
tarne ett visst lärdomsanseende. Konung Gustaf III:« ynnest beredde 
hans utnämning till Biskop i Link()ping, ehuru han icke hade vunnit 
rum på stiftets fcirslag. Denna racksamhetsskuld återgäldade han 
genom att å Pn-stcstandots vägnar 1789, i Ärkebiskopens frånvaro, 
underteckna Föi-ciiings och säkerhetsakten. För kyrkan och skolan 
var han en kraftfull och välvillig styresman och vann genom sin stat- 
liga figur, värdiga hållning, lediga talförmåga och drifvande verksam- 
het stort anseende. Med en ifver, som af inga betänkligheter stäfja- 
des, fortskyndade han omarbetandet af bibelöfversättningen , psalm- 
boken, katekesen och kyrkohandboken samt lyckades att för de båda 
.sednare vinna stadtastelse. Mången torde dock (inska att dessa re- 
former blifvit spara<le till en bättre tid. 



291 



ERIK ACHARIU8. 

Född d. 18 Oct. 1151. Med, Dir; Professor; Provin- 

dal-läkare i .Wadstena distrikt i Östergötland; Riddare 

af K. W. (X; Ledamot af K. W. A. 

Död d. 14 Äug. 1819. 

1. 

Åts. ER. ACHARIUS M. D. PROF. EQtJ. AtJR. Bröst- 
bilden, v. s. , i tidens drägt ined Wasaorden. Vid ne- 
dra kanten: nat. 17 57 den. I8I9. 

Fräns. TE REFERENT MUSCI TENERI FRAGILESQUE 
LICHENES. Berg ocli stenar samt en afhruten trädstam 
betäckta af lafvar. I afskärn.: socjo suo. meritiss. reg. acad. 

SCIENT. sv. MDCCCXLVr. 

Diam. 10{ lin. (7 storl.). Graverad af M. Fruinerie. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1846. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

1. a. 

Lik N:o 1, men på Fränsidan ordet TENERES i st. f. 
»teneri». 

Detta språkfel förekom på de först präglade exemplaren. Ny 
Frånsida (N:o 1) graverades genast och de på Akademiens högtids- 
dag utlemnade minnespenningarne indrogos, så vidt de kunde åter- 
bekommas. Ett och annat exemplar med den felaktiga inskriften fin- 
nes dock hos samlare. — B-n i silfver. 

Som naturforskare vann Acharius vidsträckt rykte genom sina 
skrifter om lafvarne (Lichenes), dels monografier, dels systematiska 
arbeten. Ehuru dessa sednare i utlandet framkallade hätska mot- 
ståndare och snart blefvo föråldrade, tillhör likväl Acharius äran att 
hafva brutit Vägen för den nya reformen inom denna del af vext- 
läran. Han var skicklig ritare och har tecknat många figurer till 
K. Wetenskaps Akademiens Handlingar, Thunbergs Flora Capensis 
och Swartz's Icones plantarum rar. Lidice Orienfalis. Hans namn 
har blifvit gifvet åt ett slägte och flera arter bland vexter och in- 
sekter. 



292 



NILS DALBERG. 



Född d. 1 April 17 3Ö. Med. D:v; Kongl Förste Lif- 

rned/cux; Beir/srdd ; Kommendör nf K. W. O.; Ledamot 

af k. W. A. Död d. 3 Jan. 1820. 

1. 
Åts. NILS 'DALBERG BERGSRÅD. Bröstbilden, h. 
s., i tidens drägt. — Under axeln: c. e 

Fräns. KL. SV. PATR. SÅLLSK. Kongl. Patriotiska 
Sällskapets vanliga jetonprägel. (Se pag. 182). 

Diam. 11 lin. (8 storl.). Atsidan grav. af C. Enhörning. (St, 
på K. Mviitet). Slagen 1808 af det anfijrda Sällskapet, till hvilket 
Dalberg sannna år skänkt 1000- Riksdaler Banko. — K. Mk. o. B-n 
i silfver. 



Ats. NIC. DALBERG M. D. COXSILIARIUS R. COLL. 
METALL. Hufvudet, h. s. — Nedanför: «. f. 

Fräns. SOCIO NATURAE STUDIOSISS. AMPLIS MU- 
NERIBUS DONATA ACAD. R. SCIENT. MDCCCXVI. 

Diam. 12i lin. (9', storl.). Grav. af M. Frumerie. (St. pa K. 
Myntet). Slagen 1816 af K. Wetenskaps Akademien, till hvilken 
Dalberg året förut hade fiirärat 4510 Riksdaler Banko till understöd 
för vetenskapliga resor inom Sverige och till bokk()p. — K. Mk o. 
B-n i silfver. 

Dalberg blef år 1768 anställd som Lifmedicus hos Kronprinsen 
Gustaf, af hvilken han åtnjöt stort förtroende. Då han 1781 på 
e»en begiiran entledigades frän denna befattning, mottog han råds- 
platsen i liorgs Collegium jemto flera andra bevis på Konungens yn- 
nest. Fiirst till Konungens diklssäng återkallades den fordna läkaren 
att gifva rad, da ingen hjelp mera stod att tinna. Hans försök, att 
genom kalla bad under de späda åren stärka Kronprinsen Gustaf 
Adolfs hclsa, har af samtiden blifvit bittert klandradt. Kallvatten- 
kuren hade da iinnu icke vunnit anhiingare. Dalberg egnade sig äf- 
ven ät historiska och naturvetenskapliga .studier. Ett (irtslägte, Dal- 
bergia, har fatt namn efter honom och Ofversten C. G. Dalberg, som 
hemsändt ve.vter frän Surinam. Af sin förmögenhet gjorde han fri- 
kostiga donationer till vetenskajjliga och välgiirande stiftelser. En 
dyrbar bnksanding skänktes till Linkr)pings gynniasiibibliothek. 



293 

, SAMUEL GUSTAF HERMELIN. 

Friherre. Född d. 4 April 1744. Berg.^rdd; Riddare 

af K K O.; Ledamot af K. JV. A. 

Död d. 4 Mms 1820. 

1. 

Åts. SAMUEL GUSTAF HERMELIN. Bröstbilden, li. 
s , i tidens drägt med niantelveck, — Nederst: c. e. 

Fräns. FÖR UTVIDGAD KUNSKAP OM FÄDERNES- 
LANDET FÖRKOFRADE NÄRINGAR BEFOLKADE ÖDEMAR- 
KER inom en eklöfskrans. I afskärn.: af medborgare och 

VÄNNER 1800. 

Diam. 16| lin. (14 storl.). Grav. af C. Enhörning. (St. på K. 
Myntet). Slagen enligt beslut af några Ridderskapet och Adelns le- 
damöter vid Norrköpings riksdag 1800. (Jfr Erik Andersson, pag. 
271 och Rutg. Macklean, pag. 281). — K. Mk. o. B-n i silfver. 



Ats. SAM. G. HERMELIN L. B. COLL. METALL. CON- 
SIL. EQV. DE ST. P. Bröstbilden som pä N:o 1. Vid ne- 
dra kanten: nat. 17 44 den. i 8 20. — Under axeln: m. f. 

Fräns. OB COLONIAS ARGT. DEDUCTAS PATRIOS 
SITUS PERLUSTRATOS. I afskärn.: socio MERrnssiMO reg. 
acad. scient. sv. MDCCCXXVni. 

Diam. 10| lin. (7 stork). Grav. af M. Frumerie. (St. pä K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1828. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

Frih. Hermelin blef 1770 Bergmästare »föv de ädlare verken», och 
företog 1782 — 1784 resor i Nordamerikas Förenta stater för att vidga 
sina kunskaper i bergsvetenskapen. I de Norrländska provinserna och 
i Lappmarken upptäckte han jerngrufvor, deribland Gellivare, anlade 
jernbruk, sågverk och 130 nybyggen-, bröt nya vägar, förbättrade 
flodfarten, samt ditkallade odlare, handtverkare och andra kunniga 
personer från rikets södra orter. Med stora uppottringar lät han på 
egen bekostnad upprätta och gravera kartor (UVer Sveriges flesta land- 
skap samt åtskilliga petrogratiska kartor. Vid riksdagarne uppträdde 
han med sjelfständighet och i fosterländsk anda. 



294 



FREDRIKA ELEONORA STENBOCK. 

Dotter af Ktwimarherren, sedan Lagmannen, vice Lanth- 
höf (lingen i Kronobergs Län, Grefve Gustaf Leonhard 
Stenbock. Född d. 31 Juli 1741. Hoffröken hos Drott- 
ning Lovisa Ulrika; Gift 1762 med Ofversten Friherre 
Henrik Falkenberg; Enka 1777. Död 
d. 10 \Vaj 1820. 

Ats. Namnbokstäfverna -i^ .S f/ sammanbundna 
och omslingrade af blomsterband, under en krona. 
Fräns. SEMPRE LA MEDESIMA. 

Åttkantig spelpenning af 11^ lin. diam. (9 storl.). Uppgifves 
vara graverad i Italien. Slagen af Riksrådet Frili. C. Fr. Scheffer 
1762. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



ERIK RUUTH. 

Född d. 24 Get. 1746. Grefve; En af Rikets Herrar; 
Ofverste Marskalk hos Drottning Hedvig Elimbeth Char- 
lotta; President i K. Kammar Collegium; Sedan Gene- 
ralguvernör i Pommern; Kansler för Greifswalds Uni- 
versitet; Riddare och Kommendör af K Maj-.ts O.; 
Kommendör m. st. k. af K. W. O.; Riddare af K. 
Carl XULs O.; Ledamot af K W. A. 
Död d. 25 Maj 1820. 

n 

Ats. GREFVE ERIC RUUTH EN AF RIKETS HERRAR. 
Hufvudet, I., s. - Nederst: c. ..nönsrso. 

T x^n^jS^^l"^'!^^^^ ^^^ RIK DOM BEREDD AT FÅDERNES- 
LA^DL^ GENOM UPPTAGNA STENKOLS-GRUFWOR 1805. 
mom en eklöfskrans. I afskärn.: af wänner och medbor- 
gare. Derunder en rosett. 

, .P'^'"; ^^ '■"• ^4 storl.). Grav. af C. Enhörning. Slagen 1805 
at ( ,r. Ruuths medinbei^vssenter i de Skånska stenkolsgrufvorna. - 
K. Mk. o. li-ii I silfver. 



295 

Gr. Ruuth atiijiit stort förtroende af Konung Gustaf III, under 
hvars regering han varit .Statssekreterare vid Handels och P'inans Ex- 
pedition, I*resident i K, Kammar Collegium samt derjemte använd i 
ilera andra offentliga uppdrag, sist som Landtmarskalk vid riksdagen 
i Gede 1792. Efter Konungens död aflägsnad till Generalguvernörs- 
platsen i Pommern, anklagades han och dömdes till ersättning af be- 
tydliga summor, hvilka han som Statssekreterare haft under sin för- 
valtning. Pcä begäran entledigad ur statens tjenst 1796, egnade han 
sin återstående lefnad at värden af sina egendomar samt förbättrin- 
gar i Svenska landtbruket och näringarne. Redan 1788 hade han 
erhållit privilegium pä de i Skåne befintliga stenkolsbrotten. Med 
drift och stor kostnad ordnades brytningen i Höganäs grufva, i hvil- 
ken Ruuth slutligen egde två tredjedelar. 



ABRAHAM NIKLAS E1)EL( RANTZ. 

Född d. 29 Jidl 1734. Friherre; President i K. Com- 
merce Collegiuvi; Chef för Svenféa telegraferna; Direk- 
tör i K. Landtbruk.s Akademien; En af de Adetion i 
Svenska Akademien; Kommendör af K. N. O.; Leda- 
mot af K. W. A. och af K. W. H. o. A. A. 
Död d. 15 Mars 1821. 

Ats. A. N. EDELCRANTZ L. B. R. COLL. COMM. 
PRAES. C. O. ST. P. Hufvudet, h. s. — Under kanten : m. f. 

Fräns. ILLO LAUDABIMUR AMBO. Apollo med ly- 
ran och Mercurius med kaduceen fasta en lagerkrans på 
en urna satt på en fotställning. I afskärn.: socio meritiss. 

DEF. MDCCCXXI R. AC. SC. 8V. 

Diam. \Qi\ lin. (7 stork). Grav. af M. Frnmerie. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1827. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

Frih. Edelcrantz (med namnet Clewberg, innan han 1789 adla- 
des) hade s 'm Docens i fysik och litterärhistoria samt slutligen Bi- 
bliothekarie vid A bo Universitet genom åtskilliga högtidsföredrag på 
vers och prosa ådragit sig Konung Gustaf lll:s uppmärksamhet, hvaraf 
f()ranleddes hans flyttning till Stockholm (1783), anställning som Kon- 
ungens Handsekreterare och Direktör fiir K. Spektaklenia samt uppta- 
gande i Svenska Akademien m. m. Af Gustaf IV Adolf befordrades 
han till Öfverintendent och Ucfkansler, af Carl XHl till President 
i K. Commerce Collegium, der han utan tvifvel biist fyllde sin plats. 



2!)6 

Dä Kronprinsen Carl Johan beslutat stifta en Landtbruks Akademi, 
infordrades förslag af Edelcrantz, som ock blef x\kademiens förste 
Direktör. Ett berömligt minne har han förvärfvat genom sina upp- 
finningar, dels egna 'dels andras af honom förbättrade, för tekniska 
och ekonomiska ändamål, hvaribland i första rummet må nämnas den 
optiska telegrafen, machiner för torkning af spanmål och för linne- 
spånad, en ny inrättning af luftpumpen, fiirenkling af ängmachiner 
och förbättring genom anbringande af säkerhetsventil. För uppfinnin- 
gen af optiska telegrafen och säkerhetsventilen i ängmachiner mottog 
han af den Engelska Society for the encouragement of arts and ma- 
nufactures belöningsmedaljer, på hvilka hans namn och uppfinningar 
voro med "rafstickel inristade. 



CARL MÖKNER. 

Född d. 1 Dec. 17 öö. Gr ef ve; En af Rikets Herrar; 
Fältmar.'<kalk ; O t v erst af hälla re i Stockholm; Kander för 
K. Krigsakademien; Biksstathdllare i Norge och Kansler 
för Universitetet i Christiania; Riddare och Kommendör 
af k. Majtts O.; Riddare af K Carl XlJLs O. 
Död d. 24 Juni 1821. 

1. 

Ats. NairiTibokstäfverna '^ ^£ sammanbundna, om- 
slin^^rade af blomstei-band, under greflig krona. 

Frans. TLMMKRMAXS ORDENS STORMÄSTARE. På 
en afskuren kolonn ligga ordförande insignierna, en kom- 
mandostaf, ett svärd och en klubba. Deröfver ett öga i 
en strålande ti-ekant. I afskärn.: lyckligex återkommen 

1818. 

Diam. 13] lin. (11 stork). Grav. af C. Enl^rning. Slagen, vid 
Grefve M<jnier.s återkomst från Norge i slutet .af år 1818, af Tim- 
mermansorden, hvars Stormästare han hade varit sedan 1804, och 
till hvars hospital han lenmat 2000 Rdr Banko af medel, som Kron- 
prinsen Carl Johan upplåtit honom att fritt använda. Frånsidans 
stamp är skadad. — K. Mk. i bronz; B-n i silfver. 

2. 

Ats. (illEFVE CARL MÖllNER EN AF RIKETS IIER- 
UAK. Jiröstbildcn, li. s., i Imrnrsk med uniformskrage, 
serafimerbandet och K. Carl Xlll:s Orden. — Nederst: 



c. 



297 

Frans. Densamma som till N:o 1. 

Storleken 111. ni. soiii N:u 1. I stället för den förra, provisoriska, 
utarbetades denna nya Atsida, att förenas med Frånsidan af N:o 1, 
och lemnades Gr. Minner pä ordens hcigtidsdag den 13 Mars 1819. ^ — ■ 
K. Mk. o. B-n i silfver. 

Mörner blef 1794, som Öfverste och General Adjutant, vice Gu- 
vernör för Konung Gustaf Adolf, hos hvilken han varit Kavaljer se- 
dan 1787. Det stora inflytande han egt på den omyndiga Konungen 
förmådde icke g()ra sig gällande hos den fullmyndiga. Som Sekund- 
chef för Svea Litgarde deltog han, ehuru med ogillande af Konungens 
politik, i Pommerska kriget. Vid gardesregementernas upplösning 
1808 nämnd till Öfverste för Skaraborgs regemente, vägrade han att 
mottaga denna transport och lemnade statens tjenst, till dess, efter 
regementsförändringen 1809, han förordnades att mottaga befälet öf- 
ver södi'a armeen, hvarefter han samma år återgick till sin chefs- 
plats vid Svea Lifgarde. Som Ofverståthållare (från 1812) utveck- 
lade han stor verksamhet i afseende på hufvudstadens förskönande, 
samt undervisningsverkens, municipalstyrelsens, sjuk- och fattigvår- 
dens ordnande m. m. Ar 1815 lemnades honom af Kronprinsen Carl 
Johan en summa af 40,000 Rdr Banko, hvilken efter hans förslag 
utdelades till välgörande inrättningar inom staden. Afven på riks- 
stathållareplatsen i Norge (från 1816) vann han aktning och tillgif- 
venhet. Efter återkomsten till Stockholm (1818) drog han sig till- 
baka från statens tjenst. 



ANDERS JAHAN RETZIUS. 

Född d. 3 Ocf. 1742. Professor i natur all dstoiia (zoo- 
(ji t)ch botanik), ekonomi och kemi vid Lunds Univer- 
sitet; Riddare af K. N. O.; Ledamot af K W. A. 
• Böd den 6 Oct. 182L 

Åts. A. J. RETZIUS HIST. NAT. ET OEC. PROF. 
LUND. EQV. AUR. Hufvudet, h. s. Vid nedra kanten: 
N. D. 3 OCT. I7ii> D. D. ti OCT. 1 8 VI. — Nedanför bilden: m. f. 

Frans. SCRUTATOR OPUM SOLERS VINDEXQUE 
MEARUM. Blomstergudinnan, stående, med högra han- 
den stödd pä Svenska riksskölden och i den venstra lull- 
lande den efter Retzius benämnda vexten Ketzia capensis. 
Bakom henne en plog. I afskärn.: r. ac. sc. svec. soc. sug 

MERITISS. 1842. 



298 

Diam. 1()[ lin. (7 stoil.). Grav. af M. Frumerie. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1842. — !v. Mk. o. 
B-n i si I f ver. 

Retzius har utgifvit förtjenstfulla vetenskapliga afhandlingar inom 
alla grenar af den vidtomfattande profession han innehade och år 
1812 franträdde. Derjerate sökte han genom sin Flora oeconotnica och. 
andra skrifter göra allmänheten delaktig af vetenskapliga forskningens 
upptäckter. Flera bland hans lärjungar hafva vunnit verldskunnigt 
lärdomsrykte. Han var den egentliga stiftaren (1778) af Fysiografiska 
Sällskapet i Lund, som den 8 Mars 1778 erhöll konglig stadfästelse, 
och var dess Sekreterare från 1781 till 1815. Till Universitetet 
skänkte han sina betydliga samlingar af naturalster och antiqviteter. 



ERIK AF AVETTERSTEDT. 

Föihl cL 12 Ang. 1736. Friherre; President; Ofuerdi- 

rektör vid Landtiiiäteriet; Landshöfdiiig i Up.saln Län 

och Ståthållare pd Upmla slott; Kommendör af K. 

N. O.; Ledamot af K W. A. Död 

d. 15 Dec. 1822. 

Ats. E. AF WETTERSTEDT L. B. PRAES. C, O. ST. P. 
Hufvudet, h. s. — Nedanför: m. fiufmkiue. 

F ra 11 8. DESIGNAT JUSTA COLONIS. VAX råmärke af 
fem i-esta .stenur (s. k. fenistenarör) i niidteii af en genom 
skogen npphnggen rågångslinea. I afskiirn.: socio de rurib. 

PATRIAE DKFINIEND. MERITLS.S. R. ACAD. SC. 

Diam. \\\\ lin. (11 stork). Grav. af M. Frumerie. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1820. — K. Mk. o. 
B-n i silfver, 

I'iih. Wetterstedt bicf 1777 Öfverdirektiir vid Landtmäteriet, 
hvilken befattning lian bibehöll intill sin dikl, ehuru han sedermera 
eker hand befordrades till Kammarråd, Ledamot af allmänna ären- 
denas beredning och slutligen (1794) Landshöfding. Han var en kun- 
nig, driftig och i Hera extra befattningar använd einbetsman, arbe- 
tande ej blott för landets uj)i)mätning, utan äfven tVir dess uppodling. 
Fiireträdesvis har han, i bada. dessa afseenden, gagnat Finland och 
Skåne. 



299 



DAYII) VON 8CHULZENHEIM. 

Född d. 16 Mars 1732. A [ed. D:r; I{omm</ens Förste 
Archiater; Ordförande i K. Sundhets Collegium; Kom- 
mendör ni. st. k. af K. W. O.; Ledamot af K. W. A. 
Död d. 24 April 1823. 

Åts. DxVV. A SCHULZENHEIM PRAES. R. COLL. SAN. 
COM. ORD. VAS. Hufvudet, h. s. — Nedanför: m. frumkrik. 

Frans. ACUMINEET VIGILANTIA. Minerva Hy- 
giiea eller salutifera i harnesk och kask, hållande i högra 
handen en hasta pura eller uddlös lans, lägger venstra 
handen pä ett rundt altare omslingradt af en orm. Vid 
gudinnans fötter sitter ugglan på ormens stjert. I afskärn.: 

CLARO PER LIV. ANX. SOC. ACAD. R. SC. SV. 1814. 

Diam. 13 lin. (10 storl.). Grav, af M. Frumerie. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1814, då v. Schul- 
zenheim var senior biand Akademiens Ledamöter. Den sammansatta 
figm'en (figura panthea) jemte öfriga sinnebilder på Frånsidan be- 
teckna den medicinska klokheten grundad på skarpsinnighet och vak- 
samhet. Ugglan, som fäster sin fot på ormen, hänsyftar äfven på 
Schulzenheimska vapnet. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Schiilzenheim (förrän han 1770 adlades, kallad Schultz) var As- 
sessor i Collegium Medicum , Professor i barnförlossningskonsten m. m. 
då han 1778, missnöjd med regeringens grundsatser, på en gång ned- 
lade alla sina enibeten och drog sig undan till sin egendom på lan- 
det, der han ifrigt arbetade på förbättringar i landtbruket och får- 
skötseln, i öfrigt egnande sig åt finansvetenskapliga studier samt riks- 
dagspolitiken. Först 1809 trädde han äter i statens tjenst som Prs- 
ses i K. Collegium Medicum, hvilket embetsverk under hans styrelse 
erhöll ny organisation med benämning af K. Sundhets Collegium. Sin 
utmärkta fiirmaga att ordna och styra hade han redan under första 
perioden af sin läkareverksamhet ådagalagt, då han genomdref an- 
läggningen i Stockholm af ett koppympningshus (1766) och ett all- 
mänt barnbördshus (1775), vid hvilka inrättningar han anställdes som 
vårdare och förste läkare. Under resor i England och andra länder 
(1754 — 1756) hade han tagit kännedom af smittkoppympningen och 
införde densamma, under långvarig kamp mot allmänh(^tens fruktan 
och fördomar. Hans bröstbild har blifvit uppställd i Sundhets Col- 
legii sessionsrum äfvensom i Carolinska Institutets lärosal. 



:M)0 



CA8PER ISAK MICHAEL EHREXBORG. 

Född d. 17 jS^or. 1788. Vice Landshöfdim/ i Slcnra- 
borgs fjin; RikeU Ständer.-^ Justitie Oinbudsnian; Rid- 
dare af K. N. O. Död d. 16 &pt. 1823. 

Åts. CASPER ISAAC MICHAEL EURENBORG. Bröst- 
bilden, h. s., i tidens drägt. Vid ned ra kanten: född 1788. 
DÖD I8i>3. — Under axeln: e. 

Frans. ÅT FÖRTJENSTEN AF TACKSAMMA MED- 
BORGARE. — 1826. inom en eklöfskrans. 

Diam. 19' lin. (19 storl.). Grav. af G. A. Enegren, (St. pä K. 
Myntet). Slagen 1826 af subskribenter, till det mesta inom Skara- 
borgs Län , der Ehrenborg , som Landssekreterare och slutligen 'som 
t. f. Landshöfding hade vunnit odelad aktning och tillgifvenhet. — 
K. Mk. o. B-n i silfver. 

Ehrenborg hade, efter tjenstgöring i Krigsexpedition af Kongl. 
Maj:ts Kansli och i K. Kammarrätten, vid 22 års ålder blifvit Lands- 
sekreterare i Skaraborgs Län; erhöll senare namn af Förste Expedi- 
tionssekreterare och förordnades 1821 till vice Landshöfding. Ut- 
märkta embetsmannaförtjenster, klok omtanka och outtröttligt nit 
hade gifvit hcjnom ett välförtjent anseende, hvilket föranledde hans 
val vid 182.'i års riksdag till Rikets Ständers Justitie Ombudsman; 
men knapt hade han hunnit tillträda denna nya befattning, innan dö- 
den satte en gräns för hans verksamhet. 



NILS VON EOSENSTEIN. 

Född d. 12 Dec. 17 52. Jur. D:r; Landshöfding; t. f. 
Statssekreterare för Fcdesiastikärender ; En af de Ader- 
ton i Svenska Akademien och Akademiens ständige Se- 
kreterare; Kommendör af K. A^. O.; Ledamot af K. 
W. A. och af K. W. H. o, A. A. Död 
d. 7 Aug. 1824. 

1. 

Åts. MLS V. ROSENSTEIN LANDSHÖFDING C. AF 
N. O. Ilnfvudet, li. s. — Nederst: c. t. 



801 

Frans. EN AF SVENSKA- ACADEMIEN. 

Diam. lU lin. (8 storl.). Grav. af C. Enhörning 1808. (St. 
pä K. Myntet). Se vidare under Gr. Gustaf Fredrik Gyllenborg, pag. 
260, der samma Frånsida förekommer. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



Ats. X. v. ROSENSTEIN MAANIIERRA K. P. T. O. 

( Kominenclöre pohjaii täliden ordenista; på Svenska: 

N. v. R. Landshöfding Kommendör af Nordstjerneorden). 
Hufvudet, h. s., bildadt efter N:o 1. — Nederst: c. e. 

Fräns. SÅRJETTYNELDÅ SÅYLYTETYLDÅ. (Pä Sven- 
ska: Af den krossade, af den räddade). Ett antikt far- 
tyg, med bruten mast, inlöpande i en hafsvik mot land. 
1 iffskärn.: suom. seurak. stockh. i. si 4. (Suomen Senraku- 
rialda Stockholmisa; pä Svenska: Af Finska församlingen i 
Stockholm). 

Diam. 13 lin. (10 storl.). Grav. af C. EnlKirning. Slagen af 
Finska nationela församlingen i Stockholm 1814, af tacksamhet fiir 
Rosensteins, i egenskap af Statssekreterare för Ecclesiastikärender, 
ådagalagda omsorg att bibehålla församlingen, som hotats med upp- 
lösning efter Finlands åtskiljande från Sverige. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. ' 

3. 

xits. NICOLAUS A ROSENSTEIN FILIUS. Bröstbilden, 
h. s., med mantelveck och Nordstjerneordens krachan. — 
Nederst: m. frumerie. 

Frans. CENTRALE ET NOBILE SIDUS. En del af 
himmelsgloben med Nordstjernan i midten, omgifven 
af svagare tecknade konstellationer. Vid nedra kanten: 

SOCIO SUG REG. ACADEMIA SCIENT. 

Diam. 13| lin. (lOi storl.). Grav. af M. Frumerie. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1821. — K. INlk. o. 
B-n i silfver. 

Rosenstein hade under tvenne års vistande som Ambassadsekre- 
terare hos Grefve Creutz i Paris gjort närmare bekantskap med Frank- 
rikes bildning och utmärktaste män samt sjelf blifvit så fcirdelaktigt 
känd, att Konungen kallade honom till lärare för Kronprinsen Gustaf 
Adolf. Hans lyckliga fcirfattaregåfvor hade redan f()re utresan fästat 
Drf)ttning Lovisa Ulrikas uppmärksandict och tillskyndat honom se- 



302 

kreterareplatsen i hennes Witterhets Akademi, hvilken dock kort der- 
efter »emm Drottningens död (1782) upplöstes. Som Sekreterare i 
vSvenslfa Akademien från dess stiftelse, Kanslerssekreterare vid Up- 
sala Universitet (1785—1799) och slutligen som t. f. Statssekreterare 
för Ecclesiastikärender (1809—1822) har Rosenstein utöfvat ett vid- 
sträckt och mäktigt inflytande pa den vetenskapliga och vittra bild- 
niniren inom fäderneslandet. Jemte det han genom egna skrifter gif- 
vit vpperliga UKuister för Svenska språkets behandling i obunden stil, 
liar han nfed faderli!: omvårdnad beskyddat, uppmuntrat och vägledt 
inånga af sin tids lärdoms- och vitterhetsidkare. 



GUSTAF VON PAYKULL. 

Född d. 21 Aiuj. 17 Ö7. Friherre; Hof marskalk; Kandi- 

vad; Protokoll.'<f<ekreterare i Utrikes expeditionen af Kongl. 

Majtts Kansli; Riddare af K. N. O.; -Ledamot af K. 

W. A, Död d. 28 Jan, 1826. 

Åts. GUST. A PAYKULL L. B. MARESCH. AUL. ET 
EQ. AUR. O. DE ST. P. Hiifvuclet, v. s. V^id nedra kan- 
ten: NAT. ITT)/ DEN. icS:>i). — Under bildens kant: m. f. 

F r å n s. OPERIUUE FAVENS IN SPEMQUE LABORANS. 
Ett 1)i fl}gande till sin kupa. 1 afskärn.: socio acad. reg. 

se. IIOLNE. MDCCCXXIX. 

Diam. 10', lin. (7 'storl.). Grav. af M. Frumerie. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1829. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

Frih. Paykull uppträdde i yngre åren som författare i poesi och 
dramatik och som öfversättare af Grekiska dikter. Egnade sig sedan 
med större framgång at naturhistoriska studier och anlade på sin 
egendom Vallo.v Säby i Upland ett museum, hvilket genom hans 
utomordentliga sandingsifver, vidsträckta resor och litterära fiirbindel- 
.ser blef siirdeles rikt pa fåglar ocli insekter, dem han slutligen skiinkte 
till K. Wetenskaps Akademien. Som frugt af sina forskningar, hvilka 
fiiretriidesvis omfattade entomologien, utgaf han från trycket mono- 
grafier »ifver några insektklasser samt en Fauna Scecica i 3 delar, 
upptagande Svenska Coleoptera. 



803 

JOHAN AVINBOM. 

Född d. 9 Oct 1746. Th. D:r; Förste TheoL Pro- 
fessor vid, Upsala Universitet och Doiirprost; Ledamot 
af K N. O. Död d. 9 Oct. 1826. 

Åts. JOU. WiXBO.M TH. D. PROF. PR. ARCIJIPR. 
UPS. M. O. ST. P. Bröstbilden, h. s., i prestdriigt. — 
Under axeln: g. a. e. 

Frans. PATERXA BEXEFACTA ADFECTU XON MU- 
XERE REPEXDEXS. 1 afskärn.: vestrogoth. juvext. ups. 

MDCCCXVIII. 

Diam. 11^ lin. (8 storl.). Grav. af G. A. Enegren. fSt. pcå K. 
Myntet). Slagen af "NVestgöta nations studerande i Upsala 1818. 
lJ:r Winbom hade sedan 1800 varit Inspector för denna nation och 
lemnade betydliga bidrag till uppbyggande af dess nationshus. — K. 
Mk. o. B-n i silfver. 

D:r Winbom ei"höll ffu-st vid 49 ars ålder en ordinarie profession 
i theologi, sedan han fem ar fiirut blifvit e. o. Professor, och ut- 
nämndes 1805 till P'()rste Theol. Professor och Domprost. Hans för- 
man Arkebiskop v. Rosensteiu yttrade vid grafven: '>^^'inbom hade 
ej den farliga gäfvan af en inbillningskraft, som förvånar genom nya 
skapelser, men icke sällan svindlar, sväfvande i rymderna; ej det 
slags genomträngande snille, som f()rändrar vetenskapens form, ska- 
par nya methoder för forskningen och lemnar sitt minne att förvaras 
i häfderna. ]\Ien han var grundligt underbyggd både i sin hufvudsak, 
theologien, och dess hjelpvetenskaper. Ett säkert minne, redig fatt- 
ningsgafva, klart framställningssätt utmärkte honom som vetenskaps- 
man och lärare.» Derjemte omfattade han med kärlek äfven botanik 
och entomologi och hade i yngre aren gjort forskningsresor i flera 
landsorter, till och med i Lappland. Åtskilliga stipendiistiftelser för- 
vara hans minne. 



ERIK GADELIUS. 

Född d. 16 Juni 1118. Med. D:r; Professor i tlieo- 

retisk medicin vid K. Carolinf^ka Institutet i Stockholm; 

Riddare af K. W. O.; Ledamot af K. W. A. 

Död d. 2 Febr. 1827. 

En minnespenning, pa h vilken Gadelius nänme.s bland 
Svenska Läkare Sjlllskapets stiftare, se under Frih. Ber- 
zelius (t 1848). ■ 



304 

Gadelius öfVade en ' gagnrik verksamhet ej blott som läkare, utan 
äfven ffenora den undervisning han meddelade både i theoretisk och 
praktisk medicin samt anatomi vid K. Carolinska Institutet och genom 
sin vård om Sabbatsbergs brunn, fattiginrättning och sjukhus. I för- 
eninw nied Berzelius började han utgitVa en Journal för läkare och 
fältskärer. Ifrig vän af förslaget ntt g()ra prester till läkare, htill 
han för detta ändamål flitigt besökta populära föreläsningar. Vid 
Läkare Sällskapets stiftelse blef han dess förste Sekreterare, hvilken 
befattning lian bestridde i 4 år och efter någon tids af brott äter i 3 
år. Hans vackra auatomisk-pathologiska samlingar förenades med 
Carolinska Institutets. 



HANS WACHTMETSTER. 

Grefve. Född d. 31 Juli 1793. Land.^höfdinff i Ble- 
kinge Län; Riddare af K. N. O. Död 
d, 8 Å^ov. 1827. 

Åts. HANS WACHTMEISTER FÖDD D. 31 lULU 1793 
DÖD D. 8 NO V. 1827. 

Frans. FLIT OCH LANDTMANNA DYGDER BLIl^VE 
EDER GÅRD ÅT HANS MINNE. Ett upprätt stående kors 
med deretnot lutande ett lågande bjerta och ett ankare 
(trons, hoppets och kärlekens sinnebilder). 

Diam. lOJ lin. (7 storl.). Grav. af M. Frumerie. Slagen 1828 
af Gr. Wachtmeistcrs enka Fru Grefvinnan Agatha Wrede, att ut- 
delas till underhafvande på den aflidnes egendom Johannishus i Ble- 
king. — K. Mk. o. H-n i silfver. 

Den alltfiir tidigt bortgångne Gr. W;ichtmeister hade varit t. f. 
lievisionssekreterare med Laguums titel, när han 1822 blef vice och 
f(')ljande aret ordinarie Landshöfding i Blekinge Län, der han vann 
allmiin aktning och tillgifvenhet. 













%J: 





^^^ rufj 5'/^ 



805 



ERIK HAGSTROM. 



Född d. 2 Dec. 1760. Ofverdirektör vid Göta kamd- 

verk; Riddnre af K. W. O.; Ledamot af K. W. A. 

Död d. lö Dec. 1827. 

Åts. ER. HAGSTROM SUPR. DIR. EQU. DE ORD. WAS. 

Bröstbilden, h. s. , i tidens driigt med Wasaorden. Vid 
nedra kanten: nat. I7 0a denat. is 27. — Under axeln: f. 

Fräns. TE FLUVII TE SAXxV LOQUUNTUR. En sluss 
mellan tvä berg, med masttoppar uppstickande öfver sluss- 
portarne. Vid sidan en praktfull vas pä en fot, omgifven 
af kugghjul, vinkelhake m. m. I afskärn.: soc. meritiss. 

REG. AC. se. SVEC. MDCCCXLHI. 

Diam. 10^ lin. (7 storl.). Grav. af M. Frumerie. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1843. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

Hagström erhr)ll 1788 inseende öfver det af Riksrådet, Presi- 
denten m. m. Gr. Nils Adam Bjelke anlagda, sedermera år 1818 af 
Konung Carl Johan inköpta, Elfdals porfyrverk i Dalarne, hvilket 
under hans ledning sattes i stånd att lemna konstarbeten, lika ut- 
märkta genom formens skönhet som materiens förträfflighet och ar- 
betets fulländning. Bland dessa förtjenar att i främsta rummet näm- 
nas den a minnespenningen afbildade porfyrvasen, som finnes uppställd 
framf(3r Rosendals kongl. lustslott „pa Djurgården vid Stockholm. An- 
ställd som Ofvermekanicus, med Ofverdirektörs namn, vid Göta ka- 
nalverk (1815), blef han Grefve v. Plåtens förnämsta biträde till full- 
ändandet af detta för upphofsmännen nch fäderneslandet hedi^ande 
jätteverk. 



ADOLF FREDRIK WEDENBERG. 

Född d. 26 Ort. 1743. Med. D-.r; Lifmedkm ho.^ En- 

kedrottnwf/ Sofia MiKjdalena; FöfeMandare för barn- 

böixU- ock handiuset Pro Patria; Riddare af K. W. O. 

Död d. 1 Mars 1828. 

Åts. A. F. WEDENBERG REG. MED. PRIM. EQV. 
ORD. VAS. Hufvudet, li. s. — Nedanför: m. fkimkrik. 

20 



Frans. SPES MATRUM SOBOLUMQUE SALUS. Diana 
Lucina, med halfniänen öfver hiifviidet, stående ined en 
blomma i högra och en brinnande fackla i venstra han- 
den. I afskärn.: socio sexiori cura puerp, et orph- per 

XLII AXN. MERITISSIMO SODALITAS PRO PATRIA. 

Diam. 13-^ lin. (11 stor!.). Grav. af M. Frunierie. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Kongl. Sällskapet Pro Patiia 1820, då Weden- 
berg var Sällskapets äldsta Ledamot. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

D:r "Wedenberg, på sin tid en ansedd läkare, hade från 1779 
utan lön ftirestått det anfih-dii sällskapets barnhördshus och barnhus. 



JOHAN A\ II.HELM DALMAN. 

Född d. 4 Nov. 1787. Med. D:r; Professor; K. We- 
tenskaps Akadennens Bibliothekarie och Intendent öfver 
dess zoologiska museum; t. f. Professor i naturalhisto- 
ria vid K. Carolinska Jnstitutet; Ledamot af K. W. A. 
Död d. 12 Juli 1828. 

Åts. J. W. DALMAN PROF. MUS. ZOOL. PRAEF. 
Hufvudet, h. s. Vid nedra kanten: n. i 78 i. o. i<S28. — 
Under kanten af halsen: l a. 

Fräns. SOCIO ML^'1F. STUD. ENTOMOLOG. ET PA- 
LAEONTOL. PROMOTORl omkring en lagerkrans. Vid nedra 
kanten: r. acad. sc. svec. I8«o. 

Diam. lOi lin. (7 storl.). Grav. af Fru Lea Ahlborn född Lund- 
gren. (St. på K. Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 
1860. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Dalman hade från början bestämt sig att studera bergsvetenska- 
pen, men drogs af oemotståndlig hog till natnralhistorien. Sedan 
1818 anstJilld vid K. Wetenskaps Akademien, har han i sina års- 
berättelser om zoologiska vetenskapernas framsteg (1821 — 1828) och i 
Akademiens Handlingar meddelat h-ugterna af sina grundliga forsknin- 
gar, fiiniträdesvi.s omfattande entomologien och paheontologien, hvar- 
vid hans utmärkta fiirmaga att rita blef honom till stor nytt^. Många 
ejiskilda och vetenskapens vänner sörjde hans alltför tidiga bortgång. 
Åtskilliga petritikater och andra naturalster hafva upptagit hans namn. 



307 



FREDRIK AVILIIELM EHRENHEIM. 



Född d. 29 Juni 1153. Friherre; Kandipresident ; 

Kommendör af K. N. O.; Ledamot af K W. A. och 

af K W. H. 0. A. A. Död d. 2 Awj. 1828. 

Ats. FR. EHRENHEIM L. B. R. A CANCELL. COLLEG. 
PRAES. Bröstbilden, h. s., i mantelveck med Nordstjerne- 
ordens krachan. Vid nedra kanten: nat. 1753 ob. I8i>8. — 
Under axeln: m. k. 

Fräns. SAPERE ET FARI. Ett olivträd, mot hvars 
stam stöder sig en kaducé; vid sidan, på marken, står 
Minervas uggla. I afskärn.: sodali praecellentiss. acad. 

R. SCIENTIAR. I8l>9. 

Diam. 10| lin. (7 storl.). Grav. af M. Frumerie. (St. på K. Myn- 
tet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1829. — K. Mk. i silfver. 

Åtsidan omgjord, utan gravörens namnbokstäfver. — B-n i silfver. 

Frih. Ehrenheim började sin verksamhet i statens tjenst inom 
Riks Archivet; men ingick snart på den diplomatiska banan. Sedan han 
några år som Chargé d'affaires, shitiigen Minister och Envoyé extra- 
ord. varit anställd i Dresden ocJi Köpenhamn, återkallades han och blef 
1797 t. f. Hofkansler samt 1801 Kanslipresident. Efter regentomby- 
tet 1809 nedlade han sina embeten och lefde sedan för vetenskapliga 
forskningar, företrädesvis inom geologiens, kemiens och fysikens om- 
råde. Som diplomat vann han ett aktadt namn både inom och utom 
fäderneslandet. Hans skrifter, så väl embetsmannens som vetenskaps- 
mannens, röja ovanlig skarpsinnighet och utmärka sig genom ädel 
vältalighet. 



CARL PETER THUNBERG. 

Född d. 11 Nav. 1743. Med. D:r; Professor i medi- 
cin och botanik vid Upsala Universitet; Kommendör af 
K. W. O.; Ledamot af K. W. A. Död 
d. 8 Ang. 1828. 

1. 

Åts. C. P. THUNBERG M. D. BOT. PR. R. O. W. COM. 
f^röstbilden , h. s., i akademisk uniform, med kommendörs- 
bandet. — Under axeln: c. k. 



808 

Frans. INSPECTORI SUO Px\TERNAE PER XXIX 
ANNOS CURAE MEMOR STUD. lUVENTUS UPS. SMOLAN- 
DICA MDCCCXVIII inom en lagerkrans. 

Diam. 11 lin. (8 storl.). Grav. af C. Enhöniing. (St. på K. 
Mvntet). Slagen af Småländska nationens studerande vid Upsala 
Universitet ocli lemnad på Thunbergs 76:te födelsedag d. 11 Nov. 
181g. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



1. a. 

Lika med X:o 1, utom ordet COMM. på Atsidan. och 
på Frånsidan UPSAL. samt punkt efter årtalet. 

Storl. m. m. som X:o 1. Emedan stamparne genast togo skada, 
gjordes nva, sådana de under N:o 1 beskrifvas. Exemplar i silfver 
förvaras i Brukspatron C. Östbergs (f. d. J. Scharps) samling. 



Ats. C. P. THUNBERG MED. ET BOT. PROF. UPS. R. 
O. W. C. Hufvudet, 11. s. Vid nedra kanten: nat. I7'i:i 
DENAT. 1828. — Under halsen: m. f. 

F r än s. SUIS LATE REGINA TRIUMPIIIS. B 1 o m s t e r - 
gudinnan stående håller i handen vexten Thunbergia 
capensis. I afskärn.: socio suo MERrnss. r. acad. scient. 

SVEC. 

Diam. lOi lin. (7 storl.). Grav. af M. Frumerie. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1832. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

Thunberg vann vidsträckt rykte genom sina sjuåriga resor i sö- 
di"a Afrika, på Java, Ceylon och i Japan, livilka satte honom i till- 
fälle att samla rika skördar af förut okända vexter, dem han i mänga 
större och mindre arbeten beskrifvit. Dessa samlingar jemte böcker 
och mynt skänktes till Upsala Universitet. Den till Universitetet upp- 
låtna fordna slottsträdgården anordnades af honom till botanisk träd- 
gård, der museum m. H. byggnader uppfördes och invigdes 1807, hun- 
drade år efter Linnés fiidelsedag. Ett örtslägte och ett stort antal 
arter af vexter och insekter bära Thunbergs nanm. 



309 



FKEDIUK ADOLF UJ.IMK dUONSTEDT. 

Grefve. Född d. 1 Dec. 1744. Landshöfdmg i Gefie- 

borgs Län; Kommendör af K. N. O. 

Död d. 14 April 1829. 

Åts. F. A. U. CRONSTEDT COM. GUB. GEFLEB. på 

ett band. Bröstbilden, h. s. , med mantelveck. — Ne- 
derst: c. E. 

Fräns. OB MERITxV IN SCHOLAM ELEMENT. GEVA- 
LIENSEM FUNDATOR. 

Diam. 13 lin. (10 storl.). Grav. af C. Enhörning. (St. på K. 
Myntet). Slagen 1808 af den s. k. Elementarskolans i Gefle stiftare 
Commercerädet P. Brändström, att användas som prisbelöning åt yng- 
lingar i nämnda skola. En större minnespenning med stiftarens bild 
präglades tre år senare för samma ändamål (se pag. 267). — K. 
Mk. o. B-n i silfver. 

Grefve Cronstedt var Hofintendent, innan han 1781 blef Lands- 
liöfding i Gefleborgs Län. Ar 1792 förordnades han till en förrättning 
i Pommern, hvarifrån han återvände till sitt Län så snart riksdagen 
i Gefle blifvit afslutad. Tog 1812 afsked frän Landshöfdingeembetet. 



HANS NIKLAS SCHWAN. 

Född f/. 12 Juni 1764. Grosshandlare i Stockholm; Di- 
rektör i Ostindiska kompaniet; shäligen Statsråd; Kom- 
mendör ni. st. k. af K. W. O.; Riddare af K. N. O.; 
Ledamot af K. W. A. Död d. 1 Maj 1829. 

Åts. H. N. SCHWAN \\m GÅNGEN TALEMAN. Bröst 
bilden, h. s., i Wasaordens konnnendörsdrägt med ordens- 
kedja. — Nederst: m. fkimekie sc. 

Fräns. BORGARE- STÅNDETS TILLGIFVENHET inom 
en eklöfskrans. 

Diam. 17j^ lin. (IG storl.). Grav. af M. Frumerie: (St. pa K. 
Myntet). Slagen af Borgareståndet vid 1823 års riksdag, tlen fjerde, 
mider hvilken Schwan inom detta stånd med kraftig hand hade fört 
ordförandeklubban. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



aio 

Schwans allmänt kända och erkända skicklighet och nit, ej min- 
dre som affärsman och deltagare i kommunala bestyr, än som folk- 
ombud i Banken och vid riksmöten samt som sitt stånds Talman 
1809, 1812, 1815 och 1823, föranledde Konungens beslut att in- 
kalla honom i Statsrådet (1828) — en utnämning, som på sin tid 
väckte utomordentligt uppseende, af det skäl att aldrig förut någon 
ofrälse ledamot der intagit plats. Döden ryckte honom likväl snart 
bort från denna vidsträcktare verkningskrets. 



SAMUEL LORENS ÖDMANN. 

Född d. 25 Dec. 1150. Tk. D:r; Professor i pasto- 

rcdtheologi och Direktör öfver Seminarium för prestbild- 

niru/ vid Upsala Universitet; Ledamot af K, N. O.; 

Ledamot af K. W. A. och af K. W. H. o. A. Ä. 

Död d. 2 Oct, 1829. 

Åts. SAM. ÖDMAN S. S. THEOL. DOCT. ET PROF. 
Hufvudet, 11. s. , med utvikt krage kring halsen. — Ne- 
danför: M. F. 

Frans. QUAESIVIT LUCEM SPARSITQUE REPER- 
TAM. Ett upprätt kors och deröfver en strålande stjerna. 
Vid korsets fot en lyra, en lagerkrans samt ett perga- 
mentsblad och en penna. I afskärn.: reg. ac. scient. soc. 

SUG MERITISS. 

Diam. 10] lin. (7 stork). Grav. af M. Frumerie. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1837. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

Odmann hado som Skolmästare, sedan Komminister vid Pil- 
hamn pa Ingarön inom Wermdö pastorat egnat sig åt naturhistoriska 
studier och skref zoologiska afliandlingar, hvilka beredde honom kal- 
lelse till ett rum i K. Wetenskaps Akademien. Andra skrifter till 
fiirklaring af bibeln m. ra. gåfvo ett lärdomsrykte, som föranledde 
hans anställning, utan ansökning, vid Upsala Universitet som Adjunkt 
i theologi 1790 och som Professor 1799. Efter en redan under 
vistandet i skärgården ådragen svår frossa lefde han nära 50 år 
inom sitt starkt upphettade rum, under fortfarande skräck för vatten 
och frisk luft, till det mesta liggande på sin säng, der han skötte 
Kina liirarealigganden, deltog i kommitearbeten, skref psalmer, veten- 
skapliga och populära arbeten m. m., utöfvande för lång tid ett 



311 



mäktigt inflytande på dtii presterliga bildningen i fäderneslandet. 
Ehuru sålunda stiingd från verlden egde han likviii noggran känne- 
dom om afliigsna folk ocli liinder genom att flitigt studera resbeskrif- 
ningar, af hvilka han utgaf en stor mängd i öfversättning eller sam- 
mandrag, stundom mera innehallsrika än originalen. 



CARL GUSTAF af LEOPOLD. 

Född d. 2 April 1156. Kansliråd; Ledamot i K. Kan- 
slistyrelsen, med namn och värdighet af Statssekreterare. 
En af de Aderton i Svenska Akadenden; Kommendör 
af K N. O.; Ledamot af K W. A. och af K W. H. 
o. A. A. Död d. 9 Nov. 1829. 

Åts. PÅ LEOPOLDS 70^ FÖDELSEDAG. Hufvudet, 
v. s. , med halskrage. Vid nedra kantim: f. den 2 april 17 56. 
— Under halsen; 



M. F. 



Frans. LYSER OCH WÄGLEDER. En uppflygande 
örn, hällande i klorna en lyra, pä hvilken ses stjernbilden 
»Lyran». I afskärn. : af medborgare. 

Diam. 14^ lin. (12 storl.). Grav. af M. Frumerie. (St. på K. 
Myntet). Slagen af några bland skaldens vänner och honom öfver- 
lemnad på hans 70:de födelsedag d. 2 April 1826. — B-n i silfver. 

Atsidans stamp bräcktes snart och en ny gjordes fullkomligt lika, 
utom skriften vid nedra kanten: den 2 april 17 50. — K. Mk. i silfver. 

Leopold (innan han 1809 adlades, kallad Leopoldt) väckte ti- 
digt uppseende genom sina rika skaldegåfvor, hvilka föranledde Kon- 
ung Gustaf att kalla honom till sin Handsekreterare och Bibliotheka- 
rie på Drottningholm. På grund af detta förtroliga förhållande till 
Svenska Akademiens stiftare och arten af hans vidsträckta författare- 
verksamhet, ansågs Leopold som förnämsta representanten af den 
gamla eller s. k. Akademiska skolan inom vår fosterländska littera- 
tur och blef af sådan anledning ett mal för häftiga anfall af denna 
skolas vedersakare. Men den gamle diktaren fortfor dock intill sin 
död, äfven sedan hans yttre syn genom en sjukdom blifvit ftirmörkad, 
att efter "Skaldekonungens» bortgång betraktas som Svenska vitter- 
hetens Furste, och mottog i sådan egenskap hyllning, äfven af olika 
tänkande och i poetiskt afseende rikare utrustade snillen inom det 
yngre slägtet. Svenska Akademien har rest en minnesvård »ifver hans 
graf på Clara kyrkogård i Stockholm. 



312 



BALTSAR BOGTSLAUS von PLÅTEN. 

Född d. 29 Maj 1766. Grefve; Statsråd; Vice Ami- 
ral; Chef för Storamiralsernbetets 3:dje af delning; Ord- 
förande i Göta kanaldirehion; Biksstdthallare i Norge; 
Riddare och Komn endör af K. Majtts O.; Ledamot af 
K. W. A. Böd i Christiania d. 6 Dec. 1829. 

Åts. B. B. VON PLÅTEN COMES R. NORY. GUBERN. 
Hufvuclet, v. s., med veck kring halsen. — Nederst: 

M. FRUMEUIE 

Fräns MIRATUR OPUS REGNUMQUE FUTURUM. 
Neptunus gående p;i stranden af en sjö, med treudden 
stödd på Göta rikes vapensköld, betraktar inasttopparne 
af fartygen i Göta kanal. I afskärn.: regia acad. scient. 
SOCIO MERrnSSDIO mdcccxxxiii. 

Diam. 13] lin. (11 storl.). Grav. af M. Frumerie. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. ^Vetenskaps Akademien 1833. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

Gr. v. Plåten började sin bana på Flottan, men lemnade 1800, 
som Ofverste, krigstjensten. Anställdes åter vid flottan 1809, som 
Contre Amiral, och ingick samma år i Konungens konselj, urhvilkeu 
han dock tre år derefter utträdde. Utnämndes 1827 till en af Rikets 
Herrar, men undanbad sig denna heder; kallades derefter samma år 
af Konungens förtroende till Riksståthållare platsen i Norge. Hans 
minne är företrädesvis fästadt vid Göta kanal. Upptagande Daniel 
Thunbergs redan ar 1767 utarbetade, af Telford 1808 gillade plan 
till Östersjöns och Vesterhafvets förening genom en kanal, lyckades 
han vid 1809 års riksdag vinna Konungens och Ständernas bifall till 
detta storartade företag, hvilket sedan under hans ledning och genom 
hans ihärdiga kam[i mot riksdagsopposition och naturhinder bragtes 
till fullbordan. Den vestra delen af kanalen, mellan Wenern och 
Wettern, invigdes i September 1822 och den östra delen, mellan 
Wettern och Östersjön, tio år senare. Grefve v. Plåten genomdref 
äfven anläggningen af Motala mekaniska verkstad, i hvars granskap 
hans stoft livilar -vid de biiljor sjelf han digtat, vid den strand han 
sjelf har byggt». 



313 



ELISABETH SOFIA AMALIA SPAIIRE, 

FÖDD RAMEL. 

Dotter af Ofversten m. m., Fri/i. Hans Raniti Född 
d. 6 April 1153. Gift 1776 (1777?) nwd Grefve Gu- 
staf Adolf Spärr e; EnJca 1794. Död 
d. 7 Febr. 1830. 

En iniiiiiespeniiiiig öfver henne geniensnnit med man- 
nen, se under Gustaf Adolf Sparre, pag. 235. 



AlSDERS JOHAN HAGSTRÖMER. 

Född d. 8 Sept. 1753. Med. D:r; Medicinalråd; Ge- 
rald irektör öfver alla lasarett er och hospitaler i riket; 
Inspector vid K. Carolinska Institutet; Kommendör af K. 
W. O.; Riddare af K. N. O.; Ledamot af K. W. A. 
Död d. 8 Mars 1830. 

1. 

Åts. A. J. HAGSTRÖMER NOSOCOM. REG. DIR. GEN. 
R. O. WAS. COMM. R. O. UE ST. POL. EQU. Bröstbilden, 
11. s., med mantelveck. — Nedanför: m. f. 

Fräns. CLARUS UTROQUE. iEsculapii ormstaf inom 
en eklöfskrans. I afskärn.: socio meritiss. r. ac. sciextiarum. 

Diam. 10| lin. (7 storl.). Grav. af M. Frumerie. (St. pä K. 
Myntet); Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1835. — K. Mk. o. 
B-n i si I f ver. 



2. 

En minnespenning, upptagande D:r llagströmers namn 
bland stiftarne af Svenska Läkare Siillskapet, se under 
Erih. Berzelius (f 1848). 

Hagströmer (innan han 1812 adlades, kallad Hagström) var nära 
42 år Lärare i anatomi och kirurgi vid undervisningsverket i Stock- 



314 

holm, befrämjade förbättringar i anstalterna fiir läkarebildningen och 
helsovården i hufvudstaden och visade en faders hjelpsamhet mot yng- 
lingar, som vände sig till medicinska studier. Under 31 år bestridde 
han jemväl läkaresysslan vid Danviks hospital samt kur- och dårhus. 
Hans samlingar af böcker, kirurgiska instruraenter och naturalster 
lemnades till det kirurgiska läroverket, hvarifrån hans samling af 
konkvlier sedermera öfverläts till Riksmuseum. Hagströmers bröstbild, 
i marmor af Göthe, är uppställd i Carolinska Institutets lärosal. 



CL\RJ. FREDRIK FALLEN. 

Född d. 22 Sept. 1764. Professor i naturalhistoria 

(egentl. zoologi) vid Lunds Universitet; Ledamot af 

K. ^W. A. Död d. 26 Aug. 1830. 

Åts. . GAR. FR. FALLEN lllST. XAT. PROF. LUND. * 

Bröstbilden, v. s., i tidens drägt med mantel veck. Ne- 
danför: NAT. 17(54. DEX. 1830. — Vid kanten: i.. a. 

Fräns. REGNA IN HUMILI MOLIENS ALTIORA PETIT. 
En öfver marken uppflygande jättemyra (Formica hercu- 
lea). I afskärn.: socio extomol. percel. r. acad. sc. svec. 
MDCCCLV. Nederst en stjerna. Båda sidornas omskrifter 
pä en upphöjd, af en pärlring begränsad kant. 

Diam. 10 i lin. (7 storl.). Grav. af Fru Lea Ahlbom, född 
Lundgren. (St. på K. Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akade- 
mien 1855. Den afbildade jättemyran tillhör en insektordning (Hy- 
menoptera), hvilken Fallen företrädesvis har bearbetat. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

När Professor A. J. Retzius år 1812 erhöll afsked och hans vidt 
ofnfattande [)rofession delades i tre, en kemisk, en botanisk och en 
zoologisk, erhöll da varande Botanices Demonstratorn Fallen den sist- 
niimnda. Han var skicklig entomolog och hans i dis{)utationsform ut- 
gifna arbeten, dels systematiska, dels till det mesta monografier öfver 
insektslägten af ordningarne Ilemiptera, Uymenoptera och Diptera, 
äro af vetenskapsmän \w'^t värderade och mycket eftersiikta. Genom 
hans förediime och undervisning bildades omkring och efter honom en 
skola af utuijirkta entomologer. 



'«/• 



15 



JOHAN AUGUST SANDELS. 

Född d. 31 Aug. 1764. Grefve; En af Rikets Herr 
Fältmarskalk; President i K. Krigs Collegiuin; Riks- 
stdthdllare i Norge; Riddare och Kommendör af K. 
Jlajits O.; Riddare af K. Svärdsordens stora koi^s, l:sta 
klassen. Död d. 22 Jan. 1831. 

Åts. GOTT SEGNETE DIE VEREINIGTEN HEERE. 
En flygande Victoria med ett flammande svärd i högra 
ocli en lagerkrans i venstra lianden. 

Frans. BEI ROSLAU DURCH SANDEL8 D. 29 SEPT. 
1813. 

Diam, 5 lin. (2 storl.) med en pärlrand kring kanten på båda 
sidor, och öfverst en ögla. Slagen i Berlin med anledning af den 
seger, d. v. Frih. Sandels vann öfver Fransmännen vid Roslau nära 
Dessau d. 29 Sept. 1813. Dylika små minnespenningar präglades i 
Berlin öfver hvarje vigtigare tilldragelse under befrielsekriget mot Na- 
poleon 1813 och 1814, att bäras af personer, som i dessa tilldra- 
gelser deltagit. — K. Mk. i silfver. 

Sandels hade med stor utmärkelse deltagit i Finska krigen 
1788—1790 och 1808. Under Tyska befrielsekriget anförde han 
segrande andra armefördelningen och 6:te brigaden i slaget vid Ros- 
lau samt deltog i de ryktbara fältslagen vid Gross Beeren, Dennevitz 
och Leipzig; ledde sedermera belägringen af Maestricht, och återförde, 
efter fredens afslutande, som General Befälhafvare Svenska armeen 
till fäderneslandet. Under Norska kriget anförde han 2:dra fördelnin- 
gen af den mot Norge sammandragna armeen och bröt med den in 
öfver riksgränsen d. 30 Juli 1814. Hans mod och kallblodighet i farans 
stund har gifvit Runeberg ämne till en sång i Fänrik Ståls sägner. I 
mer än ett fall påminner han om Johan Baner, fastän olika tidsför- 
hållanden icke medgåfvo att vinna dennes härförarerykte. 



JOHAN WOHLFAHRT. 

Född d. 5 Äng. 17 Öl. Grosshandlare i Göteborg; Kamere- 
rare vid Sjöassurans kompaniet. Död. d. 6 Juni 1831. 

En minnespenning öfver honom jemte D:r Pehr Dubb, 
se längre fram, pag. 319. 



316 

Wohltahrt åtnjöt anseende inom Göteborgska samhället för sin 
verksamhet som Direktionsledamot i stadens stiftelser för välgörande 
ändamål. 



GUSTAF AYILHELM af TIBELL. 

Född d. 12 Maj 1772. Friherre; President i K Kri(/s 

Colleqium; General Löjtnant; Kommendör m. st. k. af 

K. k o.; Ledamot af K. W. A. och af K. W. H. o. 

A. A. Död d. 8 Mars 1832. 

Åts. G. W. A TIBELL L. B. GEX. L. T. R, COLL. 
MILIT. PRAES. XAT. 1772 DEN. 1832. Hiifvuclet, li. s. — 
Nederst: l. p. l. 

Frrm.s. GEMIXXM SIBI POSCIT HOXOREM, £n trofé 
af en antik rustning, onigifven af två kransformigt böjda 
lagerqvistar; vid trofeens fot ^linervas uggla. I afskärn.: 

SOCIO SUG MERITISS. R. ACAD. SCIEXT. SV. MDCCCXLVn. 

Diam. lOj lin. (7 stork). Grav. af L. P. Lundgi-en. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1847. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

Sedan Tibell som Underofficer med utmärkelse deltagit i Finska 
kriget 1788 — 1790 och derefter tjenstgjoit som Kompanichef vid 
Krigsakademien, ingick han 1798 i Fransk tjenst, deltog som Inge- 
niörofficer i Italienska kriget och uppsteg till Brigad Generals vär- 
dighet. Återkallad 1803 af Gustaf IV Adolf och af honom omfattad 
med stort frutroende , steg han äfven i hemlandet hastigt till ^ngtiga 
tjenstbefattningar inom K. Krigs Collegium och som Chef för Fält- 
mätningscorpsen samt General Adjutant för armeeji, hvilka alla lem- 
nades när Konungen skildes frän riksstyrelsen. Ar 1811 utnämndes 
han till Chef fcir K. Ingenicircorpsen, bildad af de da förenade For- 
tifikations och Fältmätnings corpserne; men d. 11 Febr. 1812 måste 
han pa nytt Icnina statens tjenst och först 1814 inträdde han åter i 
sin fr.rra grad och tur. Hans kunskaper, hvilka äfven omfattade hi- 
storiska iininen, och hans stora arbetsnit föranledde hans användande 
i mänga kommiteer och särskilda uppdrag. Till följd af sådant för- 
ordnande utarbetade han ett sammandrag af alla gällande frufattningar 
röranil*' krigsväsendet till lands, hvilket utkom frän trycket 1822. 
.\r I79() dfltoy han i stiftandet af Svenska Krigsmannasällskapet 



PA7 

(sedan K. Krigsvetenskaps Akademien) och blef detta sällskaps förste 
Sekreterare, lika som han under vistandet i Italien erhöll dylik be- 
fattning i ett på hans förslag der stiftadt likartadt samfund. 



JONAS KJELLBERG. 

Föfkl cl 22 Oct 1152. Gro.^shandlnre i Göteborg. 
Dikl d. 14 April 1832. 

1. 

Åts. lONAS KIELLBERG GROSSHANDLARE. Bröst- 
bilden, h. s., i tidens drägt. Vid nedra kanten; född d. 
i'2 OCT. 1 7 T)?. — Under axeln: m. f. 

Frans. FÖR FRIKOSTIGT UNDERSTÖD TILL BERE- 
DANDE AF YNGRE ARBETARES BILDNING TACKSAMT AF 
GÖTHEBORGS HANDTVERKARE 1828. 

Diam. 13 lin. (10 stork). Grav. af M. Frumerie. Slagen af 
Göteborgs Handtverksskolas styrelse 1828, att lemnas Kjellberg så- 
som tacksamhetsbevis för hans frikostiga understiid till en 15 år förut 
i staden inrättad söndagsskola för handtverksgesäller och lärlingar. — 
K. Mk. o. B-n i silfver. 



Ats. Densamma som till X:o 1. 

Frans. FÖR NITISK VÅRD OM GÖTHEBORGS SÖN- 
DAGS SKOLA. 

Diam. m. m. lika med N:o 1. Slagen af samma SkolstyTelse, 
att utdelas till personer i Göteborg, som i styrelsen deltagit. — K. 
Mk. i bronz; B-n i silfver. 



Ats. Densamma som till N:o 1. 

Frans. AF GÖTHEBORGS SÖNDAGS SKOLAS STY- 
RELSE TILL (tomt rum för namnets inristande) FÖR 

UTMÄRKT FLIT OCH SEDLIGHET. I afskärn.: gifven vid 
18.. (rum för årtalets fyllnad) ars examen. 



318 

Diam. m. m. som N:n 1. Slagen af samma Skolstyrelse, att 
som bel()ning och uppmuntran utdelas åt lärjungar vid skolans års- 
exaraina. — K. Mk. i bronz; B-n i silfver. 

Kjellbergs nit för utbredande af upplysning och bildning stannade 
icke vid dessa bemödanden för den arbetande klassens undervisning. 
Med frikostiga understöd bidrog han till bibelns spridning, missions- 
verkets framgång och utgitvandet af skrifter, äfven af vetenskaplig 
art, hvilka han ansåg befrämja kristligt lif och försvara troslärans 
renhet. 



LARS CHRISTIAN TINGSTADIUS. 

Född d. 12 Juni 1150. Med. D:r; Medicinalråd; Pro- 

fefisor i anatomi och kirurgi i Stockholm; Kommendör af 

K. W. O. Död d. 12 Maj 1832. 

Åts. L. C. TINGSTADIUS PROFESS. RIDD. AF K. 
W. O. Bröstbilden, h. s., i tidens drägt med Wasaorden. 
— Under axeln: c. e. 

Frans. KL. SV. PATR. SÄLLSK, Kono^l. Patriotiska 
Sällskapets vanliga jetonprägel. Se pag. 182. 

Diam. \\{ lin. (8 stork), Atsidan grav. af C. Enhörning- (St. 
på K. Myntet). Slagen 1809 af 'nämnda Kongl. Sällskap (hvars Pras- 
ses Tingstadius da var) såsom gärd af tacksamhet för flera prof af 
hans välvilja och frikostighet. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Tingstadius var pä sin tid en af hufvudstadens mest ansedda 
och anlitade Läkare, bekant för sin originela, någon gäng stötande 
riittfi-amhet. Ehuru en svår sjukdom år 1783 beröfvade honom syn- 
förmågan på ena ögat och efterlemnade plågor, dem han aldrig full- 
komligt öfvervann, fortfor han likväl, med oförminskadt nit och för- 
troende, att otfra sina krafter åt andras hjelp, intill år 1810, då 
han nedlade sin praktik och bortflyttade till sin egendom i Söder- 
manland, der han tillbragte sin återstående, lefnad. Flera välgörande 
stiftelser bevara hans namn i tacksam hoRkomst. 



81!) 



PEHR DUBB. 

Född d. 14 Jan. 17 ÖO. Med. D:r; OfverfäUläkme; 
Förste ÄiniraUtetsmedicus rid Armeens flottas eskader i 
Göteborg; Styresman fÖr Sahh/renska sjukhuset; Kom- 
viendör m. st. k. af K. W. O.; Biddare af Ii. Carl 
XIJLs O.; Ledamot af K W. J. Död 
d. 6 Jan. 1834. 

1. 

Åts. TILL TACKSAMHET FOR YTTERLIGARE TIO 
ÅRS VÅRD OCH MÖDA ÅT DIRECTORERNE PEHR DUBB 
OCH JOH. WOHLFAHRT AF VÅNFASTE BRODER D. 19. 
NO V. 1799. 

Frans. FÖR H VILAN OCH NÖlET. Samma Frånsida 
som till minnespenningen öfver Jonas Tranchell och Ro- 
bert Innes. Se pag, 265. 

Diam. 11 lin. (8 storl.). Åtsidan grav. af L. Grandel. Slagen 
1799 af den s. k. Bachelen-kltibben i Göteborg*), — K. Mk. o. B-n 
i tenn; Upsala Universitets Myntk. i silfver. 

2. 

Åts. DOCTOR PER DUBB AMIRALIT. MEDICUS RIDD. 
AF K. W. O. Bröstbilden, v. s., i tidens drägt, med Wa- 
saorden. — Under axeln: t. k. 

Frans. : ERKÅNSLA AF GÖTHEBORGS STAD HVARS 
FATTIGVÅRD INRÅTTAD EFTER HANS FÖRSLAG VANN 
VERKSTÅLLIGHET GENOM HANS DRIFT. I afskärn.: på 

STADENS ÄLDSTES BEKOSTNAD 1806. 

Diam. 18 lin. (16 storl.). Grav. af C. Enhörning. (St^ på K. 
Myntet). Slagen 1806 af Borgerskapets äldste i Göteborg. Åtsidans 
stamp oingjordes två gånger innan den godkändes. — K. Mk o. B-n 
i silfver. 

D:r Dubb egde stort anseende i sin ort, både som läkare och 
medborgare. Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och karantänsinrätt- 



*) Talet '^0 i afskiiniingfn på Frimsidaii an.s^af riklifl kliilibeiis iildcr, iiiir (Icinui Från- 
sida fijjordes är 17«9. För att rätta ärsujipgificn liai' iiiaii pä ett och annat exem- 
plar nifd jrrafstickel ändrat 2(1 till M). Ett sädani exemplar förvaras i Bruks- 
patron (.'. Östbergs (f. d. .1. Scliarjisj samling. 



320 

ningen på Känsf) i Bohuslänska skärgården anordnades efter hans 
förslag och under hans ledning, äfvenaom fattigvärden i Göteborg, 
i hvilken stads Öfriga kommunalärender han tog verksam och af- 
CTörande del. Man har derför sagt att förtroendet till hans ofelbar- 
het var inom detta samhälle så stort, att stadens klockor ställdes 
efter hans ur. Af Konungen kallades han till Ledamot i en kommite 
f()r utarbetande af förslag till ordnande af hela rikets fattigvård. 



FREDIITK B(3GISLAUS von SCHT\ ERIN. 

Grefce. Födrl i Stralmnd ch 7 Oct. 1764. Th. D:r; 

Koiigl. Hof predikant; KontraktqynM och Kyrkoherde i 

Sala; Fidbnäktig i Rikds Ständers Bank; Ledamot af 

K. M O.; Ledamot af K W. A.*) 

Död d. 9 April 1834. 

Åts. FREDER. BOGISL. A SCHWERIN COMES. Hiif- 
vudet, h. s., med halskrage. Vid iiedra kanten: d, i oct. 
MDCccxxxiV. — Nedanför: n. frumerie. 

Frans. JUSTO ET TENACI. Vid nedra kanten: 
COLLEGAE ET AMici. Ett ymiiighetshom fullt med mynt, 
inom en eklöfskrans. 

Diam. 15 lin. (13 stork). Grav. af M. Frumerie. (St. på K. 
Myntet). Slagen 1834 af Fullmäktige i Rikets Ständers Bank, med 
aidedniiiiz af det Svenska myntväsendets ordnande genom realisationen, 
fiir hvilken Gr. Schwerin länge och ihärdigt hade kämpat. Den 1 Octl 
niinmda ar började Banken utvexla silfver. — K. Mk. o. B-n isilfver. 

Gr. Schwerin började sin bana som militär, men lemnade 1784 
krigstjeiisten ; blef två år derefter Kongl. llofpredikant och utnämn- 
des 1788 till Kyrkoherde i Sala, i strid mot stadens privilegier. Hans 
rastliisa verksamhet vände sig periodiskt åt olika håll och slutade 
vanligen ej fcirr än han, i hvarje riktning, hade natt sitt mål. Sa 
var han skiftevis itrig landtbrukare, trädgårdsodlare, historieskrifvare, 
b(;lletrist, musiker, politiker och tinanciei". Som riksdagsman var han 
en tid chef fcir oppositionen pa Riddarhuset, innan denna genom sin 
demokratiska riktning vexte honom cUVer Inifvudet. Sina sista år 



•) fircfvc Sdiwcrin .-ifsadc sig ar 18LM Icdaiiiolskapet i K. Wetenskaps Akadwiiieii, 
»f niihsiiöjc med de nya .stad^rarncs frm-skrift om Jicdamötcnins indeliiiiip i klasser. 






^-■\ 



ö-|ty 



321 

använde han som Fullmäktig i Banken under ihärdig kamp för reali- 
sationens genomförande, hvilket mål uppnåddes samma år döden satte 
en gräns för hans vidare verksamhet. 



ERIK CARL TRAFYENFELT. 

Född d. 8 Mi: 1774. Med. D:r; Medicinalräd ; Pro- 
fessor; Riddare af K. N. O. och af K. W. O.; Leda- 
mot af K. ^W. A. Bäd d. 17 Jan. 1835. 

1. 

Åts. C. TRAFVENFELT M. D. R. COLL. SAN. ASS. 
PROF. EQV. O. ST. P. ET V. Hufvuclet, li. s., ined veck 
kring halsen. — Nedanför: m. niiMEiaE. 

Fräns. SODALI DILECTO ET PER QUINQUENN. SE- 
CRETARIO OPT. MERITO SOCTETAS MEDICOR. SVEC. A. 
MDCCCXYII. inom en lagerkrans. 

Diam. 12.\ lin. "(9 storl.). Grav. af M. Frumerie. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Svenska Läkare Sällskapet 1817, då Trafven- 
felt der nedlade sin femåriga sekreterarebefattning. — K. Mk. o. B-n 
i silfver. 

En minnespenning, upptagande D:r Trafvenfelts namn 
bland Svenska Läkare Sällskapets stiftare, se under Frih. 
Berzelius (f 1848). 

Trafvenfelt hade med synnerligt nit deltagit i Läkare Sällskapets 
stiftelse och befrämjat dess ändamål, dels genom sin otröttade verk- 
samhet, dels genom en betydlig gåfva af penningar. Som läkare och 
menniskovän har han lemnat ett aktadt och kärt minne. 



21 



S22 



ERIK N()RDE^^ ALL. 

Född d. 2 Juli 173.3. Ofverste Löjtnant vid Flottans 

Mekaniska corps; Förei^tdndare vid Carl Gustafs stads 

gevärsfaktori; Riddare af K. W. O.; Ledamot af K. 

W. A. Död d. 2 Maj 1835. 

Åts. ERICUS XORDf:WALL. Hnfviiclet, v. s. — Ne- 
danför: M. F. 

Fräns. QUAS NATURA NEGAT PRAEBUIT ARTE 
VIAS. Två slussar med vindbroar och underskrift: Troll- 
hättan. TELGE. I afskärn.: socio meritiss. reg. ac. scient. 

SVEC. 

Diam. 10| lin. (7 storl.). Grav. af M. Frumerie. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1836. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

Bland de många byggnadsarbeten Nordewall (kallad Xordwall, 
innan han 1816 adlades) utfört, förtjena i första rummet nämnas ka- 
nalerna och slussarne vid Trollhättan och Södertelge, hvilka öppna- 
des för segelfarten, den fiirra 1800, den sednare 1820. Till båda 
dessa storartade, redan under föregående tider påtänkta, företag hade 
han sjelf uppgifvit planen. Derjemte fullbordade han Strömsholms kanal 
(1782), uppförde vid Dannemora grufvor en dam till skydd mot Gruf- 
sjöns öfversvämningar, förbättrade uppfordringsverken vid Fahlu gruf- 
va, anlade mekaniska verk vid Elfdals porfyrbrott, inrättade vatten- 
verk och machinerier för gevärsfaktoriet i Carl Gustafs stad och vid 
åtskilliga bergverk. 



CARL PETER HÄLLSTRÖM. 

Född d. 27 Febr. 1774. Ofverste Löjtnant; Kapten 

vid Sjömätnimjscorpsen; Chef för norra kanaldistriktet 

ock för ISjökartearchivet ; Riddare af K. W. O.; Ledamot 

af K. W. A. iJöd d. 13 Mars 1836. 

Ats. c. P. UÄLLSTROM SUB CHILIARCHA EQV. A UR. 

llufvudet, h. s. — Nedanför: «. r 



323 

Frans. MARIS ET TERRAE AffiNSORI på ett band 
lindadt om två eklöfsqvistar, som bilda en krans kring 
en <iTupp af instrumenter (glob, mätkedja, diopterlineal, 
qvadrant, cirkelmätare, penna) och kartor. I afskärn.: 

SOCIO MERITISS. R. ACAD. SCIEXT. HOLM. MDCCCXLI. 

Diam. 10.^ lin. (7 storl.). Grav. af M. Frunierie. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. ^YetenskaJ)s Akademien 1841. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

Hällström, bildad af den bekante patrioten J^riherre Sam. Gu- 
staf Hermelin, har förvärfvat ett aktadt namn genom sina många 
lika noggranna som prydliga kartor, till en del utgifna i den Her- 
melinska (sedan Geografiska Inrättningens) samling af provinskartor, 
genom anställda triangelmätningar och polhöjdsobservationer, af\äg- 
ningar af vattendrag, sjömätningar m. fl. för landets undersökning 
och kommunikationers förbättrande vigtiga arbeten. 



GEORG MAGNUS HELSING1U8. 

Född d. 13 Mars 1786. Sekreterare i Fikets Stihi- 

ders Bank; Riddare af K. N. O. Död 

d. 20 Jan. 1838. 

Åts. G. M. HELSINGIUS AERAR. ORDD. R. SV. A 
SECR. Hufvndet, v. s., med en enkel halskrage. Vid 
nedra kanten: xat. 1786 dex. ks3<s. Under bilden: frtmerie. 

Frans. PROBITATIS ET LABORUM. Svea, en qvin- 
na med Svenska skölden och lejonet vid sidan, sitter sör- 
jande, med armen stödd på en afskiiren kolonn prjdd med de 
fyra riksståndens sinnebilder, svärd, bok, merkuriistaf och 
sädesskära. Vid foten ett omstjelpt ymnighetshorn med ut- 
fallande penningar. I afskärn.: memores ordd. regni svec. 

Diam. 14 lin. (11 storl.). Grav. af M. Frumerie. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Rikets Ständer vid 1840—41 ars riksdag. Om- 
skriften måste läsas i sammanhang med skriften i afskärningen. — K. 
NMk. o. B-n i silfver. 

Helsingius, som berömligen tjenstgjort i Banken .36 är, deraf 21 
år som Bankosekreterare, egde noggrann kännedom af detta verk och 
utarbetade fr)rslag till dess förändrade organisation jenite nva arbets- 
ordningai-. 



324 



BERNHARD HENRIK ORUSELL. 



Född d. 15 Oct 1115. Medlem af Kongl. Hof kapellet; 

Musikdirektör vid Kongl. l:sta och 2:dra Lifgrenadier- 

regementena. Död d. 28 Juli 1838. 

Åts. BERNHARD. HENRIC. CRUSELL. Hufvudet, v. 
s. Vid nedra kanten: nat. xv. oct. mdcclxxv. — Nedan- 
för bilden: c m m. 

Frans. TU CALAMOS INFLARE LEVES TU DICERE 
VERSUS. En l3^ra och en klarinett, onigifna af lager, samt 
en npprullad notskrift pä en kubisk fot. 

Diam. 14 lin. (11 stor!.). Grav. 1837 af C. M. Mellgren för 
hans serie af minnespenningar öfver utmärkta Svenska vetenskaps- 
män, skalder och konstnärer. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Crusell behandlade med stor konstnärsskicklighet flera instrument, 
företrädesvis klarinetten. Som tonsättare vann han hjertan och rykte, 
äfven utanför fädeiMieslandets gränser. 



PETER HENRIK LING. 

lödd d. 15 Nov. 111 G. Professor; Föreståndare för 

Gymnastiska Centralinstitutet i Stockholm; En af de 

Aderton i Svenska Akademien; Riddare af K. N. O. 

Död d. 3 Maj 1839. 

Åts. pOrreH CiOFUlUK OU®. Hufvudet, h. s. — 
Under kanten: i a m. 

Fräns. mPJR: r+RirRttJflY: ll>R+ttiYnil: (Furir 
fornfroduni idrottanianni, d. ä.: Åt den fornkunnige käm- 
pen). En harpa i fornnordisk stil pä ett svärd och en 
eklöfsqvist lagda i kors. I afskärn.: P+KNYIRKI: HK: 
nihiniini: (Thokkamarki uk kenslulaun, d. ä,: Gärd af 
högaktning och tacksandiet). 

Diam. 20 lin. (20 stork). C;rav. af guldsmeden J. A. Malm, pä 
bekostnad af åtskilliga Lings vänner och lärjungar 1821. — K. Mk. 
o. li-n i silfver. 



Efter ett kringirrande ungdonislif, fullt af nöd och prutningar, 
anställdes Ling som Fäktmästare och Gymnastiklärare vid Lunds 
Universitet; flyttade 1813 till hufvudstaden, der han blef stiftare 
ej allenast af det Gymnastiska Centralinstitutet utan äfven af en på 
vetenskapliga grunder hvilande gymnastiklära, som både inom och 
utom fäderneslandet vunnit erkännande och blifvit ett kraftigt medel 
att utbilda ungdomens tysiska krafter, gifva krigaren större förtro- 
ende till sina vapen samt att aflijelpa månget lidande hos det för- 
svagade slägtet. Som skald var Ling icke mindre originel. Den nor- 
diska gudasagan och det nordiska kämpalifvet utgjorde föremål för 
hans dikter och beundran. Likväl lyckades han ej på denna väg att 
grundlägga någon skola. 



JOHAN OLOF WALLIK 

Född d. 15 Oct 1779. Th. D:r; Sveriges Arkebiakop 
och Prokaiisler för JJpsala Universitet; Konuiujens Of- 
V er hof pre dikant ; En af de Aderton i Svenska Akade- 
mien; Andlig Ledamot af K. Maj.is O.; Ledamot af 
K. W. A. och af K W. H. o. A. A. 
Död d. 30 Juni 1839. 

xlts. JOH. OL. WALLIN. Hufviiclet, h. s. — Vid nedra 
kanten: nat. d. xv. oct. mdcclxxdc. — Nedanför bilden: c. m. 

Fräns. GLORIA IN EXCELSIS DEO. En Davidsharpa, 
öfver hvilken syns stjernbilden Carlvagnen (Stora Björn). 
— Vid kanten: c. m. 

Diam. 14 lin. (11 storl.). Grav. 18:35 af C. M. Mellgren för en 
serie af minnespenningar öfver utmärkta Svenska vetenskapsmän, 
skalder och konstnärer. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Wallin, som varit Lektor vid Krigsakademien, Kyrkoherde i 
Adolf Fredriks församling, Domprost i Westerås och 19 år Pastor 
primarius i Stockholm, innan han 1837 utnämndes till Arkebiskop, 
intager som andlig vältalare och som skald, bildad pä klassisk grund, 
ett af de yppersta rummen i vår litteraturhistoria. Oförgätliga äro 
hans förtjenster af den omarbetade Svenska psalmboken, hvilken utan 
hans kraftiga, om man så vill, egenmäktiga ingripande i det lång- 
samma kommitearbetet, sannolikt ännu länge låtit vänta på sig. Huru 
man än må bedöma detta hans vigtigaste arbete, nuiste likväl enhvar 
tacksamt erkänna ej mindre den vördnad, hvarmed han bibehållit det 
förträffliga hos de gamla, än den utmärkta skaldegåfva som röjer sig 
i de nya eller omarbetade psalmer han sjelf meddelat. Att han af 



326 

undseende mot andra författare upptagit åtskilligt, som hellre bort 
utelemnas, var utan tvitVel ett vilkor för framgången af det hela. 
Med rätta har han ock blifvit kallad »Davidsharpan i norden», på 
hviken benämning Frånsidans sinnebilder syfta. Ej mindre förtjenar 
han tack derför att han tillintetgjorde försöket att till allmänt anta- 
gande framt\inga en oduglig ny bibelöfversättning. 



ARVID HENRIK FLORMAN. 

Flkkl (L 4 Sept. 1761. Med. D:r; Professor i ana- 
tomi, kirurgi och veterinärvetenskap vid Lunds Uni- 
versitet; Biddare af K. N. O.; Ledamot af K. W. A. 
Död d. 21 Jan. 1840. 

Åts. A. H. FLORMAN ANAT. ET CHIR. PROF. LUND. 
Hufvudet, h. s. Nedanför: nat. i/oi. den. 1840. — Under 
halsen: p h l. 

Fräns. ARG ANA DEAE SCRUTATUR IN EXTIS. En 

Romersk offerprest (Flarnen) med lyftad knif, står färdig 
att off""ra en vädur liggande framför ett lagande altare. 
Vid sidan på en, fotställning står Helsogudinnans (Hygiteas) 
bild. I afskärn.: socio suo meritiss. r. acad. scient. svec. a. 

MDCCCLI. 

Diam. 10.!, lin. (7 storl.). Grav. af P. H. Lundgren. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 185L — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

Flonnan har öppnat ett nytt skifte af anatomiens studium vid 
Lunds Universitet, der han en längre tid på olika lärosalar undervi- 
sade i mennisko- och djuranatomi. Hans utgifna lärobok i osteolo- 
gien begagnas ännu i de Svenska läroverken. Den utmärkte veten- 
skapsmannen var tillika en eftersökt läkare, företrädesvis hos de fat- 
tiga, och deltog med värma i utrotelsekrigot mot fyllerilasten. Hans 
anatomiska samlingar och ett dyrbart bibliothek, hvilket han fortfor 
att (ika, äfven sedan han (1828) uppluht att bestrida professionen, 
skänktes, jenite största delen af hans innehållsrika handskrifter, till 
Lunds Universitet. K. Wetenskaps Akademien mottog af honom ett 
kapital af 1000 Riksdaler lianko, hvaraf räntan årligen utdelas åt 
författare af någon godkiind anatomisk afhandling. 



827 



GUSTAF AF KLINT. 

Född d. 31 Maj 1771. Vice Amiral; Ordförande i 

Sjöförsäkrings Ofverrätten; Kommendör m. st. le. af K. 

S. O.; Ledamot af K. W. A. Död 

d. :J0 April 1840. 

Åts. GUST. A KLINT CLASSIS SV. PRAEF. NAT. 
MDCCLXXI DEN. MDCCCXL. Hufvudet, h. s. — Nederst: 

LUNDGRKX F. 

Frans. APERIT SYRTES. En strålande stjerna öf- 
ver en del af jordklotet, på livilket synas konturerne af 
Europas kustländer samt Asiens och Afrikas stränder vid 
Medelliafvet och Svarta hafvet, så vidt dessa äro upp- 
tagna i den af Amiral Klint utgifna Sjöatias. Resten af 
jorden döljes i moln. I afskärn.: rei bellicae xaval. reg. 

SOCIETAS MDCCCXLI. 

Diam. 14i lin. (12 storl.). Grav. af L. P. Lundgren. (St. på 
K. Myntet). Slagen af K. Orlogsmanna Sällskapet i Carlskrona 1841. 

— K. Mk. o. B-n i silfver. 

Redan ^^d 11 års ålder fick Klint sin första officersfullmakt i 
Svenska flottan.' Under Finska kriget 1788 — 1790 bidrog hans fur- 
utseende och kännedom af farvattnen vid flera tillfällen att rädda 
större eller mindre afdelningar af flottan från förluster eller under- 
gång, och hans råd, äfven då de icke följdes, befunnos alltid väl- 
grundade. Största delen af hans verksamma lif egnades åt bildandet 
af sjöofficerare, och företrädesvis åt utarbetandet af Sveriges Sjöatias 

— ett verk, som bland alla sjöfarande nationer vunnit välföitjent 
förtroende och gör heder åt författaren och hans fädernesland. 



LEONARD GYLLENHAAL. 

Född d. 3 Dec. 1752. Major; Riddare af K. W. O.; 
Ledamot af K. W. A. Död d. 13 Maj 1840. 

Åts. LEON. GYLLENHAAL ENTOMOL. SVEC. NAT. 
MDCCLIL DEN. MDCCCXL. Bröstbilden, v. s., i tidens drägt 
med kappa och Wasaorden. 



328 

Frans. DIVAM COLUIT IN IMAGINE PAR VA. En 

offerprest, lutad öfver Cybeles (Naturens) genom o-udin- 
nans hufvud betecknade altare, betraktar en fjäril kry- 
pande ur sin puppa. I afskärn.; socio meritiss. r. acad. 

SCIEXT. SVEC. A. MDCCCXLVIII. 

Diam. 10| lin. (7 storl.). Grav. af P. II. Lundgren. (St. på K. 

Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 1848. K. Mk. o. 

B-n i silfver. 

Gyllenhaal tog, efter 26 års tjenst i Kongl. Lifdrabantcorpsen, 
afsked 1799, med Majors fullmakt. Den föga ansträngande tjensten 
lemnade mycken ledighet, hvilken, likasom hans hela återstående lef- 
nad, egnades åt landtbruket på hans egendom H Öberg i Wester^öt- 
land och at naturvetenskaperna. Hans utgifna Insecta Sceclca skattas 
som ett hufvud-verk inom entomologien. Derjemte lemnades värde- 
fulla bidrag till Schönherrs och Fallens vetenskapliga arbeten. Hans 
dyrbara insektsamling skänktes till K. Wetenskaps Societeten i Upsala 



ROBERT HENRIK REHBINDER. 

Född Svensk Friherre d. 15 Juli 1777. Sedaji Grefve; 
Verkligt Kejserl Ryskt Geheimeråd; Minister Statsse- 
kreterare för Storfurstendömet Finland; t. f. Kansler för 
Universitetet i Helsingfors; Kommendör af K K O. 
Död d. 8 Mars 1841. 

Ats. ROBERTUS HENRICUS REHBINDER COMES. 
Hulvudet, v. s. Vid nedra kanten: nat. d. iö jul. a. 1777 
MORT. D. 8. MART. A. 184 1. — Under halseu: Gravören P. 
Utkms namn ined Ryska bokstäfver. 

....rr ^ '' ^." ^- ^^^^^^ MERITIS DE PATRIA INCLYTO PIETAS 
CIVIUM inom en eklöfskrans. 

SlaaP^'^"f r '^'\/-^^. '^"''-^ ^^'■^^^- '-^^ !'• Utkin i St. Petersburg. 
Slagen af Gr Rehl.mders vänner i Finland efter hans död. - K. 
Mk. 1 silfver; B-m ] Ijionz. 

rler ^Zf!u^ "■' ;";''^^"-*>'^^t (1788-1795) ingick Fnh. Rehbin- 
n'ir Finl.^ '.Jna ;^''''''.'"=^^^"^"^ ^^"'^ ^^'' Assessor i Åbo Ilofrätt, 
st d , n 'i' ^'^^^'"^•■ycktes frän Sverige. Genast derefter fram- 
a. s nv. •!'. II ' l"""'/^^^"' kraftigast inverkat på ordnandet af detta 
^\X-^^^''''' "' ''""^"^ '^''"'"^' '-'^ .sedan oafbrutetegnade 



329 



JAKOB GUSTAF De la GARDIE. 

Grefve. Född d. 16 Juni 1768. En af Rikets Her- 
rar; Öfverste Marskalk hos H. M. Drott7ii7ig Desideria; 
General; Kapten Löjtnant vid K. Lifdrahantcorpsen; 
Ordförande i rikets Allmänna ärenders Beredning; Rid- 
dare och Kommendör af K. Maj:ts O. samt Ordens Vice 
Kansler; Riddare af K Carl XlILs O.; Ledamot af 
K. W. H. o. A. A. Död d. 26 April 1842. 

Åts. COMES JAC. DE LA GARDIE E REGNI PROCER. 
Hiifvudet, h. s. — Nederst: m: frumerie. 

Fräns. PRAESIDI HONOR ARIO PER XX FERE AN- 
NOS INDEFESSO LABORE REBUS IPSIUS CONSULENTI 
COETUS GERM. HOLM. GRATISSIMO ANIMO MDCCCXLII 
inom en krans af sammanflätade ek- och palmblad. 

Diam. 15^ lin. (13 stoii.). Grav. af M. Frumerie. (St. på K. 
Myntet), Slagen af Tyska Församlingen i Stockholm, då Gr. De la 
Gardie 1842 lemnade sin befattning som Praeses honorarius i försam- 
lingens kyrkoråd, till hvilken han d. 19 Maj 1823 mottog församlin- 
gens kallelse. Minnespenningen hann likväl icke blifva färdig före 
hans död. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Gr. De la Gardie hade varit anställd som Envoyé extraord. vid 
hofven i Wien (1799-1801) och Madrid (181.3—1815), förde landt- 
marskalksstafven vid landtdagen i Pommern 1806 och riksdagen i 
Stockholm 1833 — 1835, och satt ordförande eller ledamot i en stor 
mängd sällskap och föreningar. Hans nitfulla omsorg bidrog vä- 
sentligt till stiftande af Stockholms sparbank och Sällskapet fcir vexel- 
undervisningens befrämjande. På sin egendom Löberöd i Skåne grmi- 
dade han vackra samlingar af böcker, handskrifter, handteckningar 
m. m., hvaraf hans arfvingar lemnat större delen till Lunds Uni- 
versitet. Med betydliga uppoffringar lät han i det s. k. De la Gar- 
dieska Archivet, utgifvet af P. Wieselgren, ur dessa samlingar all- 
mängöra en stor mängd handlingar, upplysande fädenieslandets samt 
enskilda slägters och personers och Svenska litteraturens historia. 



330 



JOHAN HOLMBERGSON. 

Född d. 24 Juni 1764. Jur. D:r; Jiiris Patrii et Ro- 
mani Professor vid Lunds Universitet; Riddare af K. 
N. O. Död d. 26 Maj 1842. 

Åts. JOH. HOLMBERGSON JUR. D. ET PROJ\ LUND. 
Hufvudet, v. s., med kalott. Vid iiedra kanten: nat. 

.MDCCLXIV. DEN. MDCCCXLII. NcdanfÖF bilden: lea ahlbok.v. 

Fråns.~ INTERPRETI SAGACISSIMO. En bok ined 
tre kronor pä permen (Svenska Lagen) liggande pä en 
fyrkantig fotställning. I afskärn.: pietas discipulorum 

MDCCCLIV. 

Diam. 17 lin. (15 storl.). Grav. af Fru Lea Alilborn, född 
Lundgren. (St. på K. Myntet). Slagen af Holmbergsons fordna lär- 
jungar, enligt beslut fattadt 1854. Minnespenningen utkom dock icke 
förr än 1859. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Holmbergson befordrades 1810 från Juris oecon. et commerc. 
adjunktsplatsen i Upsala till professionen i Lund, der han i 30 år i 
sjelfva verket ensam utgjorde den Juridiska Fakulteten. Knappt nå- 
gonsin har den juridiska bildningen vid våra Universiteter egt en lika 
utmärkt målsman. Han var på samma gång grundlig föreläsare och 
samvetsgrann examinator, och förstod derjemte att hos sina lärjun- 
gar väcka liog för vetenskapen och mana dem till sjelfverksamt stu- 
dium, icke ensamt för examen utan för lifvet. Från hans lärosal 
har ock ett stort antal utmärkt dugliga män utgått i samhällets tjeust. 



PEHR FRIGEL. 

Född d. 2 Sept. 1150. Sekreterare i K. Musikaliska Aka- 
demien. Död d. 24 Nov. 1842. 

A 1 8. PETRUS FRIGEL. Hufvudet, h. s., med veck 
kring halsen. Nederst: m. frumerie. 

V r ä n s. SUO PER ANN. XLV SECRETARIO JAM AMPL. 
NONAfrENARK) MFJIITOIIUM IMMORTALIUM MEMOR R. 
ACAD. MUSiC. HOLM. MDCCCXLl inom en laserkrans. 



331 

Diam. 13] lin. (10 storl.). GTav. af M. Frunierie. fSt. på K. 
Myntet). Slagen af K. Musikaliska xVkadeniien i Stockholm 1841, 
dä Frigel der nedlade sekreterarebefattningen, hvilken han 45 år 
hade bestridt. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Frigel hade varit Sekreterare i K. Statskontoret och tidtals Pro- 
tokollsförande i Statskonseljen, men lenmade, till följd af bruten helsa, 
dessa och andra statens värf redan ar 1801, derefter mera uteslu- 
tande egnande sig åt sekreteraregöromålen i K. Musikaliska Akade- 
mien. Han stod i vänskaplig förbindelse med flera af samtidens stör- 
sta tonsättare, af hvilka hans kompositioner högt värderades. Bland 
dessa intager hans oratorium: Försonaren på Oljoberget utan tvifvel 
första rummet. 



PETER WINBLADH. 

Född d.^ 11 Nov. 1115. Skräddaremästare i Stock- 
holm; Ålderman; Major och Bataljonschef vid Stock- 
holms borgerskaps militärcorps; Riddare af K. W. O. 
Död d. 20 Juni 1843. 

Åts. TILL STADSMAJOREN RIDD. AF K. W. O. PE- 
TER WINBLADH AF LOFL. SKRÄDD AREEMBETET I STOCK- 
HOLM D. 3 APRIL 1843. inom en eklöfskrans. 

Fräns. ÅLDERMAN 1818—1832 EN AF STOCKHOLMS 
BORGERSKAPS FEMTIO ÄLDSTE 1819—1839 RIKSDAGSMAN 
1823 — 1828 — 18.34. — .— I afskärn.: föredöme af ordning 

REDLIGHET OCH HJELPSAMHET. 

Diam. 14^ lin. (12 stork). Grav. af Abr. Salmson. (St. på K. 
MyntetJ. Slagen af Skräddareembetet i Stockholm 1843. — K. Mk. 
o. B-n i silfver. 

Winbladh åtnjöt stort förtroende inom sin samhällsklass, af hvil- 
ken han valdes till ombud i Borgareståndet vid tre riksdagar. Han 
kallades ock till ledamot i åtskilliga direktioner och kommiteer. 



332 



LARS HJORTSBERG. 



Född d. 22 Nov. 1772. Hof intendent ; Aktör vid Kongl. 
Theatern; slutlhjen Andre Departementf^chef och Leda- 
mot i Direhtiori öfver sannna Theater. 
Död d. 8 Juli 1843. 

Ats. LAUR. HJORTSBERG ACTOR SCEN. THE AT. 
REG. HOLM. Hufvuclet, v. s. Vid ueclra kanten: nat. 
MDCCLXxii DEN. MDCCcxLiii. — Nedanför bilden: m. f. 

Frans. LONGE PARS MAXIMA LUCTUS. Sänggu- 
dinnan Tlialia stående, med masken och jocusstafven, läg- 
ger en niurgrönskrans på en grafvård, ä hvars framsida 
läses: roscio svecico. 1 afskärn.: pietas theatri novi hol- 

MIENSrS. 

Diam. 14^ lin. (12 storl.). Grav. af M. Frumerie. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Nya Theaterns medlemmar i Stockholm 1843. 
— K. Mk. 0. B-n i silfver. 

Hjortsberg omfattades af Konung Gustaf III med synnerlig nåd, 
upptogs i Konungens enskilda tjenst som page (gar(^on bleu), fick 
tillsyn öfver bibliotheket på Haga och följde som Lektor Konungen 
intill dess död. Från barndomen hade Hjortsberg med kärlek egnat 
sig åt skådespelarkonsten och han var under en lång följd af år, 
företrädesvis i komiska roler, Svenska Kongl. Theaterns yppersta 
prydnad. 



PEHR VON AEZELIUS. 

Född^ d. 14 Dec. 1760. Med. D:r; Konungens Förste 

Arddater; Professor i theoretisk och praktisk medicin vid 

Upsala Universitet; Kouimendör m. st. k. af K. W. O.; 

Riddare af K. N. O.; Ledamot af K. W. A. 

Död d. 2 Dec. 1843. 

1. 

Ats. PETRUS VON AFZELIUS ARCHIATER. llidVu- 
det, h. s. Dei-under Nordstjerneordens riddarestjerna. — 
Under kanten af halsen: . ,.", 



333 

Fräns. PRUDENTI AUDACIA. En bevinorad nrenius 
(Läkekonsten) står pä en krokodil och stöder sin ornistaf 
pä dess hufvud. 1 afskärn.: insPectori meritissimo stud. 

JUVENT. FENNICA UPS. ilDCCCXXI. 

Diam. 11 lin. (8 storl.). Grav. af L. P. Lundgren. Slagen 1821 
af P^inska nationens studerande i Upsala, hvilkas Inspector Afzelius 
hade varit sedan 1804. Figurerne på Frånsidan, tagna ur Afzelii 
adeliga vapen, beteckna läkekonstens magt att betvinga det materiela 
onda. Inskriften var hans valspråk, upptagande begynnelsebokstäf- 
verna af hans namn och sannt uttryckande hans egenskaper som prak- 
tiserande läkare. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



2. 

Ats. PRUDP:\TI AUDACIA. Hufvudet, h. s., med 
kalott. Derunder en a?sknlapiistaf. — Pä bröstkan- 
ten: L V. I,. 

Fräns. PETRO V. AFZELIO PER L ANNOS DOCTORI 
MERITISSDIO SOC. MEDICOR. S\ EC. MDCCCXXXV. inom en 
krans af hälften lager, hälften ek. 

Diam. 161 lin. (14 storl.). Grav. af L. P. Lundgien. (St. på 
K. Myntet). Slagen af Svenska Läkare Sällskapet och lemnad Af- 
zelius af hans lärjungar och vänner, da han vid 1835 års promotion 
i Upsala blef Jubeldoktor. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

3. 

Åts. PETR. V. AFZELIUS PR. xmCIlIAT. REG. MED. 
PROF. UPS. Hufvudet, h. s., med kalott, kopieradt efter 
N:o 2. Nedanför: nat. I/Oo. dex- 1843. 

Fräns. ABIIT VÄTES ORACULA MANENT. En ^Escu- 
lapii prest vid ett lagande altare omslingradt af en orm. 
I afskärn.: socio MERrnss. reg. ac. sc. svec. ArocccLvn. 

Diam. lOi lin. (7 storl.). Grav. af Fru Lea Ahlborn, född 
Lundgren. (St. på K. Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akade- 
mien 1857. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Afzelius (adlad 1815 von Afzelius) var en man af omfattande 
lärdom och praktisk duglighet, hvarför han ock användes i många 
uppdrag, äfven utanför hans egentliga embetsaligganden, såsom i 
kommittéer för ordnande af hufvudstadens fattigvård, rikets under- 
visningsverk, armeens medicinalverk m. m. Som Akademisk lä- 
rare och praktiserande läkare åtnjöt han stort anseende och förtro- 



ende. Länge, och ännu i hans höga ålderdom sedan han nedlagt 
sina befattningar, söktes hans råd som orakelsv^ar i svårare sjuk- 
domsfall. 



MAGNUS BRAHE. 

Grefve. Född d. 2 Sept. 1790. En af Rikets Herrar; 
Riksmarskalk; General Löjtnant; Förste Adjutant hos 
Konung Carl Johan och Chef för Konungens Adjutants 
och Ordonanceojficerare corps; Sekundchef för K. Lif- 
gardet till häst; Kansler för K. Krigsakademien; Rid- 
dare och Kommendör af K. Majas O. och Ordens öf- 
verste Skattmästare; Riddare af K. Carl XIII.s O.; 
Ledamot af K. W. A. och af K. W. H. o. A. A. 
Död d. 16 Sept. 1844. 

1. 

Åts. GREFVE M. BRAHE EN AF RIKETS HERRAR 
GENERAL ADJUTANT FÖR ARMEEN. Bröstbilden, h. s., i 
^eneralsuiiiform , med seraiimerbandet öfver bröstet samt 
Svärdsordens koiiimendörsstjerna och Carl XIII:s Orden 
om halsen och mantelveck. — Nedanför: luxdgeex f. 

Fräns. ÅT EN ÄLSKAD OCH AKTAD ORDFÖRANDE 
AF SVENSKA ARMEENS FULLMÄKTIGE ÅR 1839 inom en 
lagerkrans. 

Diam. 18', lin. (17 storl.). Grav. af L. P. Lundgren. (St. på 
K. Myntet). Slagen 1839 af Svenska armeens Fullmäktige, under 
hvilkas sammanträde d. v. General Adjutanten Gr. Brahe varit Ord- 
förande. -- K. Mk. o. B-n i silfver. 

2. 

Ats. MAGNUS BRAHE. HutVu(K-t, h. s., med veck 
kring halsen. — Nedanför: pehk lum.okkn- f. 

i'r:ins. STETIT AD FINEM LONGA TENAXQUE FI- 
DKS. Grefve lirahe, i Serafimerordens driigt, står sör- 
junde vid Konung Cai-l Johans sarkofag, pa hvilken lig- 
ger en konglig krona a ett h3'eiide. I afskärn.: civrs et 

AVnci MDCCCXMV. 



660 

Diam. 19 lin. (18 storl.). Grav. af P. H. Lund^n-en. (St. på 
K. Myntet). .Slagen 1844 af Gr. Brahes vänner och bekanta, att 
uttrycka deras aktning för hans rena och osvikliga trohet mot Kon- 
ung Carl Johan, vid hvars sjukdoms och dödsbcädd hans krafter ut- 
tömdes. Minnespenningen, hvars inskrift sålunda bief i dubbelt af- 
seende sann, hann likväl ej fulländas så tidigt, att den kunde lem- 
nas Gr. Brahe före hans död. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



3. 

Åts. GREFVE MAGNUS BRAHE RIKSMARSKALK R. 
O. K. AF K. M. O. HufvLidet, h. s. — Nedanför: pehr 

LUi\DGREN FEC. 

Fräns. FÖREBILD AF TROHET OCH TACKSAMHET. 
Grefve Brahe i seraiimerdrägt, med riksinarskalksstafven 
i hand, sitter sörjande vid ett grafnionument, pä hvilket 
läses början af inskriften: carl xiv jo... Ofverst en strå- 
lande stjerna. I afskärn.: konung carl xiv johans stab till 

EN älskad chef D. 28 APRIL J844. 

Diam. 18^ lin. (17 storl.). Grav. af P. II. Lundgren. (St. på 
K. Myntet). Slagen af Konung Carl Johans stab, enligt beslut fat- 
tadt 'vid stabens upplösning d. 28 April 1844. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Som Konung Carl Johans gunstling och vän egde Gr. Brahe 
stort mflytande, blef derför mycket anlitad och, hvilket var natur- 
ligt, af många klandrad. Om man ock kunnat visa att hjertats god- 
het någon gång förledt honom att begå misstag, har likväl ingen för- 
mått framlägga någon handling, som fästat en fläck på hans minne. 
Hans fosterländska, ridderliga sinne, hans utmärkta förmåga att be- 
handla de många, ofta vigtiga och grannlaga värf, som varit honom 
anförtrodda, måste hvarje sanningsvän aktningsfullt erkänna. De dyr- 
bara skatter af konstverk, historiska urkunder och andra minnen från 
förgångna tider, han af ättgoda förfäder ärft, vårdades med omsorg, 
förökades betydligt och höllos med förekommande välvilja för for- 
skare och konstälskare tillgängliga. Konungatrohet har städse varit 
ett utmärkande drag inom Braheätten och Grefve Magnus häfdade 
denna sin ätts ära. Lik sin stamfader af samma namn, Gustaf II 
Adolfs tillgifne rådsherre, förmådde han ej länge öfverlefva den kon- 
ungslige vän, hvars glädje och bekymmer han troget delat och åt 
hvars tjenst han offrat sina biista krafter. 



336 



NILS GABRIEL SEFSTRÖM. 



Född d. 2 Juni 1787. Med, D.r; Professor; Före- 
ståndare och Förste Lärare vid bergsskolan i Fahluji; 
sedan adjungerad Ledamot i K. Bergs Collegium samt 
Föreståndare för dess mineralkabinett ock proberkam- 
mare; Riddare af K. N. O.; Ledamot af K. W. A. 
Död d. 30 Nov. 1845, 

Åts. NILS GABRIEL SEFSTRÖM. Hufvudet, h. s. 
— Nedanför: uxdgkex f. 

Fräns. MINNE OCH ERKÄNSLA AF FAHLU BERGS- 
SKOLAS ELEVER inom en krans af hälften lager, hälften 
ek. Vid nedra kanten: den 28 jax. 1839. 

Diam. 18 lin. (16 storl.). Grav. af L. P. Lundgren. (St på 
K. Myntet). Slagen 1839 af personer, som begagnat undervisningen 
vid Falilu bergsskola under den tid Sefström varit skolans Förestån- 
dare och I^örste Lärare. Dagen på Frånsidan var afskedsdagen, då 
han lemnade denna befattning, från hvilken han, till följd af sjuklig- 
het, föregående året begärt och erhållit entledigande. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

Sefström var en af Berzelii utmärktare lärjungar. Efter mång- 
årig lärarebefattning vid Krigsakademien på Carlberg, Carolinska In- 
stitutet och Artilleriläroverket på Marieberg, blef han, när bergs- 
skolan i Fahlun år 1820 stiftades, der anställd som Föreståndare och 
Förste Lärare. Genom organiserandet af denna skola, upptäckter i 
kemien, förbättringar i jernhandteringen, theorien om rullstensflodens 
verkningar på våra berg, det förtjenstfulla redigerandet af Jernkon- 
torets Annaler under ett fjerdedels århundrade (1820—1845), under- 
sökningar i bergverkens historia m. m. har han vunnit vetenskapligt 
rykte och anspråk på fosterlandets tacksamhet. 



ESAIAS TEGNÉR. 

Född d. 1.1 Kov. 1782. TL D:r; Biskop i Wexiö Stift; 

En af de Åderton i Svenska Akademien; Kommendör 

m. st. k. af K. K O.; Ledamot af K. W. A. och af K. 

W. IL o. A. A. Död d. 2 Nov. 1846. 

Ats. ESAIAS TEGNÉR. Hufvudet, h. s. — Nedanför: 

v. .MKr.l,(illK\. 



337 

Frans. VETAT MORI. Saga, sittande vid en run- 
sten bredvid Urdarbrunnen under asken Ygdrasil, ristar 
pä en tafla: Frithiof. 

Diam. 14 lin. (11 storl.). Grav. 1834 af C. M. Mellgreii för en 
af honom utgifven serie af minnespenningar öfver Svenska vetenskaps- 
män, skalder ocli konstnärer. Frånsidans stamp har förkommit *j. — 
K. Mk. o. B-n i silfver. 

Som Professor i Grekiska litteraturen (1812 — 1824) intog Tegnér 
ett af de främsta rummen bland de flera oförgätliga män, hvilkas 
lärdom och snille gjorde den nykarolinska periodeji^, till det mest ly- 
sande tidsrummet i Lunds Universitets historia. Afven som Biskop 
och Ephorus fyllde han med ära sin plats. Talarens och skaldens 
rykte har dock gått ännu längre. ]Man har haft svårt att hänföra 
Tegnér till någon viss af de s. k. skolorna inom Svenska litteraturen, 
emedan hans snille var alltför omfattande, att kunna begränsas inom 
partiskrankor. Hans sångmö hade hemtat sin bildning ur klassisk 
grund, men derjemte med sig införlifvat romantikens glöd och den 
nordiska sagans djupa alfvar i förening med den österländska poesiens 
bildprakt. Svenska folket har åt sin yppersta skald egnat en värdig 
minnesgärd genom att resa hans af Qvarnström modellerade bildstod 
på Lundagård, i grannskapet af den lärosal, der han länge arbe- 
tat för ungdomens bildning, och det hem, der han framlefvat sina 
lyckligaste dagar och diktat sina skönaste sånger, bland hvilka den 
utförligaste, Frithiofs Saga, blifvit på minnespenningen antydd. 



HANS JÄRTA. 

Född d. 11 Febr. 1774. Statssekreterare i K. Handels 
och Finance Expedition af K. Maj:ts Kansli; sedan 
Landshöfding i Stora Kopparbergs Län och slutligen 
Chef för JRiks Archivet; En af de Aderton i Svenska 
Akademien; Kommendör m. st. k. af K. N. O.; Le- 
damot af K. W. A. och af K. W. H. o. A. A. 
Död d. 6 April 1847. 

1. 

Ats. HANS lÅRTA inom en eklöfskrans. 

Frans. OB DEFENSOS CIVES MDCCC. 



*) Sedan Frånsidans stamp förkommit., liar ett eller annat exemplar blifvit priigladt 
• med begagnande af Frånsidans stamp till Mellgreus minnespenning öfver F. M. 
Franzén (se pag. 3U). 

22 



338 



Diam. 17 lin. (14^ storl.). Uppgifves vara präglad i Kiipenhainn 
eller Berlin; dock påstås stamparne vara graverade i Stockholm af 
L. D. Lunderberg. Slagen 1804 af några Ridderskapet och Adelns 
ledamöter, som i Göta Hofrätt blifvit sakförda i anledning af de 
stormiga uppträdena på riksdagen i Norrköping 1800 och af Järta 
med framgång försvarades. Sällsynt. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



Ats. . ÅT MEDBORGAREN STATSMANNEN OCH HOF- 
DINGEN * Derinoin en eklöfskraus och i kransen Järtas 
namnchiffer: H. J. 

Fräns. AF TACKSAMME DALA INBYGGARE, på ett 
band. Dalarnes vapen, tvä korslagda pilar och en krona 
i en krönt sköld. 

Diam. 37 lin. Gjuten i tackjern vid Bergsunds gjuteri i Stock- 
holm 1822 på bekostnad af Järtas vänner i Dalarne, när han, all- 
mänt saknad, nedlade styrelsen af detta Län. Sällsynt. — K. Mk. i 
tackjern. 



Ats. HANS JÅRTA. Hufvudet, h. s. Vid nedra 
kanten: nat. xi febr. mdcclxxiv. — Under bilden: c. m. m. 

Fräns. UNl CUNCT.E DEBERE FATEMUR. Themis, 
Minerva ocli Clio liiggande hvar sin krans pä ett altare. 
— På marken: m. 

Diam. 14 lin. (11 storl.). Grav. 1837 af C. M. Mellgren för hans 
serie af minnespenningar öfver utmiirkta Svenska vetenskapsmän, 
skalder och konstnärer. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Järta, f(")dd Friherre Hjerta, afsade sig adelskapet under stri- 
derna på Riddarhuset vid riksdagen i Norrköping 1800 och ändrade 
namnet. Sedan han i anledning häraf, på Konungens befallning, blif- 
vit .skild från sin protokollssekreteraretjenst i K. Justitire Revision, 
lefde han .som privatman till 1809, då Konung Carl XIII kallade 
honom till Statssekreterare i K. Handels och Finance Expedition af 
Kongl. Maj:ts Kansli. Nämndes 1812 till Landshöfding i Stora Kop- 
parbergs Län, från hvilken befattning han tog afsked 1822. Åter- 
gick derefter till privatlifvct, hufvudsakligon sysselsatt med forsknin- 
gar i fiidf'rn(!slandots häfder och lughistoria, tills han 1837 antog 
chefskapet i Rik.s Archivot, utan att mottaga riksarchivarichinen, 
hvilken af honom anvilndes till Hir bättrande af de (ifriga tjenstemän- 
nens lönevilkor och till arfvoden åt extra ordinarie i)itriiden. Han 



339 

uppryckte detta länge tillbakasatta embetsverk till en högre verk- 
samhet (n:h iipi)gaf [lian till dess ändamålsenligare organisation samt 
uppmuntrade genom sin föresyn och goda anvisningar yngre forskare 
att begagna dess rika historiska skatter. Långvarig sjuklighet nöd- 
gade honom att nedlägga sistnämnda befattning 1844, men förmådde 
ej inskränka hans lifliga själs verksamhet. Under de sista åren fängslad 
rid sjukbädden, i Upsala, träffades han alltid med bok eller penna 
i hand, och höll tidtals föreläsningar i laghistorien för en vald krets 
af den studerande ungdomen, till hvilken äfven de Kongl. Prinsarne 
slöto sig. Sålunda fortfor han intill sin lefnads slut att med sitt 
snille, sina kunskaper och sin minnesgoda erfarenhet uppl3'sa samt 
med faderlig kärlek leda och uppmuntra de talrika unga vänner han 
samlat omkring sig. lians skrifter ega, jemte innehållets stora värde, 
förtjensten af den yppersta stil. 



ERIK GUSTAF GEIJER.) 

Född d. 12 Jan. 1783. Professor i historien vid Up- 
sala Universitet; En af de Aderton i Svenska Akade- 
mien; Kommendör af K. N. O.; Ledamot af K. W. 
A. och af k. W. H. o. A. A. Död 
d. 23 April 1847. 

1. 

Ats. ERICUS GUSTAVUS GEIJER. Hufvudet, h. s. 
Vid nedra kanten: nat. xii. jax. mdcclxxxiii. — Under 
bilden: c. m. m. 

Frans. ORE PROFUNDO. En bard, sittande i en 
fjelltrakt vid en runsten, slår sin harpa. — Pä en sten: 



c. .M. M. 



Diam. 14 lin. (II stork). Grav. af C. M. Mellgren 1835 för 
hans serie af minnespenningar öfver utmärkta Svenska vetenskaps- 
män, skalder och konstnärer. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



*) Som prof pä utländingars kännedom af Svenska personer och förhallanden ma 
nämnas, att Hr llippol. Kluyskens i dess vackra arbete Des hommes celebres dans 
les Sciences et les arts et des médailks qui coiisacrent leur souvenir, Gand 1859, 
1 : 337 , upptager den under N:o I här anförda minnespenningen för »Gcijer, Erir- 
Gustave, Médecin recommandable ä Heidelberg». 



340 

2. 

Åts. ERICUS GUSTAVUS GEIJER SVEC. Bröstbilden, 
v. s. Vid nedra kanten: nat. mdcclxxxhi. den. mdcccxlvii. 

F r ä n s. TUA C AELESTES ILLUSTR ANT OMINA FLAM- 
MAE. £n bevingad genius lyser med sin fackla Histo- 
rien, en sittande qvinna, som skrifver på en tafla. I 
afsklirn.: xobili historico civi optimo grati cultores et amici 

MDCCCL. — Vid sidorna: c. g. avAKNSTRÖM inv. p. h. luxdgrex fec. 

Diam. 1^| lin. (14 storl.). Grav. af P. H. Lundgren efter Pro- 
fessor C. G. Qvarnströms modell. (St. på K. Myntet). Slagen af 
Geijers lärjungar och vänner 1850. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Geijer har som historieskrifvare , skald och tonsättare vunnit 
oförvissneliga lagi-ar. Hans historiska arbeten utmärka sig genom forsk- 
ningens omfång, framställningens förträfflighet och en honom egen 
siareförmåga att genomskåda händelsernas sammanhang och utveck- 
ling. i\Iänga af hans skönaste dikter behandla änmen ur Nordens 
forntid, till hvars upplysande han kraftigt medverkat genom sitt del- 
tagande i utgifvandet af Svenska folkvisor samt i stiftandet af Gö- 
tiska Förbundet, hvars värderika tidskrift Iduna, af honom ensam 
börjad, innehåller många förtjenstfulla afhandlingar af hans hand. 
Till flera af sina dikter har han sjelf satt herrliga melodier, hvar- 
igenom dessa länge skola bibehålla sin ungdomsfriskhet. Afven hans 
större nnisikaliska kompositioner bära, lika som allt hans författare- 
skap, snillets prägel. 



JONAS HENRIK GISTREN. 

Född d. 7 Juni 1767. Professor; Praktiserande Lä- 
kare i Stockholm; Ledamot af K. W. A. 
Död d. 21 Maj 1847. 

En minnespenning, på hvilken Gistréns namn före- 
kommer bland Svenska Läkare Sällskapets stiftare, se un- 
der Frih. Berzelius, pag. 347. 

Gistrén var till en tid anställd som Adjunkt vid Allmänna barn- 
biirdshuset i Stockholm, hvilken befattning han lemnade 1805, fiir 
att odoladt egna sig åt sin vidsträckta enskilda sjukvård i Imfvud- 
fitadeii. Stort och riittvist var det förtroende han egde, fcirotriidesvis 
*iojn iic<;ouch('ui- ocli i liehandling af barnsjukdonuir. 



341 

FRANS MTCHAEL FRANZÉN. 

> Född d. 9 Febr. 1772. Tk. D:r; Biskop i Hernö- 

sands Stift; En nf de Aderton i Svenska Akademien 

och i 10 dr Akademiens Sekreterare; Kommendör m. 

st. k. af K. N. O.; Ledamot af K. W. A. och af K. 

1V. H. o. A. A. Död d. 14 Aug. 1847. 

Äts. FRANS. MICHAEL. FRANZÉN. Hufviulet, v. s. 
Vid necb-a kanten: xat. ix. febr. mdcclxxii. — Under bil- 
den: c M M. 

Fräns. HIS AMOR UNUS. Religionen, en beslö- 
jad qvinna, sittande med kors i högra handen, hvilar den 
venstra på en bok (bibeln) liggande pä ett altare; .Skal- 
dekonsten, en lagerkransad qvinna, stående med ett 
plectrum i venstra handen, stöder sin lyra pä samma al- 
tare. — Pä marken: jr. 

Diam. 14 lin. (11 stor!.). Grav. 18.36 af C. M. Mellgren för 
hans serie af minnespenningar öfver utmärkta Svenska vetenskaps- 
män, skalder och konstnärer. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Franzén var Bibliothekarie och Professor i litterärhistoria, der- 
efter Professor i historia och praktisk filosofi vid Abo Universitet och 
tillika Pastor i Pemar. Efter Finlands afträdande till Ryssland öf- 
verflyttade han 1810 till Sverige och lilef här Kyrkoherde, först i 
Kumla pastorat i Nerike, sedan i Clara församling i Stockholm, och 
slutligen (1831) Biskop i Hernösands stift. Hans intagande lyriska 
ungdomsdikter och den vackra sangen öfver Creutz väckte allmän be- 
undran och beredde honom tidigt utmärkelser af Svenska Akademien, 
der han 1808 invaldes efter Gyllenborg och 1824 efter Rosenstein 
mottog sekreterareplatsen, hvilken lemnades 18.34, då biskopsstolen 
tillträddes. Hans Minnesteckningar i denna Akademis Handlingar 
(1812 — 1844), hans predikningar och öfriga skrifter i obunden stil 
och ännu mera hans älskliga dikter, till en del omfattande historiska 
ämnen, hans fromma psalmer, häfda hans rätt till ett af de främ- 
sta rummen bland Svenska fiU-fattare. Det poetiska sinnet bibehöll 
hos honom under mer än ett hälft århundrade oförminskad värma. 
Det var en aldrig slocknande eld, som brann, utan häftiga utbrott, 
utan raketsprång, men med stilla, klar låga, upplysande, renande, 
förskönande hvarje föremål den benirde. Afven det alldagliga, det 
prosaiska tog under hans Iwnd förädlad, poetisk gestalt. Icke ens 
jilderdomen och dess bräckligheter mäktade fiirstumma lians lyra. 
Aiuui i sista stund iklädde sig hans dcklstankar och evighetsförhopp- 
ningar diktens språk. 



342 

MATHTAS K0SENBL4D. 

Född d. 23 Juni 1758. Grefve; Jur. D:r; Jiistitice 
StaUminister ; Riddare och Kommendör af K. Mojtts 
O. och Ordens Kansler; Riddare af K. Carl XlILs O.; 
Ledamot af K. IF. A. och af K. W. H. o. A. A. 
Död d. 4 Sept. 1847. 

1. 

Ats. MATHIAS ROSENBLAD FRIH. STATS-SECRET. 
C. AF K. N. O. Bröstbilden, h. s., i Nordstjeriieordens 
koinmendörsdi-ägt. 

Fräns. FÖR UPPLYST XIT AT GENOM HÅGN FRÅN 
THRONEN BEFRÄMJA NÄRINGARS FÖRKOFRAN. 1807. 

Diam. 191- Hn. (19 stod.). Grav. af C. Enhörning (?). (St. på 
K. Myntet). Ett sällskap af vänner hade redan 1807 ämnat låta 
prägla denna minnespenning utrikes. Först d, 18 Dec. 1810 begär- 
des och erhölls K. Witterhets Ilistorie och Antiqvitets Akademiens 
bifall till dess afprägling på K. Myntet. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



2. 

Åts FRIH. MATHIAS ROSENBLAD STATS-RÅD C. 
N. O. Bröstbilden, h. s. , som pä N:o 1, men af mycket 
sämre arbete. — Nederst: Lundevierg. 

Frans. MINNE AF INR. CIVIL EXPEDITIONENS 
TACKSAMHET FOR 17 ÅRIG VÖRDAD STYRELSE 1809. 

Diam. 17 lin. (15 stork). Grav. af L. D. Lunderberg. (St. på K. 
Myntet). Slagen af embets och tjenstemän i Inrikes Civil Expedi- 
tionen af Kongl, Maj:ts Kansli 1809, då Frih. Rosenblad, utnämnd 
till Statsrad, lemnade statssekreterareembetet. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Ar 1837 begärdes och erhölls K. Witterhets Ilistorie och Anti- 
qvitets Akademiens tillåtelse att afprägla exemplar med begagnande 
af At.sidans stamp till N:o 1 och Frånsidans af N:o 2. 

Rosonblad blcf 1792, efter Konung Gustaf Ill:s död. Statsse- 
kreterare vid Iinikes Civil Expeditionen af Kongl. Maj:ts Kansli, öf- 
vertog tillika samma år Handels och Finance- och följande året äf- 
ven Ecclcsiastik Exjicditionens portföljer samt 1794 f()ie(h-agningen af 
hofärender. (irundliga insigter, fcirenade med snabb uppfattningsfcir- 
inaga, ett utoniurdentliizt minne och otrolig arbetskraft gjorde för ho- 



343 

nom möjligt att i dessa embetsb.efattningar ensam besöija hvad som 
både före och efter honom gifvit liera personer full sysselsättning, och 
deijemte en stor mängd andra mera tillfälliga uppdrag. De under 
Gustaf IV Adolfs regering utfärdade vigtiga förordningar till befräm- 
jande af jordbruket, handeln, jernhandteringen, fabriker och andra 
näringar, samt rörande löneregleringar, 1803 års realisation m. m. 
voro till en väsendtlig del Rosenblads verk. Efter regentombytet 
1809 ingick Rosenblad i den nya konseljen som Statsråd och blef 
1829 Justitiffi Statsminister, hvilket embete han nedlade 1840. 



JOHAN MAZER. 

Född d. 7 Mars 1790. Grosshandlare i Stockholm. 
Död d. 25 Oct. IS 47. 

Ats. JOHAN MAZÉR. Bröstbilden, b. s., i tidens 
drägt. — Under axebi: p. l. 

Fräns. ANDA OCH KONST. En lyra. 

Diam. lOj lin. (7 stork). Grav. af P. H. Lundgren. (St. på K. 
Myntet). Slagen 1852 af K. Musikaliska Akademien, af hvilken den 
utdelas som prisbelöning. Inskriften och lyran på Frånsidan förekom- 
ma å Akademiens vanliga jeton. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Mazér uppfostrades i en jesuiterskola i södra Frankrike, der 
han förvärfvade ovanlig språkfärdighet. Han var stor musikälskare, 
och egde dyrbara samlingar af musikalier, särdeles för s. k. kammar- 
musik, samt af musikaliska instrumenter, några deribland förfärdigade 
af honom sjelf. Dessa samlingar öfverlemnade han genom testamente 
till K. Musikaliska Akademien, jemte en kontant penningsumma, att 
allt framgent användas för qvartettsoireer, hvilka fortfarande årligen 
af musikvänner anordnas, under namn af »Mazerska Qvaitetterna». 



CARL JOHAN SCHONHERR. 

Född d. 10 Juni 1772. Commerceråd ; Kommendör af 

K. W. O.; Riddare af K. N. O.; Ledamot af K. W. A. 

Död d. 28 Mars 1848. 

Åts. GAR. JOII. SCHONHERR SVEC. Hufvudet, v. s. 
Vid nedra kanten: nat. 17 72. den. 18 48. 



344 

Frans. DATURA NOMEN ET AUCTORI TEMPORA 
LONGA. Tre böcker lagda på hvarandra. Pä sidan af 
den öfversta, i fördjupning: gen. et. spec. curc. I afskärn.: 

ENTOMOLOGO PERCELEBRI SOCIO MUNIF, R. AC. 8C. SVEC. MDCCCLIII. 
Diam. 10^ lin, (7 storl.). Grav. af Fru Lea Ahlborn, född 
Lundgren. (St. på K. Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akade- 
mien 1853. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Schönherr öfvertog sin faders sidenfabrik i Stockholm, -den han 
betydligt utvidgade. Efter 20 års förlopp lemiiade han denna verk- 
samhet och flyttade till Sparresäter i Westergötland, egnande sin 
återstående lefnad åt värden af denna egendom och åt entomolo<nska 
studier. Med sällspord ihärdighet förvärfvade han, sedan han redan 
hunnit en mognare ålder, nödig kännedom af de klassiska språken 
och blef, frän att vara dilettant, snart mästare i sin vetenskap Det 
pa minnespenningen betecknade verket: Genera et Species Cnrculioni- 
dum, utgörande l(j volumer, utgifna inom 13 ar (1833—1846), har, 
jemte hans Symnymia Insectormn m. fl. arbeten, förvärfvat honom' 
högt vetenskapligt anseende. Sina rika samlingar skänkte han till 
Riksmuseum. 



CHRISTOFER CARLANDER. 

Föddd. 30 Juli 1759. Med. D.r; As,9e.ssor i K. Sund- 
hets Collegium; Riddare af K. Carl Xllhs O. och af 
K. N. O.; Ledamot af K. W. A. Död 
d. 8 Maj 1848. 

A t s. CHRISTOPH. CARLANDER PER X LUSTRA MED. 
DOCTOR MERITISS. Bröstbilden, h. ... — Nednnför: , p 



LUNDGREN K. 



Fr;in.s. SODALIUM ET AMICORUM PIETAS die 

XIII .jiNi Mijcccxxxviii inom en eklöfskrans. 

k ^?''7';,^%''"- (14 .storl.). Grav. af L. P. Lundgren. (St. på 
K. Myntet). Slag.n af Svenska Läkare Siillskapet och öfverlemnad 
t.11 Carlander d. 13 Jun. 1838, 5():de årsdagen af hans promotion till 
Med. Doktor. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Carlander hade som Förste Stadsläkare i Göteborg under 20 års 

hi irrif ^"/•'^V""^ "'^^ välförtjent förtroende. År 1814 flyttade 

v^rU . /* "" ';"■ '^^' '^'' "'^^''^' '^^i''^; "le" ^'f^'"^ här togs hans 
ATksamhot 1 anspråk, ej mindre genom oflentliga uppdrag än genom 



345 

läkares och sjukas vädjande i svårare sjukdomsfall till hans rika er- 
farenhet och grundliga insigter — ett förtroende, hvilket tillskyndade 
honom den betydelsefulla benämningen: »Dödsdok torn». 



JONS JAKOB BERZELIUS. 

Född d. 20 Aug. 1779. Friherre; Med. D:r; Pro- 
fessor i kemi och farmaci vid K. Carolinska Institutet; 
K. Wetenskaps Akademiens Sekreterare; En af de Åder- 
ton i Svenska Akademien; Kommendör m. st. k. af K. 
W. O.; Riddare af K. K O.; Ledamot af K. W. H. 
o. A. Ä. Död d. 7 Aug. 1848. 

1. 

Åts. 10. lAC. BERZELIVS (En rosett vid inskriftens 
början och slut). Bröstbilden, v. s. Vid nedra kanten: 
NAT. osTROGOTH. D. XX M. AUG. iviDCCLxxix. — Under bröst- 
kanten: w. kiuchneu f. Nedanför: g. loos dir. 

Frans. PONDERA ET NVMEROS INVESTIGAVIT. En 

kemisk våg med vigtlåda och pincett. I afskärn. : mdcccxxx. 

Diam. 14 lin. (11 stork). Grav. af "VV. Kirchner 1830 och sla- 
gen på det under G. Loos's direktion stående Kongl. Myntet i Berlin 
för en derstädes utgifven serie af minnespenningar öfver utmärkta 
läkare. Vågen häntyder på Berzelii noggranna undersökningar af atom- 
vigterna. — K. Mk. o. B-n i argental. 



2. 

Åts. JOIIANN. JACOB. BERZELIUS. Hufvudet, v. s. 
Vid nedra kanten : nat. xx. aug. mdcclxxix. — Nedanför 
bilden: c m. 

Fräns. CLARA IN LUCE LOCAVIT. Naturens tem- 
pel, besträladt af solen. — Vid kanten: c m. 

Diam. 14 liil. (11 stork). Grav. af C. M. Mellgren 18.34 för en 
af honom utgifven serie af minnespenningar öfver Svenska vetenskaps- 
män, skalder och konstnärer. (St. på K. Myntet). — K. Mk. o. B-n 
i silfver. 



3.*) 

Åts. JAC013US BERZELIUS. Bröstl)ilclen, b. s. Vid 
uedra kanten: xat. .mdcclxxix. den. mdcccxlviu. 

Fräns. APERIT AENIGMATA CONDITA LUSTRAT. 

En flygande genius med högburen fackla afslöjar Natten, 
en sittande qvinna med halfmanen öfver hufvudet, och en 
sfinx (Naturen), pä hvilken lion hvilar armen. Vid si- 
dan en väg m. fl. kemiska instrumenter. I afskärn. socio 

LOXGE NOBILISSIiMO PER ANXOS XXX 8ECRETARI0 ACAD. REG. SCIENT. 

svEC. — Vid kanten : c. g. avAiixsTRöJi iw. p. h. i.uxdgrex fec. 

Diam. 19 lin. (18 storl.). Grav. af P. Ii. Lundgren efter Pro- 
fessor C. G. Qvarnströms modell. (St. på K. Myntet). Slagen 1849 
af K. Wetenskaps Akademien, hvars Sekreterare Frih. Berzelius hade 
varit sedan år 1818. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



4. 

Ats. Inskrifter och bild som pä N:o 3, men af annan 
stämpel. 

Fräns. NATURAM JUSSIT VIRES PROFERRE LA- 
TENTES. En vingad genius (Kemien), stående med han- 
den hvilande pä ett altare, gjuter ur en antik vas en 
helsodryck i den sittande Hygia^as franuilckta skäl. Pä 
altaret en kemisk väg; pä en kub framför detsamma och 
vid dess fot åtskilliga kemiska instrumenter. I afskärn.: 

FUNDATORUM SCPREMO EUGENS MEDIC. SVEC. SOCIETAS. Vid 

kanterna inodellörens och gravörens nanm som pä N:o 3. 

Diiun. 19 lin. (18 storl.). Grav. af P. II. Lundgren efter Pro- 
fessor C. (i. (Ivaniströins modell. Slagen 1849 af Svenska Läkare 
Siillskapet, bland hvars stiftare (se N:o 5) Berzelius var den sist 
fjvarlefvande. Frånsidans inskrift och figurer afse Frih. Berzelii vig- 
tiga fiirbiittringar af sättet för artificiela mineralvattens beredning och 
anordningar för deras allmännare begagnande. De pä Fränsidan an- 

*) Af Hippol. Kliivskciis, Hes hnmmex cilehren dans Ics scmices ef les arts et les Mé- 
ddilUn ijiii cotiMicrenf leiir xoiirenir. I, \)i\y;. i III, l)c.skiir\ cs en ciisidii; iiiedalj ölVcr 
Bcr/cliiis s;lluii(lii: Hiösll)il(leii nu-t\ inskiift: .101 IJKllZKLl US. Uiulcr i)ilJeu: 
iiAvrii lH:i5 odi jm l)aksi(l;iii: KCK ET DURAND. Oaktadt u])i)t!;iftcn utt (Icniiii iiie- 
ilnlj lir |iru«la(l (fia))j)ucj, lonlu iiiuu iiiud .skäl kiiiiiiH antaga att det endast är en 
tjjiilfii en.iidif,' iiiedaljonj,'. af .sanuiia slag .skmi andra af iiäinnda IJir Mck et Dn- 
ruiid iiliiifmi. Den har siilede.s ieke, lika liti-t som ett par andra ijjntna niedaljoii- 
ifer niiil Hcr/elii lijld \\\u\\ namn, kunnal liiir ufvan intairas. 



347 

bragta kemiska instruinenterna äro till det mesta sädaua , som Berze- 
lius sjelf uppfminit eller förbättrat. — K. Mk. o. B-n i silfver. 



Ats. BERZELIUS GISTREX GADELIUS HAGSTRÖMER 
SCHULTZENHEIM TRAFVEXFELDT GAIIX SVENSKA LÄKA- 
RE SÄLLSKAPETS STIFTARE 1808. 

Fräns. innOKPATH^. Ett antikt hufvud (Hippo- 
krates's) inom en pärlring och en cirkellinea. Deronikring 
sluta sig kransformigt tvä qvistar af lager och ek, ned- 
till sammanbundna. Öfver bilden sväfvar i luften en vas 
med en uppstigande orm samt en sesculapiistaf. Efter 
kanten: till minne af svenska läkare sällskapets fem- 
tionde ÅRSDAG 18.5 8. — Under bilden: l. a. 

Diam. 19 lin. (18 stork). Grav. af Fru Lea Alilborn, född 
Lundgren. (St. på K. Myntet). Slagen af Svenska Läkare Sällskapet 
till dess femtioårs högtidsdag firad d. 25 Oct. 1858. Denna minnes- 
penning har blifvit präglad, utan att förslaget varit underställdt K. 
Witterhets Historie och Antiqvitets Akademiens pröfning. Utom den 
mindre goda smak, som röjer sig i anordningen af det hela, bör an- 
märkas att Gistréns, v. Schulzenheims och Trafvenfelts namn blifvit 
oriktigt graverade. De på Atsidan anförda personerna (se här ofvan, 
pag. 264, 282, 303, 313, 321, .340) bildade 1807 ett Medicinskt 
Läsesällskap, hvilket följande året erhöll en vidsträcktare organisation 
under namn af Svenska Läkare Sällskapet, hvars första samman- 
komst hölls den 25 Oct. 1808. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Frih. Berzelius har i Sveriges och den bildade verldens lärdoms- 
historia under nittonde århundradet vunnit ett rykte, som kan jäm- 
föras med Linnés under det adertonde. Genom sina noggranna un- 
dersökningar, otaliga upptäckter och upplysande skrifter har han ut- 
vidgat och ombildat den kemiska vetenskapen och med detsamma 
utöfvat ett mäktigt inflytande på den nyare tidens hastiga framsteg 
i industrielt afseende. Som Sekreterare i K. Wetenskaps Akademien 
har han i främsta rummet bidragit, att gifva denna Akademi nytt 
skick och vidsträcktare verkningskrets, att åt dess rika, ständigt 
ökade samlingar anskaffa ny lokal och behöfliga värdare med alig- 
liggande att årligen afgifva berättelser om de särskilda vetenskaper- 
nas framsteg, samt i allmänhet att lyfta detta samfund tilljemnhöjd 
med de förnämsta likartade stiftelser i andra länder. lians år 1858 
på en offentlig plats i Stockholm uppresta bildstod i bronz, modelle- 
rad af C. G. Qvarnström, skall åt efterverlden förvara dragen af 
denna fäderneslandets utmärkte son och tillika föreviga minnet af 
hans samtida landsmäns vördnad och kärlek. 



348 



JÖNS SVANBERG. 

Född d. 6 Juli 1771. T k. D:r; Professor i inatemaUk 
vid Vpsala Universitet, med Alunda j^cistorat som per- 
sonelt prebende; Prost; Ledamot af K. K O.; Leda- 
mot af K. W. A. och till en tid Sekreterare i denna 
Akademi; Sekreterare i K. Wetenskaps Societeten i Up- 
sala. Död d. 15 Jan. 1851. 

Åts. J. SVANBERG TH. D. MATH. PROF. UPS. EQV. 
AUR. Bröstbilden, v. s., i tidens drägt med prestkrage och 
Nordstjerneorden. Vid nedra kanten: nat. 1771. den. 185I. 
— Under axeln: l. a. 

Frans. UTRAMQUE PLAGAM SEDULO LUSTRANS 

pä en upphöjd rand vid kanten. Öfver en del af jord- 
klotets norra hälft syns Carlvagnen (Stora Björn) med 
Nordstjernan och andra stjernbilder mellan moln. I af- 
skärn.: socio meritissimo r. acad. sc. svec. ivrocccLvi. 

Diam. 10^ lin. (7 storl.). Grav. af Fru Lea Ahlborn , född Lund- 
gren. (St. på" K. Myntet). Slagen af K. AVetensl'- aps Akademien 
1856. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Svanberg hade från 1796 varit vice och frän 1809 ordinarie Se- 
kreterare i K. Wetenskaps Akademien samt tillika Akademiens Astro- 
nom och Professor vid Fältmätningscorpsen, innan han 1811 förflyt- 
tades till matematiska professionen vid Upsala Universitet. Under 
åren 1801 — 1803 fiiretog han, i förening med Premieringeniören Of- 
verl)om samt med biträde af Adjunkterna Holmqvist och Palander, 
gradmätningar och astronomiska observationer i Lappland, för att 
beriktiga den mätniixg, som 1736 blifvit af Maupertuis, And. Cel- 
sius m. fl., på Franska Regeringens bekostnad, verkställd och sedan 
befunnits otillförlitlig. Resultaterna af detta arbete, framlagda af 
Svanberg, äfvensom hans (ifriga utgifna skrifter, beredde honom lit- 
terära utmjirkelser och ett berömdt nanm bland Europas fcirnämsta 
vetenskapsmän. Stort var äfven hans inflytande på matematiska stu- 
diernas framsteg inom det lärosäte han tillhörde, der han qvarlemnat 
ett kiirt och aktadt minne. 



349 

AYILHELM HISINGER. 

Född d. 22 Dec. 1766. Bruksjyatron ; Kommendör af 

K. W. O.; Riddare af K. K O.; Ledamot af K W. A. 

Död cl 28 Juni 1852. 

Åts. VILH. HISINGER COMM. ET EQV. AUR. Bröst- 
bilden, 11. s., i tidens drägt med ordenstecknen. Nedan- 
för: NAT. 17 66 OB. 185 2. — Under axeln: l. a. 

Frans. PRIMITIAS NATURAE IN LUCEM REVOCA- 
VIT. En bergvägg och qvarstående pelare af siluriska 
formationen. På marken ligga stuffer med till hälften fri- 
huggna petrifikater. I afskärn.: socio munif. de studio geo- 

LOGIAE OPT. MERITO REG. ACAD. SC. SVEC. MDCCCLIX. 

Diam. 10^ lin. (7 storl.). Grav, af Fru Lea Ahlborn, född Lund- 
gren. (St. på K. Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akademien 
1859. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Hisinger (kallad Hising, innan han 1784 adlades, adopterad af 
sin farbroder Bergsrådet Johan Hisinger) var någon tid Auskultant i 
Bergs Collegium, men sökte icke vidare befordran i statens tjenst. 
Oberoende genom enskild förmögenhet, egnade han sin verksamma lef- 
nad åt vården af sin bruksegendom Skinskatteberg i Westmanland 
samt åt studier och resor inom fäderneslandet och Norge för mine- 
ralogiska, geologiska och vextgeografiska undersökningar. Flera ar- 
beten i dessa vetenskaper samt i kemi och fysik vitna om hans vid- 
sträckta forskningar och insigter. Ett vextslägte, Hisingera, ett mi- 
neral, Hisingerit, och en petrifikatart bära hans namn. Sina rika 
mineralogiska och geognostiska samlingar skänkte han till det natur- 
historiska Riksmuseum, och Wetenskaps Akademiens bibliothek har 
af honom fått emottaga många dyrbara verk. 



BENGT ERLAND FOGELBERG. 

Född d. 8 Aug. 1786. Professor vid K. Akademien 

för de Fria konsterna; K. Hoj- och Statyhildhugyare ; 

Kommendör af K. N. O.; Ledamot af K. W. H. o. 

A. A. Död i Triest d. 22 Dec. 1854. 

Åts. B. E. FOGELBERG STATUAR. SVEC. COMM. DE 
ST. POL. rinfvudet, v. s. — Nedanför: ,.ka ami.rohn. 



35U 

Frans. IGNE CALERE ARS PROMETHEA JUSSIT. 
Konung Carl Johans bildstod till häst och längre bort 
Biroer°Jarls stod, sädane de blifvit resta i Stockholm. I 
afsklirn.: positis triumphaxs obiit äidcccliv. 

Diam. 10^ lin. (7 storl.). Grav. af Fru Lea Ahlbom. (St. på 
K. Myntet). Slagen af Svenslca Akademien 1855. — K. Mk o. B-n 
i silfver. 

Fo^elberff genomgick i ungdomen arbetets och fattigdomens skola, 
men drifven af en högi-e ingifvelse fattade han ritstiftet och mejseln, 
studerade och utbildade sig till en af samtidens yppersta bildhuggare. 
Största delen af sitt konstnärslif tillbragte han i Rom, der både 
Olvmpens och Valhallas gudar af hans mejsel framställdes i herrliga 
bifder. Hans Apollo och Venus, Oden, Thor och Balder m. fl. Aatna 
om konstnärens mästerskap i de mest skiljaktiga riktningar. Ar 1854 
återkom han till fäderneslandet, för att se sina i bronz gjutna bild- 
stoder under vänners och landsmäns jubel aftäckas, Birger Jarls och 
Carl Johans i Stockholm, Gustaf II Adolfs i Göteborg, af Imlka 
hvar och en för sig skulle varit tillräcklig att förenga hans konst- 
uärsrykte. Från denna triumfresa längtade han tillbaka till det lugna 
lifvet i konstens hemland, hvars gräns han uppnådde, endast för att 
derinom finna en graf. Ha,ns stoft återfördes dock 1857 till Göte- 
borg, för att nedsättas i fosterbygdens jord. 



GABRIEL POPPIUS. 

Född d. 12 Dec. 1770. Jur. D:r; President i K. Com- 

merce Collegium; der efter Statsråd; Direktör i K. Landt- 

hruks Akademien; Riddare och Kommendör af K. Maj:ts 

O.; Ledamot af K. W. A. Död 

d. 3 Jan. 18ö6. 

Åts. GABR. POPPIUS F. D. STATS RÅD K. LANDTBR. 
AKAD. DIR. Ilufvudet, v. s. — Nedanför: i,ea aih.born f. 

Frans. VIDGAD ODLING FÖRÄDLADE NÄRINGAR. 
Ti-iptolemus, stående med handen pä sin plog, och Fan, 
sittande pä en kulle med sin pipa och staf, omgifven af 
f:ir. I afskärn.: af k. landtbr. akad. I85(i. — Vid nedra 

kanten I l. CII;A1(XSTU()M inv. i,ka aiildurn fec. 



351 

Diam. 17| lin. (15 storl.). Grav. af Fru Lea Ahlborn, född 
Lundgi'en efter Professor C G. Qvarnströnis modell. Slagen af K. 
Landtbruks Akademien 1856. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Poppius hade varit Justitireräd i 17 år, då han (1826) utnämn- 
des till President i K. Commerce Collegium. Vid Konungens råds- 
bord stannade han blott tre år (183.3 — 1836). Användes derjemte 
i en stor mängd kommiteer och offentliga uppdrag. Insigtsfull, sjelf- 
ständig och outtröttlig, fyllde han allestädes med heder sin plats. Sär- 
skildt har han med nit och framgång arbetat för handelns och landt- 
brukets samt ullkulturens befrämjande i fäderneslandet. Kallades 
1838 till Direktör i K. Landtbruks Akademien, åt hvilken han eg- 
nade sin ålderdoms ännu friska krafter. 



CARL DAYID 8K0GMAN. 

Född d. 26 Od. 1786. Friherre; President i K. Com- 
merce Collegium; En af de Äderton i Svenska Aka- 
demien; Kommendör m. st. k. af K. A^. O.; Ledamot 
af K. W. A. och af K W. H. o. A. A. 
Död d. 20 Febr. 18ö6. 

Åts. CARL DAVID SKOGMAN. Hufvudet. v. s. — 
JNeclerst: ji. fkxmekie is3f^. 

Fräns. MINNE AF HANDELS OCH FINANCE EXPE- 
DITIONENS ERKÄNSLA FÖR SJUTTONÅRIG ÄLSKAD OCH 
AKTAD STYRELSE. 

Diam. \^ lin. (12 stork). Grav. af M. Frumerie. (St. på K. 
Myntet). Slagen af K. Handels och Finance Expeditionens embets- 
och tjenstemän 1838, då Skogman, utnämnd till President i K. 
Commerce Collegium, lemnade statssekreterarebefattningen i nämnda 
Expedition. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Frih. Skogmans embetsmannaduglighet var lika utmärkt, som 
hans statsmannablick vidt omfattande och hans lärdom mångsidig. 
Efter ett längre vistande med offentligt uppdrag i England, West- 
indien och Nordamerika (1812 — 1815) återgick han till tjenstgöring 
inom Konungens Kansli, der han 1824 blef Statssekreterare i Han- 
dels och Finanee Expeditionen, hvilken tjenst han förestått sedan 
1821. Presidentsembetet i K. Commerce Collegium hade han pä ior- 
ordnande förvaltat från år 1833 intill dess han 1838 erhöll fullmakt 
på denna syssla. Jemte de ordinarie tjenstbefattningarne besiirjdes 
af lionom många och vigtiga uppdrag i åtskilliga direktioner och 



kommiteer. Hans skrifter riija, jemte klart och skarpt omdöme, for- 
trogen bekantskap med forntidens klassiska arbeten, hvilkas studium 
ännu på ålderdomen beredde honom förfriskning mellan de betun- 
gande embetsgöromålen. Åfven den nyare litteraturens alster, inom 
och utom fäderneslandet, följde han med aldrig tröttnande uppmärk- 
samhet. 



JOHAN AUGUST WAHLBERG. 

Född d. 9 Oct. 1810. Jngeniör i K. Landtmäterikon- 

toret; Lärare i jar/t och zoologi vid K. Skogsinstitutet; 

Ledamot af K. W. A. Dödad af en elefant i det inre 

af södra. Afrika d. 6 Mars lSö6. 

Åts. JOH. AUG. WAHLBERG RER. NAT. VESTIG. 
SVEC. Hufvuclet, v. s. — Nedanför: nat. 18 i o. den. jsjö. 
— Under halsen: l. a 

Frans. NOMEN DEDIT ET MORTEM. Afrika beteck- 
nad, som pä de antika mynten, genom en elefant stående 
bredvid en palm. I afskärn. : peregrinatori celebri socio 

ANTE DEFUNCTO QUAM ELECTO R. ACAD. SC. SVEC. MDCCCLVm. 

Diam. 10^ lin. (7 storl,). Grav. af Fru Lea Ahlborn, född 
Lundgren. (St. på K. Myntet). Slagen af K. Wetenskaps Akade- 
mien 1858. Palmen på Frånsidan har den form, som vanligast före- 
kommer i den trakt af Afrika, der Wahlberg sist uppehöll sig. — 
K. Mk. 0. B-n i silfver. 

Wahlberg biretog 18.39—1845, för vetenskapliga forskningar, re- 
sor i södra Afrika i grannskapet af Goda Hoppsudden och i Natallan- 
det, hvarifrån han hemförde stora och kostbara samlingar, som för 
statens naturhistoriska Riksmuseum inlöstes. Oemotståndligt kun- 
skapsbegär drog honom år 1853 tillbaka till nämnda verldsdel, att 
fiirnya de äfventyrliga och försakelsefulla forskningsresorna, hvilka 
denna gång biretogos från Hvaltiskviken i riktning mot sjön N'Gami. 
Under en jagtexkursion blef han af en länge förföljd och uppretad 
elefant slagen till marken och siinderkrossad. De vigtiga samlingar, 
han äfvcn under deinia sista resa gjort, hendvommo och skänktes af 
arfvingarne till Jiiksmuseum. Wahlberg invaldes till Ledamot af K. 
Wot(!nskaps Akademien d. 8 Oct. 1856, således sju månader efter 
hans död, hvilken då ännu vnr obekant i fäderneslandet. 



353 



PEHR LAGERHJELM. 

Född d. 13 Febr. 1787. Assessor i K. Bergs Colle- 

gium; Brukspatron; Riddare af K. N. O.; Ledamot af 

K. W. A. Död d. 18 Juli 18Ö6. 

Åts. PEHR LAGERHJELM. Hufviidet, h. s. — Ne- 
derst: A» SALMSON F. 

Frans. FÖR 50 ÅRS NIT OM JERNHANDTERINGEN. 

—ii- AF SVENSKA BRUKS sociETETEN 185 iiiom 611 eklöfskrans. 

Diam. 14 lin. (11 storl.). Grav. i Paris af Abrah. Salmson, 
som dock afled innan arbetet var fullt afslutadt. Det bristande verk- 
ställdes af brodern Joh. Salmson. Slagen af Svenska Brukssocieteten 
genom deras Fullmäktige i Jernkontoret 1856. — K. Mk. o. B-n i 
silfver. 

Lagerhjelm, som intill år 1804 varit militär, anställde, dels på 
grund af offentligt uppdrag, dels för egen räkning, många försök och 
utgaf skrifter afseende förbättringar i Svenska jernhandteringen. Han 
mottog med anledning häraf offentliga hedersbelöningar af K. Weten- 
skaps Akademien samt tvenne gånger af Jernkontoret, inom hvilket 
han många år var Brukssocietetens Fullmäktig. Assessorstjensten i 
K. Bergs Collegium lemnade han 1831. Under flera riksdagar var 
han en verksam ledamot i Statsutskottet och Konstitutionsutskottet. 



JAKOB AUGUST von H.iRTJ\L4JS^SD0RFF. 

Född d. 12 Mars 1792. President i K. Kammar Rätten; 

Kommendör m. st. k. af K. N. O.; Ledamot af K. 

W. A. Död d. 21 Dec. 1856. 

Åts. AUG. VON HARTMANSDORFF F. 1792 D. 1856. 
Hufvudet, V. s. — Nedanför: i.ea aulborx. 

Frans. ENHÄLLIGT TLLLERKÄND AF SVEA RIKES 
RIDDERSKAP OCH ADEL 1856 inom en eklöfskrans. 

Diam. 13 lin. (10 storl.). Grav. af Fru Lea Ahlborn, född 
Lundgren. (St. på Riddarhuset). Slagen af Ridderskapet och Adeln, 

23 



354 

enligt beslut fattadt i plenum d. 30 Dec. 1856 genast efter v. Hart- 
mansdorffs död. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

v. Hartmausdorff liade varit Statssekreterare i K. Ecclesiastik 
Expedition 1831 — 1838 och någon tid t. f. Hofkansler, derefter t. f. 
Landshöfding i Calmar Län, innan lian (1841) mottog presidents- 
embetet i K. Kammar Rätten, samt var under många år Fullmäktig 
i Rikets Ständers Bank. Vid riksmötena uppträdde han som en in- 
sigtsfull, arbetsam, ihärdig och inflytelserik representant, högaktad af 
vänner och motståndare. " Ehuru ifrigt kämpande för beståendet af 
gammal ordnhig och länge en medelpunkt för de konservativa åsig- 
ternas anhängare, framkom han likväl stundom sjelf med nya orga- 
nisationsförslag af den mest genomgripande art, och i undervisnings- 
frågan var han en varm förfäktare af den nyare tidens reformförslag. 



PEHR WESTERSTRANI). 

Född d. 27 Febr. 1783. President i K. Sfntfikontoret; 

Kommendör m. st. k. af K. JV. O. Död 

d. 23 Oct. 1857. 

Åts. PEHR WESTERSTRAND STORÄlÅSTARE. Huf- 
vudet, v. s. Nedanför: född 17 85 död J857. 

Fräns. GLÄDER OCH VÅGLEDER. En lågande an- 
tik lampa. I afskärn.: tacksam minnesgård för tjugufem- 

ARIG STYRELSE AF SÄLLSKAPET P.B. 

Diam. 14A lin. (12 storl.). Grav. af Fru Lea xUilborn, född 
Lundgren. Slagen af ordenssällskapet Par Bricole 1858. — K. Mk. o. 
B-n i silfver. 

Westerstrand var Registrator och Aktuarie i K. Landtmäteri- 
kontoret, då han anställdes som Revisor och senare Fältkamererare i 
Generalkommissariatet vid Svenska armeen i Tyskland (1813 — 1815), 
der han fick tillfälle att ådagalägga sin utmärkta skicklighet att be- 
handla offfMitliga läkenskaper och maktpaliggande liqvider med främ- 
nuinde Regeringar. Efter krigets slut ingick han i Statskontoret, inom 
hvilket han småningom uppsteg till luigsta platsen (1832). Ett af 
honom uppriittadt Airslag till Rikshufvudbok antogs till begagnande från 
och med år 1821. Hans praktiska duglighet beredde honom inträde 
i flerfaldiga kdinmiteer och direktioner samt anställning (1832) som 
Förste Direktör vid K. Maj:ts Hofka|)ell och Spektakler, från hvil- 
ken befattning han är 1838 erhöll tjenstledighet och 1840 afsked. 
Derjenite var han utmärkt sångare, glad umgängesvän och stor bricolist. 



355 



GEORG AXEL af SILLEN. 

Född d. 6 Dec. 1772. Krigsråd; Kamererare i In- 
delning skontor et i K. Kriqs Collegium. 
' Död d. 26 Juni ^1858. 

Åts. GUSTAF IV ADOLPH SVERIGES G. OCH V. KON- 
UXG. Konungens bröstbild, h. s. , i harnesk med Serali- 
merordens band och veck af konoiioa manteln. — Ne- 
derst: c. e. 

F r a n s. AF DIREKTIOXEX ÖF VER GUSTAFS IXRÄTT- 
MXG TILL BELÖNING ÅT GEORG AXEL af SILLEN 1802. 

Diam. 13A Hn. (H storl.). Atsidan grav. af C. Enhörning 1799 
för Kongl. Sällskapet Pro Patria; Frånsidan af L. Grandel 1802. 
Direktionen öfver »Gustafs Inrättning till understöd för Stockholms 
stads fattiga arbetare^ begärde och erhöll är 1802 en alhnän tillå- 
telse att låta prägla belöningspeuningar af denna art. Någon sådan 
har dock ej blifvit utdelad, mera än denna, Imlken lemnades i guld 
åt Sillen (da Kammarförvandt i K. Krigs Collegii Fortitikationsde- 
partement), som prisbelöning för en afliandling öfver Direktionens år 
1801 utsatta täflingsämne: »Om bästa sättet till fattigvårdens inrät- 
tande i Stockholm». Blott få exemplar afpräglades. — K. Mk. i silf- 
ver; B-n i tenn, på båda ställen bland kongliga medaljer. 

Sillen var på sin plats en nitisk och skicklig tjeusteman. Ar 1840 
erhöll han på begäran afsked från kamererarebefattningen , sedan 
han redan förut erhållit Krigsråds namn. 



CAKL JOHAN STRÖM. 

Född 1776. Ufver.4e; Chef för K. Södra Skånska in- 
fanteri regementet; Kommendant i Malmö; Kommendör 
af K. S. O. Död d. 11 Mars 1860. 

Åts. OSCAR SVERIGES NORR. GÖTH. OCH VEND. 
KONL^X^G. Konunof Oscars hufvud, h. s. — Nedanför: 

1,. LINJJGKEN K. 

Fräns. AF KONUNG OSCAR I TILL CARL JOHAN 
STRÖM FÖR UTiAIARKT .ALVXDOM TROHET OCH XIT UXDER 



356 

DE 75 ÅR HAN TILLHÖRT S\nENSKA ARMÉEN-.^ Öfver 

skriften en liten eklöfskrans. 

Diam. 14i lin. (12 storl.). Atsidan grav. af L. P. Lundgren för 
nåcon annan minnespenning; Frånsidan af Lundgrens dotter Fru Lea 
Ahlborn. Slagen pä Konung Oscars befallning och lemnad Ofverste 
Ström d. 12 April 1858, 75: te årsdagen från hans inträde i Svenska 
armeen. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Ström blef redan vid 7 ars ålder Kornett vid Bohusläns Drago- 
ner och kom snart i aktif tjenstgöring under Gustaf Ill:s Finska krig. 
Deltog sedermera i Svenska härens fälttåg i Tyskland 1806 och 1807, 
i Xorge 1808 och 1814 ocli var under tiden med i 35 större och 
mindre affärer, hvarför han välförtjent hedrades^ med medaljen »för 
tapperhet i fält» och Carl Johans medaljen. Ar 1811 erhöll han 
transport till K. Södra Skånska infanteri regementet, hvars Chef han 
var 1841 — 1846. Kommendantsbefattningen i Malmö, hvilken han 
redan 1831 mottagit, behöll han till sin död. 



CARL JOHAN FAHLCRANTZ. 

Född d. 29 JSfoi: 1774. Professor; Kon fil. Hoj- och 

Landskapsmålare; Riddare af K. N'. O. 

och af K. W. O. 

Åts. CAROLUS JOHANNES FAHLCRANTZ. Hufvu- 
det, h. s. Vid nedra kanten: nat. xxix. nov. mdcclxxiv. 
— Under hufvudet: c m m. 

P>äns. ^MULA NATUR Ji MANUS. En uppspänd 
tafvelduk, lutad mot ett staffli, med en deröfver hängande 
lagerkrans. X(>danför ligga böcker, ett upprulladt blad, 
palett och penslar m. fi. niålarckonstens sinnebilder. 

Diam. 14 lin. (11 storl.). Grav. 1837 af C. M. Mellgren för eu 
serie af minnespenningar öfver utmärkta Svenska vetenskapsmän, 
.skalder och konstnärer. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Fahlcrantz blef Ledamot af K. Målare och Bildhuggare Akade- 
mien (K. Akademien för de Fria konsterna) 1803; kallad till delta- 
gare i Akademiens radslaj^ 1812; Kongl. Hof- och Landskapsmålare 
1813; l*rofessor 1815. Hans talrika landskapsmålningar träffas i of- 
fentliga och enskilda samlingar inom nästan alla länder, der skön 
konst värderas. 



357 



OTTO GUSTAF NORDENSKÖLD. 

Född d. 9 Dec. 1780. Friherre; Amiral; Qief för K. 
Förvaltningen af sjöärender och för Storamiralsembetets 
2:dra af delning ; Befälhafvande Amiral och öfverkom- 
mendant i Carlskrona; Chef för Flottans militärdistrikt; 
Kommendör m. st. k. af K. S. O. 

Åts. FRIH. O. G. NORDENSKÖLD AMRAL K. M. ST. 
K. S. O. Bröstbilden, v. s., i mantelveck. — Nederst: 

LUNDGREX SC. 

Frans. TRYGG I EGEN KRAFT. Ett linieskepp un- 
der segel på hafvet. I afskärn.: af koxgl. örlogsmanna 

SÄLLSKAPET ÅR 1847. 

Diam. 14i lin. (12 storl.). Grav. af L. P. Lundgren. (St. på K. 
Myntet). Slagen af Kongl. Orlogsmanna Sällskapet i Carlskrona 1847, 
sedan Amiral Nordensköld föregående året tagit afsked ur Flottan. — 
K. Mk. o. B-n i silfver. 

Nordensköld blef 1795 Fändrik vid Amiralitetet; 1803 Löjtnant 
vid Orlogsflottan , inom livilken han uppsteg genom alla graderna till 
Contre Amiral 1821 ; Kommendör m. st. k. af K. Svärdsorden 1837; 
Chef för förvaltningen af sjöärender och för Storamiralsembetets 2:dra 
afdelning s. å.; Vice Amiral 1840; Befälhafvande Amiral i Carls- 
krona 1841; Friherre s. å.; Amiral 1845; tog afsked ur Tirigstjensten 
med pension 1846. 



CARL De GEER. 

Född d. 9 Maj 1781. Gr ef ve; En af Rikets Herrar; 

öfverste Kammarjunkare ; Riddare och Kommendör af 

K. Maj-.ts O. och Ordens Kansler; 

Ledamot af K. W. A. 

Åts. GREFWE CARL DE GEER LANDTMARSKALK. 

Bröstbilden, h. s. — Nedanför: s.u.mso.n. i-. 

F r å n s. ADEL KRAFTFULL OCH LUGN. _ af ridder- 
SKAPET OCH ADELN 1823, allt inoni 611 eklöfskrans. 



358 

Diam. 18.| lin. (17 storl.). Grav. af Joh. Salmson i Paris. (St. 
på Riddarhuset, till Åtsidan två, föga skiljaktiga). Slagen af Rid- 
derskapet och Adeln vid 182.3 års riksdag, då Gr. De Geer vant 
Landtraarskalk. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Frih. De Geer blef Kornett vid Lifhusarerne 1794; Löjtnant vid 
Lätta Dragonerne 1802; Ryttmästare 1804; Tog afsked ur krigstjen- 
sten 1806; Grefve 1818; Öfverste Kammarjunkare och En af Rikets 
HeiTar samt Riddare och Kommendör af K. Maj:ts Orden s. å.; Or- 
dens Kansler 1847—1856. Var Landtmarskalk vid riksdagarne 1823 
och 1828-1830. 



FREDRIK WILHELM PIPPING. 

Född d. 14 Dec. 1783. Professor^ i litterärhistoria och 
Bibliothekarie vid Universitetet i Äho (sedan i Helsing- 
fors); der efter Statsråd, Ledamot i Kejserl. Finska 
Senatens Ekonomi Departement och Chef för 
Ecclesiastik Expeditionen. 

Åts. F. W. PIPPING PROF. RECT. U^s^ ALEX. COLL. 
CONS. EQV. B. FENNOR. INSPECTOR. Bröstbilden, v. s-, 
i akademisk uniforin med Kejserl. Ryska St. Anriai orden 
och rektorskapa. — Nedanför: i.r.xDfiKKx r. 

Frans. MODER ATORI OPTIMO JUVENUM PIETAS 
MDCCCXXXVll inom en lagerkrans. 

Diam. 12^' lin. (10 stod.). Grav. af L. P. Lundgren i Stock- 
holm. Slagen 1837 af den s. k. Borealiska (Xorrfiinska) nationens 
.studerande vid Helsingfors Universitet, för hvilken nation Pipping 
varit Curator 1809—181.5 och Inspector 1828—1841. Sällsynt. — 
K. Mk. i bronz. 

I*ipl)ing blef Docens i Cirekiska litteraturen vid Abo Universitet 
1806; fortsatte .sina språkstudier i Upsala 1806 och 1807; e. o. Ama- 
nuens vid Universitetshibliotheket i Åbo 1808. Efter Finlands skils- 
messa från Sverige blef han Vice 13i!)Iiothekarie 1813; Professor i 
historia literaria och liibliothekarie 1814; Ledamot af Kejserl. Kom- 
missionen för reglering af allmänna undervisningsanstalterna i Finland 
1818; Collegiiråd 1836; Nedlade professionen 1837, men bibehöll bi- 
bliotliekarietjensten till 184.'j; Finsk adelsman 1839; Ledamot i Eko- 
nomi Departementet af Kejserl. Senaten för Finland 1841- -1855 och 
(>hef för F(;clesiastik Expeditionen 1841- -1853; Statsråd 1845. Var 



359 

Rector vid Universitetet 1823—1824 och 1833—1839; Promotor vid 
Filos. Magisterpromotion erna 1832 och 1836. Har utgifvit åtskilliga 
akademiska disputa tioner, programmer och tal samt historiska un- 
derrättelser om bnktrvrkeriet i Finland. 



JOHAN PETER LEFREN. 

Född d. 17 Febr. 17 84. General af infanteriet; t. f. 
President i K. Krigs CoUegimn; Chef för H. M. Konung 
Oscar,^ Stab; Öfverkommendant i Stockholm; Riddare 
och Koimnendör af K. Maj:ts O. och Ordens Öfverste 
Ombudsman; Ledamot af K. W. A. 

Åts. J. P. LEFRÉN EXCUB. ET SUMM. MUNIM. PRAEF. 
GENERALIS R. O. ENS. COM. Hufvudet, b. s. — Nederst: 

LUNDUREN 1'. 

Frans. GUBERNATORI ABEUNTI CIVIT. REG. AGAD. 
MILITARIS MDCCCXXXIX inom en krans af lager och ek. 

Diam. 14V lin. (12 stork). Grav. af L. P. Lundgren. (St. pä 
K. Myntet). Slagen af Befäl och Staben samt Lärarne vid K. Krigs- 
akademien på Carlberg 1839, då Lefrén begärt och d. 5 Oct. nänmda 
år erhållit afsked från guvernörsbefattningen derstädes, hvilken han 
mottog 1824, efter att förut från 1821 hafva förestått densamma. — 
K. Mk. o. B-n i silfver. 

Lefrén blef Fändrik på extra stat vid Lifregementsbrigadens 
värfvade lätta infanteribataljon (sedan Finska Gardet) 1802; Se- 
kundlöjtnant 1805; Löjtnant vid Fältmätningscorpsen 1806; Stabs- 
kapten 1808; Deltog i krigsrörelserna vid norra armeens Svenska för- 
delning 1809; Major i Ingeniörcorpseii 1812 med förordnande att 
hålla föreläsningar i krigsvetenskapen vid corpsens läroverk,,, hvilka 
föreläsningar sedan trycktes; deltog i Norska fälttåget 1814; Öfverste 
Löjtnant i armeen s. å.; Adlad 1818; Öfverste i armeen 1821; Chef 
för Ingeniörcorpsens Fortifikationsbrigad 1822; Guvernör vid Krigs- 
akademien 1824—1839; General Adjutant 1826; Chef för Kronprin- 
sens, sedermera Konung Oscars ,,Adjutants och Ordonance Ofhcerscorps 
1828; General Major 1830; Öfverste Löjtnant vid Ingeniörcorpsen 
1837 och Chef för samma corps 1839 — 1847; General Löjtnant 1843; 
t. f. President i K. Krigs Collegium 1844; Gcneralbefälhafvare i 4:de 
militärdistriktet 1847-1856; Riddare och Kommendör af K. Maj:ts 
Orden 1850; Öfverkommendant i Stockholm 1853 — 1858; General at 
infanteriet 1860. 



360 



ROBERT FREDRIK vox KR^MER. 



Född d. 20 Aug. 1791. Fnherre; Kammarherre; 

Lamhhöfding i Vpsala Län och StäthdUare pä Upsala 

slott; Kommendör m. st. k. af K. JSf. O.; 

Riddare af K. S. O. 

Åts. FRIH. ROB. FR. v. KR^MER LAXDSHÖFDING 
I UPSALA LAX. Bröstbilden, h. s., med mantelveck. — 
Nedanför: lea ahlborx. 

Frans TJUGOFEM ÅRS NITFULL OCH GAGNERIK 
\ERKSAMHET TACKSAMT ERKÄND — af lånets inbyg- 
gare D. 1. JULI 18.5.") — .— inom en eklöfskrans. 

Diam. 17 lin. (15 storl.). Grav. af Fru Lea Alilborn, född 
Lundgren. Slagen af Upsala Läns invånare och leinnad Frih. v. 
Kr«mer d. 1 Juli 1855, 25:te årsdagen af hans tillträde till lands- 
höfdingetjensten. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

v. Krtemer blef Sergeant rid Armeens flotta 1799; Fändrik vid 
Litgrenadier regementet 1808 och vid Andra Gardet 1809; Löjtnant 
1811; Kapten 1817; Major i armeen 1822; Kammarherre 1824; 
Landshöfding i Upsala Län och Ståthållare på Upsala slott 1830; 
Friherre 1837: Kommendör m. st. k. af K. N. O. 1851. 



JAKOR WILHELM SPRENGTPORTEN. 

Friheire. Född d. 9 Od. 1794. Öfverhofjägmästare ; 

General Löjtnant; Öfverstäthällare i Stockholm; Riddare 

och Kommendör af K. Maj:ts O.; 

Ledamot af K. W. A. 

Ats. FRIH. JAC. WILH. SPRENGTPORTEN F. D. ÖF- 
VER STÅTHÅLLARE C. N. O. Hufvudet, h. s. — Nederst: 

I.f.NllGRE.N V. 

Frans.' FÖR ÅTTA-ÅRIG VERKSAM OCH ÄLSKAD 
STYRELSE inom en eklöfskrans. Vid kanten: af Stock- 
holms MAGISTRAT OCH BORGERSKAPETS ÄLDSTE 1838. 

Diam. 18 lin. (1« storl.). Grav. af L. P. Lundgren. (St. på 
K. Myntet j. Slagen al fle u|)pgifna auktoriteterna, sedan Frih. Sprengt- 
porten första gången Icimiat r)fverståthållareplatsen 1838. — K. Mk. 
o. IJ-n i silfver. 



361 

Frih. Sprergtporten blef Fanjunkare vid Norra Skånska kavalle- 
riet 1805; Kornett vid Lifgardet till häst 1812; Andre Löjtnant 
1814; Förste Löjtnant 1815; Adjutant och Attaché vid Svenska Mis- 
sionen i Petersburg 1816; Stabsryttmästare 1818; Major 1823; Öf- 
verste Löjtnant i arnieen 1824; Öfverste Kanimarjunkare 1825; Of- 
verhotjägmästare 1827 — 1838; Öfverste i armeen 1828; Tog afsked 
från regementet och blef General Adjutant 1830; Ofverståthallare i 
Stockholm 1830—1838 och 1844—1848; General Major 1834; Rid- 
dare och Kommendör af K. Maj:ts Orden 1849; General Löjtnant 1858. 



CARL HENRIK BEURLING. 

Född d. 20 Nov. 1794. Gravör. 

Ats. MIN EGEN BILD pä en matt rand, som för re- 
sten upptages af sirater. Bröstbilden, h. s. — Nederst: 
c. H. B. 18 10. Utan Frånsida. 

Diam. 19A lin. (19 storl.). Grav. af Beurling sjelf 1816. — K. 
Mk. o. B-n (brakteatafslag) i silfver. 

Beurling arbetade som elev hos L. Grandel, hvilken han biträdde 
i åtskilligt medaljarbete. Sjelf har han icke lemnat några andra ar- 
beten än »sin egen bild» och ett par aldrig använda Atsidor med 
Konung Carl Johans bild och namn. Som författare har han genom 
åtskilliga utgifna skrifter sökt utbreda kännedom af Svedenborgs theo- 
logiska system. 



CHRISTIAN ADOLF YIRGIN. 

Född d. 5 Sept 1797. Kammar] lerr e ; Contre Ami- 
ral; Envoyé eatraordinaire och Ministre lÄenipot vid 
Kongl. Nederländska ho f vet; Kommendör af K. S. O.; 
Ledamot af K. W. A. 

Åts. OSCAR SVERIGES NORR. GÖTIl. OCH VEND. 
KONUNG. Konung Oscars hufvud, li. s. 

Frans. FREGATTEN EUGENIES JORDOMSEGLING. 
Fregatten under fulla segel pcä liafvet. I afskärn.: under 

c. A. VIRGINS BEFÄL. 1851 — 18.^3. 



362 

Diam. lOi lin. (7 storl.). Grav. af Fru Lea Ahlborn, född 
Lundgren. Slagen 1853 på H. M. Konungens befallning, att utdelas 
till befiil och manskap samt vetenskapsmän, sora deltagit i fregatten 
Eugenies jordoinsegling under Virgins hofiil. — K. Mk. o. B-n i silf- 
ver (bland kongl. medaljer). 

Virgin blef Underlöjtnant vid K. Orlogstlottan 1814; Löjtnant 
1820; Kapten i Flottornas Generalstab 1823; Premierlöjtnant \id K. 
Maj:ts Flotta 1824; Kammarherre 1827; Kapten 1834; Kommendör- 
kapten 1843; Contre Amiral 1853, efter fulländad verldsomsegling 
med fregatten Eugenie; Envoyé e. o. och Ministre plenipot. vid Stor- 
britanniska hofvet några månader 1854, \id Danska hofvet 1857 och 
vid Nederländska hofvet 1858. Kommendör af K. Svärdsorden 1854. 
Tog afsked ur Kongl. Maj:ts Flotta 1857. 



HENNING LUD^T^G HUGO HAMILTON. 

Grefve. Fikld cl. 16 Jan. 1814. Kanimarlierre ; Stats- 
rad och Chef för K. Ecdedastik Departementet; En af 
de Adeiion i Svenska Akademien; Riddare och Kom- 
mendör af K. Majits O.; Riddare af K. Carl Xllhs 
O.; Ledamot af K. W. H. o. A. A. 

.\ts. GREFVE HENNING LUDV. HUGO HAMILTON. 

Bröstbilden, h. s,, något fnunvänd, — Nederst: lka ahlborn. 

l'>äns. FOSTERLÄNDSK UPPLYST SJELFSTÄNDIG 
inonj en eklöfskrans. Utanför kransen: ridderskapet och 

.\DELN TILL DESS LANDTMARStLVLK VID RIKSDAGEN I 8.") 3 — 18.')'», 

Diam. 17] lin. (15 stork). Grav, af Fru Lea xVhlborn, född 
Lundgren. (St. på Riddarhuset). Slagen af Ridderskapet och Adeln 
vid den anfönhi riksdagen, under hvilken Gr. Hamilton, då Lands- 
liöfding i Linkö))ings L;in, hade varit Landtmarskalk. — K. Mk. o. 
li-n i silfver. 

Gr. Hamilton blef Underlr)jtnant vid K. Svea Artilleri rege- 
mente 1829; L<)jtnant 1835; Löjtnant vid K. Toi)ografiska corpsen 
1837 och Kaj)ten 1845; var K. Krigsvetenskaps Akademiens Sekre- 
terare 1K3!»— 1843; Tjenstgörande Kammarherre hos II. K. II. Kron- 
prinsen 1841;, Major i nrmeen 1847; Chef för H. K, II. Kronprinsens 
stiii> s. i\.; Ofversto Löjtnant i armeen 1850; t. f. LandshcUding i 
Linköpings Län 1851 och ordinarie Landslirifding derstädes 1852; 
Riddare af K. Carl XIILs O. 1854; Riddare och Kommendör af K. 
Maj:ts O. 1858; Statsråd s. å. och Chef tor K. Ecclesiastik Depar- 



363 

tementet 1859. Var Landtmarskalk vid riksdagame 1848, 1853 — 1854 
och 1856 — 1858. Bland Gr. Hamiltons utgifna skrifter, de flesta i 
ämnen upplysande krigshistorien , har en afhandling »om krigsmaktens 
och krigskonstens tillstånd i Sverige under Konung Gustaf II Adolfs 
regering'), år 1839 vunnit K. Witterhets Historia och Antiqvitets Aka- 
demiens högsta prisbelöning. 



JENNY LIND. 

Dotter of Fabrikören Nils Jon Lind. Född d. 6 Od. 
1820. Kongl. Första Hof sångerska ; Gift 1851 i Bo- 
ston i Amerika med. Kompositören Otto Goldschmidt från 
Hamburg; För närvarande bosatt i London. 

1. 
Äts. JENNY LIND. Hiifvudct, v. s. — Nedanför: 

r. RADNITZKY. 

Fräns. NESCIT OCCASUM. Nordstjernan öfver sån- 
gens svan, flygande ined en lagercivist under fötterna. 
Nedanför: der hohen kunstlerix ihre begeistertex ver- 

EHRER MDCCCXLVn WIEN. 

Diam. 14^ lin. (12 storl.). Grav. af C. Radnitzky. Slagen af 
konstvänner vid Sångerskans besök i Wien 1847. — K. Mk. i silf- 
ver; B-n i bronz. 

2. 

Åts. JENNY LIND. Hufvudet som pä N:o 1. — 
Under halsen: ja itu. 

Fräns. NESCIT OCCASUM. Nordstjernan öfver sva- 
nen, som pä N:o 1. 

Diam. 64 lin. (4 storl.J. Spelpenning, präglad i den Lauerska 
jetonfabriken i Niirnberg, tydligen efterbildad N:o 1 och förmodligen 
kort efter denna utgifven. Sällsynt. — K. Mk. i bronz. 



3. 

Ats. Inskrifter oeli bild som pä N:o 2, men af annan 
stamp. 



364 

Frans. TENDIT AD ASTRA inom en lagerkrans. 

Diam. 7J lin. (41 storl.). Spelpenning, präglad i den nämnda 
Lauerska jetontabriken i Nlirnberg. Sällsynt. — K. Mk. i bronz. 



Åts. JENNY LIND. Bröstbilden fram vänd, i tidens 
drägt med bred spetskrage. Under axeln: 184?. 

Fräns. NESCIT OCCx\SUM. Nordstjernan. Derunder 
en lyra, kransformigt omsluten af en liljestängel och en 
rosenqvist, på hvilken sitter en näktergal. Vid nedra 
kanten: nata i 82 i. — Kring kanten på båda sidor en or- 
nerad rand. 

Diam. ISi lin. (17 storl.). Grav. och slagen i Manchester i 
England 1847, i anledning af den utmärkta Sångerskans äfven i detta 
land vunna rykte. Födelseåret är oriktigt angifvet. — K. Mk. o. 
B-n i Engelskt tenn, förgylld. 

5. 

Ats. JENNY LIND. Bröstbilden, v. s., med skullran 
framvänd, omgifven af klädningsveck och draperi. — Vid 
nedru knnten: c. g. avARNSTRöji ixv. p. if. i.unugeen fec. Kanten 
onigifves af en ornerad rand. 

Fräns. En lagerkrönt sångmö, spelande på sin lyra, 
sitter på en upphöjd thron, vid hvars sidor stå Välgö- 
renheten, en mjTtenkransad q vinna med ett barn på ar- 
men, och Fosterlandskärleken, en qvinna med krans 
af eklöf ocii i liögra handen en lagerqvist, stödjande den ven- 
stra pä Svenska skölden. Framför knäböjer Tacksamhe- 
ten, en qvinna med krans af eterneller, ristande på foten 
af thronen: 3 deg. 18 47. d. ii' april 1848. Kring kantenen 
krets af lyror och lagerkransar med fladdrande band. Inom 
kransarne läses: xorma lucik agatiia amina susanna auce 
MARIE AJJiNA. I afskiirii.: minnesgärd af tonkonstens vänner 

I STOCKHOLM. 

Diam. 26| lin. (24 storl.). (Irav. af P. Jl. r.undgren efter Pro- 
fessor C (i. Qvarnstnims modell. (St. på K. Myntet). Slagen af 
Sångerskans licuiKlrare och vänner i Stockholm 1849. Liskriften på 
thronen.s fot angifvi-r dagarne, da .lenny Lind, återkommen från en 
konstresa i utlandet, nndcr vint(!rn 1847 — 1848 fiirsta och sista gån- 



365 

geu under denna spelterinin uppträdde på Svenska Kongl. Theaterns 
scen. Inom kransarne anföras några af de förnämsta roler, hvilka 
hon utfört. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Jenny Lind antogs 1830 som elev vid Kongl. Theatern i Stock- 
holm, der hon blef Aktris 1838. Kongl. Hofsångerska 1840; Första 
Hofsångerska 1847. Sistnämnda år lemnade hon Kongl. Theatern, der 
hon sedan endast för någon kortare tid uppträdt. Under konstnärsresor 
inom många länder i Europa och Amerika har hon gifvit gästroler 
och konserter, hvarigenom hon vunnit ett frejdadt namn och sålunda 
gjort heder åt sitt fädernesland. Till ytterligare förklaring af sinne- 
bilderna å Frånsidan af N:o 5 må anföras, att Jenny Lind, sedan 
hon lemnat Svenska Kongl. Theatern, aldrig för sig behållit något af 
hvad hennes tillfälliga uppträdande på dess scen åt henne inbragt, 
utan användt detta och mera derutöfver till fosterländska stiftelser 
och välgörande ändamål. Så har hon år 1848 grundat en fond, upp- 
gående vid 1859 års slut till nära 55,000 R:dr Riksmynt, från början 
afsedd för en stiftelse till bildande af theaterelever, men genom ett 
senare förordnande bestämd till rese-stipendier för män eller qvinnor 
af Svensk härkomst, som önska i främmande länder utbilda sig i 
musik, målning, bildhuggarkonst eller architektur, hvilka stipendier 
skola utgå af räntemedel från fonden, så snart denna växt till 60,000 
R:dr, Till en skyddsanstalt för vansinniga, som från dårhusen blifvit 
utskrifna, har hon skänkt 10,000 R:dr. Många andra större och mindre 
gåfvor till offentliga inrättningar och enskilda personer vitna om 
hennes välgörenhetssinne och fosterlandskärlek. 



ALFABETISKT REGISTER 

ötVer 
Inskrifter å föregående Minnespenningar. 



Nanni och titlar, födelse- och dödsår samt andra årtal äro icke upptagiin, utom 
i de fall när de ensamt utgöra den hufvudsakliga inskriften. 

En stjerna C) antyder att skriften förekommer i afskilrningen eller annan 
sekundär plats å minnespenningen. 

Sid. 

A nullo tenebris damnabitur aevo (Lucan.) 241. 

Abiit vätes oracula maiient 333. 

*Acaclemia Regia Scientiarum bene merito 137. 

*AcacIemia Scientiarum Holmiensis 209. 

*Academia Upsaliensis Cancellario (Cancellario suo) . . 203, 223. 
Academiae Regiae Scientiarum Svecanae socius et per tre.s an- 
nos Secretarius meritissimus &c 184. 

*Academiae Upsaliensis Caucellarius 269. 

Acumine et vigilantia 299, 

*Ad angu.stias redactus (Cicero) . 89. 

*Ad Athenas Corinthum Spartam &c 58. 

*Ad Bornholmiara 1563 11. 

*Ad Havniam 1700 et Dunam 1701 74. 

*Ad Kerkholm 1605 12. 

*Ad Perevolocam 03 (30) Junii MDCCIX 96. 

*Ad Zagarini Jacobstad Gemeurthoif Liesna 96. 

Ad.spectat Olympum inquiritque Jovem (Man il. A st ron.) . 205. 

Aemula naturae manus (Cl au di an.) 356. 

Aequam servare mentem (Hor a t.) 194. 

Aeque patriae suisque carus 283. 

Aeternae memoriae Caroli ilenrici Watrangh .... (|ui aninii 

candore privatim et publice clarus vixit &c 113. 

*Aeternae memoriae coniugis optimae moestus consecrat &c. . 138. 



368 

Sid. 

*Aeternae memoriae optimae matris devotus filius &c. ... 129. 

Aeternum sic habet ille decus (O vid.) 137. 

Af direktionen öfver Gustafs inrättning till belöning åt Georg 

Axel af Sillen 355. 

*Af en sörjande moder 261. 

Af Götlieborgs söndags skolas styrelse till . . . tor utmärkt tlit 

och sedlighet *gifveu vid 18 . . års examen 317. 

*Af Kongl. Landtbruks Akademien 350. 

*Af Kongl. Örlogsraanna Sällskapet 357. 

Af Konung Oscar I till Carl Johan Ström fur utmiirkt man- 
dom trohet och nit under de 75 ar han tillhört Svenska ar- 

méen 356. 

*Af Ledamöter af Ridderskapet och Adeln 272. 

*Af Länets inbyggare 360. 

*Af medborgare 311. 

*Af medborgare och vänner 281. 293. 

*Af Ridderskapet och Adeln 357. 

Af samfundsnit ett värdigt efterdöme 267. 

*Af Stockholms Magistrat och Borgerskapets Äldste .... 360. 

*Af Svenska Bruks Societeten 353. 

*Af sörjande vänner Frimurare bröder 244. 

Af tacksamma fosterbarn 219. 

Af tacksamme Dala inbyggare 338. 

*Af vänner och bröder 248. 

*Af vänner och medborgare 294. 

Agit ventos et turbida tränat (Virgil.) 34. 

Aliis inserviendo consumor 85. 

*Alten Stettin in Pomerania 37. 

Altid i sigte 273. 

Altid lika 244. 

Amabili viuculo juncti 123. 

•Amico optimo dicat I. C. Hedlinger Eqves 136. 

Artiori et virtuti aeternae coniugis optimae dicat (dat ilicat 
dedicat) &c . 31, 32. 

Anda och konst 343. 

Animo verecundo oro probo 34. 

Anno 1656 den if!| October iihci- fcltt dii' l"ortun iind Lihv 

Gallioth diesen Helt 28. 

Antiquos reverentia novos aequitate 109. 

Aperit acnigmata condita lustrat 346. 



369 

SiJ. 

Aperit syrtes (Virgil.) 327. 

Apud memores stat gratia facti (Yirgil.) 154. 

Arcana deae scrutatur in extis (O vid.) 326. 

*Arcana velo siiblato adspexit vätes 174, 

Arctos ubiqiie scopus 16.3. 

*Ardua moliens obiit 47. 

*Armis victricibus Carolo X praelatis Var.sovia fortiter defensa 

obiit 26. 

Arte et marte 252. 

Artifex iiistrumentoruiii mathematicorum ingeniosissinuis soeio- 

runi ex Regia Academia Scient. Svecana iiiaximo damno 

obiit 137. 

*Artis chemicae peritissiino socio nlim dilecto Acad. Scient. 

Stockholm 288. 

*Artis chemicae reformator 209. 

*Artis medicae clarus antistes 179. 

Artis sakitis discipulis desideratus obiit 179. 

*Artium liberalium in patria parens et promotor 108. 

*Athen, Lepanto. Patrasso. Castro Tornese &:c ')8. 

Aucta quidera sed avita magis 66. 

*Auctor transitus maris Balthici 1658 Duna 1701 72. 

*.\vita fido pt anctrv 81. 



Beata virgo sine peccatu origiiiali concepta 3. 

Bei Roslaii durch Sandels d. 29 Sept. 1813 315. 

Belli secundos reddidit exitus 74. 

*Bene merito Regia Academia Scientiarum ciidi fecit . . 182. 183. 

Benigno numine juncti (Horat.) 171. 

*BlandiIoquae vulpis artibus et subdola capricorni amicitia hi- 

pus seducitur ut neutralem spehmcam cedat in asyhim . . 90. 

^Bondeståndets erivänsla 268. 

Borgare-ståndets tillgifvenliet 309. 

€ancellario suo Academia Upsaliensis 131. 

Cancellarius regni ab anno 1612. Foederis Evangelici director &c. 24. 

*Capto exercitu Svecico ad Toennig 88. 

*Capto Liiwenhaupt cum residuis 96. 

*Caput est a corpore longe (O vid.) 94. 

24 



370 

Sid. 
Carl Gustaf Tessin ägare till Penningl3Y och Claesdorp om Säck 

och Strömberg så vilja '• 

*Carminibus inclyta '. ~'^ ' 

Carolo Gustavo Tessin et immortalitati effigiem Caroli Linnaei 

Claudius Ekeblad .... dicarunt .^ |^^- 

Carpent tua poma nepotes (Virgii.) -• 

Celeberrimo peregrinatori dedit Sudermannia cnnas . . . Thessa- 

lonica cippum Ilolmia mimmum l-^-J- 

Centrale et iiobile sidus • 

Certa fulgent regio duci IS-i 18'V 

*Certamina georgica instituit *^^' ^^' • 

*Chirurgiae studiosorum ])atronus -' • 

Christus ipse charitas * • 

*Chymico et mineralogo illustvi socio desideratissimo .Vcad. Re- 

gia Scient. Stockholm ^^ ' 

* . Ill 

Citius et fortms '''• 

*Cives et amici ' '\' 

Clara iii luce locavit ^ *'• 

*Clara progenie revicturus -"• 

*Claro per LTV aimos socio xVcad. Regia Scient. Svecana . . 299. 

Clarus utroque • 

*Clausus uternue sedet. Te rex tua luna fotellit 89. 

Coelestia munera donat ^-''*' 

Coelo musa beat (Horat.) -°"- 

Coelum nos armat et ornat y- • 

*Collegae et amici ; • 

Collcgae per memoriam virtutis et meritorum desideratissimo 

rewni Sveciae CoUegium metallicum ot Regia Academia Scient. 

conjuncto doiorc cudi fecerunt ^'"'• 

»9 

*Comite virtuto ^y 

Concentus ^®''' 

Concinno et solide _ *^_ 

Concordes eginms annos (O vid.) 1^^^> '^•^•^^ 

Condito mitis placidusque telo (Horat.) -■^'^ 

Conditori sodalitatis Sancti P>ici Stockholmiae I/iberi 

tVatres muratores '■*— 

Conscientia virtuti satis anipluni theatrum (C i c or o) • • • • •>'*• 

Conscius recti (O vid.) *"••'• 

•Consilio et .sapientia ubii|Lii' pacis asseriur • • '^*' 

Conspirat sidus MiiiiiMiin ' '• 



371 

Sid. 

Constanter et sincere 162, 163. 

Constantia et candore 136. 

*Constriictione navium emendata 263. 

*Coi'ain rege pugnans ocoubuit ad Landscronam 43. 

Crescet quoque farna satoris 164. 

Crescit cultura 110. 

*Crescit et fiorescit 17. 

Crevit in adversis (Lucan.) 79. 

Cubum utcunque volvas stat 49, 

Cui mentem animumque Delius inspirat (Virgil.) 122. 

Cui sublime meta 284. 

Cui vitam impendit 69. 

Cuius erant mores qualis facundia (O vid.) 264. 

Cuius vita brevis memoria perennis 133. 

*Cum privilegio Sacrae Caesareae majestatis . . 22, 26, 30, .34, 7u. 

Cum tempore fruetus 78. 

Cupio dissolvi (Philipp. 1: 23) 126. 

Cura et fide 33. 

Curam populis otia musis (Claudian.) 148. 

Curat nvps oviumque mngistros (Virgil.) 144. 

Damni incendiorum sponsor bene meritus 181. 

Dani e Scania eiecti 86. 

*Dani et Saxones Deo ultore a Steid)nkki() ad Gadebusch sub 

solstitio lu'umali Anno 1712 virti 87. 

Dant älta quieteni . : 129. 

Datura nomeu et auctori tempora longa (O vid.) ;}44. 

De bibliotlieca Societate Literarum Academiae Upsaliensis et 

ecclesiis Gotlioburgensi et Lincopensi nptimo meritus sedi ar- 

chiepiscopali olectus &c 126. 

*De cultu juris patrii longe promeritus 119. 

De deugd alleen kan d'eclit vercieren; die viert hier 't zilvre 

l>ruilofts feest &c 105. 

*De patria apud exteros et suos meritissimus 30. 

De Sclieremeteffio 94. 

De Schulenburgio 99, 

Deam luctus angit amissi (O vid.) 189. 

X armatis Danorum navibus ductorc Wrangclio captis anno 1644 41. 

Decori decor additus avito 80, 

Den "iärna såfvande Annika Lars dotter 143. 



372 

Sid. 

Den som vinner tiden han vinner alt 177. 

Den sårade men ej öfvervundne 175. 

Den täcka ostadiga 279. 

Den öker Svea land som odlar Svea jord 165. 

Deo gratias 170. 

Deo vindice 8^. 

*Der hohen Kiinstlerin ihre begeisterten Verehrer MDCCCXIjVII 

Wien 363. 

Designat justa colonis 298. 

*Devicto Lowenlianpt caesis aut captis XVT millia Svecis . . 94. 

Diadema tutum propriamqiie laurum (Il örat.) 65. 

Die 5. Octobris 1761 166. 

*Die XX Decembris 1712 sole capricornum ingrediente clades 

facta ad Gadebuscli 87. 

Dieu nous aide 120. 

Diis placuit victrix sed victa Catoni (Lncan.) 157. 

Dimovet umbram oondita lustrat 102. 

Ditåt et illustrat 141. 

Divam coluit in imagine parva .328. 

Diverso ex hoste (Virgil.) 29. 

Divos musa referre dedit (Horat.) 186. 

Doctrina clarns et arte 237. 

Domine Jehovi fiducia mea a pueritia mea Ps. LXXl. v. 5. . 78. 

Domini virtute perennat 106. 

Donec erunt homines 40, 41. 

Donec serenior illuxerit 57. 

Dubio vanescit cornu 58. 

*Ducatus Bremen et Vorden in provincias ledarti. Pragacapta 29. 

*Ductu Lewenhaupti ad Gemaiiprtlioft' 94. 

*Ductu Rehnskioldii ad Fraustatt 99. 

Dum moduloi- r-Icvnr 68. 

Eftigiem Birgcri Ducis nvbis fundatoris Jlohniensos post saecula 

VI posucruut '2. 

Egenis pi-opitior uulliis 256. 

Kgo ultor suui 7(). 

Kiiiträchtigkeit maclit Jiiebo .50. 

Kleinoutum meum llbertas 74. 

En af Svenska Acadomicn 260, .'iOi. 

Eli cornii;), al) utra<jU(' p;u't(» boata 51. 



373 

Sid. 

En kiär ihogkonimelse af den som föddes til rodeligas fäg- 

nad .... och dog til deras sorg 140. 

En meliora spero 112. 

Enhälligt tillerkänd af Svea rikes Ridderskap och Adel . . 353. 

Ensem proque Deo, dextera feitque Sveco 15. 

^Enskilda delägarne i Riksens Ständers discont för 14 ars för- 
valtning 259. 

*Entomologo percelebri socio nuniifico Regia Acad. .Scient. 

Svecana 344. 

Ephoro egregio natio Fennica 208. 

Eripuit regem medioque ex hoste recepit (Virgil.j . . . . 13. 

Erkänsla af Götheborgs stad hvars fattigvård inrättad efter 

hans förslag vann verkställighet genom hans drift .... 319. 

Erudito fratrum pari sociis suis muniticis Academia Regia Scient. 

Stockholmiensis 210. 

Et decerpta laudem servat 104. 

Et ornat et tuetur 130. 

Et respice finem 172. 

Et teste et vindice tanto 73. 

Etiam in tutis vigil 273. 

Ex auro Svecano reperto in Dalia et Östra Silv bergh a. 1695 75. 

*Ex decreto ciiratorum bene merito 149. 

Ex difficili 234. 

*Ex nobili physiologo archceologus amlax 72. 

*Exsequialia cecinit (O vid.) 2.36. 

Extendens ventura in saecula ciiras (Vanieriiis) . . 182, 183. 

*Exuto armis duce Svecorum Steenbukkio post dirani urbis 

Altonae exu.stionem horrendo posteris exemplo 88. 



Faciemque novavit (O vid.) 146. 

Factis aninio<iue mereris (O vid.) 228. 

Factis non sanguine clarus (Yirgil.) 60. 

Famam feret [»er orbeni 263. 

Fautori sunnna observantia colendo consecrat &c 140. 

Fert aevuni et pondera virtiis 20. 

Fervens habitavit in illa (Fru den t.) 117. 

Fide et labore 252. 

Fide stabili 251, 252. 

*Fides. lustitia 24. 



374 

Sid. 
Filius. Electus 1512. Christiennis U ope Russoruni et Gustavi 

Trolle archiepiscopi negotium facessit &c 8. 

Firmamentum est Domiiius timentibus eiim (Fs. 25: v. 14) . 32. 

Flendi copia dives (O vid.) 198, 

Flit och landtmanna dygder blifve eder gärd åt hans minne . 304. 

Flos veterum virtusque virmu (Virgil.) 223. 

*Forma teiluris investigata 1736 Rege jubente denuo exami- 

nata 1801 . . . . ^ 128. 

Fortitudinis praemium gloria 28, 29. 

Fortmiam virtute (Stat lus) 239. 

Fosterländsk upplyst sjelfständig 362. 

Fostrare af näringarna i Wästernorrland 227. 

Fra bestendige Liebe " 176. 

Fregatten Eugenies jordomsegling nmder C. A. Virgins befäl 361. 

*Frithiof 337. 

Fugit praeteritum 172. 

Fulcrum et robur oivitatis 93. 

Fulcrum infelicibus 145. 

Fulgor absque fumo UVT. 

Fundatori indeque per XLlli annos .socio et fautnri beiiignis- 

.simo Regia Academia Scient. Stockholmiensis 223. 

*Fundatorum supremo lugens Medicorum Sveciae Societas . . 346. 

Furir fornfrodhimi idrottamanni 324. 

Fädernesland 175. 

Föllo stridande för fäderneslandet ar 1808 261. 

För 50 ars nit om jernhandtcrin-ien *Af Svenska JJruks-So- 

cieteten 353. 

För flitiga arbetare vid Segersiö 239. 

För frikostiga inrättningar till allniogiMi- undervisning förbätt- 
ring välmåga 281. 

Fur frikostigt understöd till beredande af yngre arbetares bild- 
ning tacksamt af Götheborgs handtverkare 317. 

Ffir fäflerneslandet , . . . . 175. 

För hvilan och nöiet 265, ii 19. 

F(ir nitfull värd om Stockliolm 1797. Åi stadens intrgerskap 273. 

F()r nitisk värd om (iiitliebdigs sihidags .skola 317. 

För nitisk viird om länets viil af tacksamme inbyggaic . 272, 273. 

Vör ny rikthmi b<'redd at f;idi'rneslandet gennm upptagna sten- 

kolsi/rufvitr 294. 



T7 : 



Sid. 

För 27 ai'.s driftig styrelse till tullbordaiuk' af StröuLsUulms 

slii^^sverk. Delägarna 274. 

Fur ii[i})Iyst nit at grinmi hägn frän throiien befrämja närin- 
gars förkofran 342. 

För utmärkta medborgerliga dygder . : 272. 

För utvidgad kunskap om fiidorneslandet förkofrade näringar 

befolkade ödemarker 29.'5. 

Ftir utta-årig A'erksam ueli älskad styrelse 3(50. 

För ömsint värd om likars väl 280. 

Förebild af trohet och tacksamhet 333. 

*Förenings grnfvan den 13 Januari 174() 177. 

Geminum sibi [)0scit houurem (Virgil.) 316, 

*Genera et Species Curculionidum 344. 

*Gesta Dei virtute ducis virtute leunuiii 58. 

Gifveu Anders Andersson Kielhtröm fui' tilverkadt godt krut. 269. 

*Gifven 1784 af Amiralitetet 20.'). 

Gloria in excelcis Deo (Luc. 2: 14) 325. 

Gloriam a majoribus arcliitectura navali partam suam fecit et 

auctam 233. 

Gloriosa (glorisa) victuria ad Leesnam 94, 95. 

Gläder och vägleder 354. 

Vfcodf UhcrTOi' 170. 

Gott ist mihr allés 56. 

*Gott lass uns leben 139. 

Gott segnete die vereinigteu Heere 315. 

*Gott uud Tott 101. 

Grandi nobilis alumno (Horat.) 19. 

Gråta' memoria- aeternieipie 180. 

Grillorum vota XXV rata 154. 

Gubernator regni ab anno 1512 [im libertate juitriae pugnans 

occubuit 1520 9. 

("iubernator regni 1250. Seditionem l'ulkungurnm com[)ressit 

1252.* Stockholmiam fiindavit 1260 &c 1- 

Gubernatori abeunti civitas Kegiae Academiai' militaris . . 3. »i). 

Gustava et Augusta caput i'eligioiiis et regionis 17. 

Gustavi Eipiitis aurati et Senaturis Hlius. Flectus 1471. Pa- 

ctum Cahnariense 148;i t\;c 7. 

*Gustavi 11 Adolphi praeceptoi' patronio litterarum munilicus . 19. 

Gustavij domkijrckia 1717 110, 



376 

Sid. 
*Gustavo Principi hereditario a >itudiis iiigeiiio sa[>ieiUia pra-- 

cellens iöl. 

*Gustavus Svecorum (jothoruni \'andal()ruinijue Princeps liere- 

ditarius IT6. 

Uabes aditum inansurae iu seciila taiiiap (Lucan.) .... 82. 

Haeret scopulis immotaque mansit (V i r g il.) 204. 

Hane amici optimi eftigiein mutuo artium ob.^^equio ob .suaiu 

coloribus expressam aeri insculp.sit &c 181. 

Hastigt försvunnen 2Ö4. 

Hederlige sår 175. 

Henriette Sylvie de Moliére vous joués cuniiiie raniour . . . 196. 

Hic labor hine laudem 144. 

Hic mihi consilio causa salutis erat (Uvid.) 128. 

Hinc et in ultimis robur . . 131. 

Ilis amat liospes civisque vocari (Nirgil.j 21. 

His amor uniis (Virgil.) 341. 

Ilis Christina sibi palmam qiuesivit in agris sanguine Gustavi 

(]ui madnere patris 20. 

Hoc auruni arte (;l)emica confiavit Hohnia' Anno 1706 O. A. v. 

Paykull 75. 

*Hoc ductu Adriacis Yenetani niiranmr in undis stare urbem 

et toto pnnere jura mari 58. 

*Honori viri illu.strissimi Ordines regni .Svecia> dicarunt . . . 118. 

Honos dum ]»rata virebunt 287. 

*Honos imniortalis ab Academia Upsalien.»! 213. 

Huc tendimus onines (O vid.) 61. 

Hvi skilda (»ftVr honom ägna: Hans sånger aldrig .skilt o.ss 

At (Kellgr.) 2.36. 

I tarn pålitelig '207. 

Iliimus ut<:ini(juc praecedes cnniites parati (11 örat.) .... I.">!>. 

Idem pacis eras mediusque belli (Horat.) 62. 

Icsus (Jhristi inisci-crc nolus 3. 

.Ictton de Madamc Anne Jeanne Grill 187. 

.l»'tton de .Madamt' dr Geer née de Ribbing 221. 

■b-tton (!»■ .Madanic de Klin<;ko\vström nrc (TKhrenpreus . . . 13!). 

•li-ttoM df M;i(];uni' la iJaiDiuii' d"Khrcnpnnis nre de Linroth . I8(i. 
•fetton dr .Madanic hi Maronnc de Rnlamb nre Haronne de 

Säck •2{\\. 



377 

Si,l. 

Jettoii de Äladame la Baronne de Säck iiée Cointesse de Bielke 195. 

Jetton de Madaine la Cointesse d'Ekel)lad 216. 

Jetton de Madame la ("omtesse Ulriqiie Julienne Bralie doii- 

airiere de Gyllenstierna 149. 

Jetton de Mademoiselle la Baronne Wilhelmine Ribbing . . 150. 

Jetton de Mademoiselle la Comtesse Brigitte Christ. Sparre . 132. 

Jetton de Mademoiselle Ulri(nie Eleonure von Berchner . . . 266. 

Jetton de Monsieur le Baron d'H('»pkeii 223. 

Jetton de Monsieur le Baron de Scheflfer 245. 

Jetton de Monsieur le Baron de Sprengtporten 239. 

Jetton de Monsieur le Baron Frederic de Sparre Grandchance- 

lier (Senateur) de Snede 251, 252. 

Jetton de Monsieur le Comte de Tessiii 162, 164. 

Jetton de Monsieur le Comte Frederic Axel v. Ferseii . . . 233. 

Jetton de Monsieur le Comte Frederic Gyllenborg 140. 

Igne calere ars promethea jussit 350. 

Igneus est illi vigor et ca^lestis origo (Virgil.j 63. 

Ille ferit cornu, liunc tu iinnc Dane caveto, et feriet Russum 

cornibus ille suis (liltter Virgil.) 87. 

lUo laudabimur ambo (O vid.) . . . . 295. 

Illustrat 188. 

*Imaginem si noii vultum rarmina reddunt 45. 

Imaginem viri illustrissimi quem iiostra miratur et sequens aetas 

mirabitur &c 167. 

Immobilis per tot discrimiiia rerum (Virgil.) 82. 

In absentiae solatium fecit amicu manus Hedlingeri .... 185. 
*In aeternani inter cluistianus barbarosciue semper gloriosae 

humanitatis ac gratiae memoriam 90. 

In Deo spes mea (Psalm. 62: 8) 64. 

*ln extremis angustiis 89. 

In memoriam Carolo XI d. g. Svecorum Gotli. \'aiul. Regi cScc. 61. 

In memoriam Michaelis von Strokircli 99. 

In memoriam pictoris illustris &c 66. 

\ memoriam socii benetici Regia Acad. Scient. Stockholm. . 158. 
In memoriam socii desidcratissimi Acad. Regia Scient. Stock- 
holm, cudi fecit Kil. 

*In memoriam socii meritissinii Acad. Scient. Svecana . . '2'Ml 

*h\ memoriam socii munitici Regia Societas oeconomica leniiiac 246. 
*Iu memoriam sodalis illustrissimi Academia Regia Literarum 

humanarum Holmiensis 286. 



378 

Sill. 

In ordinem et usiim 214. 

*In perpetuain nee iuter barbaros auditar cnulelitatis &c. . . 89. 

In posteros us(jue 220. 

In talia pondera vires (O vid.) 134. 

In tenebris liicem 114. 

*Inane auxiliuni 89. 

*Iiibyggarnes erkänsla 22^. 

ludiciis inonstrata reeentibus ubdita reruni (IJorat.) . 288, 289. 

*Industriae fabrilis per patriani instauratur 144. 

Ingenio stat sine uiorte decus (Propert.) 217. 

Inquirendo vastus lingeiido gigantens 71. 

lusignia sunt ad virtutem signa 123. 

*In.spectori nieritissimo studiosa jnventus Fennica Upsaliae . . 333. 

Inspectori optinui annos jani XX\' curani nationis agenti stu- 
diosa jnventus Gothoburgica IauuHs 241. 

Inspectori suo paternae per XXIX annus curae memor stu- 

iliosa jnventus 1'psaliae Smolanciiia 308. 

Inspectori suo per XXXII aniios beiie nieritissimo uatiu Ble- 

kingica Lundis 222. 

Intaininatis fulget lionoribus (ii örat.) 278. 

*lnteger aninii tenax recti reipublicae devutiis 157, 

Intonierata fides seriestpie ininiensa laboruni (O vid.) .... 49. 

Interpreti sagacissinio *pietas discipuloruui 330. 

*Inventis meclianieis de patria dptinie nieritus 135. 

*lii\irtus adversis tato cecidit 121. 

Invigt Herr Coniineree Kådet ovh Uiddaren .lon. Aldströnier 
Svenske handaslögdernas otröttade fosterfader af ett tack- 
samt äsyna vittne Carl (^istaf Tessin 143. 

*I() liynien (Catull.) 154. 

Julianues Carolus Hedlinger caelator nuiMorum serenissimi ivc- 
gis Sveciae . . . . imagineni suani sculpsit ipiani cultrici pro- 

bitatis ae artium posteritati .... dicat cVc 1H9. 

■Juliannes Carolus Hedlinger magister optiniii> l7l. 

Joseplio Hanks eftigiem aniici merito dat dicat dedicat (,'laud. 

et Juli. Alstnimer 202. 

l,i7Jo;co(irti(t 347. 

Istlioe, tntamine salvus 113. 

ka de prisca aetate mereiidum; ut de no.stra futuiam niereri 

volumus 109. 

.luris legis<|ue sacerdos 36. 



379 

Sitl. 

*Ju.ssu roizio in lionorom inventoris 240. 

*Justitia consilio facimdia clarus t)3. 

Justo et tenaci (II o ra t.) -i^O- 

Jämt ömt 206. 

Kiör sakta fraii botu ]"'• 

*Kongl. Collegium medicum 229. 

Kongl. Svenska Patriotiska Sällskapet . . 182, 199, 225. 292, 'MS. 

Kongsberg i Norrige l^ö. 

*Konung Carl XIV Johans Stab till en älskad ("het" .... 335. 

L'amour est a\eugle 196. 

L'amour pom* ma liberté 201. 

La dolcezza del ciel sol ni"invaghisce 115. 

La precaution inutile 158. 

La vertu me tixe 152. 

Labitm- et labetur (Hora t.) *r9. 

*Labore consilio integritate civibiis v.'xempluni 69. 

Laetatur in altis 221. 

Lagom 1-13. 

Jayoti 169, 170, 172. 

Laudem terent 230. 

*Lemo. Lappo 261. 

Levis haec meritis reteratiir uratia tantis a Senatu St(»cklinl- 

miensi (Efter Ovid.) lÖO. 

Liber Baro et Eques auratus supremus aediticiorum regium 

Praefectus ob ingenium et artes saeouli sui decus &c. . . . 136. 

Libera Baro in Aminne 200. 

*Liberi Fratres nmratores rx sodalitate .Sanrti Eduardi Prae- 

fecto meriti.ssmo &(• 198. 

Libertas tandem ibi 242. 

*Libertatem asseruit (Suetun.) 97. 

*Literaruni in patria propagator 3.). 

Longe pars maxima luctus (Virgil.) 332. 

Longum testetur amorem (Virgil.) *mariti Frideriei Silver- 
stolpe 243. 

Lueem dat sidus amiemn 171. 

Lucem spargit(]ue et num-iat almam 3.). 

Lucis vindex adoperta reelusit 11- 

Luctus tu (pioque caussa mei 209. 



380 

Sid. 

Lugentibus Augustis coram illato 146, 151. 

Lusus et jubila Svecis 87. 

Lycka råkar man (Or ds pr.) '2.80. 

*Lyckligen återkommen • 296, 297. 

Lydnad och frihet 218. 

Lyser och vägleder 311. 

Länge pröfvad saknad begråten — af vänner och bröder '. . 248. 

.llagnauimi pretiu, (juos vis vel suscitat astus kr 52. 

Magnanimo Principi per tria histra quibus optimi Regis sub 

auspiciis Pomeraniam rexit &c 262. 

*^lagnus si)onsus. Maria sponsa 53. 

Mareschallo comitioruni anni MDCCXXXIV ob tideni et pa- 

triae amorem bonis oninibus probatd honoreni nuniismatis 

ordo equestris regn! Sveciae decrevit 125. 

*Mareschallo comitioruni MDCCXXXIX ordo equestris regni 

Sveciae decrevit ]62. 

Maris et terrae mensori (Horat.) 323. 

Mäter salvatoris ora jtro nol)is 3. 

Matronae virtutuni (udtu iaudatissimae eftigieni maximae vene- 

rationis ininimuni argumentum liberi ac nepotes dicarunt . 130. 

Media nimborum in parte coruscat 55. 

*Medicus poeta minoralogus 102. 

Medio de fonte leporum (Lucict.) 214. 

Membro suo desideratissinio Acad. Regla Scient. .Stockholm. . . 237. 

*Memores ordiiies regni Sveciae 32,S. 

IMcmoriae Comitissac IMricae Strömfelt nptimac conjugis &c. . 197. 

Memoriae optimi patris . . . . pietas Leonhardi ab llausswolff . 178. 

*Mensa argentaria nrdinuni regni Sveciae 128. 

Meriti tanti non immemoi' im(|uani (Virgil.) 251. 

Meritis (juaMpie notata dies (Ovid.) 227. 

Mier ist b(>igeU'get die Crone der Gerccliti» likcit. 2 Tim. 4. C. 

^- v 46. 

*Mihi "v"' adiutor 89. 

•1676 1 Maj (idtlaiidiiini reiti|»eriivit kr 61. 

Min egen bild i^^i 

Minne af Dalaruo iiudsjittiiing I77i5 •icnoni (>t (imaiide hior- 

tas fiirslag \c 218. 

.Minne al Irandiduc dro.ssliaudjarcn Carl Magnus Xy.ström.v tVi- 

kostighet enmt allniäuiia barnbr.rd.sliuset i Stocklmlm . . . 229. 



881 

Sid. 

Minne af Grefvinnan Beata Ebba Horn &c 2'A. 

Minne af Handels och Finance Expeditionens erkänsla fen- 
sjuttonårig älskad och aktad styrelse .').">!. 

Minne af Inrikes Civil Expeditionens tacksamhet för 17 äriij; 

vördad styrelse 342. 

]Minne af kärt ägtenskap &c 28."?. 

Minne och erkänsla af Fahlu bergsskolas elever WM). 

*Minnesgärd af tonkonstens vänner i Stockholm 'AM. 

Minnet af en älskad maka .... fftrvarades af Eric Ek . . . 2r)7. 

Miratur opus regnumque futurum (Efter Vi rgil.) . . . . .'il 2. 

*Miro naturae investigatori socio (piondam aestimatissimo 

Academia Regla Scient. Svecana iTii. 

*Moderata durant (O vid.) 24. 

Moderatori optimo juvenum pietas X>i<. 

Moerentibus amicis 208. 

Mönstrat iter (Vi rgil.) lOii. 

^Monumenta viri pro patria occumbentis 18. 

*Monumentiim aeternae memoriae sacnini Dano cunctatori &c. 90. 

Monumentum pietatis natoriim 27."». 

Multis ille flebilis occidit (Horat.) EW. 

Mutare vel tiniere sperno KU. 

Nataliuni memoriae saeculari .... Institutum Linnaeaninn IIp- 

saliense 189. 

Naturae sacra orgia movit (^Columel.) 217. 

Naturam jussit vires proferre latentes .'U(l 

Natus anno MD('LXXXX1 Suitiensi pago in llelvetia &c. . \7'A. 

Xatus die 18 Nov. IHHl f(ui sno genio duce sumnios niecha- 

nicos praetergressus Sveciae i-oiiiinodo vixit &:c EU. 

■*Natus die 17 .Tulii nnnn 1674. Ad X^ar\'am in conspertii Regis 

pro patria gloriose occulMiit die 20. Xov. J700 H8. 

X'atus die 5 Novembris anno ]7l<i &r 212. 

X'atus die 7 Junii lf)49 &c 100. 

X'atus die XXX Ai)rilis ]M])('("V nndtis kigcndus ol»iit &c. . I."»4. 

Xatus llolmiae in Svecia anno MDLXXXIll. tVc :{(i(i. 

Natus in Eano Eplandiae anno MDLXXXIll. &c 24. 

X'atus 1659. Regii Collegii Anti(piitatis Assessor IH97. &c. . IK». 

Natus Uoeshultae in Suecia anno MDCCVIl. &(• 190. 

Natus Smolandiae anno MDCCVIl. &c 191. 

Natus Westro Gothia aniui MDCCXXXV. &c 209. 



382 

Sid. 

Ne dissimula ne lusinga 169. 

Xec cessat sacra sonare 83, 

Xec oitra nec ultra (O vid.) 233. 

Xec custos aljsistit limine (Yirgil.) 70. 

Nec tlextrae deus abfuit (Virgil.) 277. 

Nec pondere nec iuiuriis frangor 54. 

*Nec praetensa maiorennitas nec dolosa neutralitas &c. . . . 90, 

Nec spes nec ulla potestas. Par meritis poena 89, 

Nec tanti abolescet gratia facti (Virgil.) 127. 

Nec te videre superliuni prospera bollorum nec fractuni ad- 

versa (Lucan.) 25. 

Nec temere nec timide 245, 

Necessitas caret lege 77. 

Nescit occasuni 363, 364, 

*Neutralitas. Maiorennitas 90. 

Nicolai Eqvitis aurati filius. Electus 1504 &c 8. 

Nihil facienduni ininste aut ]iatienduni turpiter ut pace frui 

valeamus 30, 

Nil conscire sibi (llorat.) 168. 

'^Nobili histnrico civi optinio grati cultores et amici .... .340. 
Nobilis nuniismatum caelatoris Arvidi Karlstenii Sveci imagi- 

neni inimortalitati tradunt &(• 92. 

Nobilis (jui bonus 114. 

Nomen dedit et nwrteni 352. 

Nomen nullo delebitur aevo 92. 

Non adiutor sed custos propera dux 88. 

Non est dissensionis deus sed pacis 22. 

Non est mortale quod opto (O vid.) 39, 

Non fulmine sed clementia et tempore 89. 

Non interiora secutus (Virgil.) IG. 

Non sibi (Plin.) 232. 

Xon sibi sed piddico 80. 

*Nornia Lucio Agatha Aniina Sii.sjiiina Alice Mario Adina . 364. 

Nos jungit amor (Ovid.) 53. 

Nosce te ipsuni (Cicci-o) 172. 

Novos nieditatur triuniplios 132. 

Nulla jtallcscere culjia (Ii örat.) 180. 

Nulli licbilior 288. 

Ninncn opusrpu- (Ovid.) *|)liu'ies legati senipcr prudentis felicis 4'.\. 

Nuniisniatico celcbri pliihintropo iiitegerriuKJ posuerunt aniici . 207, 



383 

Sid. 

"Xunc Torstensolinii tibi cognita Lipsia virtus 21. 

Xyttia tidpii • • 2:58. 

O poules en voyant vos traits et vos appas 164. 

O vir nobilis et praeclarissiiiie vive iit vivasi 169. 

Ob colonias arcto deductas patrios situs perliistratos .... 293. 

Ob ciirani emendatinnis leguiii 118. 

Ob defensos cives '^^7. 

Ob XII ab injuria servatas cives Ordo regni oquestris . . . 14."). 
Ob fideni regi et religioni in restauratione satTorum Silesia- 

coriim praestitam I i i . 

Ob inipensam extinqueudis incendiis operam aniici lieri fecerunt 24;}. 

*0b infautes civium Sveciae felici ausu servato.^ 221. 

*0b merita et institutam Picturae Acadeniiam KilJ. 

*0b merita in patriani hnnc nnnnnum cudi fecerunt Ordines 

regni ir)6. 

Ob merita in scholani elemcntariani (xevaliensem fundator . . o()9. 

*0b nobilimii tironura militiam .... Carolus Gust. Tessin . . 164. 
Ob Patkuls und des Gfu-tzens Tndt bracht (liring') Scliweden 

in so grosse Noth 76. 77. 

Ob solertiam in studiis botanicis landatam Societas pharma- 

ceutica Londinensis voluit 191. 

Occasu inclaruit ortus l,"i.'i 

*Occubiiit in praelin Lipsiensi 16. 

*Odor vitae annorum LXXTV &c 166. 

Opera inter talia primits (Yirgil.) Kiö. 

Operique favens in spemque laborans fOvid.) .■}02. 

Operis victoria finis (Ovid.) 96. 

Operum victoria finis (Ovid.) 43. 

*Optimo coniugi Charlotta liibbing cudi fecit 19.3. 

Optimo coniugi Charlotta Ribbing factum fieri curavit . . . 19.3. 

*Ordine.s regni Sveciae cudi iusserunt 234. 

Ore profundo (Horat.) .339. 

Oöfvei'vinnelig såsom döden är kärleken 283. 

Par tama labori (11 örat.) 240. 

Pascitur in altis 8.3. 

Pasöio Christi conforta me ,3. 

Pater et tutor Waldemar] Regis Sveciae. Folckunui rebcllcs 

.submoti 1252 &c 1. 



?>84 

Sid. 
Paterna Ijenefacta adfectu nnn munere rependens *Vestrogo- 

thica juventus Upsaliae 303. 

Paternarum virtutum priidentiae et beneliceiitiae haeres . . . 155. 

Patriae addictus 256. 

Patriae non sibi (Plin.) 9T. 

Patricio et populari oivi ac marito optimo — Elisabeth Stiern- 

crona monumentum hoc meritis levius contra vota fecit . . 141. 
Patrono bonarum artiiim benenierentissiiiK» caelatiirae priniitias 

venerabundus offert (I J. Wikmaii 136. 

*Patrono optimo dicat I. F. Podolyn 180. 

Pax optima rerum (Silius Ital.) 26. 

Pelagi decus addidit (Lucan.) 10. 

Per audaces nova ditliyrambos verba de vol vit (Horat.) . . 236. 
*Peregriiiatori celebri socio ante defmicto (|uam electo Regia 

Acad. Scient. Svecana 352. 

Perenne virebit virtutis deoiis 68. 

Perlustrat viscera terr.v 80. 

Pessima iniquo consultori smit mala coiisiiia 1^0. 

*Philo.soplms et orator egregius 122. 

l^hoebo antft alios dilectus (Virgil.) 1*^^- 

*Piae memoriae sorii munifioi Regia Academia Scient. Holm. . 220. 

l^iccola ma grave le ferite l«^>f^- 

J^ieridmn lumen praesidium(|ue (Ovid.) 108. 

*Pieta.s di.scipulorum 330. 

*Pietas filii Friderici de Troil 14^. 

Pietas in imagine diiret (Vanier.) 184. 

*Pieta.s theatri novi llolmiensis 332.. 

*Plurie.s ad exteros legatus patriae ubiquo consiilens .... .34. 

*Pluries legat! semper |)rude)itis felicis 43. 

l^etae philosoplio <-ivj nmico lugentes amici 238. 

*Poetarum liistnricorum patriae ante se princcps 14/. 

*Polyhi.stor operibus immortaiis • . . . . 198. 

Pondei-a et numero.s inve.stigavit 345. 

j^opulari miinitico n;itio Östro (Jothica rjisaliae 2.32. 

*Po,siti.s triiimplians ol)iit »■*"• 

*l*o,st clarissimas res gestas {)ro patria occtiluiit 13. 

*I»o.st fundatam Academiam Regiam Scient. Stockliolmienscm 

anno L 224. 

*I'n.st mortem MD(X;X('l iirbi.s anun- 228. 

1'o.st nnliihi riioebu*^ ''• 



385 

' Sid. 

*Post obitimi Upsaliae die .... Rege jiibente 1 89, 

*Post XLVI annoruni cuni lande stipendia mininio pnblico dn- 

natus 186. 

Postera laude recens (Horat.) 2.'^1. 

l-*ostquam victori patuisti Ijpsia Svecn, armis Christinae est 

invia iiulla via 20. 

Pour fournir de symboles ;V la fideliti' 158. 

Praelium inter classes Christiani V et (*aioli XI kc. . . 61. 

Praesentia ordinans prospexit futnris 81. 

Praesidi honorario per XX fere annos indefesso iabore rebus 

ipsius consnlenti C^oetus Gernianica Holmiae gratissimo animo 329. 

Praeteritis melior vcnientilius auctor (Cl and i an.) .... 253. 

Primitias natiirae in lucem revocavit . .349. 

Prisca fide invictaque bello dextera (NHrail.) *per X Instra 

regi et patriae devotis 27. 

Pro fide lege rege 222, 223. 

Pro libertate 140. 

Pro rege, cum rege 14. 

Pro religione et jiatria 24. 

Probatae tidei et in onmi vita candoris 139. 

I'robitatis et labornni *inomores Ordines regni Sveciae . . . 323. 

Profert antiqua in apricuni (Horat.) 114, 115. 

Profert et protegit artes 107. 

*Prolatis regni tinibus inari IJaltico liberato 10. 

Proprio splendore refulget 100. 

Protegé nos lesu 9. 

Proteget qui contulit . 69. 

Proxima sic culpae est ultio iusta Dei 88. 

Proximo ut sibi 138. 

Prudenti audacia 333. 

I^rudentia et fortitudine post Gustavuni Magnuni libertatis vindex 23. 

På Leopolds 70:de födelsedag 311. 

På Nils (Jeorgii och Maria Scliencks bröllopsdag &c 225. 

*l*å stadens iiidstes bekostnnd 319. 

Quaerenti detuit or bis ((Jvid.) 174. 

Quaesivit luceni sparsit(iue ropertani (efter Virgil.) . . . 310. 

• luantuin mutatus ab illo (Ennius) 88. 

<luas natura negat praobuit nrte vias (Cl au dian.) .... 322. 

25 



380 

Sid. 

Quel est le coq maiulit qui ne chanteroit pas 1(54. 

Quem virtus addidit astris (O vid.) i:>. 

Quidqvid ex illo aniaviimis manet 147. 

Quis crederet 87. 

Quis iiiagno raelius succedat Acliilli (O vid.). ." 20:{. 

Quo minus gloriam petebat eo magis assecuta (Sa I lust.) . . 28.'). 

Quo tutior omine 2(i"5. 

Quod patriae studuit 218. 

Quod se pro rege devovit 12. 

*Ray Linnaeiis Jussieu Sloaiie Miller 191. 

Recti et candidi decore 107. 

*Redit e certamine victor 9."). 

Regi Sveciae a Cancelliis Consiliarius &c 18(1 

Regia Academia Scientiarum . . . 127, l.'i2. l.VA. J.S7, 144, 188. 

*Regia Academia Scientiarmn socio meritissimo '.U2. 

*Regia Acad. Scient. socio .suo meritissimo 'Mi). 

Regia Acad. Scient. Stockholmensis socio munifico 24(i. 

*Regia Academia Scientiarum Svecana 306. 

*Regia Acad. Scient. Svecana cudi fecit 19."^ 

*Regia Acad. Scient. Svecana socio suo meritissimo .... 297. 

*Regia Academia IJpsaliensis Canceliario suo aefjuissimo et mu- 

nitico 141. 

*Regia Societas patria Sveca 218. 

*Regiae Academiae Picturae et Scul[iturae donata 211. 

*Regio duci invite superstcs vitam patriao impensam odidit . 159. 

Regis Sueciac Senator et Drozotus &c 48. 

Regna in humili moliens altiora petit ;il4. 

*Rei bellicae navalis Regi;i Societas :i27. 

Requie redivivus 16."). 

Rerum Sveco (jiermanicariim atlas 2."i. 

■*Rex comitante Comite Fal». \Vrcd(> Collouii Metall. Praeside 

in argenti todinam se dcmisit 8(>. 

*Ridderskapet och Adfln till doss l.andtmarskalk vid riksda- 
gen 1853—1854 362. 

Robore divino coronatns viiicit leo 23. 

Robori par decor 1(»7. 

'*Roscio Svecico 3.32. 

*Ross werden zum Streittage beroitet, abor der Sicg kompt 

vom Ilorrn. Prov. 21. v. 31 20, 



387 

Si.l. 

Sacri Roiniuii liiiperii Comitissa 200. 

Sacris praestabitur uinltris (Lucan.) 21!^. 

Saerosanctap Thooloo;iup ])oftor H Ardu Praepositus (iothn- 

burgeiisis 212. 

Saecli decus inclelebile nostri (O vi cl.) 179. 

Saknas ty trohet vänskap ocli drift utmärkte hennes gärningar 21.'). 

Sancta Anna et loachin 4. 

Sancta Birgitta 4. 

Sancta Birgitta fundatrix ordinis sancti Salvatoi'is . . . 2. 4. ."). 

Sancta Birgitta ora prn nobis 'A. 

Sancta Birgitta vidua 2, .3, 4. 

Sancta Catharina vidua tilia sanctae Birgittae 5. 

Sancta Mari[a| di ()ropp[a| '^. 

Sancta Maria' Magdalena 4. 

Sanctus AIto Bavariae Patronus 4. 

Sanctus Altn in Altminster Bavariae Patronus 4. 

Sanctus Deus S. fortis S. iinniortalis niiserere nobis .... 2. 

Sanning och trohet 21. "i. 

Sapere et fari (II örat.) .307. 

*Scania liberata 87. 

Sceptrum nec spernere fas est 9.'i. 

*Sciagraphica nervoruni descriptio 2.03. 

Scrutator opum solers vindexque mearum (Pr i se i an.) . . . 297. 
16.^9 den 19 Septemb. ist die Belegrung der Stadt angefangen 

und den (i Nov. wider abgezogen 37. 

"*Secretario sno diirnissinio aliennti Academia Regia Scient. 

Stockhohniensis 268. 

Secretario suo lugens Acad. Kegia Scient. Stockholm .... 241. 

*Secretario suo meritissimo defuncto... Academia Scient. Svecana 287. 
*Secretario suo per XXXTV aimos nifritissimo Regia Acad. 

Scient. Stockliohniensis 204. 

Seniper lionos nomenr|iic tiuini laudcsipic )iianebuiit ('\'ir2il.) l.'-58. 

Semprc la mcdesima 294. 

*Sonior mcritissinuis Academiae Regiae Scient. Svecanae . . 144. 
*Series numismatiia universalis virorum (virum) illustri- 

um 24, 17.3, 190, 191. 209. 30(5. 

*Servando et emcudando 30. 

Serviendo aliis 45. 

Si te fata trahunt aliter non (Vi r g il.) ir>. 

Si tibi cura rnei sit tibi cura tui (O vid.) ....... 249. 



?)88 

Sid. 

*Sibi erepto Sodalitas (Jstrogothica Stockholmiae 264. 

Sibiniet invidia vindex (Saavedr, Symb.) Ho. 

Sibiniet superstes 193. 

Sic citius et fortius 111- 

"*Sic decuit mea facta sequi 23. 

*Sic mönstra pellere regiio 87. 

*Sic volo sic jubeo sit cum i-atioiip vnbintns (.Tuvenal.) . 7(1 77. 

Sidant res aninnis emeradt 121. 

*Sine igne ictu et ense kc 89. 

Sine ulla inisericordia 89. 

Sitt stånds heder • . 16(). 

Société royale d'Iiorticulture et d'agriculture de Liegt- . . . 192. 

*Socio Academia Regia Scieytiaruni Tlobniensis (Stnckliolm.) 2(i3, 302. 

*Socio beneiico Regia Acad. Scient 154. 

Socio de patria et artibus liberalibiis bene inerito Rpfiia Aca- 
demia Picturae et Statuariae Stockliobnieiisis 271. 

*Socio de niribiis patriac dpfiiii('n(1i>; meritissimo Regia Acad. 

Scient 298. 

*Socio denato . . . Regia Aradcniia Littciaiuiii huiiiananun Ili- 

storiae Antiquitatiim 288. 

Socio desideratissirao Acad. Regia Scient. Stockh. cudi fecit . 184. 

*Socio entomologo percelebri Regia Academia Scient. Svec. . .314. 

*Socio fundatori meritissimo Regia Acad. Scient. Svec. . . . 132. 

*Socio longe nobilissimo per annns }^XX Socretario Acad. Re- 
gia Scient. Svecana 34(). 

*Socio meritissimo defuncto . . . Ilegia Acad. Seient. Svec. . . 29,"». 

*Socio meritissimo Regia. Acad. Scientiariim .31.3. 

*Socio meritissimo Regia Acad. Scient. Ilolmiens. . . . 281, 323, 

*Socio meritissimo Uegia Acad. Scient. Sve- 
cana 2.")3, 293, 305, 322, 328, 333. 348. 

*Socio munifico de studio geologiae optime merito Regia Acad. 

Scient. Svecana 349. 

*Socio munifico defuncto J802 liegia Acad. Scient. Stockholm. 2.')1. 

Socio munifico studii entomologici et palaeontologici pronu)tori 

*Regia Acad. Scient. Svec 3()(i. 

.Socio naturae studiosissinu» aiii|»lis muneribiis doiiata Acad. 

Regia Scient 292. 

Socio optime merito in litteras innnifico hig(Mis Acad. Regia 

Scient. Stockliolm 229. 

Socio [)raematura morte erepto Regia Acad. Scient. Stockhohn. 217. 



389 

Sid. 
Socio saliitaris .scicntiau laudibus piaeclaro de patria et civibiLs 

optime nierito Acad. Regia Scientiar. Stockholmensis . . . 258. 

Socio seniori cura inierperaruni et orplianorum per XLIl annos 

nieritissinio Sodalitas Pro Patria ;i()l5. 

*Socio suo nieritissinio Kegia Acad. Scient. Svec. 291, 308, 316, 32(i 

*Socio suo Regia Acad. Scientiarum . 301. 

*Socio suo Regia Acad. Scient. Stockholm 233. 

Sodali dilecto et per quinquennium Secretario optime nierito 

Societas medicoruin Svec ;i21. 

*Sodali praeceilentissimo Acad. Regia Scientiarum .... 307. 

Sodalium et amicorum pietat^ 344. 

Solidioreni posnit virtnu 120. 

*Solis ardescit radiis longeque refulget (Virgil.j 111. 

*Sorgfälligt vårdad i 20 år . . 265, 319. 

Spel penning 252. 

Spes matrum sobolumque salu> 306. 

Spiritum carae tenuem Camenae 46. 

*Statione ciassi Carolicoronae jiurata 82. 

Stellas fugat illa ininores 106. 

Stetit ad finem longa tenaxque tides (O vid.) 334. 

Stets lieben helt den Friede 50. 

Stettin vergisz es niclit, wie du gesehn mit Freuden, die Feinde 

die dicli selir geängstiget, hinscheiden &c 37. 

Stiftare af (jlefle elementar skola beredde genom frikostiga gäf- 

vor uppmuntran at idogheten tillflygt åt nöden 267. 

Studiorum morunique möderatori pietas nationis Fennia' Eo- 

realis • 254. 

Sublato inre nocendi (Horat.J varioloriim 221. 

Sublimiora iam curat 204. 

Sublimis abiit (Liviusj 224. 

Sublimis et felix 151. 

*Sublimis largus inagniticus . 55. 

Suis late regina triumphis 308. 

*Summi amoris minimum argumentum 153. 

*Summis lionoribus digne perfunctus 49. 

*Summorum aemulo sculptorum denato 277. 

Suo per annos XLV Secretario jain ainplius nonagenario me- 
ritorum immortalium menior Regia Acad. Musicalis llol- 

miensis 330. 

*Suomen Seurakunalda Stockholmisa 301. 



390 

Sifl. 

Superis gratus t-t iinis (Ho ra t.) 166. 

Superstes ia scientias amor Friderici Sparre Cotiiitis .... 132. 

*Supremo suo Magistro Ordo Liberoruni uiuratorum Gotheburg. 256. 

*Suum cuique 163. 

*Sveco milite incensa ardet eheu Altona 87. 

Svenska Läkare Sällskapets stiftare 347. 

*Svågren f^ric Ek liit g()ra penningen 215. 

*Symbolum justitia' 76, 77. 

Särjettyneldä Säylytetyldii 301. 

"*'Tacksani niinnesgärd tuv tjugiifeniarig styrelse af Sällskapet 

Par Bricole 354. 

Tall laeta praesidio 269. 

Tamen altior extat 84. 

Tandem 102. 

Tantoque exsultat aluuniu (Virgil.) . . . 173. 

Tantus decor affnit art i (O vid.) 66. 

Te colet ista doiuiis 211. 

Te fluvii te saxa lo([Uuntur (()\ id.) 305. 

Te nascente renasciniur 176. 

Te referent niusci teneri (teneresj fragilestpie lielienes (Alar- 

tial.) ... ^. ....... . 291. 

Te socia nil niilii triste (O vid.) 196. 

*Te tua spes fallit consilimnque Couies 89. 

Tempestati parendmn r . . 64. 

Tempore duro iiiiniota iides virtiis(|ue (O vid.) 96. 

Tenipore et assiduitate 52. 

Tendit ad astra 364. 

*Terra uiariqiie victur 42. 

Terror Turcaruni ' 57. 

Testis erit inagnis virtutibus unda 11. 

Thokkauiarki ak k('nslnlaun 324. 

*Tibi soli 54. 

Till erkänsla emot en iilskad anförare i de uplifvade Skyttiske 

lärdoms fifningar af adeliga ungdomen i Upsala 289. 

Till hembygdens fiirdehl 143. 

*Till minne af Svenska Liikare Sällskapets femtionde årsdag . 347. 

Till näfingarnes trefnad 259. 

Till Stadsmajoren Riddaren af K. Wasa orden Ac 331. 

Till tacksamhet .... Un- tio ars mtida .... af vännfasta bröder 265. 



391 

.Sid. 

Till tarksanihet för ytterligare tiu ar*; värd ueli möda af 

viiiifaste bröder 319. 

Timiuerinaiis ordens Stormästare 296, 297. 

Tjugofem ars nitfull oeli nagnerik verksamhet tacksamt erkänd 

*af Liinets inbyggare 360. 

*Tormento de moenibus Tlidriiiiia- ictiis eeeidit 73. 

Tot fulgent lumina in uiio 71. 

Tre gånger Riksdagsman åtta ar Fullmäktig i Riksgälds Con- 

toret 268. 

^Trollhättan. Telge 322. 

Trollhiitte Canal (joh Slussverks IJolag at dess verkställande 

Directeur och OrdfVirande i stämmorne fcir nio ars möda . 276. 

Trygg i egen kraft 357. 

Tu L-ahunos intlarr leves tu dicere versus (\'irgil.) .... 324. 

Tu flei-tis anmes tu mare barbarum (Hor a t.) 72. 

*Tu hafwei' allareilu riiknat mina steg. .Jobs 14. Cap. 16. \ers. 98. 
Tu lychtar »higen för miu f('»rr än aftonen kommer. Esaia 38 

Cap. 12 vers 98. 

Tua caelestes illustrant omina tlannnac (Claudian.) . . . 340. 

Tua sed )nonumenta manebunt 290. 

Turrigera urns ereptaiiuf rnstra carinis (\'irgil.) 18. 

llrika Lovisa Sparre iigare til Sundby ucli Ostana om Axel 

Sparre och hans Grefvinna sa vilja 163. 

*Ultimo Königsmarciacae gentis decori dat dicat dedicat <S^c. . 106. 

*Ijltore IJeo per Steenbnckium 86. 

*Ijna invictus occubuit 14. 

*Under C. A. Virgins befäl 1851 — 185:} 361. 

Uni cunctae debere fatemur (Claudian.) 338. 

Uno sub pectore cuncta vetustas (Claudian.) 255. 

Unum regi legicjue praesidium 119. 

Unum tantum sydus 54. 

Usque beneticus 246. 

Usus meditando extudit artes (Virgil.) 281. 

Ut surgant alibi 113. 

Utramque plagam sedulo lustrans 348. 

Utranuiue promerito 42. 

Ltriusfjue auxilio 44. 

Utroque poli» si)ectabile sidus 30. 



392 

.. Sid. 

»ae \uli.i quid luuic iuiu tibi prosuut turbata tbnuiKiue . . . 90. 
Valedicenti Praesuli .... Archiepiscopo de.sigiiato Cleius O.stro- 

gothicus (*)Liiicopiae IX Octobris MDCCCV 290. 

Venitque saliitifer urbi (O vid.) 250. 

Venturi tela tonantis 26 

Vera et iinmota 59 

Verkas visii et iiiora vale.scit (Tacit.j 156. 

Verum deciis iu virtute positum (Cicero) 48. 

*Verus verae ecclesiae pater clarique oenitor tilii 117. 

Vetat niori (Hora t.) 268 337 

\lcta L-adit (Statius) 209 

Vidgad odling fiirädlade näringar 35O, 

Vigili custode perennat 181_ 

Vincit prudentia vires j9q 

Viri generosissimi ac de rebus antiquis optinie nieriti eftigieni 

aniico adfectu aeternitati dicarnnt N. Keder &c 116. 

\iro doctriiia virtute claro queiii genuit Gerinania Asia vidit 

civem per XXXII annos Svecia dilexit lugentes aiiiici . . 257. 
*Viro inimutabili ob res patriae dextre fideliter filiciterque ge- 

stas Ordo equestris regni Sveciae in senipiternaiii menioriam 

cudi fecit j«>^ 

Mro ingeniosis computationibus tide et humanitate conspicuo 

Amici w)jQ 

Viro nieritis de patria inclyto pietas civium 328. 

*Vita patriae dicata excessit 227. 

A'itain mihi mors renovabit m^ 

Vivitur ingenio (Virgil.) jqj 

*Vivo decreti honores redditi Anno MDCCLIII ab exitu Ll . 71. 

Vora Wrangelsborg Ekebyhof &c 39, 

Wärdigt 244. 

Wästra Siifwerbergets alt sedan Gustavianiske tiden förmörckade 

måne återwentar nu med Prints Gustaf sin fordna glänts . 177. 

*Zilvere eeuw jq.^ 

Ålderman 1818—1832 &c 33I 

Åminnelse af en medborgares frikostigliet mot Frinnirarc barn- 

liuset i Stockholm 202 

At en för ungdomens undervisning nitälskande medborgare &c. 248. 

At en niti.sk och jilskad styresman ;tf K. .Sällskapet Pro Patria 270. 



393 

Sifl. 
At en trofast ucli saknad vän af sväyejii Kric JOk .... 215. 

At en älskad chef af FIuttorna.s Construktions stat .... 275. 
At en älskad och aktad ordförande af Svenska arnieens full- 
mäktige '.VM. 

At förtjensten af tacksamma medborgare 300. 

At medborgaren statsmannen ocli liöfdingen 338. 

Adel kraftfull och lugn 357. 

Are penning för ogemen frikostighet pa värnlösa barn af et 

tacksamt Frimurar barnhus slagen 1768 153. 



B I H A N G. 



ENSIDIGA GJUTNA MINNESPENNINGAR 

(De jlesta med inristade eller indagna inskrifter pä 
den släta baksidan.) 



Inskrifterne på baksidan äro antingen med grafstickel inristade, 
eller med rörliga ty[)er inslagna. iJokstätVerne äro s. k. versaler eller 
kapitäler, vanligen med punkt efter livarje ord. J)a det är naturligt 
att små variationer iätteligen kunnat uppkomma i dessa för hand 
gjorda inskrifter, skulle det vara ändamålslöst att försöka återgifva 
dem med full noggrannhet nch med samma slags bokstäfver, hvaraf 
boktryckeriet dessutom icke skulle ega tillräckligt fiirrad. De hafva 
således här Idifvit tryckta, utan interpunktering, med vaidig eller 
s. k. gemen* stil, men af särskild form, pa det de lätt-are må falla 
läsaren i ögat. Betydligare variationer på olika exemplar äro an- 
förda inom parentestecken. 



ADELCRANTZ, G()RAN JOSUA. 

Född d. lö Nov. 1668. Kongl. Hofarchilekt; Stock- 
holms stfuh ArcMteU; Bygcimmis Borgmästare och Prcc- 
ses i Ernbets och Byqqninqs Colleqkiin t Stockholm. 
J)öd dl ^26 yehr. 1739. 

Utan omskrift. Bröstbilden, h. s., i tidens drägt med 
prydliga mantelveck. — Under axeln: nu. 

På baksidan: "^ Hiuic aiiiici iiiei G. 1. Adelcraiitzii 
Uoluiiae nati ibidoiiiq: ronsiilis in architect: evcelleiit: 
iiiiagiiiciii iid e\<'iiii»liiiii ccreiiiii karhteiiii iiiaiiu rormatuiii 
a €hristiaiio Hartwigio ex acre (usam acteniitati coiisecro 
\. Reder Hoiiiiieiis. — S, D. G. (Soli Dco gloria). » 

Diam. 22i lin. (21i storl.). Cjljuteii, genom N. K eders försorg, ef- 
ter Arv. Karlstens vaxniodell af ar 1714. — B-n i messing. 

Adelcrantz (kallad Törncjvist, innan han 1712 adlades) utbildade 
sig på utrikes resor (1704-1707) som architekt ocli användes af 
Grefve Nicod. Tessin vid Kongl. slottsbyggnaden. Den förföljelse Tessin 
fick erfara, efter Konung Carl Xll:s bortgång, träffade äfveu Adel- 
i-rantz och aflägsnade honom slutligen från både Ilof- och Stads-ai- 
chitektsysslorna. Hans namn vann genom sonen, Frih. V. F. Adel- 
crantz, ännu större ryktbarhet. 



BENZELIUS, ERIK, .1. ä. 

Th. D:r; Sveriges Ärkebiskop. Död 1709. Sr pag. 78. 

Utan inskrift. liröstbilden, li. s.. i lirkcltiskops- 
kåpan. 



398 

På baksidan: 'i* Revcrciidiss. Diis. Eric. Benzeliiis pa- 
ter S. S. Thcol. Ooet. Arcliiepisfop. Vpsalcns. pietatis do- 
ctriuaeq. laiidc alter Bezeiiiiiis ad arclietypum cereiiui mauii 
Karlstciiii ractiim ab llartwi^io fii«;ii8 in lioc vivit oriclial- 
co pia \. Rederi cura. — S. D. G. * 

Diam. 23.i lin. (22 stor!.), rijuten, genom N. Iveders f()rsorg, 
efter Karlstens' va.xnKnlell, livilken begagnades af C. O. TIartman fiJr 
gravei-ing af minnespenningen (se pag. 78). — ]?-n i messing. 



BJELKE, NILS. 

Grefve; Konql. Rad; F("dtmarf'knlk m. m. DiUl 17 IG. 
Se paa. 84. 

N: RIELKE COM: S: R: M: S: S: CAMP: MARESCH: GVB: 
G: PO: Bröstbilden, h. s., i harnesk med f;dtl)inde]. — 
Under ann en: c. 

Diam. 29 lin. (2.')^ stor!.). Gjnten efter Cavaillers arbete i el- 
fenlien. — K. 'Sik. i messing. 



BllENNEPv, ETJAS. 

Asses.<<or i K. Ant/(jr/t(-fs Collcjihim. iJiid 17 17. Se yiifi. S'). 

l'tan oinskrift. IJrr.sTljildcn. li. s. . i tidens (b';i,^-t med 
iii!int(.'lve(,'k. 

P.i l)ak>id;in: •Mstliaiic collei^ae ac aiiiici iiiei ca- 
rissiuii Kliae Kreiiiieri in rei prisoae artinniq. Iierald. pict. 
et elialeo«;rapli. seientia piaeelari erti<;leni aeternitati sa- 
erani volo >icol. Keder Nicoiai f. U. Vntiq. Svec. €oll. 
Assess. — S. IK 0. » 

Diam. 2.'{.l lin. (22 stor!.). Gjuten, genom X. Keders tVirsorg, ef- 
ter Arv. Karlstens vaxniodell af ar 168.1 — K. Mk. o. J5-n i messing. 



399 



BREXXEIl, SOFIA ETJSABEIIT, 

FÖDD AVKI5KK. 

As.^emrr EL Breiinem Frii. Död J7''iO. <bV j;r///. 110. 

Utan oinski'ift. Bröstbilden, h. s., med veckad drägt 
kring den öp[)na l)arnien ocli prydlig spetsslöja. 

På baksidan: "^ Oof tissiiua et castiss. Douiiiia So- 
phia Elis. Brciiiieria Stuck lioliiu^iisis pot^tria adniirabilis ad 
uiolleui coraiii iiiaiiii Karhteiiii figiirataui ali llart^vigio fiisa 
in hoc diirat a^re pio Nicol. Kederi officio. — S. D. ii, * 

Diam. 22 lin. (21 stDrl.). (ijuteii, ueiioni \. Reders fiir.soro-, ef- 
ter Arv. Karlstens vaxniodell. — K. Mk. o. I5-n i inessinL'. 



DAHLBERG, ERIK. 

Grefvp; Koncjl. Rad; Fältmarskalk w. m. Död 170.3. 

Se pnq. 72. 

ERICVS. COM. DE DAHLBERG. S. R. M. S. Bröstbil- 
den, h. s., i harnesk och fVdtbiiidel. — Iiider armen: (. 

På baksidan: Viro bclii pacisq. artihiis illnstris- 
simo qvod iiiter graviora lu^gotia qvibiis siiU IIII regibus 
perpetiio iuiplicatiis erat aiitiqiiac patriac iiioiinmciita et 
qvae liodieniam oriiaiit bo no postcritatis exactissinic deli- 
neavit acneae iniaginis lionores habcri cnravit €arol. Rein. 
Berch M. DCC. XXXIl. 

Diam. ."{O lin. (2H stnrl.). (Jjuteii 17:^2, ;iVnom C. R. Heivlis 
t'r)rsoi-'i, efter ('a\';iiller> nuMlaljdnu i dfcnlten. — K. Mk. i mcssinii. 



400 



VON DALIN. OLOF. 

Hof kansler vi. m. Död 176'i. Se ixkj. 146. 

JAyllNOC. Bröstbilden, li. s. Bakom clensamina en 
lyra. — Nedanför: Ji 4> (Daniel Fehnnan). 

Diam, 20 lin. (20 .storl.). Gjuten efter Dan. Fehnnans modell. 
— D. G. Neschers (nu G. C. Lehnbergs) samling i lily. 



De la GARDIK. EBBA MARIA. 

Dotter af Riksrådet Grefve Pontus Fredrik De la Gar- 
die. Född 1657. Död ogift d. 19 Mi 16.97. 

Utan oniskrift. Bröstbilden, li. s., i enkla veck. 

På baksidan: Ebba Maria De la Gardie Poiiti FH- 
lierici filia lacobi iicptis. \iita 1657. Obiit 1697. 

Diam. 18^ lin. (17 storl.). Gjuten efter R. Falt/As modell. — K. 
Mk. i messing. 

Fröken De la Gardie hade lärd bildning, skref vers på Svenska 
och Tyska språken och har utgifvit från trycket Andeliga IJetraktelser. 



I)k la GARDIK, GUSTAF ADOLF. 

Grefve, Riksråd m. ni. Död 1695. Se pag. 63. 

G. A. DE J.A GARDIE. G. S. R. M. S. S. P. DIG. HOL. 
AC. AR. C. (Se pag. fj3, N:o 2). Bröstbilden, Ii. s., i har- 
nesk med fältbindel. — Under armen: i. 

Diam. 27i lin. (2.') storl.). Gjuten efter Cavaillers medaljong 
skuren i elfenben. — I). G. Neschers (mi G. C. Lehnbergs) samling 
i biv. 



401 



VON 



DITMER, JOACHIM. 



Född i Narva i Nov. 1681. Kansliråd och Envoyé 

extraord. vid Ryska ho f vet; Landshöfding i Savolax 

och KymeneJiårds Län; Riddare af K. N. O. 

Bäd i Febr. 17 5ö. 

Utan inskrift. Bröstbilden, h. s., i tidens drägt med 
pelsbrämad mantel. 

Pa baksidan: Joach. von Ditmer e\ Ciiroli XII Re- 
gis gl. caiiccllaria ciistrciisi post cladem Pultaviens. apud 
Riissos dill captiviis pacto deiiidc bello temporeq. iiiterie- 
rto Friderici il. 8. ad cosdem Legatiis extraord. Tandem 
Praefcctus prov. Nyslot. 

Diam. 27 lin. (24 storl.). Gjuten, genom C. R. Berchs försorg, 
efter Dan. Fehrmans vaxmodell. — B-n i messing. 

Dittmer (adlad 1727 von Ditmer) tjenstgjorde i Guvernements- 
kansliet i Narva och derefter i Konung Carl Xll:s fältkansli till 1709, 
då han vid Pultava föll i Rysk fångenskap. Förvarad först i Moskwa, 
sedan i Sibirien, gjorde han de öfriga Svenska fångarne stora tjenster 
och lyckades att framskaffa Gr. Pipers^ klagomål till Czaren, hvaraf 
följden blef deras bättre behandling. Ar 1722 återkom han till fä- 
derneslandet och tillträdde registratorsplatsen i K. Kansli Collegium, 
på hvilken han 1714 erhållit fullmakt. Anställdes sedan som Agent i 
Moskwa (1724) och Envoyé extraord. i Petersburg (1729), innan han 
1738 blef Landshöfding, från hvilken befattning han tog afsked 1741. 



EHRENSTRAIIL, DAYII) KLÖKER. 

Hofintendent och Kongl. Ho f målare. Död 1698. 
Se pag. 66. 



DAVID KLOCKER EHRENSTRAHL. Bröstbilden, h. s., 
i mantel veck. — Nedanför: c. 

Pä baksidan: 'i* Perpetnitati isthanc Regiae aulac 
Sveth. pictoris nohilissinii iconeni ad arclietypum cerenni 

26 



402 

qvod Cavallerius fccit (^\ albo fiisiim iiietailo (imicc coii- 
sccro X. Kvdcrus lloliiiiciisis aiitiqvitatis sectJitor. — S, 
D. G» * 

Diam. 29 lin. (25i storl.J. Gjuten, genom N. Keders försorg, 
efter Cavaillers vaxmodell. — B-n i messing. 



Bröstbild och omskrift rn. m. som pä N:o 1. 

Pä baksidan: Ex picfiiris natiirjic acmiilis imiiioi'- 
talitatoni iioiiaiiii sno coniparavit cuiiis nuiic viiltuiii opc 
cboris Cavallcriaiii artc fiisoria pcrcuiicm facio Car. Rciii. 
Bcrch Itoliiiieiis. 

Diam. 29 lin. (2o\ storl.). Gjuten, genom C. R. Berchs försorg, 
efter Cavaillers i elfenben skurna medaljong. — K. Mk. i messing. 



FABRITIUS, LUDYIG. 

Född pä fäf<tnin<jen Oramen i Brasilien d. 11 Sept 

IG 48. Ofver.ste Löjtnant; Enroj/r extraordinedre till 

Ryska och Persiska hofven. Död d. 6 Oct. 1729. 

1. 

LVDWICH FABRITIVS. Bröstbilden, Il s., i harnesk 
och kyller. — Under axeln: c. 

Pä baksidan: "^ Perillustr. vir Caroli XI Svcc. Reg. 
ad aiiiain Persicam Icgatiis Hccuiidiiiii cbur a Cavallcrio 
lormatiini ex acre fiisiis pia Kcderi ciira. — S. D. ti. * 

Diam. 22 lin. (21 storl.). Gjuten, genom N. Keders försorg, ef- 
ter Cavaillers medaljong i elfenben. — K. Mk. o. B-n i messing. 

1. a. 

Lik N:o 1, men med följand<' variation i baksidans 

inskiift: seciiiidiiiii ebur Cavallcrii iiiaiiu roriiiatiiiii a 

(jicrhardo IVleiero fiisiis . 



403 

- Upsala Universitets Myntk. i jern. 

Fabritius, hvars fader för religionsförföljelser måst fly från sitt 
fädernesland Holland, gick. 1663 i Rysk krigstjenst, deltog i det vilda 
kriget mot Kossakerna i Astrakhan och genomgick otaliga lifsfarliga 
äfvent}T. Befriad ur slafveri och efter mödosamma resor återkom han 
till Moskwa, och befordrades till Ofverste Löjtnant. Ar 1677 lem- 
nade han Ryssland, kom till Stockholm och antogs i Svenska Kon- 
ungens tjenst samt blef Svensk adelsman. Tre gånger afgick han som 
Svensk Envoyé till Persien, för att söka di-aga Persiska silkeshan- 
deln öfver Narva till Sverige. Afven till sin fordna herre Ryska 
Czaren sändes han i ministeriela uppdi'ag. Under Carl Xll:s krig 
följde han under de första åren Konungen och skickades af honom 
flera gånger med ^^gtiga handlingar till Senaten. 



FAI.TZ, RAIMOND. 

Född i Stockholm den 4 Jidi 1638. Studerade kon- 
sten utomlands; Medalj- och Myntgravör vid Svenska 
myntverket i Pommern; sedan Kongl. Preussisk Medalj- 
gravör. Död i Berlin d. 21 Maj 1703. 

1. 

Bröstbilden, li. s., i tidens drägt och mantelveck. Om- 
skrift inristad och med svärta utfylld: Effigies RAIM. 
FALTZIl Nvmism. Caelatoris ad vivum pr. man. se. (- - 
propria manu sculpta). — Under axeln: u. foUz. 

Pä baksidan: Ao. 1692. pa midten. 

Diam. 22'.\ Ihi. (21. \ stork). Gjuten efter Faltz's egen modell och 
väl cicelerad. Det enda exemplar man känner (i silfver) kom 1796 
från Danzig till Vinhandlaren D. G. Neschers samling, derifrån till 
Grosshandlaren Joh. Scharps och slutligen till Brukspatron C. Ostbergs 
samling. 

2. 

REYMONDT. FALTZ. MEDALIATOR. REG. BOR. Bröst- 
bilden, h. s., i enkel drägt med mantelveck. — Nedanför: 

R. Faltz. 1701. 



404 

Diam. 28:^ lin. (25A .stoil.). Gjuten efter Faltz's esen vaxniodell 
af ar 1701. — K. Mk.'i bly. 



REYMONDT. FALTZ. MEDAILLIST. 1686. Bröstbilden, 
v. s. , nästan helt fram vänd, i enkel dräs^t ined mantel- 
veck. 

P a baksidan: "^ Wltiini istliniic viri inclyti lloliiiia; 
A: i65(S iiiiti et Berolini A: 1703 mortiii ad eeram ab ipso 
figiiratam argeiittMim (aeiieiiiii) ac durabiiem artc fusoria tieri 
feci Mcol. Reder llolmieiis. antiqvariiis. — S: D: G: * 

Diam. 22 lin. (21 storl.). Gjuten, genom N. Keders försorg, ef- 
Faltz's egen vaxmodell från ar 1686. — B-n i silfver; Upsala Univ. 
Mk. i messiug; K. Mk., utan inskrift pä baksidan, i bly. 

Faltz egde utmärkt konstskicklighet och har graverat en stor 
mängd medaljer, äfven för Sverige. Han uppbar lifstidspension af 
Konongarne i Sverige och Frankrike. Hans vackra samling af me- 
daljer stannade i Berlin. 



GRILL, BALTSAR. 

GuldnDied i Stockholm, der han do<j är 1697. 

Utan omskrift. Bröstbilden i tidens drägt med nian- 
telveck. — Under axeln: n. F,>itz. 

På baksidan: Hh Kei iiietallicae seientia ap. Sveoiies 
conspiciiiis vir Baithasarus Grill ad ceraui qvaui B. Faltz for- 
niavit e\ aere iiisus ciira ^. Kedcri Holm. Begii Aiitiq. 
Coliegii Asscssoris. — S. D. G. * 

Diam. 21 lin. (20i storl.). Gjuten, genom N. Keders försorg, 
efter Faltz's vaxmodell. — Ji-n i messing; K. Mk., utan inskrift på 
baksidan, i bly. 

Grill »var särdeles kunnig i bergssaker och metallers rensande». 
Han var gift med Medaljgravören Faltz's syster. 



405 



GRILL, ELLSABETLI, 

FÖDD FALTZ. 

Född 1650. Gift med Guldsmeden Baltsar Grill; 
Enka 1697. Död 1725. 

Utan omskrift. Bröstbilden, h. s., med driiperi och 
iiackslöja. — Under axeln: r. fhUz. 

P a b a k s i d a n : ^ Elizab. FaKz Baltliasari Grill viri 
in re mctallica apjiriiiie versati ii\or fidissima ad ceram 
qvam illiiis fräter R. Faltz figiiravit ex aere fiisa curaiite 
N. Kedero. — S. D. G. * 

Diam. 21 lin. (20i storl.). Gjuten, genom N. Keders försorg, 
efter Faltz's vaxmodell. — 13-n i messing; K. Mk., utan inskrift på 
baksidan, i bly. 

Denna bildsida har äfven blifvit sammangjuten med mannens. — 
D. G. Neschers (nu G. C. Lehnbergs) samling i bly. 



GYLDENSTOLPE, MARGARETA, 

FÖDD ehrenstp:en. 

Dotter af Sekreteraren af staten,, sedan Kongl. Badet 
Edvard ^ Ehrensteen. Född d. 21 April 1659. Gift 
1676 med Revisions- och Konimisions-sekreteraren, se- 
dan Komjl. Rådet; Kanslipresidejiten ni. ni. Gr ef ve Nils 
Gyldenstolpe ; Enka 1709.. Död i Mars 1721. 

MÄRG. EHRNSTEN CO. DE GULDENSTOLP. Bröstbil- 
den, h. s., i tidens dräot med draperi. — Nederst: c. 

P å b a k s i d a n : *^ Meiuoria carissiniae coiiiiigis i llii- 
strissiiiii et ci^celleiitiss. Comitis Kicolai Gyldenstolpe lioc 
pereiiiii iiioiiiiiiieiito perofliciose coiisecriita est a N. Kedero 
iloliiiieiisi Aiitiqvario. — S. D. G. * 

Diam. 27 lin. (25 storl.). (rjuten, genom N. Keders försorg, 
efter Cavaillers medaljong i elfenben. — K. Mk. o. IJ-n i messing. 



406 



GYLDENSTOLPE, NILS. 

Född d. 5 Nov. 1642. Gr ef ve; Kongl. Rad; Kansli- 
president; Guvernör för Kronprinsen Carl och Ledamot 
i regeringen innan han som Konung förklarades myndig; 
Kansler för Lunds Universitet. Död d. 4 Maj 1709. 

NIC. C. DE GYLDENSTOLPE. S. R. M. S. S. P. H. G. C. 
A. C. (- - Sacrge Regia3 Majestatis Sveciag Senator Princi- 
pis hereditarii Gubernator Cancellarius Acaderaiae Caro- 
linas). Bröstbilden, h. s., i rädsdrägt med mantelveck. — 
Nederst: c. 

På baksidan:' ^MUustrissim o et excelleiitiss. viro 
magno musariim patrouo hocce observaiitiae perpetuae mo- 
niimeiitnui N. Kedcrns Holmieus. antiqvitatis aduiirator de- 
dico coiisecroqve. — S. D. G.* 

Diam. 21 \ lin. (25 storl.). Gjuten, genom N. Keders försorg, ef- 
ter Cavaillers medaljong i elfenben. — K. Mk. i silfver; B-n i messing. 

Gr. Gyldenstolpe stod i hög gunst hos Konung Carl XI och 
egde stort inflytande på fäderneslandets offentliga angelägenheter 
efter Grefve Lindschölds bortgång. Kallades som Hofkansler till 
Kongl. Råd 1690. För Lunds Universitet var han en sträng men 
faderlig Kansler, omsorgsfullt bemödande sig att utrota grälet mellan 
lärdomsmännen och i allmänhet att höja läroverkets anseende. 



GYLLENBORG, JAKOB. 

Grefve; Kongl. Rad. Död 1701. Se pag. 69. 

L GYLLENBORG C. S. R. M. S. SENAT. Bröstbilden, 
h. s., i rådsdrägt med mantelveck. — Nederst: c. 

P ä ]) a k s i d a n : Natiis patre »olliiiiliaiisio pliariiiaoop. 
Vpsaiieiisi. Iiiter iiobiles receptiis IfiSO. Ob e«!;re«»iaiii Carolo 
XI ill revocaiidis re«;iii abalieii. praesfitaiii operaiii (iliiber- 
iiator Vplaiidiar. et Itaro ereatiis KiOI. Taiideiii R. Sen. et 
Tonies li>05. Obiit d. 11 Martii 1700 die aetatis tert. siipra 
aiiiiiim Lill. 



407 

Diam. 30 lin. (26 storl.) Gjuten, yenom C. R. Bero-hs försorg, 
efter Cavaillers medaljong i elfenben. — K. Mk. i niessing. 



GYLLENSTIERNA, CARL ADOLF. 

Grefve. Född d. 19 Jan. 1699. Kammar] terre; As- 
sessor i Svea Ho/rätt; Lagman på Gottland. Ihjäl- 
stKcken af Kapten Löjtnanten vid Amiralitetet Frih. 
Wilhelm Krassau i Carlskrona d. 16 Febr. 1733. 

Utan oinskrift. Bröstbilden, Ii. s., med niantelve^k 
kring kanten. 

Pä baksidan: "i* Effigics illiistrissiiiii Coinitis Caroli 
AAolphi Oyllcnsticriiac Rcgii Ciibiciilarii anno 1699 die 19 
lanuarii nati in lioc argcnto ieternitati dicata est. * 

Diam. 22 lin. (21 storl.). — B-n i silfver. 

Gr. Gyllenstierna, son af Kongl. Rådet och Akademikansleren 
Grefve Christofer Gyllenstierna, valdes 1716, under studerandet i Lmid, 
till Universitetets Rector iliustris och blef efter nedlagdtrektorat Kam- 
marherre. Med honom utgick grefiiga ätten Gyllenstierna af Eriksberg. 



GYLLENSTIERNA, CHRISTOFER. 

Född 1647. Grefve; Kongl. Rad; General Löjtnant; 
Of verstdi källare i Stockholm; Ledamot i regeringen in- 
nan Konung Carl XII förklarades myiidig. 
Död d. 14 Juni 1705. 

CIIRISTOP: C: GYLLENSTIER: S. R. M. S. S. G: STO: SV: 
(- - Sacra) llegia? Majestatis Svecia> Senatoj' Gubernator 
Sto(;kliolinia3 siiprenius). Bröstbilden, li. s., i rädsdriVgt 
ined rnantelveck. — Nederst: c. 

Pä baksidan: Mii'0 hilgore coruscat. Derunder en 
strålande stjerna. 



408 

Diam. 27 lin. ("24.^ storL). Gjuten efter Cavaillers medaljong i 
elfenben. — K. Mk. o. B-n i silfver. 

Gr. Gyllenstierna utmärkte sig genom tapperhet och rådighet i 
Konung Carl XI:s krig mot Danskarne och bidrog till de lysande 
segrarne vid Halmstad, Lund och Landskrona, sjelf farligt sårad i 
de båda förstnämnda fältslagen. Som General Löjtnant och Guver- 
nör öfver Westernorrland kallades han till Riksråd 1681 och blef 
Grefve 1687. 



HASTFER, JAKOB JOHAN. 

Född i Revat d. 11 Dec. 1647. Grefve; Kongl. Råd; 

Fältmarskalk; Generalguvernör i Lifland; Kansler för 

Universitetet i Dorpat. Död d. 24 Dec. 1695. 

lACOB. lOH. HASTFER SENATOR & CAMPIDUX. Bröst- 
bilden, h. s., i harnesk med fältbindel. — Under axeln: c. 

P ;i baksidan: "i* Illiistrissiiiii et cxcellciitiss, viri uie- 
moriam hoc seuipiteriio uioiiiimeuto perofficiose coiisccrat 
N. Kedcrns Hoimicus. Autiqvitcatis admirator. — S. D. G. * 

Diam. 28.t lin. (25^ storl.). Gjuten, genom N. Keders försorg, 
efter Cavaillers medaljong i elfenben. — K. Mk. o. B-n i messing. 

Hastfer anställdes tidigt (1667) vid Svenska hofvet; tjenstgjorde 
någon tid på flottan och ingick 1671 vid Kongl. Lifgardet. 'Deltog 
med stor utmärkelse i kriget mot Danmark och arbetade för fram- 
gången af Konung Carl XI:s envåldsplaner. Var General Löjtnant, 
då han 1687 kallades till Kongl. Råd. Som Generalguvernör i Lif- 
land dref han reduktionsverket i de östra Östersjöprovinserna med en 
stränghet, som framkallade det bittraste hat ibland adeln. 



HEDLINGER, JOHAN CAllL. 

Kongl. Svensk Medaljgravör. Död 177 1. Se pag. 168. 

1. 

Utan inskrift. Bröstbilden, v. s. 

Pä baksidan: 4^ Viri illiistris 1. {\ licdliii^cri K(pi- 
tis inia<];iiiciii ad ccrciiiii c\eni|iliiiii qvod ipsc fi<;iiravit ex 



409 

oricluilco fii«>niii N. Kcderiis llolmieiis. iiiitiqv<iriu$ auiico 
aifectii iiiimortalitati tnulo 31DCCXXVIII. — S. I). (jJ. * 

Diain. 22^ lin. (21', storl.). Gjuten 1728, genom N, Keders för- 
sorg, efter Iledlingers egen vaxmodell till hans minnespenning N:o 1. 
— B-n i messins;. 



lOHANNES. CAROLVS. HEDLINGER. Bröstbilden, h. s., 
nästan fi-amvänd med niantelveck och toppig veckad mössa. 

Diam. 29 lin. (25^ storl.). — D. G. Neschers (nu G. C. Lehn- 
bergs) samling i messing; K. Mk., utan omskrift, i messing. 

3. 

Utan inskrift. Bröstbilden, h. s., med bar hals och 
niantelveck. 

På baksidan: Viri illnstris I. C. Iledliiigcri Eqvitis 
icouem ad e\empliim cereum qvod ipse foruiavit c\ acre 
fiiiidciKlam pcramaiiter curavit A. Kcderiis uobii. 8vcc. Aiiiio 
MDCCWX. S. D. G. 

Diam. 20 lin. (20 storl.). Gjuten 1730, genom N. Keders försorg, 
efter Iledlingers egen vaxmodell. — Upsala Univers. Myntkab. i messing. 



HÅRLEM AN, CARL. 

Friherre; Ofverintendent m. m. Död 1153. Se pfuf. 136. 

Utan inskrift. Bröstbilden, h. s. , i tidens drägt med 
mantelveck. 

Pa baksidan: "i* C. Ilarleiiiaiiiii aedificioriiiii liorto- 
riiiiiq. regiorum in Svcoiiia PraeCccti iliiistris aiiiici iiici 
[ivrqvaiu c<iri imaginciu ad c^euipluui cerciim qvod Hed- 
liiiii^criis foruiavit e\ fiilvo fiisaiu acre X. Kedcriis aiitiqva- 
rius |)er|)etiiitati dcdico. — S. 0. («. » 

Oval, 24 lin. hög (22.i storl.). Gjuten, genom N. Keders försorg, 
efter Iledlingers vaxmodell till Ilårlenians minnespenning N:o 1. — 
B-n i messing. 



41U 

Fins äfven fullkomligt lika, men rund och utan inskrift på bak- 
sidan, af 25 lin. diam. (23 storl.) i D. G. Neschers (nu G. C. Lehn- 
bergs) samling i messing. 



KARLSTEN, ARYID. 

Kongl, Svensk Medaljgravör. Död 1718. Se pag. 92. 

1. 

Utan inskrift. Bröstbilden, v. s., nästan fram vänd, i 
tidens dräo^t med pr\dlio:a mantel veck. 

På baksidan: "i* Viiltiim uobiliss. riri Aryidi Karl- 
steiiii Sveci ad ccraiu qvam ipse fiiixit ex aere fnsiim per- 
petiiitati affectii amico dicat Nicolaus Kederiis Svecus. — 

Si D» Vi » 

Fyi'kantig, af 29] lin. höjd (25^ storl.). Gjuten, genom N. Ke- 
ders försorg, efter Karlstens egen vaxmodell. — B-n i messing; K. 
Mk., utan inskrift på baksidan, i messing. 

9. 

Utan inskrift. Bröstbilden som pä N:o 1. 

På baksidan: "^ Hauc amici mei Arvidi Karlstenii 
imagiiieiii ad exemplum corcuni qvod ipsc figiirant a Chri- 
stiaiio Hai't^vi«r c\ orichalco fiisam memoriac dico aeternac 
iSicolaiis kedcr. — S. D. G. * 

Diam. 28 lin. (25 storl.). Gjuten, genom N. Keders försorg, 
efter Karlstens egen vaxmodell. — tlpsala Univers. Myntk. i messing. 

3. 

Bröstbilden, h. s., i tidens drägt med broderade man- 
telveck. 

På baksidan: Iniago Arvidi Karlstoiiii ad oxciiipliiiii 
ci^reiiiii qvod ipsc figuravit a €liristiaiio llartnig t'x ori- 
chalco hisa. 

Diam. 28 lin. (25 storl.). (Jjuten efter Karlstens egen vaxmo- 
dell. — B-n i messing; K. Mk., utan inskrift på baksidan, i messing. 



411 



KEDER, NILS. 

Äiisessor i K Antiqvitets Archivet. Död 17 3ö. 
Se pa<j. 113. 

1. 

NICOLAVS. KEDER. Bröstbilden, h. s., med mantel- 
veck. Nedanför: a. Kisi. 

På baksidan: Nobilis qvi boiiiis. 

Diam. 24 lin. (22i storl.). Gjuten efter Arv. Karlstens vaxnio- 
dell, af är 1684, tiirKeders minnespenningar N:o 1 ocli 3. — B-n 
i messing. 



Bröstbilden som på N:o 1. 

Pa baksidan: 4^ Isthsec assidiii liiigvar. poctices ar- 
tis symbol, reiq. priscje ac iiiprimis probitatis ciiltoris 
Holmiie nati a^rca imago atl ccraiii qvaiii Rarlsteiiiiis iiiixit 
ab Hartwigio fusa est, — S. D. G. * 

Diam. 23 lin. (22 storl.). Gjuten efter Arv. Kadstens vaxmo- 
dell. — Upsala Universitets Myntkab. i messing. 



3. 
Utan omskrift. Bröstbilden, h. s. Under halsen: 

1690. 

Pa baksidan: 4^ Nicolaiis Ke<lcr StockholiiMMisis Reg. 
Antiq. Sveo-Goth. Coll. Assessor maiiii Karlsteiiiaiia fictus 
ciim VII et XXX aiiiios complesset. — S. I). G. * 

Diam. 23^ lin. (22 storl.). Gjuten efter Arv. Karlstens vax- 
niodell, af år 1696, till Keders minnespenning N:o 2. — K. Mk. o. 
B-n i messing. 



NICOL. KEDER. HOLM. ANTIQVAR. Bröstbilden, li. s., 
i tidens dränt med mantelveek. 



412 

Pa baksidan: 4^ ILtc viri probi iii iirbe Svethije 
priiicipe anno MDCLIX uiiti iniiigo ad cerani mann 1. €. 
ilcdlingcri anno MD€€XXIII forniatam a Christiano Hartwig 
ex aere fusa est, — S. D. G. * 

Diam. 23 lin. (2U storl.). Gjuten efter I. C. lledlingers vax- 
modell, af är 1723, till Keders minnespenning N:o 7. — B-n i 

messinii. 



VON KÖNIGSMARCK, CARL JOHAN. 

Grefve; Öfverste. Död 1686. Se j)n(j. 55. 

Utan omskrift. Hufvudet, h. s. 

På baksidan: *Msthaec illnstris^. Coni. Caroli lo- 
hannis Königsuiark effigies ex aere fusa est eurante N. 
Redero Sveco. — S. D. G. * 

Diam. 14 \ lin. (12 storl). Gjuten, genom N. Keders försorg, 
efter R. Faltz's modell. — K. Mk. o. B-n i messing. 



VON KÖNIGSMARCK, MARIA AURORA. 

Prostinna af Äbbediss-stiftet Qvedlinhurg. Död 1728. 
Se pag. 105. 

Utan omskrift. Bröstbilden, h. s. , med klädningsveck. 
— Nederst: r. Faiiz. 

Pä baksidan: M<aria \urora Königsniarck. 

Diam. 22^ lin. {2\\ storl.). Gjuten efter R. Faltz's modell. — 
K. Mk. i messing *). 



*) I D. G. Nesi;hcr8 (nu G. C. Leliiibcrgs) samliii}^ förvjiras dt exemplar i bly, pä 
Iivars baksida N(.'s<;h<'r, möjligtvis cfLcr iiilgot original, liar iirmI bliielv textat: 
IflHria. Ainora. €oiiii(issii. a. könlKsiiiarck. Praoiiusifn. Abbul. Qvedlinbiir^. Nata. 
An inoo. Diiialu. Av 172». 



418 



LEWENHAUPT, AMALIA WILHELMINA, 

FÖDD vox KÖNIGSMARCK. 

Dotter af General Majoren, FälttygmäMaren Grefve Cordt 

Christofer von König sinar ek. Född d. 28 Aug. 1663. 

Gift 1689 med Generalen m. m. Grefve Carl Gustaf Le- 

icenhaupf. Enka 170.3. Död cl. 30 Jan. 1740. 

Utan omskrift. Bröstbilden, h. s., med draperi, — 
Nederst: r. F„its. 

På baksidan: Amalia »ilhelmiua Köuigsmarck. 

Diam. 22i lin. (2U storl.). Gjuten af Raim. Faltz. — K. Mk. 
i niessing; B-n i bly*). 

Grefvinnan Lewenhaupt öfvertalade sin man att 1695 gå i Cliur- 
Sachsisk tjenst, der han genast blef Geheimeråd och General Löjt- 
nant. Då han vid krigets utbrott icke ville lemna denna tjenst, föll 
han i Konung Carl XILs onåd, dömdes 170.S af Svea llofrätt frän 
lif, ära och gods, men dog vid samnia tid i Hamburg. Enkan åter- 
kom till Sverige 1722 och afled på Ofvedskloster. 



VON MEYTENS, MARTIN. 

Född i Stockholm d. 24 Juni 1695.. Reste frän Sve- 
rige 1714 att i utlandet fullfölja sina konststudier; Kej- 
serlig Kammarmälare och slutligen Direktör vid Kej- 
serlifja Målare och Bildhuqqare Akademien i Wien. 
Död d. 23 \ifars 1770. 

Utan omskrift. Bröstbilden, h. s. , i mantelveck. 

På baksidan: "^ Hart. Mjteiis Iloluiiciisis pictor cc- 
leberr. ad are1iety|miii ccreiim ex orielialco liisiis officiösa 
cura Mcolai Kedcri aiitiqvarii. — S. D. G. * 



') 1 U. G. Ncsfhi-rs (nu G. C. Lehiibcrgs) samling lins ett exemplar, pii Inurs Ijiik- 
siila Nescher liar textat med bläck, möjligtvis efter nligot original: Alliallu. Wil- 
heliiiinii. Coiiiitiss;!. a. kiiiii^siiiarck. conjiix. Cuiiiitis. Carul. Giist. Lrwoiihaiipt. Biata. 
.4. IU(>3. Deiiala. A? 1740. 



414 

Diam. 2.3 lin. (22 storl.). Gjuten, genom N. Keders försorg. — 
K. Mk. o. li-n i messing. 

v. Meytens vann stort konstnärsrykte genom sina porträttmålnin- 
gar, dem han utförde för Ludvig XV och Franska hofvet, Czar Pe- 
ter I, Konung August II, Kejsar Carl VI m. fl. Företog resor i 
många länder och stod i högt anseende som chef för Kejserliga Aka- 
demien i Wien. 



OXENSTIERNA, BENGT. 

Grefve; Bdksrdd ; Kanslipresident. Död 1702. Se pag. 70. 

BENEDICT. OXENSTIERNA. Bröstbilden, h. s., i råds- 
drägt och rika mantelveck. — Nederst: c 

På baksidan: "^ Isthiiuc illiistrissiini atq. cxcellciitiss. 
viri magni cvergetac iiiei imagiiicm ad Cavaileriaiium cbur 
c\ aere fiisaiu immortalitati pio adfcctu dico coiisecroq. 
N. Kederus Stockholmens. — S. D. G, # 

Diam. 29 lin. (25^ storl.). Gjuten, genom N. Keders försorg, 
efter Cavaillers medaljong i elfenben. --B-n i messing; K. Mk., utan 
inskrift på baksidan, i messing. 



PAULINUS (LILLIENSTEDT), JOHAN. 

Född d. 14 Juni 1655. Grefve; Riksråd; President i 

K Tribunalet i Wismar. Död pä (jodset Diwitz i 

Poimnein d. 26 Sept. 1732. 

lOII. PAVLIN. REG. CAMER.E. STAT.,. A. SECRET. 
15röstbilden, h. s., i mantel veck. — Under axeln: n. vaitz. 

Diam. 21 lin. (20i storl.). Gjuten efter R. Faltz's vaxmodell. 
— K. Mk. i messing; B-n i bly. 

Paulinus (adlad 1690 med nanmet Lillienstedt), född i Finland, 
väckte tidigt uppseende genom sina skaldegåfvor, hvilka beredde ho- 
nom gynnare och befordran. Utniimnd af (Jrefve Per Brahe, utan 
ansökning, till Adjunkt i filosofi vid AI)o Universitet, stannade han 



415 

likväl (jvar i Sverige, blef Sekreterare lios Presidenten i K. Kammar 
Coilegium, Riksskattmästaren ih: Sten IJjelke och Sekreterare i Stats- 
kontoret (1085). Utnänmdes 1686 till Juris Professor i Abo, men 
undanbad sig denna befordran. Var en tid Landshöfding i Osterg()t- 
land, blef Riksråd 1719, och begagnades i flera diplomatiska värf, 
bland andra i underhandlingarne med Ryssland om freden, som slöts 
i Nystad 1721. Entledigad frän riksradsembetet, insattes han 1727 
som President i Wismarska Tribunalet. Som skald begagnade han 
icke blott Svenska, utan äfven Grekiska och Latinska språken, och 
hans skrifter väckte på sin tid icke ringa uppseende. 



POLHEM, CHRISTOFER. 

Commerceräd. Död 11 51. Se parj 134. 

Utan inskrift. Bröstbilden, h. s., i öppen rock, med 
mantelveck. 

Pel baksidan: Cliristoph. Polhem iiobilis Sveeiis R, 
€oll. Coinm. Coiisiiiar. Vpsal. et Hoiuiieiis. Societ. meuihriini. 
ciii e\ meehaiiicis operib. qvibus patriiie profuit supra ti- 
tiilos iiomeii. 

Diam. 25 lin. (23 storl.). — B-n i messing. 



PRECHT, BURCHARD. 

Kongl. Hofbildhuggnre. Död 1738. Se pag. 120. 

RURCIl. PRECIIT. SCULPT. REG. SV. Bröstbilden, li. 
s., nästan framvänd, i tidens drägt med mantelveck. 

På baksidan: 4* Inclyti hiiiiis apiid Sveones per an- 
nos bene niultos artificis vnltnm e\ aere fusuni perpetui- 
tati peranianter dedico \. Kederus llolmiens. Regii Anti- 
qvitnt. Coll. Assessor, — S. D. G. * 

Diam. .30 lin. (26 stork). Gjuten, genom N. Keders försorg, 
efter Chr. Prechts (sonens) modell. — R-n i messing; K. Mk., utan 
inskrift på baksidan, i messing. 



416 

På ett annat exemplar, ätVen utan inskrift på baksidan, står 
under axeln ingraveradt: C. Precht Fec. 17'35. och neåevst: yEtat. Snrr 
84. — K. Mk. i messing. 



VON 



PUFENDORF, SAMUEL. 



Född i Dippelswald i Meissen d. 8 Jnn. 1632. Fri- 
herre; Professor i jus naturce vid Universitetet i Lund; 
sedan Konung Carl XI:s Handsekreterare och Rikshi- 
storiograf; slutligen Ckurfursteliqt Geheinieräd i Berlin. 
Död d. 27 Oct. 1694. 

SAMVEL A PVFENDORF. Bröstbilden, h. s., ined innn- 
telveck. 

Pa b ak si dun: jlemoriae et iiuiiiortalitati digui il- 
lius luortalis qvi qvoiulam immortalitati maiidavit et lie- 
rouiii faoiiiora et saiia sapieiuli doj^iuata liimiiiis Svioger- 
maiiici viri illustrissimi SinVELIS Lib. Bar. de PVFFE.X- 
DORF Elect. Braiideb. Coiisil. iiitiiiii ut ab orbe enidito ita 
ab arctoo optime meriti sacriim. 

Diam. 27 lin. (25 storl.). (ijuten, förmodligen efter en medal- 
jong af Cavailler. — B-n i messing; K. Mk., utan inskrift på bak- 
sidan, i messing. 

Pufendorf hade som Student varit barnlärare hos Svenska Am- 
bassadören i Köpenhamn Pet. Jul. Coijet; blef 1661 Professor i jus 
naturte et gentium vid Heidelbergs Universitet, hvarifrån han 1668 
kallades till en profession i samma ämne vid det nyanlagda Univer- 
sitetet i Lund. Ehuru högt uppburen af sina lärjungars tillgifvenhet, 
begaf han sig dock, utledsen vid kamraternas afund och tvister, till 
Stockholm, der han 1677 antogs till Kikshistoriograf. Reste 1688 
på Churfurstens af J?randenburg kallelse till Berlin, der han blef Ge- 
heimerad m. m.; men qvarstod i Svensk tjenst till d. 23 Maj 1694 
och nämndes till Svensk Friherre samma år. Bland hans många med 
skäl berömda skrifter är det i synnerhet hans afhandling De jure na- 
turs^ ac gentium samt hans vidlyftiga bearbetning af Gustaf Adolfs, 
Christinas och Carl X:s samt Churfursten Fredrik AVilhelms historia, 
«om gjort hans namn ()f(»rg;itligt i liirdomcns annaler. Man har länge 
ansett honom vara författare till den bekanta skriften Les Anecdotes 
(le Simlc; men denna oförskyllda fiiick pa hans minne hnr nyIiL'on 



417 

blifvit borttagen af Herr Hofmarskalken Friherre B. v. Beskow, som 
med afgörande skäl bevisat att nämnda parti- och skandalskrift icke 
utfått från den berömde häfdatecknarens penna. 



RIBEN, MATHLIS. 

Född d. 28 Maj 167 ö. Kongl. Ärchiater; Prceses i K. 
Collegiwn Medicwa. Död d. 15 Dec. 1723. 

Utan omskrift. Bröstbilden, h. s., i tidens drägt med 
ornerade mantelveck. — Under axeln: 1712 a k (samman- 
bundna). 

På baksidan: "^ Mattliias Biben Holiiiieiisis Regins 
ac illustris ajind Sveoiics Ärchiater ad ceram mollem maiiu 
formatam Caristeiiii ab Hartwigio fusiis iii hoc diiro ori- 
chaico perpetini manet auiica cnra \. Kederi Holm. — 
S« D« G* * 

Diam. 23^ lin. (22 stork). Gjuten, genom N. Keders försorg, 
efter Ai'v. Karlstens vaxmodell af år 1712. — B-n i messing. 

Exemplar finnas, på hvilkas Atsida blifvit inristade orden : matt- 
HIAS RmEN ÄRCHIATER SUEC. Se Rudolphi, EecentioTts aevi Nu- 
mismata &c. pag. 134, och Kluyskens Z^es Ao?wmgs 6rfé6?'es de. 2: 374. 

Riben (kallad Ribe, innan han 1713 adlades) var Lifmedicus hos 
Enkedrottning Hedvig Eleonora och Konung Carl XII, slutligen Är- 
chiater hos bemälda Drottning, och blef 1719 Prseses i K. Collegium 
Medicum. Han var en praktisk man, men har icke genom några 
medicinska skrifter främjat vetenskapen eller beredt sig eftervärldens 
hogkomst. 



RICHTER, BENGT. 

Medaljgravör. Död 1737. Se pag. 118. 

Utan inskrift. Bröstbilden, h. s., i tidens drägt med 
mantelveck. — Nedanför: nn (sammanbundna). 

27 



418 

På baksidan: HhHaiic priedari iiumism. caelatoris 
Benedicti Richteri Stockholmeusis imagiuem ad exeuiplnm 
cercum qvod ipse figiiravit ex iere fiisam immortalitati 
trado Nicoljius Kederiis antiqvitsitis aumtor. — S. D. G. * 

Diam. 20 lin. (20 storl.). Gjuten efter Ricliters egen vaxmodell. 
— K. Mk. o. B-n i messing. 

Richter var son af en guldsmed i Stockholm och Gravören Arv. 
Karlstens måg. Han tillbragte, för sina konststudier, en längi-e tid 
i Frankrike, der han fick deltaga i graveringen af medaljserien, af 
mindre storleken, till Konung Ludvig XIV:s historia. 



PvICHTER, DÅTID. 

Född i Stockholm. PoHrättmålare. Födelse- och 
dödsår obekanta. 

Utan omskrift. Bröstbilden, h. s., i tidens drägt med 
mantelveck. — Under axeln: b. vaitz. 

På baksidan: -^ Hauc Dayidis Richteri Stockhol- 
mensis pictoris celeberrimi effigiem ad exempliim cercum 
(cereiim exemplum) ex oriclialco fuiideudam ciiravit Nico- 
laus Rederiis antiqvitatis amatör. — S. D. G.* 

Diam. 20 lin. (20 storl.). Gjuten efter Faltz's vaxmodell. — 
K. Mk. o. B-n i messing. 

Richter lär hafva en längre tid uppehållit sig i Wien. Hans 
lefnadsomständigheter äro icke närmare kända. 



ROUYER, JEAN. 

Född i Frankrike. Inkallad till Scerige 1718 och här 

anställd som Myntmästare; Af skedad 1719, hvarefter 

han lemnade Sverige. 

lOHANNES ROVYER. Jjröstbilden, li. s., i mantel- 
veck. 



419 

På baksidan: "^ Hane iiigcniosissimi .apud Svccos 
moiieta<' Praefccti iiiiagiiiem ab llodiiugero expressam per- 
pctiiitati tradit N. Kederiis Sveciis. — S. D. G. * 

Diam. 17^ lin. (15 storl.). Gjuten efter en vaxmodell, som Hed- 
linger utfört i Paris, innan han och Rouyer kommit till Sverige. — 
B-n i messing. 

Rouyer inkallades af Baron Görtz 1718, att, enligt det med Pe- 
terman & Corap. afslutade kontrakt, besörja det nya Carolinmyn- 
tets prägling på K. Myntet i Stockholm. Efter Baron Görtz's fall 
upphörde myntningen af Carolinerna och myntmästaren afskedades. 
Mannen har således icke mycket anspråk att räknas bland Sven- 
ska män. 



RUDBECK, OLOF. 

Professor vid Upsala Universitet. Död 1702. Se pag. 71. 

1. 

OLF. RUDBECK. INVARIABLE. Bröstbilden, li. s., i 
enkel drägt med bred slät krage. — Under axeln: c. 

På baksidan: "^ Hacc inclyti Syeoniim polyhistoris 
imago ad ebur manii Cavallcrii formatum e\ orichaico fusa 
est pia ciira Nicoi. Kcderi Holm. aiitiqvitatum rimatoris. 

— Si D. G. * 

Diam. 30 lin. (25^ storl.). Gjuten, genom N. Keders försorg, 
efter Cavaillers i elfaiiben skurna medaljong, hvilken i original förva- 
ras i Statens Historiska Museum. — B-n i messing. 

2. 

Utan omskrift. BröstlBben som pä N:o 1. — På 
armen: c. 

Pä baksidan: *^ Olaus Riidbcck patcr Professor Vp- 
sal. aiitiqvitiit. aiiatom. botaii. ac uiiisices peritiss. ad 
exempliiin cbunieiiiii niiiiiu Ciiviillerii sculptiiiii ab ilartwi- 
gio lusus ill hoc fiilvo vivif aere ciira ofiiriosa N. Kcderi. 

— S. 11. G. * 



420 

Diam. 29 lin. (25^ storl.j. Gjuten, genom N. Keders försorg, 
efter samma bild som N:o 1. — E-n i messing. 



2. a. 

I Upsala Universitets Myntkabinett fins ett exemplar, 
i messing, med sannna inskrift som å N:o 2 pä bajvsidan af 
N:o 1. 



Utan inskrift. Bröstbilden i drägt, som på N:o 1, men 
af simplare arbete. 

På baksidan: 4^ Illiistris Syeoiiiiiii polyhistor 01. 
Riulbeckiiis pater secuiidiim ceram Karlsteiiiaiia manu figu- 
ratam ex sere fiisus pia cura N, Kederi Uoimieiis. aiiti- 
qvarii. — S. D. G. * 

Diam. 24 lin. (22 storl.). Gjuten, genom N. Keders försorg, 
efter Arv. Karlstens vaxmodell. — K. Mk. o. B-n i messing. I K. 
Mk. finnes äfven ett exemplar utan inskrift på baksidan. 



VON SCHANTZ, CARL LUDA^G. 

Född d. 15 Maj 1681. Assessor i K. Äntiqvitets Ar- 
chivet. Död d. 25 Mars 1134. 

Utan omskrift. Bröstbilden, h. s." i pr3'dlig drägt 
med mantelveck. — Nedanför: I715. 

På baksidan: "^^ Caroliis Liidovicus von Schantz Hol- 
miciisis aiitiqvitatiiiii artiiiiiiqvc pictoriac et heraldicae ciil- 
tor ad ceram inaiiii KarlsteiiM foruiatam ab llartwigio fu- 
sore aereus ac pcreiinis iactus aiiiica Kederi cura. — S. 
D* Vt « 

Diam. 2.3 lin. (22 storl.). Gjuten, genom N. Keders försorg, 
efter Karlstens vaxmodell 1715. — K. Mk. o. B-n i messing. 

v. Schantz hade som ritare 1(5 år tjenstgjort i K. Äntiqvitets 
Archivet, innan han 1719 der blef Assessor. Han egde, jemte ut- 
märkt skicklighet i ritkonsten, goda insigtcr i arch.Tologi, numisma- 



421 

tik, genealogi och heraldiic, samt har skritVit åtskilliga arbeten, sär- 
deles genealogiska, bland andi'a en Adelsmatrikel och en stor mängd 
genealogiska tabeller, hvilka dock aldrig blefvo tryckta. Vid sin död 
efterlemnade han ett rikt bibliothek innehallande åtskilliga typogra- 
fiska sällsyntheter och handskrifter, ett myntkbinett ra. fl. samlingar, 
dera han till stor del erhållit genom arf efter sin svärfader Haupt- 
raannen Mårten Törnhjelm. 



VON SCHANTZ. LUDVIG. 

Född 1630. Sekreterare i Riksarchivet. Död 
d. 2 Oct 1702. 

1. 

Utan inskrift. Bröstbilden, h. s. , i tidens drägt med 
mänt el veck. 

På baksidan: 'Miidoncus von Sclmntz Stockliol- 
miensis Caroii XII Svec. Regis Arcliivarius in pictura et mu- 
siea insignis ad Karlstenii eeraui ab Ilartirigio fnsns hoc 
perennat in aere amica kederiana cura. — S. D. (i. ♦ 

Diam. 22 lin. (21 stork). Gjuten, genom X. Keders försorg, 
efter Arv. Karlstens vaxmodell. — B-n i messing. 

2. 

LYD: SCHANTZ C: FINEMAN. Båda makarnes bröst- 
bilder, 11. s., i mantel veck. — Nedanför: c. 

Pa baksidan: 4* Caroii XII Sveconim Regis Arclii- 
varius picturae ac mnsices peritissiuuis huiusq. coniu\ fidis- 
sinia in lioc vivunt oriclialco (argento) amica cura X. kc- 
deri Holniiens. nobilis Sveci. " — S. D. G. * 

Diam. 28^ lin. (25^ stork). Gjuten, genom N. Keders försorg, 
efter Cavaillers modell. ■ — K. Mk. i messing; B-n i silfver. 

v. Schantz, hvars fader Joban Eberhard Schantz kom från Hessen 
Cassel och var Kongl. Sekreterare hos Konung Carl Gustaf, blef 
1672 Kanslist och 1678 Registrator i Kongl. Maj:ts Kansli; derefter 
Sekreterare i Banken 1686, i livilken tjenst han 1693 adlades med 
namnet von Schantz. Sedan han 1697 befordrats till Protukollsse- 



422 

kreterare i Kongl. Kansliet, lemnade han följande året sin plats i 
Banken, då han erhöll en hedérsbelöuing af 1000 Daler silfvermynt. 
Efter Lejonmarks död blef han 1701, med förbigående af Aktuarien 
Elias Palmsköld, befordrad till Riks Archivi Sekreterare, men lem- 
nade redan följande året platsen åt den högt förtjente medtäflaren. 



SKUTENHJELM, JOHAN. 

Född d. 2Ö Mars 1646. Revmo7issekreterare. 
Död d. 23 Ang. 1730. 

Utan inskrift. Bröstbilden, h. s., i tidens drägt ined 
mantelveck. 

Pa baksidan: Carolns Reinaldiis Berch viro nobilis- 
simo lohanni Skntciihicliii R. lust. Revis. Secretario patruo 
meritis siiis cariss, qvi morieiis X Kal, Sept. MDCCXXX 
aiiiios tillit secniii LXXXIY uieiiscs IV dies XXVIII imagiiiem 
hane pictatis moiiiiin. dicavit. 

Diam. 24 lin. (22 storl.). Gjuten genom C. R. Berchs försorg. 
— K. Mk. o. B-n i messing. 

Skutenhjelm (kallad Berch, innan han 1712 adlades) var till en 
början Amanuens hos Prseses i Antiqvitets Collegium Stjernhjelm och 
hos Rikshistoriografen Johan Widekindi, sedan Stadssekreterare i 
Carlshamn; tjenstgjorde derefter som Kanslist \\(i underhandlingar i 
utlandet (1672); anställdes som Kanslist vid Justitias Revision 1G75; 
Assessor i Svea Ilofrätt 1693; Revisionssekreterare 1714, Tog af- 
sked 1721. Hans adeliga ätt utgick med sonen Statssekreteraren 
Anders Skutenhjelm 1753. 



SPARRE, ERIK. 

Född d. 13 Juli 1665. Grefve; Biksräd; Fältmar- 
skalk. Död d. 4 Äufj. 1726. 

ERICO BARONI SPARRE. Bröstbilden, h. s., i pryd- 



ligt harnesk med fältbindel. — Under axeln: 



c. 



423 

Diam. 30 lin. (26 storL). Gjuten efter Cavailiers medaljong i 
elfenben före 1719, då Sparre blef GretVe. — D. G. Xescliers (nu 
G. C. Lehnbergs) samling i bly. 

Gr. Sparre tjente Känge och med utmärkelse i Franska armeen, 
der han blef Maréchal de camp (1704) och General Löjtnant (1707). 
Deltog någon tid äfven i Svenska armeens fälttåg. Var sedan Svensk 
Ambassadör i Paris samt utförde, både der och vid hofven i Wien 
och London, med stor skicklighet ^igtiga diplomatiska uppdrag. Fä 
dagar efter Konung Carl XII:s död blef han Riksråd och kunde blif- 
vit Grefve Arv. Horn en farlig medtäflare, om han icke sjelf hade 
önskat undandraga sig den inflytelserika Kanslipresidentsplatsen. 



VON STAn)E, CHRISTIAN. 

Född i Stralsund d. 26 Febr. 1662. Presidentssekreterare i 
K. Kansli Coilegium. Död. d. 2 Jan. 1723. 

Utiin omskrift. Bröstbilden, li. s. , i mantelveck. — 
Nedanför: c. 

Pa baksidan: "^ }Ieiiioriae viri iiobilis et generosi 
Christiaui von Staiuleu Cousiliarii Caiicell. R. Svec. elegau- 
tioris eriulitionis ac priidentiae civiiis ciim probitatc iuii- 
ctae lande conspicni ainico adfcctu dedicavit Meolaus Ke- 
derus. — S. D. G. * 

Diam. 26 lin. (24 storl.). Gjuten, genom N. Keders försorg, 
efter Cavailiers modell. — 13-n i messing; K. Mk., utan inskrift på 
baksidan, i messing. 

Staude (adlad 1705 med ett tillagdt »von» framför namnet) läm- 
nade 1703 Presidentssekreterareplatsen och utnämndes sedan två 
gånger till Kanslirad, men undanbad sig denna nad och lefde ute- 
slutande för sina studier på Rosersberg i Upland. Han skref La- 
tinsk vers med stor skicklighet och efterlemnade ett större skalde- 
stycke kalladt »Otium Rosenbergense», hvaraf dock endast en liten 
del blifvit tryckt. Till Stralsunds gymnasium skänkte han en vacker 
samling af Romerska mynt, som han hade köpt af Assessor N. 
Keder. 



4-24 



STENBOCK, JOHAN GABRIEL. 

Gr ef ve; Riksråd; Riksmarskalk. Död 1705. Se pag. 73. 

I: G: STENBOK. S: R: M: SENAT: & MARESCH: SUPR. 

Bröstbilden, h. s., i harnesk med fältbindel. 

Pa baksidan: •Mlliistrissimo et excellentiss. >iro 
magno iiiaecen<iti meo hane ipsiiis iuiagiiieui ad exemplum 
ebiirnenui qvod loli. Cavalier Gäll. fecit ex fuho fiisam 
aere in pignns ac monnnientnni observantiae meae perpe- 
tnae dedico consecroq. Mcol. Keder Holiuiens. investigator 
antiqvitatis. — S. D. G. ♦ 

Diam. 34 lin. Gjuten, genom X. Reders fiiirsorg, efter Cavaillers 
i elfenben skmnia medaljong. — B-n i messing; K. Mk. , utan in- 
skrift på baksidan, i messing. 



STENBOCK, JOHANNA ELEONORA, 

FÖDD De la GARDIE. 

Dotter af Riksrådet Grefve Pontus Fredrik De la Gar- 
die. Född d. 26 Juni 1661. Gift 1691 med Gene- 
ral Löjtnanten och Öfverkammarherren Grefve Erik 
Stenbock. Död d. 6 Jan. 1709. 

Utan omskrift. Bröstbilden, h. s., med draperi ocli 
nackslöja. — Nedanför: e. Faitz. 

Pa baksidan: lolianna Eleon. De la Gardic Ponti 
Frideriei filia lacobi neptis coninx Coniitis Erici Stenbock. 
Nata 1661. Obiit 1709. 

Diam. 19 lin. (18 storl.). Gjuten efter R. Faltz's modell. — 
K. Mk. o. B-n i messing. 

Gret\innan Stenbock hade varit Iloftröken hos Drottning Ulrika 
Eleonora den äldre. Ar lö91 följde hon sin man till England, hvar- 
ifrån hon återkom 1697. Hon omfattades med stor ynnest af Drott- 
ningarne Hedvig Eleonora och Ulrika Eleonora samt af Englands 
Drottning. 



4l>5 



TESSIN, CARL GUSTAF. 

Grefve; Riksråd; Kanslipresident m. in. Död 1770. 
Se pag. 162. 

"Utan omskrift. Bröstbilden, h. s., i harnesk under 
en enkel rock. — Vid sidan: b och under armen: h. 

På baksidan: "^ Memoriam illiist. Comitis Caroli Gu- 
stav! Tessill aed. et liort. Regg. Praef. Sup. scientiarum ar- 
tiuui omiiisq. publicae felicitatis domi et in legatioiiibus 
prouiotoris in aeneo isthoc signo ad ceram Richteri fuso 
venerabitur posteritas. 

Diam. 30i lin. (26 storl.). Gjuten, genom C. R. Berclis försorg, 
efter B. Richters vaxmodell, sannolikt på 1730:talet. — K. Mk. o. B-n 
i messinof. 



TESSIN, NICODEMUS. 

Grefve; Riksråd m. m. Död. 1728. Se pag. 106. 



Utan omskrift. Bröstbilden, h. s., i tidens drägt med 
mantelveck. 

På baksidan: •Mllustr. yirum Nicod. Tessin Stock- 
holmiensem lledwigis El. Svec. Reg. Cubiculariuui secuu- 
duni ceram a R. Faitzio iignratam aereum ac pereiinem 
arte fusoria fieri feci Nieolaus Keder. — S. D. (i. * 

Diam. 19^ lin, (19 storl.). Gjuten på 1690-talet, genom N. Re- 
ders försorg, ' efter R. Faltz's vaxmodell. — K. Mk.. o. B-n i messing. 



2. 

NIC. TESSIN. Bröstbilden, h. s., i mantel veck, hop- 
fästade med ett smycke öfver axeln. — Nedanför: r. 

På baksidan: "i* Illiistr. vir Hedwigis Kl. Svee. Reg. 
Cubicularius ad exeuipluui eburueuui a loh. Cavaiierio sculp- 



426 

tum ex acrc fiisns ciira otticiosa ^icolai Kedcri Hobilis 
Sveci. — S. D. G. * 

Diam. 2i^ lin. (21 storl.). Gjuten, genom N. Keders försorg, 
efter Cavaillers medaljong i elfenben. — K. Mk. o. B-n i messing. 



THEGNER, JOHAN. 

Friherre. Vice President i K. Kammar Revision m. m. 
Död 1744. Se jjag. 128. 

Utan inskrift. Bröstbilden, h. s. , i tidens drägt med 
mantelveck. 

På baksidan: "^ Generosiss. vir loli. Thegner Hol- 
miens. Liber Baro Yicepraes. R. Coll. Revis. Caiii. ad ar- 
chetypum cereiim Hedliiigeriana uiaiiii factuiii ex aere fu- 
sus pietate officiösa N. Kcderi iiobil. Sveci. — S. D. G. * 

Diam. 19 lin. (18 storl.). Gjuten, genom N. Keders försorg, 
efter Hedlingers vaxmodell, hvilken af Dan. Fehrman lades till grund 
för gravering af minnespenningen (pag. 128). — B-n i messing; K. 
Mk., utan inskrift på baksidan, i messing. 



TÖRNEHJELM, MÅRTEN. 

Född d. 4 Mars 1663. Hauptman öfver Drottningholms 
och Svartsjö Län. Död d. 5 Sept. 1723. 

Utan omskrift. Bröstbilden, h. s. , i tidens drägt med 
mantelveck. Under armen: I7 00. — Nedanför: ak (sam- 
manbundna). 

Pa baksidan: »f< Haiic aiiiici mci Martini Töriihiel- 
mii Stockholmeiisis Drotiiiiighoiuiie et Swartsiöse Pnefecti 
natiineqve ac artis riinatoris perqvam ciiriosi icoiiCDi pöste- 
ritati iiotain volo INicolaiis Keder. — S. I>. G. * 



427 

Diam. 23^ lin. (22 storl.). Gjuten, genom N. Keders torsorg, 
efter Arv. Karlstens vaxraodell. • — K. Mk. i messing; B-n i silfver. 

Törnelijelm hade varit Hofjunkare hos Enkedrottning Hedvig 
Eleonora, innan han efter sin fader (| 1699 d. 17 Oct.) blef Haupt- 
raan. Han var en litterärt bildad man och egde vackra samlingar af 
böcker, mynt, konstsaker och naturalster på sin gärd Malmvik å 
Lofön, hvilka samlingar öfvergingo till magen Assessor Carl Ludvig 
von Schantz och efter dennes död blefvo skingrade. 



UTTERHJELM, ERIK. 

Född d. 14 Sept. 1662. Kammarherre hos EnkedroUniiig 
Hedvig Eleonora. Död d. 25 Juni 1717. 

Utan oniskrift. Bröstbilden, h. s., i tidens drägt med 
niantelveck. Under arnien: I7I2. 

P a b a k s i d an: "^ Istlhinc aiuici mei svaviss. Erici Vt- 
terliielmii Holmiensis Hedwigis £ieoii. Svee. Reg. Cnbiciila- 
rii iu pictiira miu. et encaiist. celeberrimi effigiem a Karl- 
stenio expressaiii immortalitati mando Nicolaiis Kederus. — 
S. D. 0. 

Diam. 22 lin. (21 storl.). Gjuten, genom N. Keders försorg, 
efter Karlstens vaxmodell af år 1712. — B-n i messing. 

Utterhjelm vann pä sin tid namnkunnighet som miniatur- och 
emaljmalare. Bland andra prof af hans utmärkta konstskicklighet 
förvaras pa Drottningholm Carl Gustafs och dess gemål Hedvig Eleo- 
noras stamtafla med 118 omsorgsfullt utförda miniaturporträtter. Han 
esde äfven en vacker samling af Svenska mvnt. 



WACHTMEISTER, HANS. 

Grefve; Kongl. Rad; General Amiral m. iii. Död 
1714. Se yag. 81. 

lOH. C. DE WACHTMEISTER. S. R. M. S. S. ARCIHTIIA- 
LAS. Bröstbilden, h. s., i harnesk med ftiltbindel. — Un- 
der axeln: c. 



428 

På baksidan: 'Msthanc iilnstrissinii et exccllentiss. 
viri eMgicm ad ebiirueum loli. Cavallcrii exempliiiu e\ ori- 
chalco fiisam N. Kederns lloliiiieiis. rer. priscar. iiidagator 
sempiternae menioriae dicat et coiisecrat. — 8. D. 0. * 

Diam. 24 lin. (22 storl.). Gjuten, genom N. Keders försorg, 
etter J. Cavaillers eitenbensmedaljong. — B-n i messing. 



WACHTMEISTER, SOFIA LOAISA, 

FÖDD VON ASCHEBERG. 

Dotter af Kongl. Rädd, Fältmarskalken m. m. Grefve 

Rutger von. Ascheherg. Född d. 23 Aug. 1664. Gift 

1685 med Kongl. Rddet, General Amiralen m. m. 

Grefve Hans Wachtmeister; Enha 1714. 

Död d. 1 Aug. 1720. 

SOPHIA LOUISA COMIT. ASCHEBERG. Bröstbilden, 
h. s., med veckad drägt. 

På baksidan: Rutgeri Asclieberg Com. R. S. Sen. et 
Campi-Mar. ex jlarg. Eleoii. de Buseck fiiia lectissima nupta 
Comiti lah. >yachtmeister Seiiatori et Archithal. 

Diam. 24', lin. (2.3 storl.). Gjuten, förmodligen genom N. Ke- 
ders försorg, efter J. Cavaillers i elfenben skurna medaljong. — B-n 
i messing; K. Mk., utan inskrift på baksidan, i messing. 

Enligt D. G. Neschers beskrifning lär finnas exemplar med nå- 
gon liten förändring i inskriften på baksidan, der Grefve Ascliebergs 
fru kallas Magdalena Eleonora. Hennes namn lär, enligt en annan 
uppgift, hafva varit Maria Eleonora von Busseck genannt Munck. 



AYALLENSTEDT, LARS. 

Född 1631. Grefve; Kongl. Rad; President i Svea 
llofrätt; Medlem i Förmyndareregeringen, innan^ Konung 
Carl XII förklarades myndig; Kansler för Abo Uni- 
versitet. Död d. \6 Nov. 1703. 

LAUR. WALLENSTEDT C. S. R. S. P. D. H. C. A. A.B. 
(- - Coincs Senator Regis Sveciie Praises Dicasterii Hohni- 



429 

ensis Cancellarius Acadeniiic Aboensis). Bröstbilden, li. s., 
i rådsdr;io;t med rika mantelveck. — Nedanför: c. 

Diam. 29 lin. (25i storl.). Gjuten efter Cavaillers medaljong i 
elfenben. — K. Mk. i messing. 

Wallenstedt, son af Biskop Wallius, förordnades som Re^åsions- 
sekreterare af Konung Carl XI att sakföra Kongl. förmyndarne och 
Rådet för deras riksförvaltning under Konungens minderårighet och 
ådrog sig derigenom mångas hat. Var Landshöfding i Westmanland, 
när han 1693 kallades till Konsl. Råd. 



WESTMAN, BENGT. 

Medaljgravör. Död ung 1714. 

Utan omskrift. Bröstbilden, h. s., nästan framvänd, 
i tidens drägt, med mantelveck. 

Pä baksidan: "i* Imago Beiiedicti Westmaimi Ilolmi- 
ensis nnmism. caelatoris ad ceraui ab ipso iigurataui a 
Christiaiio Hartwig ex fulvo fusa aere amica cura N. Re- 
deri antiqvarii Holuiiens. — S. D. G. ♦ 

Diam. 28 lin. (25 storl.). Gjuten, genom N. Ke.lers försorg, 
efter Westmans egen vaxmodell. — B-n i messing. 

"Westman var Karlstens sista lärjunge och har graverat några 
medaljer för Konung Carl XII i början af 1700-talet. Han visade 
goda anlag, men en förtidig död hindrade honom att utbilda sig till 
någon högre konstnärsskicklighet. 



WREDE, FABIAN. 

Grefve; Kongl. Rad; Premlent m. m. Död 1712. 
*Se pag. 79. 

FAB. C. DE WREDE S. R. M. S. S. PR.ES. C. CAM. & 
COM. Bröstbilden, h. s., i rådsdrägt och mantelveck. — 
Nedanför: c. 



430 

På baksidan: "i* Isthanc illnstrissimi atq. excellen- 
tiss. viri magni eiierget» mei summa jierpetaaq. observaiitia 
coleiidi leiieam iconem leteniitati dico consecroq. >. Kederus 
Stockholmens, in vetustatis indagatione rimator. — S. D. G. » 

Diam. 26 lin. (24 storl.). Gjuten, genom X. Keders försorg, 
efter J. Cavaillers arbete i elfenben. - — tlpsala Universitets Mk. i 
niessing; K. Mk., utan inskrift på baksidan, i messing. 



431 



T i 1 1 ä g; g;. 

AXEL OXENSTIERNA. 

(Vid pag. 24). 
6. 

Ats. Densamma som till föregående N:o 5. 

Frans. NATUS HOLMIAE IN SVECIA AN. M. D. 
LXXXIII. OBIIT AN. M. . DC. LIV. Under en linea: series 

NUMISMATICA UNIVERSALIS VIRORUM ILLUSTRIUM. — M. DCCC. XXI. 

Aederst: durand EDimx. *) 

Diam. 14 lin. (12 storl.). Grav. 1821 af Joh. Salmson i Paris 
för Durands serie af minnespenningar öfver ryktbara män af alla 
nationer. Den liär förekommande oriktiga uppgiften på Oxenstiernas 
födelseort gaf anledning att prägla en^, ny Frånsida, den under N:o 5 
upptagna. — H. K. H. Hertigen af Östergötland Prins Oscars sam- 
ling i bronz. 



CARL VON LINNE. 

(Vid pag. 192). 

11. 

Åts. THE 24 CLASSES OF PLANTE BY LINNvEUS 
inom en liten prickad dubbelcirkel. Från denna cirkel 
utgå som radier namnen på klasserna i Linnés sexual- 
system, sålunda: moxandria 1 diaxdria 2 triandria 3 tetrax- 

DRIA 4 PENTAXDRIA 5 HEXAXDRIA 6 HEPTANDRIA 7 OCTAX- 
DRIA 8 ENNEANDRIA 9 DECAXDRIA 10 DODECAXDRIA 11 ICOSAN- 

DRiA 12 POLYANDRiA 13. Öfvcrst cn upprättståeude pil. Vid 
livarje klassnamn förekommer en vext, representerande 
klassen. 

•) Randslciift pfi bronz-pxoiiiplar: monacuh. 

28 



482 

Fräns. C. LINN^EUS BORN 1707. Linnés bröstbild, 
v. s. , i tidens drägt, med örten Linnaea i knapphålet, inom 
en liten prickad dubbelcirkel. Frjin denna utgå son» radier, 
i fortsättning frän Atsidan, de återstående namnen af sexual- 
systemets klasser: didyxamia 14 tetradynamia 15 monadel- 

PHIA 16 DIADELPHIA 17 POLYADELPHIA 18 SYNGENESIA 19 GYNAN- 
DRIA 20 MONOECIA 21 DIOECIA 22 POLYGAMIA 23 CRYPTOGAMIA 24. 

Öfverst en pil och vid hvarje klassnamn en vext, som pä 
andra sidan. 

Diam. 16 lin. (14 storl.). Enligt uppgift slagen (före 1835) 
genom försorg af Svenska Konsuln i Birmingham. — Brukspatron C. 
Ostbergs samling i Engelskt tenn. *) 



CARL MICHAEL BELLMAN. 

(Vid pag. 236). 

4. 

Åts. C. M. BELLMAN. F. 1740. D. 1795. Hufvudet, 
h. s., med krans af lager och vinranka, kopieradt efter N:o 
2. — Nedanför: l. bokmanx. — Utan frånsida. 

Diam. 13i lin. (11 storl.). Grav. af L. Bormann i Stockholm 
1858, på anmodan af några Ledamöter i ordenssällskapet Par Bricole. 
Stampen, som förvaras hos gravciren, blef icke härdad och Frånsida 
har icke blifvit graverad. — K. Mk. o. B-n i tenn, galvanoplastiskt 
försilfrad. 



CARL BERNHARD WADSTROM. 

Född d. 19 April 1746. Of ver Direktör öfver Svenska 

Kontrollverket; Ledamot i K. Commerce CoUegium. Död 

i Paris d. 5 April 1799. 

Åts. CAR. BERN. WADSTROM DIRECT. SUPR. Bröst- 
bilden, v. s. — Nedanför: i,. a. 



*) Hcskrifningcn pa denna niinnesi)enniiig, hvilkcn förfalliircn icke sett, är iiieJilelad 
af Koiiirl. v. Bibliothekarien G. K. Klcunninii^. 



433 

Fräns. LIBERTAS MERITIS EST MIHI FACTA TUIS. 
(Orden ur Ovid.). En neger, sittande under ett pahn- 
träd, läser i en bok, belyst af den uppgående solens 
strålar. I afskärn.: juris humani ardens defensor ob. 

MDCCXOIX. 

Diam. 10[ lin. (7 storl.). Grav. af Fru Lea Ahlborn, född 
Lundgren. (St. på K. Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1860. *) 

Wadström förenade ihärdig företagsamhet med grundliga insigter 
i bergsvetenskap, mekanik och andra kunskapsämnen, hvarför han 
ock inom fäderneslandet användes i många vigtiga uppdrag vid kanal- 
byggnader, grufarbeten, fabriksanläggningar m. m. Från Solingen 
hemförde han arbetare, hvilka så förbättrade Svenska vapensmidet, 
att det kunnat täfla med utlandets bästa arbeten i samma väg. Men 
hans lifliga själ fann icke tillräcklig verkningskrets inom dessa prak- 
tiska bestyr. Återkommen från en resa i offentligt uppdrag till Afrikas 
vestkust, begaf han sig 1788 till England, uppträdande i detta land, 
äfvensom senare i Frankrike, med brinnande nit och storartade planer 
för negerslafveriets afskatfånde, hvilket han ansåg bäst kunna åstad- 
kommas genom koloniers anläggande på Afrikas kuster, samt för en 
högre bildnings spridande bland den svarta befolkningen. För detta 
ändamål utgaf han skrifter, som väckte stort uppseende, och deltog 
med Wilberforce, Gregoire m. fl. i stiftandet af föreningar inom både 
England och Frankrike. Sjelf upplefde han icke slutet af den kamp, 
åt hvilken han egnat de senare åren af sin lefnad; men redan åtta 
år efter hans död utkom i England den vigtiga akt, som bröt stafven 
öfver slafsystemet. De idéer Wadström utsått hafva efter hand burit 
god frugt, ehuru det ännu torde dröja någon tid, innan de vinna full- 
ständio; seger. 



*) I Biograf. Lexicon öfver namnkunnige Svenska män, 19: 142, uppgifves att Jern- 
koiitoret slagit en medalj öfvei- Wadström vid hans hemkomst frän Solingen, och 
trovjirdiga personer hafva uppgifvit att Wadströms dotter egde en sådan. Då 
i Jcrnkontorets eller Kongl. Myntets samlingar icke förvaras några stampar till en 
dylik minnespenning och exemplar deraf icke förekomma i nngon Svensk medalj- 
samling, och icke heller i Silfverstolpes Supplement till Berch härom finnes någon 
underrättelse, torde man kunna antaga att Jernkontoret till Wadström, lika som 
till mången annan af Svenska jernhandteringen förtjent man, iemnat ett exemplar 
af sin stora belöningsmedalj, som slogs till minne af Kontorets stiftelse 1747 (Rerch, 
Beskr. p. 283, n:o ii), och att detta gifvit anledning till den anförda sägiuii. 



4:M 



NTLS GABRIEL SEESTKÖM. 

(Vid pag. 33G). 



Ats. N. G. SEFSTRÖM M. D. PROF. DIRECT. SCHOL. 
MET. FALUN. Bröstbilden, h. s. Nedanför: n. 1787. o. 184ö. 

Fräns. QUEM DOCUIT MULTAQUE INSIGNEM RED- 
DIDIT ARTE. (Orden ur Virgil.). Vulcanus sittande vid 
sitt städ, hamrande pä ett jernstycke, blickar upp till 
Minerva, som stär vid sidan med handen visande pä hans 
arbete. I afskärn.: socio de arte chem. et re metall. 

OPT. MERITO reg. ACAD. SC. SVEC. 180 1. 

Diam. 10', lin. (7 storl.). Sålunda föreslagen att präglas af 
K. Wetenskaps' Akademien 1861. Figm-erna och omskriften afse 
Sefstriims oförgätliga förtjenst, att liafva genom sina kunskaper i kemi 
cell närbeslägtade vetenskaper infört väsentliga förbättringar inom 
bergsväsendet i allmänhet och jernhandteringen i synnerhet. 



GUSTAE ADOLF SPARRE. 

Gr ef ve. Född d. 4 Sept. 1802. Justitice Statsminister, 
derefter President i Svea Ho/rätt; Kansler för Univer- 
siteten i Upsala och Lund; Riddare och Kommendör 
af K. Majas O. och Ordens Kansler; Ledamot af K. 
W. A. och af K. W. H. o. A. A. 
Åts. GREFVE GUSTAF ADOLF SPARRE. Bröst- 
bilden, h. s. ^ 

Fräns. ANDRA GÅNGEN LANDTMARSKALK 1859— 
1860. Fn eklöfskrans. Inom kransen: IlÖGSINT INSIGTS- 
FULL RÄTTRÅDIG. Vid nedru kanten: RroDERSK. ocH 

ADELNS ERKÄNSLA. 

Diam. 17 lin, (15 storl.). Slagen af Ridderskapet och Adeln 
vid 1859^-1860 års riksdag.*) 

•) Beskrifningen öfvcr (liiinii (M'1i de haå-A iiiLslförcuaciide, iiiiiiu icl<c in-iiglade, luiiincs- 
peiiningnriiC iir liilr intJi^rcn i^flcr de föi-sljig, som i K. AVill< rlicfs 1 listorie odi Auti- 



435 

Grefve SpaiTe blef Häradshöfding 1830; Assessor i Svea ITof- 
rätt 1835; Kammarherre hos H. K. 11. Kronprinsen 1838; Justitice- 
råd 1840; President i K. Kammar Collegium 1847; Justitiae Stats- 
minister 1848 — 1856; Riddare och Kommendr)r af K. Maj:ts O. 1850; 
President i Svea Hofrätt 1856; Ordens Kansler 1858; Kansler för 
Universiteten i Upsala och Lund 1859. Yar Landtmarskalk vid 
riksdagarne 1847—1848 och 1859—1860. 



qvitets Akadtmicn blifvit uppgjorda och gillade. Det har således icke varit möj- 
ligt att bestämdt angifva sädana enskildheter, t. ex. i afseende pä bröstbildens anord- 
ning m. m., som ensamt bero pä modellören eller gravören. Möjligtvis torde ock 
utrymmet å minnespenningen kunna föranleda någon ändring i ordens förkortnin- 
gar. Gravcringen kommer att besörjas af Tru Lca Ahlborn. 



Rättelser. 

Pag. 8 rad. 24 tillägges: Riddare 



— 13 


— 


21 


står 


bädehau 


läs både han 


— 19 


— 


2 


— 


Riksild 


— Riksråd 


— 42 


— 


27 


— 


5 


— 7 


— 91 


— 


19 


— 


dan 


— lian 


— 131 


— 


27 


— 


IMarliii 


— • Marteii 


- 381 


— 


34 


— 


366 


— 431. 



437 



Plaiiclieriias innehåll. 

(Den anförda niimiucru anvisai" den pagiua, der planchen med den afteeknade 
' minnespenningen är inhäftad). 

Adelcrantz, Carl Fredrik vid pag. 256. 

Adlerbeth, Gudmund Göran « 288. 

Alströmer, Jonas » 224. 

Baner, Johan » 16. 

Bellman, Carl Michael » 288. 

Benzelius, Erik » 176. 

Bercli, Carl Reinhold » 208. 

Bergman, Thorbern Olof « 256. 

Berzelius, J. Jakob » 336. 

Bjelke, Nils » 112. 

)) Sten » 48. 

Bonde, Carl » 64. 

Brahe, Per » 32. 

Chapman, Fredrik Henrik » 272. 

Cronhjelm, Gustaf » 128. 

Dalin, Olof . » 224. 

De la Gardie, Cathar. Charl. f. Taube » 208. 

« Gustaf Adolf » 64. 

» Magnus Gabriel » 48. 

Franzén, Frans Michael » 336. 

Geijer, Erik Gustaf ~ » ' 336. 

Gyllenborg, Carl » 160. 

Hedlinger, Johan Carl » 176. 

Hiärne, Urban » 112. 

Horn, Arvid Bernhard » 144. 

Hårleman, Carl » 176. 

Höpken, Anders Johan » 240. 

Ihre, Johan » 224. 

Järta, lians » 320. 



438 

Lenngren, Anna Maria f. Mahnstedt vid pag. 272. 

Leopold, Carl Gustaf » 304. 

Ling, Peter Henrik » 304. 

Linné, Carl » 240. 

Oxenstierna, Axel » 16. 

» Johan Gabriel » 288. 

Piper, Carl » 96. 

Polhem, Christofer « 224. 

Porthan, Henrik Gabriel » 272. 

Precht, Burchard » 144. 

Rosenstein, Nils » 304. 

Rudbeck, Olof » 192. 

Rålamb, Clas » 80. 

Scheele, Carl Wilhelm « 256. 

Sergel, Johan Tobias » 272. 

Spegel, Haqvin » 192. 

Stenbock, Johan Gabriel » 96. 

» Magnus » 112. 

Stjernhjelm, Georg » 192. 

Svedberg, Jesper » 192. 

Svedenborg, Emanuel » 208. 

Tegnér, Esaias « 320. 

Tessin, Carl Gustaf >i 160. 

» Nicodemus » 128. 

Wachtmeister, Hans » 80. 

Wallin, Johan Olof » 320. 

Wargentin, Per Wilhelm « 240. 

Wrangel, Carl Gustaf » 32. 

Wrede, Fabian » 80. 



NAMNREGISTER. 



Sid. 

Acharius, Erik 291. 

Acrel, Olof af 258. 

Adelcrantz, Carl Fredrik 240. 

» Göran Josua 397. 

Adler Salvius, Johan 22. 

Adlerl^eth, Gudmund Göran 287. 

Adlerfelt, Agneta Margareta. Se Ströinfelt. 

Afzelius, Per -von 332. 

Ahlman, Gabriel 245. 

Åken, Frans Joachim von 243. 

Alströmer, Anna Margareta, född Sahlgren . .153. 

» August 180. 

» Jonas 143. 

» Patrik . 255. 

Appelberg, Margareta. Se Örnfel t. 

Appelbom, Carl 67. 

Armfelt, Gustaf Maurits 278. 

Ascheberg, Rutger von 62. 

» Sofia Lovisa. Se Wachtmeister. 

Bagge, Jakob 11. 

Bancks, Jakob 102. 

Baner, Johan 15^ 17. 

Barck, Catharina Ebba. Se Horn. 
Barssen, Eva Johanna. Se Härieman. 



440 

Sid. 

Bellman, Carl Michacl 235, 432. 

Benzelius, Erik (den äldre) 78, 397. 

» " (den yngre) 126. 

Berch, Carl Reinhold • • ' 185. 

Berchner, Hedvig Margareta von 279. 

» Ulrika Eleonora von. Se Örnsköld. 

Bergius, Bengt 210. 

» Peter Jonas 210, 226. 

Bergman, Thorbern Olof 208. 

Berzelius, Jöns Jakob 345. 

Beurling, Carl Henrik 361. 

Bjelke, Eva. Se Säck. 

» Gunnila. Se De Geer. 

Nils 61, 84, 398. 

)) Sten 51. 

Bjerkén, Johan af 198. 

Birger Magnusson 1. 

Birgitta Birgersdotter (S:ta Birgitta) 2. 

Biurinan, Elisabeth Margareta. Se Odlielius. 

Björnklou, Mathias 34. 

Björnstähl, Jakob Jonas 195. 

Bohman, Fredrik Otto 153. 

Bonde, Carl • ^ QQ- 

» Gustaf (Riksskattmli stare) 32. 

)) (Riksråd) 148. 

Brahe, Magnus (Riksdrots) 15. 

» )) (Riksmarskalk) 334. 

» Margareta Juliana. Se Wrangel. 

Nils 14. 

» Per . 47. 

)) Ulrika Juliana. Se Gyllenstierna. 

Brenner, Elias 85, 398. 

Sofia Elisabeth, född Weber . • 86, 110, 399. 

Brändström, Per 267. 



441 

Sid. 

Bååt, Seved 33. 

Bäck, Abraham 237. 



Camerarius, Joachim 57. 

Carlander, Christofer 344. 

Catharina Ulfsdotter (S:ta Catharina) 5, 6. 

Cederhjehn, Josias Carl 238. 

Cederström, Olof Rudolf 252. 

Celsius, Anders 127. 

Chapman, Fredrik Henrik af 263. 

Christiernin, Adolf 177, 178. 

Coijet, Peter Julius 42. 

Golumbus, Samuel • 45. 

Creutz, Gustaf Philip 213. 

» Lorens 38, 61. 

Cronhjelm, Gustaf 118. 

Cronstedt, Carl Johan 184. 

)) . Carl Olof 252. 

Fredrik Adolf Ulrik . 309. 

Cronström, Abraham 64. 

Crusell, Bernhard Henrik 324. 

Dahlberg, Erik 72, 399. 

Dahlstedt, Catharina Soiia. 8e Werner. 

Dalberg, Nils 292. 

Dalin, Olof von 146, 400. 

Dalman, Johan Wilhelm 306. 

De Geer, Carl (Hofmarskalk) 193. 

» » (En af Rikets Herrar) 357. 

» Catharina Charlotta, född Ribbing • 221. 

)) Gunnila, född Bjelke 280. 

)) Louis 21. 

De la Gardie, Catharina Charlotta, född Taube 145. 



444 

Sid. 

Gripenhjelm, Nils 75. 

Gustaf Eriksson. Se Wasa. 

Gyldenstolpe, Beata Ebba, född Horn 254. 

» Margareta, född Ehrensteen • . . 405. 

» Nils 406. 

Gyllenborg, Carl 130. 

» Carl Johan 270. 

)) Fredrik ^. 140. 

» Gustaf Fredrik 260. 

» Jakob 69, 406. 

Gyllenhaal, Leonard 327. 

Gyllenstierna , Carl Adolf 407. 

» Christofer 407. 

» Johan 47. 

» Margareta. Se Horn. 

» Ulrika Juliana, född Brahe • • • 149. 

Görges, Lorens 253. 

Görtz, Georg Henrik 77. 

Hagström, Erik 305. 

Hagströnier, Anders Johan 313, 347. 

Hainilton, Elisabeth, född Jennings 249. 

» Henning Ludvig Hugo 362. 

Ha1'tmansdorff, Jakob August von 353. 

Hastfer, Jakob Johan 408. 

Hausswolff, Justus Christofer 178. 

Hedlinger, Johan Carl 168, 408. 

» Maria Rosa Fransiska, född Schorno 138, 171. 

Helmfelt, Simon Grundel 43. 

Helsingius, Georg Magnus 323. 

Heraeus, Carl Gustaf 109. 

Hermelin, Samuel Gustaf 293. 

Hesseristcin, Fredrik Williclm von 262. 

Hjortsb('rg, Lars 332. 



445 

Sid. 

Hisinger, Johan 225. 

» Wilhelm 349. 

Hiärne, Urban 101. 

Holmbergson, Johan ». . . . 330. 

Horn, Arvid Bernhard 123. 

» Beata Ebba. Se GjJdenstolpe. 

» Bengt 44. 

» Catharina Ebba 200. 

» Clas Christersson 10. 

» Gustaf 25. 

» Henrik 60. 

» Margareta, född Gyllenstierna 122. 

Härieman, Carl 136, 409. 

» Eva Johanna, född Barssen . . . 129. 

» Henrika Juliana. Se Liewen. 

Hällström, Carl Peter 322. 

Höpken, Anders Johan von 222. 

» Wilhelmina von. Se Ribbinof. 

Jennings, Elisabeth. Se Hamilton. 

Ihre, Johan 198. 

Innes, Robert 265. 

Iser, Mathias 103. 

Järta . Hans 3^7. 

Kagg, Lars 27. 

Karlsten, Arvid 92, 410. 

Keder, Nils 92, 113, 411. 

Kellgren, Johan Henrik 237. 

Kevenhiiller, Anna Regina. Se Palbitzki. 

Kjellberg, Jonas 317. 

Kjellström, Anders Andersson 269. 

Klinckowström, Catharina, född Ehrenpreus . . . 138. 

Klingenstierna, Sanniel 151. 



446 

Sid. 

Klint, Gustaf af .... • 327. 

Knape, Anders Hansson 219. 

Kra^mer, Robert Fredrik von 360. 

Krell, Catharina Magdalena, född Rönlig .... 104. 

König. Johan Fredrik 139. 

Königsmarck, Amalia Wilhelmina von. Se Lewen- 
haupt. 

» Carl Johan von 55, 412. 

» Hans Christofer von 28. 

» Maria Aurora von 105, 412. 

» Otto Wilhelm von 57. 

Ltigerbjelke,. Juhan Gustaf 275. 

Lagerbring, Sven 222. 

Lagerhjelm, Per 353. 

Lantingshausen, Jakob Albrekt von 160. 

Laurentius Petri 11. 

Lefrén, Johan P^ter 359. 

Lehnberg, Magnus 264. 

Lejoncrona, Christofer 78. 

Lejonhufvud, Eleonora Catharina. Se Silfverstolpe. 

» Knut 68. 

» Knut Henrik 284. 

Lenngren, Anna Maria, född Malmstedt .... 285. 

Leopold, Carl Gustaf af 311. 

Lewenhaupt, Adam Ludvig 93. 

» Amalia Wilhelmina, född von Königs- 
marck 413. 

» Charles Emil 125. 

Liden, Johan Henrik 231. 

Lidner, Bengt 231. 

Iviewen, Bernhard von 73. 

» Hans Hein"ik von 201. 

» Henrika Jnliann von 106. 



447 

Sicl. 

LijdlKM'gli , Anders Bengtsson ......... 244. 

Liljehök, Johan 1<3. 

Lillienstedt. Se Paulinus. 

Lind, Jenny •><33. 

Lindblom, Jakob Axelsson 289. 

Lindschöld, Erik (JO. 

Ling, Peter Henrik o 24. 

Linné, Carl von 187, 43L 

Linroth, Catharina. Se Ehrenpreus. 

Lithovius, Isak 110. 

Liideke, Christofer Wilhehn 257. 

Lundmark, Daniel 149. 

Lundström. Carl Jakob 248. 

Löfman, Iveinhold - 176, 

Macklean, Rutger 281. 

Malmstedt, Anna Maria. Se Lenngreti. 
Maria Lufrosina. Pfaltzo-refvinna af Zweibriicken. Se 
De la Gardie. 

Mats Persson 267. 

Mazér, Johan 343. 

Meijer, Gerhard 211. 

Melanderhjelm , Daniel •• 268. 

Me} tens, Martin von 413. 

Murray, Adolf 253. 

Mörner, Carl ' 296. 

INicander, Henrik 279. 

Nordensköld, Otto Gustaf 357. 

Nordevall, Erik • 322. 

Nyström, Carl Magnus 228. 

Odhelius, Krita Christina, född Wahlin . • 276, 283. 

» Elisabeth Margareta, född Biurman 152, 283. 

29 



448 

Sid. 

Odhelius, Johan Lorens 283. 

Olof Håkansson 160. 

Olthof, Adolf Fredrik von . 232. 

Oxenstierna, Axel 22, 431. 

» Bengt. (Friherre, Riksråd) .... 17. 

» » (Grefve, Kanslipresident) . 70, 414. 

» Elisabeth. Se De la Gardie. 

» Johan 26. 

» Johan Gabriel 286. 

Palbitzki, Anna Regina, född Kevenhliller . . . 31. 

» Mathias 44. 

Patkul, Johan Reinhold ^ 76. 

Paulinus (Lillienstedt), Johan 414. 

Paykull, Gustaf von 302. 

» Otto Arnold von 75. 

Pechlin, Carl Fredrik 242. 

Piper, Carl 84. 

)) Carl Fredrik 168. 

Pipping, Fredrik Wilhelm 358. 

Plåten, Baltsar Bogislaus von 312. 

Podolijn, Johan Frans 207. 

Polhem, Christofer . . . • 134, 415. 

Poppius, Gabriel 350. 

Porthan, Henrik Gabriel . 254. 

Precht, Burchard ; . 120, 415. 

Psilander, Gustaf von 121. 

Psilanderhjelm , Nils 157. 

Pufendorf, Samuel von 416. 

Ramel, 1'^lisabeth Sofia Amalia. Se Sparre. 

Ramsay, Anders Wilhelm/ ^n^ 

» Carl Gustaf ) 

Ramström, Anna Sofia 215. 



449 

Sid. 

Uainström, Fredrika Elisabetli. iSe Ek. 

Rehbiiider, Kobert Henrik 328. 

Kehnsköld, Carl Gustaf 99. 

Reisner, Vincent 68. 

lletzius, Anders Jalian 297. 

Ribbing, Catharina Charlotta. Se De Geer. 

» Gustaf 271. 

» Per 97. 

)) Wilhelmina 150. 

Riben, Mathias 417. 

Richter, Bejngt 118, 417. 

» David 418. 

Rinman, Sven 230. 

Rosen, Gustaf Fredrik von 159. 

Rosén. Se von Rosenstein. 

Roseuadler, Carl Albrecht . 246. 

Rosenblad, Eberhard 240. 

» Mathias 342. 

Rosenhane, Shering 30. 

Rosenstein, Nils Rosén von . 179. 

)) Nils von 300. 

Rouyer, Jean 418. 

Rudbeck, Inge 93. 

Olof . 71, 419. 

Rudbeekius, Johannes * 19. 

Rudenschöld, Carl 203. 

Ruuth, Erik 252, 294. 

Rydelius, Anders 122. 

Rålanib, Clas 64. 

» Christina Sofia, född Säck 201. 

Rönlig, Catharina Magdalena. Se Krell. 

Rönnow, Casten 220. 

Säck, Cln'istina Sofia. Se Rålamb. 

>' Eva, född Bjelke 195. 



45U 

Sid. 

Salilgreii, Anna Margareta. Se Alströiner. 

» Niklas 182. 

Salberg, Christina, född Specht 98. 

Salvins. Se Adler. 

Sandels, Johan August 315. 

Schantz, Carl Ludvig von 420. 

» Christina, född Fineman 421. 

» Ludvig von 421. 

Scheele, Carl Wilhelm 216. 

Scheffer, Carl Fredrik 218. 

» Ulrik • 245. 

Schefferus, Johan 45. 

Schorno, Maria Rosa Fransiska. Se Hedlinger. 

Schröderheim , Elis 252. 

Schulzenheim, Carl Fredrik von 264, 347. 

» David von ........ 299. 

SchlUzer (Schiitzercrantz) , Herman 250. 

Scliwan, Hans Xiklas 309. 

ScliAverin, Fredrik Bogislaus von 320. 

Schönherr, Carl Johan 343. 

Sefström, Nils Gabriel 336, 434. 

Segerström, Lars af 259. 

Sergel, Johan Tobias 277. 

Sheldon, Gilbert 233. 

Silfverschöld, Nils « . . . 276. 

Silfverstolpe , Axel Gabriel 283. 

» Eleonora Catharina, född Lejonhufvud 243. 

» Fre(h-ik 274. 

Sillen, Georg Axel af 355. 

Sjöblad, Erik 61, 103. 

Skogman, Carl David 351. 

Skutenljjelm, Jolian 422. 

Skytte, Johan • 19. 

Solander, Daniel • 202. 



> 451 

Sid. 

Soop, Erik 13. 

Sparre, Birgitta Christina 152. 

» Carl 228. 

» Elisabeth Sofia Amalia, född llaiiifl . 235, 313. 

» Erik . 422. 

» Fredrik (Hofintendent) 132. 

» » (Rikskansler) 251, 252. 

» Gustaf Adolf (Konstälskare) 235. 

« >) w (Justitiie Statsminister) . • 434. 

)) Ture 50. 

» Ulrika, född Strömfelt 196. 

» Ulrika Lovisa. Se Tessin. 
Specht, Christina. Se Salberg. 

Spegel. Haqvin 82. 

Sprengtporten, Jakob Wilhelm 360. 

» Johan Wilhelm 239. 

Staude, Christian von 423. 

Sten Gustafsson/ 

c X ^' Se Sture. 

» o vanteson > 

Stenbock, Fredrika Eleonora 294. 

» Gustaf Otto '. . . . 51. 

» Hedvig Eleonora. Se Tessin. 

» Johan Gabriel 73, 424. 

» Johanna Eleonora, född De la Gardie ■ 424. 

» Magnus 86. 

Stierncrona, Gabriel 100. 

Stiernhjelm, Georg 35. 

Stjernhöök, Johan 36. 

Stjernschöld , Nils 13. 

Stralenheim, Henning von 111. 

Strandbei-g, Johan Zacharias 229. 

Strokirch, Michael von . * 99. 

Ström, Carl Jolian 355. 

Strömer, Mjirten 161. 



452 • • 

Sid. 

Strömfelt, Agneta Margareta • • • 143. 

)) Ulrika. Se Sparre. 

Stuart, Carl Magnus 74. 

Sture, Sten Gustafsson ^• 

» Sten Svanteson o. 

» Svante Nilsson 8. 

Swab, Anton von 15^- 

Svanberg, Jöns ^4^- 

Svante Nilsson. Se Sture. 

Swartz, Olof 287. 

Svedberg, Jesper 117. 

S vedenborg, Emanuel 172- 

Taube, Catharina Charlotta. Se De la Gardie. 

Tegnér, Esaias ^^"* 

Tessin, Carl Gustaf 162,425. 

Hedvig Eleonora, född Stenbock .... 83. 

Nicodemus 106, 425. 

Ulrika Lovisa, född Sparre . . 158, 163, 166. 
Tham, Catharina. Se Fehnian. 

Thegner, Johan. 128, 426. 

Olof ö9. 

Thunberg, Carl Peter • ; 307. 

Tibell, Gustaf Wilhelm af .' 316. 

Tilas, Daniel l^^- 

Tingstadius, Lars Christian 318. 

Tor[)adius, Johan Israel l'^2. 

Torstensson, Lennart ^0. 

Tottie, Charles 181. 

Trafvenfelt, Erik Carl 321, 347. 

Tranchell, Jonas 265. 

Trievald, Mårten 131- 

Troilius, Samuel l^^* 

Trolle, Henrik af ... ' 205. 

Törnehjelm, Mårten 426. 



"VT- _ .1 

» 

)) 



o 



45.- 

Sid. 

Törnflvcht. Olof • . 119. 



Ugglas, Samuel af 272. 

Utterhjelm, Erik 427. 

Wachtineister, Hans (Kongl. Råd, General Amiral) 81, 427. 

» )) (Landshöfding) 304. 

» Sofia Lovisa, född von Ascheberg • 428. 

Wadström, Carl Bernhard 432. 

Wahlberg, Johan August 352. 

Wallenstedt, Lars 428. 

Wallerius, Johan Gottskalk 214. 

Wallin, Johan Olof ' . . . 325. 

Wargentin, Per Wilhelm 204. 

Wasa, (nistaf Eriksson 9. 

Watrangli, Carl Henrik 113. 

Weber, Sofia Elisabeth. Se Brenner. 

Wedenberg, Adolf Fredrik 305. 

Werner, Catharina Sofia, född Dahlstedt . . . . 112. 

Westerhof, Per .139. 

Westerstrand , Per 354. 

Westman, Bengt ' . 429. 

Wetterstedt, Erik af • 298. 

Wilcke, Johan Carl • 241. 

Winbladh, Peter 331. 

Winbom, Johan 303. 

Virgin, Christian Adolf 361. 

Wittenberg, Arvid 25. 

Wohlfahi-t, Johan 315, 319. 

Wrangel, Carl Gustaf 38. 

» Carl Philip 33. 

» Margareta Juliana 33, 70. 

Wrede, Fabian (Kongl. Uåd) 79, 429. 

» » (En af Rikets Herrar, Fältmarskalk) 252. 



454 

Sid. 

Wrede, Henrik 12. 

Wttrtz, Paul 37. 

Wåhlin, Brita Christina. Se Odhelius. 

Akerhjelm, Samuel * ... 156. 

Odmann, Samuel Lorens 310. 

Öländer, Jeanette . . . . ^ 206. 

Örnfelt, Margareta, född Appelberg 46. 

Örnsköld, Per Abraham ........'. 227. 

» Ulrika Eleonora, född von Berchner . 266. 



STOCKHOLM, 1860. 

P. A. N O K S T E n T & S (J N JO H , 
Kongl. Riiktrvikiiri'. 



CO to * * 

ffi w ^ 



os 
> 

CO; 

•O: 



CO 

a* 



r-t 

Ti 
B 

W 

u 
o 



u 

na 

•H 



A4; 
ni 

w 

> 

bO 



. .g 



s: 

(D 

CD 
O 

a 
C 

^ u 

S o 

» ^' 

.t: 3 

r- Gr 



UNIVERSITY OF TORONTO 
LIBRARY 




Acme Library Card Pocket 

Under Pat. "Ref. Index Filé." 
Made by LIBRARY BUREäU 



1. -..__.